Mobila betalningar. Oliver Karacsony. Ett holistiskt perspektiv på affärsmodellering för m-betalning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mobila betalningar. Oliver Karacsony. Ett holistiskt perspektiv på affärsmodellering för m-betalning"

Transkript

1 Mobila betalningar Ett holistiskt perspektiv på affärsmodellering för m-betalning Oliver Karacsony Magisteruppsats 15 HP Höstterminen 2010 Handledare: Prof. Marianne Nilson English title: Mobile payments A holistic perspective on m-payment business modeling

2 Sammanfattning / Abstract Sammanfattning Mobila betalningar har under drygt ett decenium förutspåtts bli en del av vår vardag. Många försök har gjorts som med några få undantag nått begränsad eller ingen framgång. En marknad med mångmiljardpotential står för dörren för det eller de företag som lyckas etablera sig framgångsrikt. Utmaningarna är många liksom frågorna. En viktig hörnsten i all affärsverksamhet, inte minst mobila betalningar är en livskraftig affärsmodell, som tar i beaktning de särskilda förutsättningar som den aktuella marknaden bjuder. Syftet med studien har varit att utifrån ett holistiskt perspektiv undersöka förutsättningarna och faktorer för hur livskraftiga affärsmodeller för mobila betalningar kan skapas. Baserat på litteraturstudier har vetenskapliga skrifter och artiklar samt övrig fakta lagt grund för en modell, radarmodellen för affärsmodellering, vars ambition är att bidra till att adekvata aspekter identifieras vid skapande av affärsmodeller. Genom ett fiktivt affärsfall tillämpas och analyseras modellen. Slutsatsen är att den utvecklade modellen är intressant verktyg vid affärsmodellering men att den skulle behöva prövas i skarpa fall, exempelvis i longitudiell form. Nyckelord Affärsmodell, affärsmodellering, mobila betalningar, mobilbetalning, holistisk Abstract Mobile payments has for over a decade been predicted to become a part of our everyday lives. Many attempts have been made but with few exceptions reached limited or no success. A potentially market worth multi-billions is at the door for a company or companies who are able to establish themselves successfully. But there are many challenges and issues involved. An important cornerstone of any business, especially mobile payments is a viable business model, which takes into consideration the specific realities the current market. The purpose of this study was to from a holistic perspective examine conditions and factors for how viable business models for mobile payments can be created. Based on literature studies, scientific papers, articles and other facts, the foundation for a model was laid, The Radar Model for Business Modeling, with an ambition to contribute to identification of adequate aspects in the creation of business models. Through a fictitious business case, the model is applied and analyzed. The conclusion is that the developed model is a useful tool for business modeling, but it would need to be further examined in real cases, for example in a longitudinal form. Keywords Business model, Business Modeling, Mobile Payment, Holistic

3 Innehållsförteckning 1 Introduktion Bakgrund Problemområde Forskningsfråga Syfte Avgränsning Definition av nyckelbegrepp Metod Metodbakgrund Vetenskapliga utgångspunkter och angreppssätt Analysmetod Validitet och reliabilitet Metodkritik Etik Arbetsprocess Teori The Business Model Canvas STOF-modellen Dynamisk affärsmodellering Skapandet av en egen modell Radarmodellen för affärsmodellgenerering Studie av mobila betalningar som fenomen Kunder Tvåsidig marknad Nätverksexternaliteter Spridning Acceptans Konsumenter Handlare Byteskostnaden

4 4.1.8 Transaktionsscenarion Infrastruktur Kommunikationsteknik Mobiltillverkare Nätverksoperatörer Systemleverantörer Reglering Standarder Intresseorganisationer Nationell lagstiftning Överstatlig lagstiftning Tjänstetillhandahållarna Studie av mobila betalningar i praktiken Mobila betalning i andra länder Mobila betalning i Sverige Internetbanker en jämförelse Det fiktiva fallet - analys Bakgrund Kunder Handlare Konsumenterna Infrastruktur Reglering Samarbete/konkurrens Business Model Canvas Slutsatser och reflektion Förslag på vidare forskning Referenser

5 1 Introduktion Marknaden för mobila betalningar har under det senaste tio åren bedömts ha en stor potential men ännu har inte den massmarknad som förutspåtts, med några få undantag, förverkligats. En livskraftig affärsmodell är en avgörande faktor för framgång för all affärsverksamhet, inte minst inom det aktuella området. 1.1 Bakgrund Mobiltelefonen har utvecklats från att ha varit en släpbar yuppienalle under 80-talet, till att i princip blivit en fullvärdig dator i fickformat, i allt fler fall alltid internetansluten, med oändligt många olika funktioner utöver det som den ursprungligen var tänkt för. Av alla de möjligheterna som teknikkonvergensen och den övergripande tekniska utvecklingen skapat, är intresset i detta arbete riktat kring förutsättningarna att begåva mobiltelefonerna med förmågan att genomföra ekonomiska transaktioner, s.k. mobila betalningar. Dahlberg et al. (2007) sammanfattar den mobila betalningstjänstemarknaden med att den är under omvandling med en historia av åtskilliga försök och misslyckade lösningar, men har en framtid som är lovande om än med osäkra möjligheter. Mycket lärdom kan tas från tidigare forskning och praktiska misslyckanden inom området, men det är mer tveksamt om det går att använda de framgångsrika på samma sätt. Att genomföra betalningar med mobiltelefoner är i sig inget omöjligt eller framtidsutopiskt. Tvärt om har det i snart tio år funnits s.k. premium-sms som mobiloperatörerna tillhandahåller i sina nät. Det möjliggör betalning för upp till 200 SEK per transakton, som sedan debiteras kunden via teleräkningen. Användningsområdet har främst varit innehållsstjänster såsom ringsignaler och nyheter, vid omröstningar i olika TV-program, betalning vid annonsering på handelssajten Blocket, virtuella lokaltrafikbiljetter, parkering m.fl. De höga transaktionskostnaderna på upp till 50 % av beloppen tillsammans med omständigt handhavande m.m. gör dock metoden i praktiken ointressant vid traditionella betalningssituationer. För att till vardags betala sin lunch på restaurangen, handla middag på vägen hem, shoppa kläder eller betala för en fotölj från Blocket har man hittills varit hänvisad till att använda kontanter eller kredit-/betalkort samt i vissa fall banköverföringar, gireringar och checkar. Mobila betalningar har dock kontinueligt förutspåtts en lysande framtid det senaste deceniet, utan att leva upp till förväntningarna. Till exempel prognostiserades det år

6 att mobila betalningar till ett värde av 55 miljarder USD världen över skulle genomföras år Figur 1: Den gäckande mobila betalmarknaden (Mobey Forum, 2009) Vi är än idag långt ifrån det och de få fungerande lösningarna är koncentrerade till ett fåtal länder, särskilt till Sydostasien. Ända sedan den s.k. IT-boomen runt 2000-talet har många olika försök med mobila betalningslösningar avlöst varandra uppenbarligen utan nämnvärda framgångar. I en intervju i Svenska Dagbladet från 2004 med Patrik Mossberg, dåvarande vd för Mint som arbetade med betalningslösningar via mobiltelefonen, fick han frågan när betalning via mobilen blir stort i Sverige? Han svarade: - Jag tror att det ökar inom olika nischer, men det tar tid. Sverige kommer inte att sticka ut mer än andra länder. Förutsättningarna finns, de stora företagen i branschen, operatörerna, banker m.m. måste dock samarbeta gemensamt med oss mindre teknik och innehållsbolag bättre för att det ska lyckas. (Svenska Dagbladet, 2004) Trots denna till synes bistra bild finns det flera succéer runt om i världen som med vitt skilda tekniker, marknadstrategier och marknadsförutsättningar lyckats med det som de flesta andra på markanden avundas. Mobiltelefonen och Internet har enligt Enisa (European Network and Information Security Agency), förändrat sättet på vilket människor interagerar med varandra och med sin omgivning (ENISA, 2010, s11). Denna kombination kan tillsammans med enkla, intuitiva användargränssnitt som s.k. smartphones erbjuder, leda till tillkomst och spridning av tidigare icke skådade tjänster och funktioner, exempelvis mobila betalningar. Vi kan tala om tiden före och efter smartphones. Det förändrar allting. Trafiken i näten exploderar. Det handlar inte bara om iphone utan även om Android och Symbian., sade Teliasoneras vd Lars Nyberg när han presenterade bolagets rapport för tredje kvartalet 2010 (Veckans Affärer, 2010). Mobila betalningar består av en komplex sammansättning av teknik, ekonomi, psykologi och olika intressenters förmåga att delta och samverka på olika plan. För att förstå företeelsen, dess potential och utmaningar bör problematiken studeras ur ett holistiskt perspektiv, något som också föreslås i tidigare forskning (Ondrus och Pigneur, 2005; Dahlberg et al., 2007; Ondrus, Lyytinen och Pigneur, 2009). Det holistiska, multiperspektivet är dock mindre vanligt inom forskningen kring mobila betalningar. Istället handlar de flesta vetenskapliga artiklar om tekniska frågor (säkerhet, protokoll, 4

7 systemarkitektur) eller har konsumenten i fokus (t.ex. adoption) (Dahlberg et al., 2007 citerad av Ondus, Lytinen och Pigneur, 2009, s. 2). I en studie av Dahlberg et al. (2008, s. 9) kring varför flera mobila betaltjänster misslyckats i Finland uttrycker en av respondenterna att det fanns helt enkelt ingen som helst marknadsrealism (och) den typen av holistisk syn, hur teknologin kommer att styras för att föra ut någon service till marknaden. 1.2 Problemområde En grundläggande fråga som initialt bör ställas är finns det ett behov att kunna göra mobila betalningar? Ja, mycket talar för det! Det finns idag en väl utbyggd och relativt väl fungerade infrastruktur med kritisk massa för elektroniska transaktioner i form av kortbetalningar. Kortsystemet dominerar betalningar i handeln trots att det är kostsamt, utsatt för bedrägerier, olämplig för mikrobetalningar och person-till-personbetalningar och är inte anonymt (Au och Kauffman, s. 156). Detta kompletteras av kontanter vid främst mindre transaktioner och mindre nogräknade affärsuppgörelser. Dessa transaktionsmetoder är djupt invanda i samhället med deceniers användning av plastkort och över tusen år av kontanter (de första mynten i Sverige tillverkades år 995 (Riksbanken, 2009)). År 2009 genomfördes i Sverige 1,5 miljarder korttransaktioner genom drygt kortbetalningsterminaler till ett totalt värde av 501 miljarder kronor (Riksbanken, 2010b). Det finns inga officiella uppgifter på hur mycket de svenska bankerna tjänar på kortbetalningar. Svenska Dagbladet gjorde dock den 19 augusti 2010 i artikeln Kort kassako för banker ett försök att uppskatta beloppet och kom fram till 15 miljarder kronor för föregående år. TT i sin tur uppger i ett telegram från 22 augusti 2010, Slopade kortavgifter guld för banker, med siffror från Riksbanken och Finansinspektionen, att bankernas inkomster från kortköp uppgår till cirka 7,5 miljarder kronor. Samhällets kostnader för kontanthantering uppgår samtidigt årligen till ca 10 miljarder kronor (Bankföreningen, 2010). Sammantaget kan man alltså uppskatta transaktionskostnaderna i handeln till mellan 17,5-25 miljarder kronor, per år. Och då har inte kostnaden för infrastrukturen beaktats. Tidigare har det inte funnits något riktigt alternativ till kontant och kortbetalningar, men mobila betalningar kan nu stå för dörren. Om det görs rätt! Och det är det som är utmaningen Men det görs hur som helst inte över en natt. En avgörande faktor för att lyckas med mobila betalningar är att man har en affärsmodell som levererar (mer)värde för alla intressenter i ekosystemet (Mobey Forum, s. 56). Det erbjudna värdet, men också kostnaden kan se ut på olika sätt beroende på intressentperspektiv. Au och Kauffman (2008, s ) pekar på vikten av att affärmodellen också måste utmana andra betalningsmetoder på alla fronter, eftersom endast ett sådant alternativ kan attrahera samtliga intressenter, särskilt bankerna. Man riskerar annars också att hamna i en situation där man försöker bygga upp en kritisk 5

8 massa, som i sig är mycket svår, på enbart mikrobetalningar, där marginalen är alldeles för liten för att affärsmodellen ska bli lönsam. För att skapa framgångsrika affärsmodeller krävs att man dels har god insikt i och förståelse för förutsättningarna kring det aktuella affärsområdet, men också kunskap om de verktyg som kan underlätta skapandet och bidra till att affärsmodellen blir så robust men också dynamisk, att den står sig vid en realisering. 1.3 Forskningsfråga Vilka aspekter bör man beakta vid skapande av affärsmodeller för mobila betaltjänster? 1.4 Syfte Syftet med studien är att att erbjuda ökad förståelse för mobila betalningar och de perspektiv och faktorer som är relevanta vid affärsmodellsgenerering för mobila betaltjänster. 1.5 Avgränsning Att framgångsrikt utveckla och lansera mobila betallösningar kräver kunskap om och insikt i tekniker, branschstrukturer, regleringar och affärsutveckling med mera. I denna undersökning sätts fokus på att hitta och analysera nyckelfaktorer vid uvecklande av affärsmodeller. Dock är det endast den grundläggande fasen av affärsmodelgenerering som behandlas för att hitta materialet till byggandet, enligt Osterwalders (2010, s. 249) indelning de två/tre första faserna av fem, som är - mobilisera, förstå, designa, implementera och leda. Även om omvälden beaktas under litteraturstudien är det de svenska förhållandena som i huvudsak är det relevanta. 1.6 Definition av nyckelbegrepp Mobil betalning Någon enhetlig definition av vad mobila betalningar egentligen är finns inte. Däremot finns det en flora av naturligtvis till varandra näraliggande förslag. 6

9 Dahlberg et al. (2007, s. 1) beskriver mobila betalningar som betalning av varor, tjänster och räkningar med en mobil enhet genom att nyttja trådlös- eller annan kommunikationsteknologi. En annan beskrivning är att mobil betalning är en betalning (överföring av medel mot erhållande av varor eller tjänster) där mobiltelefonen är involverad i initieringen och bekräftelsen av betalningen. Platsen betalaren befinner sig på är oviktig: han kan vara eller inte vara mobil eller i rörelse eller vid ett försäljningsställe (Point of Sale) (Mobey Forum, 2009, s. 20) Den definition som vidare avses med mobil betalning, även benämnd m-betalning avser i detta arbete (eng. mobile payment eller m-payment) (Au och Kauffman, 2008); ett kontantlöst, säkert betalningsförfarande där åtminstone betalaren använder en mobil enhet för att initiera, auktorisera och bekräfta en transaktion av ett finansiellt värde i utbyte mot varor och tjänster. Affärsmodell Inte heller finns det för begreppet affärsmodell någon entydig definition. Affärsmodeller har dock funnits ända sedan människan börjat med handel och utbyte av tjänster, men har de senaste decenierna erhållit ett ökat vetenskapligt och affärsmässigt intresse, som formligen exploderat de senaste åren. Svenska akademiens ordlista (SAOL) ger ingen vägledning mer än att affärsmodell finns med där. I Alexander Osterwalders doktorsavhandling om affärsmodeller (Osterwalder, 2004, s. 14) citerar han Cambridge Learner's Dictionary (Cambridge 2003) vad gäller ordets två beståndsdelar: Affär - aktivitet vid köp och försäljning av varor och tjänster, eller ett särskilt företag som gör det, eller arbete som utförs för att tjäna pengar Modell - en skildring av något, antingen som ett fysiskt föremål vanligen mindre än det verkliga objektet, eller som en enkel beskrivning av föremålet som kan användas vid beräkningar Vidare utmynnar Osterwalder i att affärsmodell är en abstrakt skildring av ett företags affärslogik. Och under affärslogik (menar han) faller en abstrakt förståelse av det sätt på vilket företag tjänar pengar, med andra ord, det företaget erbjuder, till vem och hur det kan åstadkommas. Enligt en annan definition måste den underliggande affärsmodellen vara attraktiv för samtliga inblandade aktörer. Affärsmodellen inriktar sig på skapandet av värde genom tjänsteinnovation och fångandet av en del av det värdet genom att medla mellan kunders behov, organisationella resurser och förmågor, finansiella arrangemang, och teknologiska möjligheter (Chesbrough och Rosenbloom, 2002 citerad av Bouwman och Fielt (Bouwman et al., 2008, s. 29)). I sitt senaste verk Business Model Generation (Osterwalder et al., 2010, s. 14) skriver Osterwalder kort och gott att; En affärsmodell beskriver den logiska grund på vilken en organisation skapar, levererar och fångar värde. I fortsättningen avses med affärsmodell denna definition om inget annat nämns. Vidare behandlas affärsmodeller under teori, kapitel 3. 7

10 Holism Ordet holism kommer från grekiskans holos och betyder hel och refererar till idén att egenskaperna av ett system inte kan bestämmas eller förklaras enbart av summan av dess komponenter (Christensen, Morsing, Cheney, 2008, s. 3). I detta arbete är holismen av vikt för att kunna försöka se till helheten vid affärsmodellering för mobila betalningar. 8

11 2 Metod I detta kapitel presenteras tillvägagångsättet med arbetet och den vetenskapliga grund och ställningstaganden som den vilar på. 2.1 Metodbakgrund Inledningsvis identifierades generellt mobila betalningar som ett intressant problemområde eftersom jag hade en egen idé kring en tänkbar lösning. Det var också känt att området hyser ökat intresse bland annat i media, men att företeelsen de facto inte synts till än i Sverige någon nämnvärd omfattning. Området visade sig vara minst sagt komplext och något som engagerat många tidigare, både teoretiskt och praktiskt. 2.2 Källor En litteraturgenomgång gjordes genom en bred men systematisk sökning i onlinedatabaser såsom Business Source Premier, Google Scholar, IEEE Xplore och Springer Link, tillgängliga över nätet för studenter genom Stockholms universitetsbibliotek. Även sajten uppsatser.se användes för att hitta tidigare studentforskning. Dessutom söktes information genom allmänt googlande. Grundläggande sökbegrepp som användes var främst "mobile payment*" och "mobila betalningar" men även i mindre omfattning "mobil betalning", mobila betalningar" och m-payment*". Intresset för forsknings kring företeelsen mobila betalningar har ökat markant de senaste åren. 9

12 Figur 2: Träffar på mobile payment i två huvudkällor. Vid allmän sökning på Google ger sökordet mobile payment* ungefär 1,4 miljoner träffar och "mobil betalning*" träffar ( ). Det är ett omfattande material som omöjligen kan bearbetas inom ramen för en uppsats, vilket inte heller är syftet. Istället måste en mer systematisk formulering av frågeställningen göras. Det framgick att förutom de teknologiska frågeställningarna var konsumentperspektivet det som var vanligast förekommande, följt av handlarperspektivet. Detta bekräftades i en litteraturgenomgång kring forskning om mobila betalningar av Dahlberg et al. (2007). 2.3 Val av perspektiv Konsumentperspektivet var det som jag avsåg undersöka inledningsvis i mitt arbete. En djupdykning i ämnet gjordes och ett mönster av teorier, modeller och empiriska resultat började ge en bild av det perspektivet. Samtidigt började andra perspektiv mer och mer bli intressanta och en strävan att förstå helheten av det aktuella området uppstod. När jag dessutom fann två färska, svenska uppsatser med mobila betalningar ur ett konsumentperspektiv, en med kvantitativ (Benthin och Nilsson, 2010) och en med kvalitativ (Heyman, 2009) ansats, fick det mig att tänka om. Jag ställdes mig då frågan om jag skulle röra mig horisontellt inom forskningsfältet, d.v.s. undersöka något av de andra perspektiven t.ex. handlarnas, eller vertikalt, neråt och fördjupa mig i någon frågeställning inom konsumentperspektivet, eller upåt till ett mer holistiskt perspektiv. 10

13 Figur 3: Ställningstagande vid val av perspektiv Samtliga perspektiv är både intressanta och relevanta. Men efter att tanken väckts, att på ett övergripande plan försöka få förståelse för vad som kan krävas vid affärsmodellsgenerering för mobila betaltjänster, bestämde jag mig för ett holistiskt perspektiv, något som är önskvärt när man ägnar sig åt affärsmodellering. 2.4 Vetenskapliga utgångspunkter och angreppssätt Arbetet inriktar sig på att ge ökad förståelse för skapandet av affärsmodeller för mobila betalningar. Inledningsvis hade jag en viss insikt, förförståelse i det mobila betalningsfältet som allteftersom området studerades visade sig vara i stort sett obetydlig i omfattning, men det lilla utgjorde ändå en god grund för att påbörja arbetet. Ett hermeneutikliknande tillvägagångsätt tillsammans med det kvalitativa angreppssättet har givit de lämpliga förutsättningarna för studien. En grundtanke inom hermeneutiken (från grekiskans hermeneutikos som betyder tolkning) är att vi alltid förstår något mot bakgrund av vissa förutsättningar. Förförståelse är nödvändigt villkor för att försåelse överhuvudtaget ska vara möjlig (Gilje och Grimen, 1992, s. 183). Relationen mellan förförståelse och förståelse är knuten till den hermeneutiska spiralen. Vid förståelse gör vi ständiga förflyttningar från det specifika till det generella. Vårt sökande efter förståelse leder till ett oändligt arbete i allt vidare cirklar (Bjerke, 2005, s. 64). 11

14 Figur 4: Den hemeneutiska spiralen (Bjerke, 2005, s. 65) Den holistiska positionen, som innebär att vår kunskap uppfattas som en mer eller mindre sammanhängande enhet (Gilje och Grimen, 1992, s. 76) passar bra med det hermeneutikliknande tillvägagångssättet. Genom att presentera relevanta vetenskapliga paradigm, som är allmänt erkända vetenskapliga resultat (vilka ger en grupp forskare klart definierade problem och legitima problemlösningar) (Ibid., s 107) och ontologisk fakta skapas den nödvändiga förförståelse till studien. Att bedriva kvalitativ forskning associeras vanligen med att man har en induktiv, teorigenererande ambition och ett tolkande synsätt (Bryman, 2002, s 34). Men kvantitativa perspektiv kan användas vid analys av kvalitativa undersökningar och vice versa. Det finns skillnader mellan kvantitativ och kvalitativ forskning, men det ska inte överdrivas (Bryman, 2002, s. 407). Detta arbete har både deduktiva inslag då teorier prövas och induktiva inslag då egen teori läggs fram. För att något ska kunna vara en vetenskaplig teori, måste den i princip kunna falsifieras, d.v.s. vi måste kunna föreställa oss erfarenheter som är sådana att de kan motsäga påståendet (Gilje och Grimen, 1992, s. 22). Till skillnad mot naturvetenskaperna, som inte accepterar experiment eller observationer som inte kan upprepas, kan kravet inom samhällsvetenskaperna vara något vagare. Det ställs dock krav på att observationer och experiment ska vara intersubjektivt tillgängliga, vilket betyder att de även måste kunna utföras av andra (Ibid., s. 23). 2.3 Analysmetod Det verktyg som skapats i teorikapitlet, radarmodellen för affärsmodellgenerering testas genom ett fiktivt fall. Utifrån några nyckelantaganden som utgångspunkt beskrivs ett fall med hjälp av radarmodellen. Anledningen till att inte något verkligt fall används är att affärsmodellen och särskilt den anknytande informationen är känsligt ur konkurrensperspektiv. 2.5 Validitet, reliabilitet och replikerbarhet Validiteten i inom samhällsvetenskaplig forskning bedöms utifrån huruvida resultatet hänger ihop med det övriga arbetet. Den interna validiteten, de kausala sambanden är vetenskapligt väl underbyggda i de använda teorierna. Avsikten med den framlagda modellen är att det ska kunna generaliseras, men huruvida det verkligen är möjligt återstår för eventuell kommande forskning, vilket gör att den externa validiteten är osäker. 12

15 Vad gäller reliabiliteten och replikerbarheten är det osannolikt att samma resultat kan uppnås beroende på ämnets och modellernas komplexitet, men också andra forskares olika förförståelse. Men liknande slutsatser bör kunna dras vilket ändå gör att replikation är möjlig och intressant (Bryman, 2002, s. 43). 2.6 Metodkritik Att använda sig av ett fiktivt kan ur ett vetenskapligt perspektiv ifrågasättas eftersom det lätt kan anpassas till att passa särskilda villkor som så att säga självuppfyller resultatet. Men genom försöka likna det vid ett möjligt, verkligt fall undanrös sannolikt den risken. 2.7 Etik De forskningsetiska riktlinjerna inom humanistisk- och samhällsvetenskaplig forskning i Sverige har formulerats av Vetenskapsrådet (Vetenskapsrådet, 2002) och som beaktats i detta arbete. Det ställs fyra huvudkrav nämligen: Informationskravet som innebär att forskaren skall informera de av forskningen berörda om den aktuella forskningsuppgiftens syfte. Samtyckeskravet, d.v.s. rätten att själv bestämma över sin medverkan. Konfidentialitetskravet ska säkerställa att deltagaren har rätt att vara anonym i det offentliga materialet och att insamlad personlig data inte lämnas ut. Nyttjandekravet till sist ställer som villkor att de uppgifter som samlats in endast får nyttjas för den akutuella forskningen. Varken forskningskravet eller individskyddskravet är emellertid absoluta utan måste alltid vägas mot varandra. Detta arbete har dock inte behov av att avvika från de fyra huvudkraven eftersom all data och fakta som undersökningen bygger på varit allmänt tillgänglig. 2.8 Arbetsprocess För att illustrera hur arbetsprocessen under arbetets gång varit, som mycket (kanske för mycket) ägnats åt problematisering och litteraturstudie, presenteras en översiktsmodell enligt följande: 13

16 Figur 5: Arbetsprocessen 14

17 3 Teori Det finns en rad teorier, modeller och vetenskaplig fakta som berör de två aktuella områdena mobila betalningar och affärsmodellering och i det följande redovisas de för studien relevanta. Den egna radarmodellen presenteras i slutet av detta kapitel. 3.1 The Business Model Canvas The Business Model Canvas (affärsmodellsduken) är ett verktyg för att beskriva, analysera och skissa på samt skapa ett gemensamt språk kring affärsmodeller (Osterwalder, 2009, s. 8, 12, 44). Den består av nio grundläggande (delar eller) byggstenar som visar på logiken kring hur företag avser att tjäna pengar och omfattar de fyra huvudområdena som affärer består av kunder, erbjudande, infrastruktur och finansiell livskraft (Ibid., s. 15). De nio beståndsdelarna är (Ibid s , 20-41): 1) Kundsegment, en eller flera olika, större eller mindre, som företaget tjänar. Kunder utgör hjärtat i varje affärsmodell och utan lönsamma kunder kan inget företag överleva en längre tid. En organisation måste göra ett medvetet val vilka segment, grupper som är viktigast att främst inrikta sig på och vilka som ska ignoreras. Kundgrupper representerar olika segment om deras behov kräver och rättfärdigar ett särskilt erbjudande, nås genom olika distributionskanaler, kräver olika typer av relationer, är påtagligt olika lönsamma, eller är villiga att betala för olika apekter av erbjudandet. 2) (Värde)erbjudanden, söker lösa kunders problem och tillfredsställa dess behov. Erbjudandet kan bestå av en vald paket av produkter och/eller tjänster och är anledningen till att kunder vänder sig till ett företag framför ett annat. Vissa värdehöjande lösningar kan vara innovativa och utgör nya, distruptiva erbjudanden. Andra kan likna det den befintliga marknaden erbjuder, men med extra funktioner och attribut. Värde kan exempelvis vara nyhet, prestanda, pris, kostnadreduktion, riskredution, personifiering med flera. 3) Kanaler, erbjudandet levereras genom kommunikation, distribution och försäljning och är beröringspunkter som spelar en viktig roll i kundupplevelsen. Konsten är att hitta rätt balans mellan olika typer av kanaler och att integrera dem på ett sätt som skapar goda kunderfarenheter, och att maximera intäkterna. 4) Kundrelationer, etableras och upprätthålls med varje kundsegment och ett företag bör klargöra vilken typ av relation man vill ha med respektive 15

18 kundsegment. Det finns många olika sätt att förhålla sig till sina kunder, allt från dedikerat personligt till helautomatiserat. 5) Intäktströmmar, är resultat av värdeerbjudanden som framgångsrikt nått kunderna och om kunderna kan liknas vid företagets hjärta, kan intäktsströmmarna liknas vid dess artärer. Det finns två typer av intäkter, engångs vid t.ex. försäljning och återkommande t.ex. prenumeration eller sporradiskt nyttjande vilka kan härstamma från fast eller dynamisk prissättning. Ett företag bör ta reda på vad varje kundsegment är beredd att betala och kunna differentiera erbjudandena. 6) Nyckelresurser, beskriver de viktigaste tillgångar som krävs för att få en affärsmodell att fungera (och leverera de ovan nämnda delarna). Olika nyckelresurser krävs beroende på typ av affärsmodell och kan vara fysiska, finansiella, intellektuella eller mänskliga, som kan ägas, hyras in eller förvärvas från nyckelpartners. 7) Nyckelaktiviteter beskriver de viktigaste sakerna ett företag måste göra för att få sin affärsmodell att fungera. Varje affärsmodell kräver en rad viktiga aktiviteter. Dessa är de viktigaste åtgärderna företaget måste vidta för att arbeta framgångsrikt. Liksom nyckelresurser, skiljer sig nyckelaktiviteter beroende på typ av affärsmodell och kan kategoriseras under produktion, problemlösning (ex. konsulting) och plattform/nätverk (till exempel kreditkortsföretag behöver underhålla sin transaktionsplattform för handlare, kunder och banker). 8) Nyckelpartners, utför vissa aktiviteter eller tillför resurser som inte görs inom företaget. Det bildas partnerskap av många anledningar, och partnerskap blir en hörnsten i många affärsmodeller. Företag skapar allianser för att optimera sina affärsmodeller, minska risker, eller skaffa resurser och kan vara strategiska allianser mellan icke-konkurrenter, coopetition som är strategiska partnerskap mellan konkurrenter, samriskföretag för att gemensamt utveckla nya företag, samt köpareleverantörrelationer för att säkra tillförlitlig försörjning. Man ska skilja på motiven för att skapa partnerskap. Det kan vara stordriftsfördelar då man delar på produktionskapacitet, riskreducering då konkurrenter kan samarbeta i vissa fall för att t.ex. få till standarder, eller förvärv av särskilda resurser och aktiviteter som kan vara behov av kunskap, licenser eller tillgång till kunder. 9) Kostnadsstruktur, slutligen beskriver alla kostnader för att driva en affärsmodell. Att skapa och leverera värde, underhålla kundrelationer, och generera intäkter svarar för samtliga kostnader. Dessa kostnader kan beräknas relativt enkelt efter att ha definierat nyckelresurser, nyckelaktiviteter och nyckelpartnerskap. Man bör dock skilja kostnadsstruktur som är kostnadsdriven, främst bland lågkostnads- och budgetorienterade affärsmodeller och värdedriven som fokuserar på premiumvärdeskapande, exklusivitet. 16

19 Figur 6: The Business Model Canvas, affärsmodellduken, perspektivvy (Osterwalder et al. 2010, s ). 3.2 STOF-modellen Ett annat sätt att se på generering av affärsmodeller, särskilt inom elektroniska tjänster är att utgå från fyra områden services, technology, organizational arrangements and financial issues, det vill säga tjänster/service, teknologi, organisationella arrangemang och finansiella frågor, som illustreras av STOF-modellen (Bouwman et al., 2008, s 41): Figur 7: STOF-modellen, (Bouwman et al., 2008, s 41) Utgångspunkten för vilken affärsmodell som helst bör enligt Bouwman et al. (2008, s. 36- ) vara det kundvärde av en produkt eller tjänst som erbjuds för att tillfredsställa kundernas krav. 17

20 Service-/tjänsteområdet, tjänar som referenspunkt för de andra områdena. Kundvärdet är den viktigaste aspekten av en tjänst. Även om tekniken i grunden är en drivkraft för nya innovativa tjänster och affärsmodeller är tekniken bara något som gör det möjligt ur ett kundperspektiv, vilket kräver en förståelse för och utarbetande av användarkrav. Värdet ses som en del av en ekvation där kunderna kan jämföra de upplevda fördelarna och den totala kostnaden (eller uppoffringen) för att få del av en produkt eller tjänst. Teknologiområdet, är centralt för att överhuvutaget kunna tillhandahålla elektroniska tjänster. Autentisering för att identifera användaren som använder tjänsten och inte minst säkerhetsaspekter faller under denna punkt. Den tekniska designen och arkitekturen måste vara i synk med användarnas krav och behov med hänsyn till de enheter de använder, tillgängligheten, mjukvaran och dess användarvänlighet. De viktigaste variablerna för teknikdesign och dess relevanta särdrag är: - Den tekniska arkitekturen, som kan vara centraliserad eller distribuerad, öppen eller sluten, interoperatibel eller ickeinteroperatibel, beskriver den övergripande arkitekturen som består av följande komponenter; - Ryggradsinfrastukturen, det nätverk som används för att leverara tjänsten och i vilken mån det till exempel är framtidssäkrat. - Tjänsteplattformen, som möjliggör hantering av kunddata i form av autentisering, kundvård, och billing (sättet att ta betalt). - Enheter, på vilka slutanvändarna får tillgång till tjänsterna, som kan vara avsedda endast för tjänsten eller multifunktionella, huruvida mjukvaran är inbäddad med mera. - Applikationer, utformningen av hur själva tjänsten fungerar och hos slutanvändaren, dess säkerhet, hur den kommunicerar med tjänsteplattformen och möjligheter till personifiering. - Data, den information som skickas genom ryggradsinfrastrukturen och om den sker i realtid eller är asynkron samt vilken mängd data som kommuniceras. - Teknisk funktionalitet, den funktionalitet som systemet erbjuder som kan vara tidskritisk, dess säkerhet och personifieringsmöjligheter. Organisationella området, är hur resurser och förmågor, främst teknologi, marknadsföring och finans ska samordnas för att skapa och göra tjänsterna tillgängliga. Trots att en organisation i teorin kan göra allt själv, kan man anta att i praktiken måste samarbete med andra organisationer ske för att de nödvändiga resurserna som krävs ska kunna mobiliseras och samordnas. Istället för att använda värdekedjan för att illustrera hur värde skapas, föreslås värdenätverk som metafor som kan ge en mer komplett bild av den sammanhängande struktur som leder fram till att tjänsterna kan tillhandahållas. Det som karaktäriserar värdenätverk är: - Kundinriktad, utgår från kunders behov och låter dem ta aktiv del i att forma, bygga och leverera tjänster med hjälp av värdenätverket. - Samarbetande, systematisk och informationsbaserad. Företag engagerar leverantörer, kunder och till och med konkurrenter genom en värdeskapande nätverksrelation. - Agilt (lättrörligt) och skalbart, med förkortade processer, gör att företaget snabbt kan svara på ändrade marknadsförutsättningar. Deltagarna i värdenätverket delas in i tre kategorier: strukturella som tillhandahåller nyckelresurser och som inte går att avvara i skapandet av affärsmodellen, bidragande, 18

Affärsidé, kundnytta och affärsmodell. 8 september 2015

Affärsidé, kundnytta och affärsmodell. 8 september 2015 Affärsidé, kundnytta och affärsmodell 8 september 2015 Varför är du här idag? Vad är en affärsidé? Jo, jag ska producera och sälja billiga ekologiska barnkläder till svenska barnfamiljer som är miljömedvetna.

Läs mer

Business Model Transformation. Banbrytande affärsmodeller genom transformation av affärsarkitektur

Business Model Transformation. Banbrytande affärsmodeller genom transformation av affärsarkitektur Business Model Transformation Banbrytande genom transformation av affärsarkitektur Business Model Transformation Vår grundläggande metod för affärsutveckling och transformation av verksamheter kallar vi

Läs mer

Affärsidé, kundnytta och affärsmodell. 5 februari 2015

Affärsidé, kundnytta och affärsmodell. 5 februari 2015 Affärsidé, kundnytta och affärsmodell 5 februari 2015 Varför är du här idag? Vad är en affärsidé? Jo, jag ska producera och sälja billiga ekologiska barnkläder till svenska barnfamiljer som är miljömedvetna.

Läs mer

Affärsidé, kundnytta och affärsmodell. Venture Cup 18 september 2014

Affärsidé, kundnytta och affärsmodell. Venture Cup 18 september 2014 Affärsidé, kundnytta och affärsmodell Venture Cup 18 september 2014 Hur många har en egen affärsidé? Hur många skulle vilja ha en egen affärsidé? Hur många vill förverkliga sin affärsidé? Hur många vet

Läs mer

Framtidens betalningslösningar

Framtidens betalningslösningar Niklas Arvidsson Framtidens betalningslösningar Niklas Arvidsson Docent INDEK / KTH Forskar om innovation och förnyelse i industriella system med fokus på banker och betalsystem MBT MBT Mobila betalningar

Läs mer

Dags för en check-up hos doktor affärsmodell? Stockholm den 23 januari 2015 Robert Elm

Dags för en check-up hos doktor affärsmodell? Stockholm den 23 januari 2015 Robert Elm Dags för en check-up hos doktor affärsmodell? Stockholm den 23 januari 2015 Robert Elm Men hallå! Hur svårt kan det vara? Kraven och förväntningarna att snabbt kunna utveckla verksamheter har aldrig

Läs mer

Dags för en check-up hos doktor affärsmodell? Stockholm den 22 maj 2015 Robert Elm

Dags för en check-up hos doktor affärsmodell? Stockholm den 22 maj 2015 Robert Elm Dags för en check-up hos doktor affärsmodell? Stockholm den 22 maj 2015 Robert Elm Det populäraste mediaföretaget. Skapar inget innehåll Uber Världens största taxiföretag. Äger inga fordon. Facebook Världens

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Bonus Rapport Kommersiell Design KTH

Bonus Rapport Kommersiell Design KTH Bonus Rapport Kommersiell Design KTH Johan Holmström & Lars Åkesson Introduktion Denna rapport beskriver projektet och delmomentet Kommersiell Design i kursen Interaktionsdesign 2 på KTH i Stockholm. Detta

Läs mer

TeliaSoneras syn på öppenhet

TeliaSoneras syn på öppenhet TeliaSoneras syn på öppenhet Inledning Begreppet öppenhet har många dimensioner och tolkningar. Det definieras också på olika sätt av olika aktörer inom telekom- och Internetbranschen. För slutanvändare

Läs mer

Hur når man tre miljoner användare på ett enkelt och säkert sätt?

Hur når man tre miljoner användare på ett enkelt och säkert sätt? Hur når man tre miljoner användare på ett enkelt och säkert sätt? sten.arvidson@foreningssparbanken.se Affärer på nätet behöver generella och lättillgängliga lösningar för konsumenterna Idag olika metoder

Läs mer

IHM Ledarutveckling Resultat i affären.

IHM Ledarutveckling Resultat i affären. IHM Ledarutveckling Resultat i affären. Ditt ledarskap oc IHM Ledarutveckling IHMs ledarprogram vänder sig till dig som vill nå hela vägen i ditt ledarskap. Vi utgår alltid ifrån din specifika ledar ut

Läs mer

Hänger Du med i den Digitala Affärsutvecklingen?

Hänger Du med i den Digitala Affärsutvecklingen? Hänger Du med i den Digitala Affärsutvecklingen? Undersökning presenterad på Radar i2i FREDRIK RUNNQUIST R.Rev. 1.0 Sida 2 av 13 Hänger Du med i den Digitala Affärsutvecklingen? Vad händer? Alla verksamheter

Läs mer

Smarter way to pay. Betala mindre. Tjäna mer.

Smarter way to pay. Betala mindre. Tjäna mer. Smarter way to pay. Betala mindre. Tjäna mer. Snabbare. Säkrare. Billigare. Varför har inget tänkt på det här tidigare? Lösningen är så enkel och så smidig att man undrar. Så här ligger det till. En del

Läs mer

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð IN BUSINESS MARKETS JAMES C. ANDERSSON, JAMES A. NARUS, & WOUTER VAN ROSSUMIN PERNILLA KLIPPBERG, REBECCA HELANDER, ELINA ANDERSSON, JASMINE EL-NAWAJHAH Inledning Företag påstår

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

H E L S I N G F O R S

H E L S I N G F O R S Företagsledning FörETagSLEDning Helhetsperspektiv på företaget och chefskapet. Är du redo att på allvar utmana dig själv, att ifrågasätta det du tar för givet, att se nya perspektiv, bygga ny kunskap och

Läs mer

Certified Business Architect. Nu efterfrågas affärsarkitekterna

Certified Business Architect. Nu efterfrågas affärsarkitekterna CCordial Business Education Utbildningar i modern affärsutveckling Certified Business Architect Nu efterfrågas affärsarkitekterna Kombon Linus och Björn-Erik är oslagbar, deras erfarenhet och engagemang

Läs mer

Kommer kort att ersätta kontanter? 1

Kommer kort att ersätta kontanter? 1 ANFÖRANDE DATUM: 2011-05-03 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Lars Nyberg Cards and Cash Payments Forum, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46

Läs mer

Metodologier Forskningsdesign

Metodologier Forskningsdesign Metodologier Forskningsdesign 1 Vetenskapsideal Paradigm Ansats Forskningsperspek6v Metodologi Metodik, även metod används Creswell Worldviews Postposi'vist Construc'vist Transforma've Pragma'c Research

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

David A, Pär E, Magnus F, Niklas G, Christian L 2011-02-17 CHALMERS INLÄMNING3. IKOT Grupp B4

David A, Pär E, Magnus F, Niklas G, Christian L 2011-02-17 CHALMERS INLÄMNING3. IKOT Grupp B4 David A, Pär E, Magnus F, Niklas G, Christian L 2011-02-17 CHALMERS INLÄMNING3 IKOT Grupp B4 Innehållsförteckning Kartläggning av användarens röst... 3 Marknadssegment... 3 Kundkedja... 4 Kundundersökning...

Läs mer

PM Samtal om hållbarhet. Bakgrund

PM Samtal om hållbarhet. Bakgrund PM Samtal om hållbarhet Bakgrund I början på 80-talet uppstod en insikt inom näringslivet att gamla hierarkiska och patriarkaliska ledningsformer inte längre passade in i det moderna samhället. Jan Carlzon

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

A" hantera övergångar erfarenheter från Svenska och Finska företag vid kanalexpansion. John Jeansson Linnéuniversitetet

A hantera övergångar erfarenheter från Svenska och Finska företag vid kanalexpansion. John Jeansson Linnéuniversitetet A" hantera övergångar erfarenheter från Svenska och Finska företag vid kanalexpansion John Jeansson Linnéuniversitetet Gemensamt forskningsprojekt Anna Sell, Ekon.Dr Åbo Akademi John Jeansson, Ekon.Dr

Läs mer

Executive Leadership Program by Media Evolution. Att leda ett avancerat tjänsteföretag inom mediebranscherna med fokus på lönsamhet och tillväxt.

Executive Leadership Program by Media Evolution. Att leda ett avancerat tjänsteföretag inom mediebranscherna med fokus på lönsamhet och tillväxt. Executive Leadership Program by Media Evolution Att leda ett avancerat tjänsteföretag inom mediebranscherna med fokus på lönsamhet och tillväxt. Media Evolutions uppdrag är att verka för tillväxt i mediebranschen

Läs mer

Affärsplanen har inom Tillväxtprogrammet två huvudsakliga användningsområden:

Affärsplanen har inom Tillväxtprogrammet två huvudsakliga användningsområden: 2013-10- 03 Mall för Affärsplan - Science Park Halmstad Följande dokument är ett exempel på en affärsplanemall för nystartade företag. Dokumentet ska ses som en mall och man använder de delar som anses

Läs mer

SBL Företagsledning. för bygg och fastighet

SBL Företagsledning. för bygg och fastighet SBL Företagsledning för bygg och fastighet SBL FörETagSLEdning FÖr bygg och fastighet Företagsledningsprogram med fokus på utmaningar inom bygg- och fastighetssektorn Vår utgångspunkt är att utveckla ditt

Läs mer

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching Ämne ICF Kärnkompetenser en översättning till svenska Dokumentansvarig Styrelsen för ICF Sverige 2009 Datum ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching ICF har definierat elva kompetenser som utgör

Läs mer

INTEGRERAD KONSTRUKTION OCH TILLVERKNING, TME041. GruppB1steg3. Henrik Ohlsson Knut Andreas Meyer Martin Bäck Ola Lindahl Tobias Eriksson

INTEGRERAD KONSTRUKTION OCH TILLVERKNING, TME041. GruppB1steg3. Henrik Ohlsson Knut Andreas Meyer Martin Bäck Ola Lindahl Tobias Eriksson INTEGRERAD KONSTRUKTION OCH TILLVERKNING, TME041 GruppB1steg3 Henrik Ohlsson Knut Andreas Meyer Martin Bäck Ola Lindahl Tobias Eriksson Handledare: Joakim Johansson 2011-02-16 Innehåll 3.1 Kundinteraktion...

Läs mer

Betalningsmarknaden i förändring*

Betalningsmarknaden i förändring* ANFÖRANDE DATUM: 24 november 2014 TALARE: Vice riksbankschef Cecilia Skingsley PLATS: KTH, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

MMI-Design av systemlösningar i kontrollrum Arbetsprocess för utformning

MMI-Design av systemlösningar i kontrollrum Arbetsprocess för utformning MMI-Design av systemlösningar i kontrollrum Arbetsprocess för utformning L-O. Bligård, J. Andersson, A. Thunberg, A-L. Osvalder Docent Anna-Lisa Osvalder & doktorand Lars-Ola Bligård Avd. Design/Inst.

Läs mer

Tendensrapport 2013. Sveriges Marknadsförbund Sida 1 (11)

Tendensrapport 2013. Sveriges Marknadsförbund Sida 1 (11) u Dessa är de största utmaningarna för Sveriges marknadsförare 2013 u Så stiger kraven på lönsamhet och återbäring på investeringar i marknadsaktiviteter u Vikten av att prioritera rätt i det nya medielandskapet

Läs mer

Kunden som en KÄRNKOMPETENS

Kunden som en KÄRNKOMPETENS För beslutsfattare och människor med kundkontakter / sid. 1 av 5 Publicerad 2012-09-10 Kunden som en KÄRNKOMPETENS Av: Anders Holmquist tillsammans med Annika Kviberg/do-be consulting Inom CRM området

Läs mer

Är du nöjd med ditt analyssystem?

Är du nöjd med ditt analyssystem? Är du nöjd med ditt analyssystem? 1 KPMG SVERIGE Är du nöjd med ditt analyssystem? BI Lifecycle Satisfaction Survey 2013 kpmg.se Är du nöjd med ditt analyssystem? 3 Undersökningen BI Lifecycle satisfaction

Läs mer

FÖRETAG SOM VÄXER. Sveriges Arkitekter 4:e mars 2015

FÖRETAG SOM VÄXER. Sveriges Arkitekter 4:e mars 2015 FÖRETAG SOM VÄXER Sveriges Arkitekter 4:e mars 2015 JOHN LYDHOLM Vd Sverige LINDA SANTESSON Avdelningschef, region Öst Vad får ett företag att växa? Vilka utmaningar finns i en växande organisation? Vad

Läs mer

5. Analys. 5.1 System. Analys

5. Analys. 5.1 System. Analys 5. I analysen kommer vi att länka samman vårt teoriavsnitt med vår empiriska undersökning. en bygger på den uppställning som vi har använt oss av i empirin och kommer därför att delas upp i de fem områdena

Läs mer

Varför är vår uppförandekod viktig?

Varför är vår uppförandekod viktig? Vår uppförandekod Varför är vår uppförandekod viktig? Det finansiella systemet är beroende av att allmänheten har förtroende för oss som bank. Få saker påverkar kunden mer än det intryck du lämnar. Uppförandekoden

Läs mer

Doktorandprogram. Tjänsteinnovation i kollektivtrafik

Doktorandprogram. Tjänsteinnovation i kollektivtrafik Doktorandprogram Tjänsteinnovation i kollektivtrafik Som Excellence Center har vi ett särskilt ansvar att föra praktik och akademi närmare varandra och som ett led i att hitta nya former för kunskapsutveckling

Läs mer

ÖKA FÖRETAGETS MERFÖRSÄLJNING OCH FÖRETAGSKUNDERNAS LOJALITET MED EN KUNDKLUBB FÖR B2B

ÖKA FÖRETAGETS MERFÖRSÄLJNING OCH FÖRETAGSKUNDERNAS LOJALITET MED EN KUNDKLUBB FÖR B2B ÖKA FÖRETAGETS MERFÖRSÄLJNING OCH FÖRETAGSKUNDERNAS LOJALITET MED EN KUNDKLUBB FÖR B2B Detta whitepaper hjälper dig att identifiera vilka faktorer som påverkar kundlojalitet och hur du kan stärka lojaliteten

Läs mer

Smarta företag. En undersökning genomförd av TNS Sifo på uppdrag av Cisco och TeliaSonera 2013-03-01. Smarta företag TNS 1525977

Smarta företag. En undersökning genomförd av TNS Sifo på uppdrag av Cisco och TeliaSonera 2013-03-01. Smarta företag TNS 1525977 En undersökning genomförd av TNS Sifo på uppdrag av Cisco och TeliaSonera 2013-03-01 Innehåll 1 Resultat i sammandrag 3 2 Bakgrund och metod 5 3 : Index 9 4 Mobilt arbetssätt 33 5 Virtuella möten 35 6

Läs mer

Logistik och processorientering?

Logistik och processorientering? Lagerstyrningsakademin.se Logistik och processorientering? Stig-Arne Mattsson För att kunna bedriva en framgångsrik verksamhet på en alltmer konkurrensutsatt marknad har det blivit allt viktigare att snabbt

Läs mer

EXCITERA INNOVATION CHALLENGE 07

EXCITERA INNOVATION CHALLENGE 07 CHECKLIST AND INSTRUCTIONS Mobila kanaler blir bara viktigare Några frågor till Johan Lindgren, VD Telenor Sverige Excitera Innovation Challenge (EIC) 2007 innehåller en ny kategori där tävlingsdeltagarna

Läs mer

Utbildning i marknadsföring och digitala media 4 dagar

Utbildning i marknadsföring och digitala media 4 dagar Utbildning i marknadsföring och digitala media 4 dagar Nercia Utbildning AB I Sverige finns ca 1600 utbildningsföretag med olika utbud av program och kurser, de flesta med ett redan färdigt upplägg som

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Analysen syftar till att ge en god gestalt. Kontinuerlig växling mellan delar och helhet.

Analysen syftar till att ge en god gestalt. Kontinuerlig växling mellan delar och helhet. Beteendevetenskaplig metod Kvalitativ analys Eva-Lotta Sallnäs Ph.D. CSC, Kungliga Tekniska Högskolan evalotta@csc.kth.se Kvalitativ databearbetning Analysen syftar till att ge en god gestalt. Kontinuerlig

Läs mer

UTBILDNINGSKATALOG. För utveckling av besöksnäringen ALUN

UTBILDNINGSKATALOG. För utveckling av besöksnäringen ALUN UTBILDNINGSKATALOG F Ö R E L Ä S N I N G W O R K S H O P A F F Ä R S U T V E C K L I N G För utveckling av besöksnäringen ALUN VIKTEN AV ATT UTVECKLAS! I framtiden gäller det inte bara att ha rätt kunskaper

Läs mer

Strategic Direction through Purchasing Portfolio Management: A Case Study Cees J. Gelderman och Arjan J. van Weele

Strategic Direction through Purchasing Portfolio Management: A Case Study Cees J. Gelderman och Arjan J. van Weele Strategic Direction through Purchasing Portfolio Management: A Case Study Cees J. Gelderman och Arjan J. van Weele Inledning Kraljic presenterade 1983 en matris som behandlar inköp och leverantörsstrategier.

Läs mer

1:a Västmanlandsfonden. Vägledning till innehåll för din presentation inför Investeringskommittén

1:a Västmanlandsfonden. Vägledning till innehåll för din presentation inför Investeringskommittén 1:a Västmanlandsfonden Vägledning till innehåll för din presentation inför Investeringskommittén Introduktion Denna presentation skall ses som en stöd för utformning av en affärspresentation, inte som

Läs mer

UTBILDNING: Systematisk marknadsutveckling

UTBILDNING: Systematisk marknadsutveckling UTBILDNING: Systematisk marknadsutveckling Det finns inget skäl att någon skulle vilja Ken Olsen, Digital, 1977 Introduktion det är inte fel, men det krävs mer än att sätta upp en ny säljbudget för att

Läs mer

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt.

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. Det är tveklöst så att arbetslivet så som vi känner till det genomgår en snabb förändring. Även om det sker olika snabbt i olika branscher, så genomsyrar

Läs mer

Strategiska utmaningar för dagligvarubranschen. Prof. Mats Abrahamsson

Strategiska utmaningar för dagligvarubranschen. Prof. Mats Abrahamsson Strategiska utmaningar för dagligvarubranschen Prof. Mats Abrahamsson Logistikens betydelse för retail Exemplet HORNBACH Handel hat keine logistik, Handel ist logistik DET DYNAMISKA FÖRETAGET OM FÖLJSAMHET

Läs mer

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK FRIHET Svenska Investeringsgruppens vision är att skapa möjligheter för ekonomisk tillväxt och frihet genom att identifiera de främsta fastighetsplaceringarna på marknaden. Vi vill hjälpa våra kunder att

Läs mer

Smarta företag 2011-01-23

Smarta företag 2011-01-23 Smarta företag 2011-01-23 1 Övergripande mål med projektet Målet är att 50% av alla företag skall vara Smarta Företag 2015. Ett Smart Företag: erbjuder ett mobilt arbetssätt för de som behöver det erbjuder

Läs mer

Utvecklingen mot ett kontantlöst samhälle drivkrafter och hinder

Utvecklingen mot ett kontantlöst samhälle drivkrafter och hinder Utvecklingen mot ett kontantlöst samhälle drivkrafter och hinder Niklas Arvidsson Universitetslektor KTH Industriell dynamik De har två dansgolv och en stor ölhall. Tyvärr tar barerna inte kort men de

Läs mer

Winternet Ett svenskt inititativ för avancerad Internetforskning. Grand Finale workshop IVA, Stockholm 18 augusti 2005

Winternet Ett svenskt inititativ för avancerad Internetforskning. Grand Finale workshop IVA, Stockholm 18 augusti 2005 Winternet Ett svenskt inititativ för avancerad Internetforskning Grand Finale workshop IVA, Stockholm 18 augusti 2005 Kombination av: Presentationer Demonstrationer Posters Grand finale workshop Med middag

Läs mer

Omtentamen i delkursen Marknadsföring Företagsekonomi A

Omtentamen i delkursen Marknadsföring Företagsekonomi A Omtentamen i delkursen Marknadsföring Företagsekonomi A Kurs: Marknadsföring, Företagsekonomi, A Datum: 2014.03.29 Tid: 14:15 18:15 Plats: L003 Ansvarig lärare: Mari-Ann Karlsson, Claes Gunnarsson Antal

Läs mer

NÄRHET ELLER DISTANS

NÄRHET ELLER DISTANS NÄRHET ELLER DISTANS Konsekvenser av digital internkommunikation Sveriges Kommuner och Landsting 2014-11-25 Catrin Johansson Professor i organisationers kommunikation Mittuniversitetet SOCIALA MEDIER

Läs mer

Bokslutskommuniké 2010

Bokslutskommuniké 2010 Bokslutskommuniké 2010 Wireless Independent Provider WIP AB (Publ). WIP erbjuder mobila och webbaserade datatjänster och produkter för transaktionsintensiva företag, inom bank och finans, logistik och

Läs mer

Några reflektioner kring företrädesrätten vid garanterade företrädesemissioner

Några reflektioner kring företrädesrätten vid garanterade företrädesemissioner Några reflektioner kring företrädesrätten vid garanterade företrädesemissioner Rolf Skog har tidigare kortfattat redogjort för innebörden av den primära och subsidiära företrädesrätten. I den kommande

Läs mer

De tre första månaderna på ett nytt jobb

De tre första månaderna på ett nytt jobb De tre första månaderna på ett nytt jobb När du börjar på ett nytt jobb är den första tiden viktig. Vad du gör och vem du är under dina första tre månader lägger grunden till om fortsättningen ska bli

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Dnr: L 2015/93 Fastställd av FUN: 2015-06-04 Versionsnr: 3 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Området och ämnet Området Examensområdet informationsteknologi definieras

Läs mer

AFFÄRSPROGRAM FÖR INDIVIDER OCH FÖRETAG

AFFÄRSPROGRAM FÖR INDIVIDER OCH FÖRETAG PROGRAMUTBUD AFFÄRSPROGRAM FÖR INDIVIDER OCH FÖRETAG BUSINESS IN PROGRESS IHM MANAGEMENT IS DOING THINGS RIGHT, LEADERSHIP IS DOING THE RIGHT THINGS. PETER DRUCKER IHM School in Progress IHM verkar mitt

Läs mer

Pressmeddelande Stockholm den 5:e Ferbruari 2008

Pressmeddelande Stockholm den 5:e Ferbruari 2008 Pressmeddelande Stockholm den 5:e Ferbruari 2008 Artikel om Digital PS i bequoted: Siktar på att bli ett nytt YouTube inom webbspel och mobilsignaler It-företaget Digital PS är just nu aktuella med en

Läs mer

SUNET:s strategi 2012-2014. SUNET:s strategigrupp 2011-12-07

SUNET:s strategi 2012-2014. SUNET:s strategigrupp 2011-12-07 SUNET:s strategigrupp 2011-12-07 Förord Alla organisationer och verksamheter bör regelbundet se över sin verksamhetsidé och strategi. Särskilt viktigt är det för SUNET som verkar i en snabbt föränderlig

Läs mer

Måldriven, informationscentrerad webbdesign

Måldriven, informationscentrerad webbdesign Måldriven, informationscentrerad webbdesign Linus Forsell Digitala Distributionsformer vid Högskolan Väst, Trollhättan, Sverige linus.forsell@student.hv.se 1 Abstrakt I den här essän kommer måldriven och

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Tieto tar pulsen på 101 beslutsfattare i Mediabranschen Trender, utmaningar och framtida investeringsbehov

Tieto tar pulsen på 101 beslutsfattare i Mediabranschen Trender, utmaningar och framtida investeringsbehov Tieto tar pulsen på 101 beslutsfattare i Mediabranschen Trender, utmaningar och framtida investeringsbehov Inledning De stora trendinstituten är överens. Mediabranschens digitala förvandling de senaste

Läs mer

Spelplanen ändras. 1. Agila arbetssätt växer sig starkare. 2. Förenkling, transparens och flexibilitet blir ledstjärnor i förändringsarbeten.

Spelplanen ändras. 1. Agila arbetssätt växer sig starkare. 2. Förenkling, transparens och flexibilitet blir ledstjärnor i förändringsarbeten. Spelplanen ändras Allt fler är överens om att vi står inför en förändring i sättet att se på och arbeta i projekt och organisationer. Trender kommer och går men det finns några som kommer att bestå och

Läs mer

BULL & BEAR INVESTERING MED TYDLIG HÄVSTÅNG

BULL & BEAR INVESTERING MED TYDLIG HÄVSTÅNG DECEMBER 2013 BÖRSHANDLADE PRODUKTER BULL & BEAR INVESTERING MED TYDLIG HÄVSTÅNG BUILDING TEAM SPIRIT TOGETHER RISKINFORMATION VEM BÖR INVESTERA? Bull & Bear-produkter är lämpade för svenska sofistikerade

Läs mer

Tjänster för elektronisk identifiering och signering

Tjänster för elektronisk identifiering och signering Bg eid Gateway och Bg PKI Services Tjänster för elektronisk identifiering och signering En elektronisk ID-handling är förutsättningen för säker och effektiv nätkommunikation. I takt med att tjänster blir

Läs mer

Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt. Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet

Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt. Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet Bakgrund och syfte Riskhantering blir allt viktigare i dagens byggbransch. Snabba förändringar

Läs mer

Teckningstid inleds i Imints emission inför planerad notering på AktieTorget

Teckningstid inleds i Imints emission inför planerad notering på AktieTorget Teckningstid inleds i Imints emission inför planerad notering på AktieTorget Idag, den 2 november 2015, inleds teckningstiden i Imint Image Intelligence AB:s (Imint) nyemission inför planerad notering

Läs mer

SVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN AKTUELLT I OMVÄRLDEN 4/2011 ESMA, RIKTLINJER FÖR HÖGT AUTOMATISERAD HANDEL

SVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN AKTUELLT I OMVÄRLDEN 4/2011 ESMA, RIKTLINJER FÖR HÖGT AUTOMATISERAD HANDEL SVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN AKTUELLT I OMVÄRLDEN 4/2011 6 SEPTEMBER 2011 Innehåll RIKTLINJER FÖR HÖGT AUTOMATISERAD HANDEL s.1 BÖRSHANDLADE FONDER s.3 ESMA, RIKTLINJER FÖR HÖGT AUTOMATISERAD HANDEL

Läs mer

Dagens Business Controller vill vara Partner

Dagens Business Controller vill vara Partner En undersökning genomförd av HandelsConsulting på uppdrag av Ekan. 2011 Dagens Business Controller vill vara Partner 2 Det är dags att gå ifrån ord till handling. Det visar vår undersökning. Trots att

Läs mer

Studentsynpunkter? Vad menas med IT i organisationer. Moderna affärsstrategier. Beskriva organisationer ur olika perspektiv.

Studentsynpunkter? Vad menas med IT i organisationer. Moderna affärsstrategier. Beskriva organisationer ur olika perspektiv. Moderna affärsstrategier Beskriva organisationer ur olika perspektiv F2 Vad menas med IT i organisationer IT i organisation Vad är en organisation? Vad menas med perspektivet IT i organisationer? Studentsynpunkter?

Läs mer

Skatteverkets ställningstaganden

Skatteverkets ställningstaganden Skatteverkets ställningstaganden Bredbandsutbyggnad genom lokala fibernät, mervärdesskatt Datum: 2012-05-23 Dnr/målnr/löpnr: 131 367424-12/111 1 Sammanfattning En förening som verkar för att dess medlemmar

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

WEBBTEKNIK. Ämnets syfte

WEBBTEKNIK. Ämnets syfte WEBBTEKNIK Webbteknik används för att utveckla och vidareutveckla statiska och dynamiska webbsidor, webbplatser, webbapplikationer eller andra applikationer där webbtekniker används, till exempel applikationer

Läs mer

WEBBTEKNIK. Ämnets syfte

WEBBTEKNIK. Ämnets syfte WEBBTEKNIK Webbteknik används för att utveckla och vidareutveckla statiska och dynamiska webbsidor, webbplatser, webbapplikationer eller andra applikationer där webbtekniker används, till exempel applikationer

Läs mer

Ending the war between Sales & Marketing by Philip Kotler, Neil Rackham and Suj Krishnaswamy

Ending the war between Sales & Marketing by Philip Kotler, Neil Rackham and Suj Krishnaswamy Ending the war between Sales & Marketing by Philip Kotler, Neil Rackham and Suj Krishnaswamy Grupp 3 Inledning Produktdesigners har länge vetat om att de kan spara tid och pengar på att samarbeta med deras

Läs mer

EDGE Strategisk förändringsledning

EDGE Strategisk förändringsledning EDGE Strategisk förändringsledning EDGE StrATEGISK FÖrändrinGSLEDning Att leda komplexa förändringsprocesser. Affärsklimatet förändras snabbt och kartan behöver ständigt ritas om. Verksamheten utmanas

Läs mer

Bonnier Conference Center 14 november

Bonnier Conference Center 14 november Bonnier Conference Center 14 november Rundabordssamtal Välj bland nio ämnen! Utvärderingen efter vårens Nolldistans gav ett hundraprocentigt stöd för återkommande rundabordssamtal. Succén är nu tillbaka!

Läs mer

Oscar Eklund oscar@makesyoulocal.com mobil +45 2574 3315 Max Riis Christensen max@makesyoulocal.com mobil 3017 3950

Oscar Eklund oscar@makesyoulocal.com mobil +45 2574 3315 Max Riis Christensen max@makesyoulocal.com mobil 3017 3950 Oscar Eklund oscar@makesyoulocal.com mobil +45 2574 3315 Max Riis Christensen max@makesyoulocal.com mobil 3017 3950 Oscar Eklund oscar@makesyoulocal.com mobil +45 2574 3315 Max Riis Christensen max@makesyoulocal.com

Läs mer

Skatteverkets ställningstaganden

Skatteverkets ställningstaganden Page 1 of 17 Skatteverkets ställningstaganden Bredbandsutbyggnad genom lokala fibernät, mervärdesskatt Datum: 2012-05-23 Område: Mervärdesskatt Dnr/målnr/löpnr: 131 367424-12/111 1 Sammanfattning En förening

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Affärsplan Ämnen och områden som ska finnas med i din affärsplan. Har du beskrivit de viktigaste delarna i affärsplanen?

Affärsplan Ämnen och områden som ska finnas med i din affärsplan. Har du beskrivit de viktigaste delarna i affärsplanen? Ämnen och områden som ska finnas med i din affärsplan Denna mall är framtagen av Venture Cup. Glöm inte att du kan delta och vinna pengar med din affärsplan i Venture Cup, läs mer på: www.venturecup.se

Läs mer

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Flexibilitet, snabbhet och kompetens är företagens viktigaste framgångsfaktorer i framtiden. Den globala konkurrensen mellan företagen hårdnar.

Läs mer

Policy för Skånes Ridsportförbunds närvaro i sociala medier

Policy för Skånes Ridsportförbunds närvaro i sociala medier Policy för Skånes Ridsportförbunds närvaro i sociala medier Vi vill uppmuntra till användning av sociala medier i arbetetssyfte men också påminna om att du representerar din arbetsgivare/förbundet, både

Läs mer

THE HUMAN ELEMENT (THE) DELTAGARNYTTA

THE HUMAN ELEMENT (THE) DELTAGARNYTTA THE HUMAN ELEMENT (THE) Programmet The Human Element tar fasta på utvecklingskraften inom människor. En ökad självkänsla leder till en ökad förmåga att använda sig själv i samspelet med andra vilket i

Läs mer

Mobilbetalning. - en studie om konsumenters förmåga att. acceptera nya betalningsformer. Södertörns högskola Institutionen för Samhällsvetenskaper

Mobilbetalning. - en studie om konsumenters förmåga att. acceptera nya betalningsformer. Södertörns högskola Institutionen för Samhällsvetenskaper Södertörns högskola Institutionen för Samhällsvetenskaper Magisteruppsats 30 hp. Internationellt företagande Vårterminen 2015 Magister i Internationellt företagande Mobilbetalning - en studie om konsumenters

Läs mer

Samråd nr 2, PTS förslag till beslut dnr: 08-11308 - Förslag till beslut Fast tillträde, Fast samtalsoriginering och Fast samtalsterminering

Samråd nr 2, PTS förslag till beslut dnr: 08-11308 - Förslag till beslut Fast tillträde, Fast samtalsoriginering och Fast samtalsterminering Post & Telestyrelsen Box 5398 102 49 Stockholm Samråd nr 2, PTS förslag till beslut dnr: 08-11308 - Förslag till beslut Fast tillträde, Fast samtalsoriginering och Fast samtalsterminering Nummerupplysningsföretagen

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Se upp med Oracle och SAP

Se upp med Oracle och SAP Överlever dagens affärssystem en tjänsteorientering i moln? Eskil Swende, seniorkonsult och partner, IRM Se upp med Oracle och SAP Det är inte så lätt att baxa in kolossalprodukter som Oracle databas och

Läs mer

Presentationsteknik. Möta investerare. Tips och råd inför din Pitch 10 min

Presentationsteknik. Möta investerare. Tips och råd inför din Pitch 10 min Presentationsteknik Möta investerare Tips och råd inför din Pitch 10 min Vem lyssnar? Olika presentationer till olika målgrupper. IDAG INVESTERARE!!! Presentationen ska vara klar innan första möte med

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

Metod Rapporten är baserad på egen erfarenhet av marknadsföring on-line samt studier av aktuell forskning, rapporter och webinars.

Metod Rapporten är baserad på egen erfarenhet av marknadsföring on-line samt studier av aktuell forskning, rapporter och webinars. Att välja mellan native- eller webbapp Bakgrund Marknaden för smarta mobiltelefoner ökar kraftigt. Därför ser allt fler företag och organisationer behovet av att göra digitalt innehåll tillgängligt för

Läs mer

Från affärsmöjlighet till nytt företag: Vilka lyckas och varför?

Från affärsmöjlighet till nytt företag: Vilka lyckas och varför? Från affärsmöjlighet till nytt företag: Vilka lyckas och varför? Frédéric Delmar Handelshögskolan i Stockholm Mikael Samuelsson Internationella handelshögskolan i Jönköping Upplägg för idag 1. Bakgrund

Läs mer

Fiskenytt Januari 2015 Nyhetsbrev från SMAB Sälj & Marknadsutveckling AB

Fiskenytt Januari 2015 Nyhetsbrev från SMAB Sälj & Marknadsutveckling AB www.smab.se Fiskenytt Januari 2015 Nyhetsbrev från SMAB Sälj & Marknadsutveckling AB Innehåll: Tankar från bryggan Affärsskolorna helt rätt i tidens kundförväntningar Reflektioner från Automotive World

Läs mer

Aktivt ägande i praktiken: Scandinavian Business Seating. 10 mars 2011

Aktivt ägande i praktiken: Scandinavian Business Seating. 10 mars 2011 Aktivt ägande i praktiken: Scandinavian Business Seating 10 mars 2011 1 2 3 4 5 6 Ratos investeringsidé Innehavsstrategi Investera i en stark kärnaffär Konsolidera Norden Tillvarata synergier Industrialisera

Läs mer