Mobila betalningar. Oliver Karacsony. Ett holistiskt perspektiv på affärsmodellering för m-betalning
|
|
- Roger Engström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Mobila betalningar Ett holistiskt perspektiv på affärsmodellering för m-betalning Oliver Karacsony Magisteruppsats 15 HP Höstterminen 2010 Handledare: Prof. Marianne Nilson English title: Mobile payments A holistic perspective on m-payment business modeling
2 Sammanfattning / Abstract Sammanfattning Mobila betalningar har under drygt ett decenium förutspåtts bli en del av vår vardag. Många försök har gjorts som med några få undantag nått begränsad eller ingen framgång. En marknad med mångmiljardpotential står för dörren för det eller de företag som lyckas etablera sig framgångsrikt. Utmaningarna är många liksom frågorna. En viktig hörnsten i all affärsverksamhet, inte minst mobila betalningar är en livskraftig affärsmodell, som tar i beaktning de särskilda förutsättningar som den aktuella marknaden bjuder. Syftet med studien har varit att utifrån ett holistiskt perspektiv undersöka förutsättningarna och faktorer för hur livskraftiga affärsmodeller för mobila betalningar kan skapas. Baserat på litteraturstudier har vetenskapliga skrifter och artiklar samt övrig fakta lagt grund för en modell, radarmodellen för affärsmodellering, vars ambition är att bidra till att adekvata aspekter identifieras vid skapande av affärsmodeller. Genom ett fiktivt affärsfall tillämpas och analyseras modellen. Slutsatsen är att den utvecklade modellen är intressant verktyg vid affärsmodellering men att den skulle behöva prövas i skarpa fall, exempelvis i longitudiell form. Nyckelord Affärsmodell, affärsmodellering, mobila betalningar, mobilbetalning, holistisk Abstract Mobile payments has for over a decade been predicted to become a part of our everyday lives. Many attempts have been made but with few exceptions reached limited or no success. A potentially market worth multi-billions is at the door for a company or companies who are able to establish themselves successfully. But there are many challenges and issues involved. An important cornerstone of any business, especially mobile payments is a viable business model, which takes into consideration the specific realities the current market. The purpose of this study was to from a holistic perspective examine conditions and factors for how viable business models for mobile payments can be created. Based on literature studies, scientific papers, articles and other facts, the foundation for a model was laid, The Radar Model for Business Modeling, with an ambition to contribute to identification of adequate aspects in the creation of business models. Through a fictitious business case, the model is applied and analyzed. The conclusion is that the developed model is a useful tool for business modeling, but it would need to be further examined in real cases, for example in a longitudinal form. Keywords Business model, Business Modeling, Mobile Payment, Holistic
3 Innehållsförteckning 1 Introduktion Bakgrund Problemområde Forskningsfråga Syfte Avgränsning Definition av nyckelbegrepp Metod Metodbakgrund Vetenskapliga utgångspunkter och angreppssätt Analysmetod Validitet och reliabilitet Metodkritik Etik Arbetsprocess Teori The Business Model Canvas STOF-modellen Dynamisk affärsmodellering Skapandet av en egen modell Radarmodellen för affärsmodellgenerering Studie av mobila betalningar som fenomen Kunder Tvåsidig marknad Nätverksexternaliteter Spridning Acceptans Konsumenter Handlare Byteskostnaden
4 4.1.8 Transaktionsscenarion Infrastruktur Kommunikationsteknik Mobiltillverkare Nätverksoperatörer Systemleverantörer Reglering Standarder Intresseorganisationer Nationell lagstiftning Överstatlig lagstiftning Tjänstetillhandahållarna Studie av mobila betalningar i praktiken Mobila betalning i andra länder Mobila betalning i Sverige Internetbanker en jämförelse Det fiktiva fallet - analys Bakgrund Kunder Handlare Konsumenterna Infrastruktur Reglering Samarbete/konkurrens Business Model Canvas Slutsatser och reflektion Förslag på vidare forskning Referenser
5 1 Introduktion Marknaden för mobila betalningar har under det senaste tio åren bedömts ha en stor potential men ännu har inte den massmarknad som förutspåtts, med några få undantag, förverkligats. En livskraftig affärsmodell är en avgörande faktor för framgång för all affärsverksamhet, inte minst inom det aktuella området. 1.1 Bakgrund Mobiltelefonen har utvecklats från att ha varit en släpbar yuppienalle under 80-talet, till att i princip blivit en fullvärdig dator i fickformat, i allt fler fall alltid internetansluten, med oändligt många olika funktioner utöver det som den ursprungligen var tänkt för. Av alla de möjligheterna som teknikkonvergensen och den övergripande tekniska utvecklingen skapat, är intresset i detta arbete riktat kring förutsättningarna att begåva mobiltelefonerna med förmågan att genomföra ekonomiska transaktioner, s.k. mobila betalningar. Dahlberg et al. (2007) sammanfattar den mobila betalningstjänstemarknaden med att den är under omvandling med en historia av åtskilliga försök och misslyckade lösningar, men har en framtid som är lovande om än med osäkra möjligheter. Mycket lärdom kan tas från tidigare forskning och praktiska misslyckanden inom området, men det är mer tveksamt om det går att använda de framgångsrika på samma sätt. Att genomföra betalningar med mobiltelefoner är i sig inget omöjligt eller framtidsutopiskt. Tvärt om har det i snart tio år funnits s.k. premium-sms som mobiloperatörerna tillhandahåller i sina nät. Det möjliggör betalning för upp till 200 SEK per transakton, som sedan debiteras kunden via teleräkningen. Användningsområdet har främst varit innehållsstjänster såsom ringsignaler och nyheter, vid omröstningar i olika TV-program, betalning vid annonsering på handelssajten Blocket, virtuella lokaltrafikbiljetter, parkering m.fl. De höga transaktionskostnaderna på upp till 50 % av beloppen tillsammans med omständigt handhavande m.m. gör dock metoden i praktiken ointressant vid traditionella betalningssituationer. För att till vardags betala sin lunch på restaurangen, handla middag på vägen hem, shoppa kläder eller betala för en fotölj från Blocket har man hittills varit hänvisad till att använda kontanter eller kredit-/betalkort samt i vissa fall banköverföringar, gireringar och checkar. Mobila betalningar har dock kontinueligt förutspåtts en lysande framtid det senaste deceniet, utan att leva upp till förväntningarna. Till exempel prognostiserades det år
6 att mobila betalningar till ett värde av 55 miljarder USD världen över skulle genomföras år Figur 1: Den gäckande mobila betalmarknaden (Mobey Forum, 2009) Vi är än idag långt ifrån det och de få fungerande lösningarna är koncentrerade till ett fåtal länder, särskilt till Sydostasien. Ända sedan den s.k. IT-boomen runt 2000-talet har många olika försök med mobila betalningslösningar avlöst varandra uppenbarligen utan nämnvärda framgångar. I en intervju i Svenska Dagbladet från 2004 med Patrik Mossberg, dåvarande vd för Mint som arbetade med betalningslösningar via mobiltelefonen, fick han frågan när betalning via mobilen blir stort i Sverige? Han svarade: - Jag tror att det ökar inom olika nischer, men det tar tid. Sverige kommer inte att sticka ut mer än andra länder. Förutsättningarna finns, de stora företagen i branschen, operatörerna, banker m.m. måste dock samarbeta gemensamt med oss mindre teknik och innehållsbolag bättre för att det ska lyckas. (Svenska Dagbladet, 2004) Trots denna till synes bistra bild finns det flera succéer runt om i världen som med vitt skilda tekniker, marknadstrategier och marknadsförutsättningar lyckats med det som de flesta andra på markanden avundas. Mobiltelefonen och Internet har enligt Enisa (European Network and Information Security Agency), förändrat sättet på vilket människor interagerar med varandra och med sin omgivning (ENISA, 2010, s11). Denna kombination kan tillsammans med enkla, intuitiva användargränssnitt som s.k. smartphones erbjuder, leda till tillkomst och spridning av tidigare icke skådade tjänster och funktioner, exempelvis mobila betalningar. Vi kan tala om tiden före och efter smartphones. Det förändrar allting. Trafiken i näten exploderar. Det handlar inte bara om iphone utan även om Android och Symbian., sade Teliasoneras vd Lars Nyberg när han presenterade bolagets rapport för tredje kvartalet 2010 (Veckans Affärer, 2010). Mobila betalningar består av en komplex sammansättning av teknik, ekonomi, psykologi och olika intressenters förmåga att delta och samverka på olika plan. För att förstå företeelsen, dess potential och utmaningar bör problematiken studeras ur ett holistiskt perspektiv, något som också föreslås i tidigare forskning (Ondrus och Pigneur, 2005; Dahlberg et al., 2007; Ondrus, Lyytinen och Pigneur, 2009). Det holistiska, multiperspektivet är dock mindre vanligt inom forskningen kring mobila betalningar. Istället handlar de flesta vetenskapliga artiklar om tekniska frågor (säkerhet, protokoll, 4
7 systemarkitektur) eller har konsumenten i fokus (t.ex. adoption) (Dahlberg et al., 2007 citerad av Ondus, Lytinen och Pigneur, 2009, s. 2). I en studie av Dahlberg et al. (2008, s. 9) kring varför flera mobila betaltjänster misslyckats i Finland uttrycker en av respondenterna att det fanns helt enkelt ingen som helst marknadsrealism (och) den typen av holistisk syn, hur teknologin kommer att styras för att föra ut någon service till marknaden. 1.2 Problemområde En grundläggande fråga som initialt bör ställas är finns det ett behov att kunna göra mobila betalningar? Ja, mycket talar för det! Det finns idag en väl utbyggd och relativt väl fungerade infrastruktur med kritisk massa för elektroniska transaktioner i form av kortbetalningar. Kortsystemet dominerar betalningar i handeln trots att det är kostsamt, utsatt för bedrägerier, olämplig för mikrobetalningar och person-till-personbetalningar och är inte anonymt (Au och Kauffman, s. 156). Detta kompletteras av kontanter vid främst mindre transaktioner och mindre nogräknade affärsuppgörelser. Dessa transaktionsmetoder är djupt invanda i samhället med deceniers användning av plastkort och över tusen år av kontanter (de första mynten i Sverige tillverkades år 995 (Riksbanken, 2009)). År 2009 genomfördes i Sverige 1,5 miljarder korttransaktioner genom drygt kortbetalningsterminaler till ett totalt värde av 501 miljarder kronor (Riksbanken, 2010b). Det finns inga officiella uppgifter på hur mycket de svenska bankerna tjänar på kortbetalningar. Svenska Dagbladet gjorde dock den 19 augusti 2010 i artikeln Kort kassako för banker ett försök att uppskatta beloppet och kom fram till 15 miljarder kronor för föregående år. TT i sin tur uppger i ett telegram från 22 augusti 2010, Slopade kortavgifter guld för banker, med siffror från Riksbanken och Finansinspektionen, att bankernas inkomster från kortköp uppgår till cirka 7,5 miljarder kronor. Samhällets kostnader för kontanthantering uppgår samtidigt årligen till ca 10 miljarder kronor (Bankföreningen, 2010). Sammantaget kan man alltså uppskatta transaktionskostnaderna i handeln till mellan 17,5-25 miljarder kronor, per år. Och då har inte kostnaden för infrastrukturen beaktats. Tidigare har det inte funnits något riktigt alternativ till kontant och kortbetalningar, men mobila betalningar kan nu stå för dörren. Om det görs rätt! Och det är det som är utmaningen Men det görs hur som helst inte över en natt. En avgörande faktor för att lyckas med mobila betalningar är att man har en affärsmodell som levererar (mer)värde för alla intressenter i ekosystemet (Mobey Forum, s. 56). Det erbjudna värdet, men också kostnaden kan se ut på olika sätt beroende på intressentperspektiv. Au och Kauffman (2008, s ) pekar på vikten av att affärmodellen också måste utmana andra betalningsmetoder på alla fronter, eftersom endast ett sådant alternativ kan attrahera samtliga intressenter, särskilt bankerna. Man riskerar annars också att hamna i en situation där man försöker bygga upp en kritisk 5
8 massa, som i sig är mycket svår, på enbart mikrobetalningar, där marginalen är alldeles för liten för att affärsmodellen ska bli lönsam. För att skapa framgångsrika affärsmodeller krävs att man dels har god insikt i och förståelse för förutsättningarna kring det aktuella affärsområdet, men också kunskap om de verktyg som kan underlätta skapandet och bidra till att affärsmodellen blir så robust men också dynamisk, att den står sig vid en realisering. 1.3 Forskningsfråga Vilka aspekter bör man beakta vid skapande av affärsmodeller för mobila betaltjänster? 1.4 Syfte Syftet med studien är att att erbjuda ökad förståelse för mobila betalningar och de perspektiv och faktorer som är relevanta vid affärsmodellsgenerering för mobila betaltjänster. 1.5 Avgränsning Att framgångsrikt utveckla och lansera mobila betallösningar kräver kunskap om och insikt i tekniker, branschstrukturer, regleringar och affärsutveckling med mera. I denna undersökning sätts fokus på att hitta och analysera nyckelfaktorer vid uvecklande av affärsmodeller. Dock är det endast den grundläggande fasen av affärsmodelgenerering som behandlas för att hitta materialet till byggandet, enligt Osterwalders (2010, s. 249) indelning de två/tre första faserna av fem, som är - mobilisera, förstå, designa, implementera och leda. Även om omvälden beaktas under litteraturstudien är det de svenska förhållandena som i huvudsak är det relevanta. 1.6 Definition av nyckelbegrepp Mobil betalning Någon enhetlig definition av vad mobila betalningar egentligen är finns inte. Däremot finns det en flora av naturligtvis till varandra näraliggande förslag. 6
9 Dahlberg et al. (2007, s. 1) beskriver mobila betalningar som betalning av varor, tjänster och räkningar med en mobil enhet genom att nyttja trådlös- eller annan kommunikationsteknologi. En annan beskrivning är att mobil betalning är en betalning (överföring av medel mot erhållande av varor eller tjänster) där mobiltelefonen är involverad i initieringen och bekräftelsen av betalningen. Platsen betalaren befinner sig på är oviktig: han kan vara eller inte vara mobil eller i rörelse eller vid ett försäljningsställe (Point of Sale) (Mobey Forum, 2009, s. 20) Den definition som vidare avses med mobil betalning, även benämnd m-betalning avser i detta arbete (eng. mobile payment eller m-payment) (Au och Kauffman, 2008); ett kontantlöst, säkert betalningsförfarande där åtminstone betalaren använder en mobil enhet för att initiera, auktorisera och bekräfta en transaktion av ett finansiellt värde i utbyte mot varor och tjänster. Affärsmodell Inte heller finns det för begreppet affärsmodell någon entydig definition. Affärsmodeller har dock funnits ända sedan människan börjat med handel och utbyte av tjänster, men har de senaste decenierna erhållit ett ökat vetenskapligt och affärsmässigt intresse, som formligen exploderat de senaste åren. Svenska akademiens ordlista (SAOL) ger ingen vägledning mer än att affärsmodell finns med där. I Alexander Osterwalders doktorsavhandling om affärsmodeller (Osterwalder, 2004, s. 14) citerar han Cambridge Learner's Dictionary (Cambridge 2003) vad gäller ordets två beståndsdelar: Affär - aktivitet vid köp och försäljning av varor och tjänster, eller ett särskilt företag som gör det, eller arbete som utförs för att tjäna pengar Modell - en skildring av något, antingen som ett fysiskt föremål vanligen mindre än det verkliga objektet, eller som en enkel beskrivning av föremålet som kan användas vid beräkningar Vidare utmynnar Osterwalder i att affärsmodell är en abstrakt skildring av ett företags affärslogik. Och under affärslogik (menar han) faller en abstrakt förståelse av det sätt på vilket företag tjänar pengar, med andra ord, det företaget erbjuder, till vem och hur det kan åstadkommas. Enligt en annan definition måste den underliggande affärsmodellen vara attraktiv för samtliga inblandade aktörer. Affärsmodellen inriktar sig på skapandet av värde genom tjänsteinnovation och fångandet av en del av det värdet genom att medla mellan kunders behov, organisationella resurser och förmågor, finansiella arrangemang, och teknologiska möjligheter (Chesbrough och Rosenbloom, 2002 citerad av Bouwman och Fielt (Bouwman et al., 2008, s. 29)). I sitt senaste verk Business Model Generation (Osterwalder et al., 2010, s. 14) skriver Osterwalder kort och gott att; En affärsmodell beskriver den logiska grund på vilken en organisation skapar, levererar och fångar värde. I fortsättningen avses med affärsmodell denna definition om inget annat nämns. Vidare behandlas affärsmodeller under teori, kapitel 3. 7
10 Holism Ordet holism kommer från grekiskans holos och betyder hel och refererar till idén att egenskaperna av ett system inte kan bestämmas eller förklaras enbart av summan av dess komponenter (Christensen, Morsing, Cheney, 2008, s. 3). I detta arbete är holismen av vikt för att kunna försöka se till helheten vid affärsmodellering för mobila betalningar. 8
11 2 Metod I detta kapitel presenteras tillvägagångsättet med arbetet och den vetenskapliga grund och ställningstaganden som den vilar på. 2.1 Metodbakgrund Inledningsvis identifierades generellt mobila betalningar som ett intressant problemområde eftersom jag hade en egen idé kring en tänkbar lösning. Det var också känt att området hyser ökat intresse bland annat i media, men att företeelsen de facto inte synts till än i Sverige någon nämnvärd omfattning. Området visade sig vara minst sagt komplext och något som engagerat många tidigare, både teoretiskt och praktiskt. 2.2 Källor En litteraturgenomgång gjordes genom en bred men systematisk sökning i onlinedatabaser såsom Business Source Premier, Google Scholar, IEEE Xplore och Springer Link, tillgängliga över nätet för studenter genom Stockholms universitetsbibliotek. Även sajten uppsatser.se användes för att hitta tidigare studentforskning. Dessutom söktes information genom allmänt googlande. Grundläggande sökbegrepp som användes var främst "mobile payment*" och "mobila betalningar" men även i mindre omfattning "mobil betalning", mobila betalningar" och m-payment*". Intresset för forsknings kring företeelsen mobila betalningar har ökat markant de senaste åren. 9
12 Figur 2: Träffar på mobile payment i två huvudkällor. Vid allmän sökning på Google ger sökordet mobile payment* ungefär 1,4 miljoner träffar och "mobil betalning*" träffar ( ). Det är ett omfattande material som omöjligen kan bearbetas inom ramen för en uppsats, vilket inte heller är syftet. Istället måste en mer systematisk formulering av frågeställningen göras. Det framgick att förutom de teknologiska frågeställningarna var konsumentperspektivet det som var vanligast förekommande, följt av handlarperspektivet. Detta bekräftades i en litteraturgenomgång kring forskning om mobila betalningar av Dahlberg et al. (2007). 2.3 Val av perspektiv Konsumentperspektivet var det som jag avsåg undersöka inledningsvis i mitt arbete. En djupdykning i ämnet gjordes och ett mönster av teorier, modeller och empiriska resultat började ge en bild av det perspektivet. Samtidigt började andra perspektiv mer och mer bli intressanta och en strävan att förstå helheten av det aktuella området uppstod. När jag dessutom fann två färska, svenska uppsatser med mobila betalningar ur ett konsumentperspektiv, en med kvantitativ (Benthin och Nilsson, 2010) och en med kvalitativ (Heyman, 2009) ansats, fick det mig att tänka om. Jag ställdes mig då frågan om jag skulle röra mig horisontellt inom forskningsfältet, d.v.s. undersöka något av de andra perspektiven t.ex. handlarnas, eller vertikalt, neråt och fördjupa mig i någon frågeställning inom konsumentperspektivet, eller upåt till ett mer holistiskt perspektiv. 10
13 Figur 3: Ställningstagande vid val av perspektiv Samtliga perspektiv är både intressanta och relevanta. Men efter att tanken väckts, att på ett övergripande plan försöka få förståelse för vad som kan krävas vid affärsmodellsgenerering för mobila betaltjänster, bestämde jag mig för ett holistiskt perspektiv, något som är önskvärt när man ägnar sig åt affärsmodellering. 2.4 Vetenskapliga utgångspunkter och angreppssätt Arbetet inriktar sig på att ge ökad förståelse för skapandet av affärsmodeller för mobila betalningar. Inledningsvis hade jag en viss insikt, förförståelse i det mobila betalningsfältet som allteftersom området studerades visade sig vara i stort sett obetydlig i omfattning, men det lilla utgjorde ändå en god grund för att påbörja arbetet. Ett hermeneutikliknande tillvägagångsätt tillsammans med det kvalitativa angreppssättet har givit de lämpliga förutsättningarna för studien. En grundtanke inom hermeneutiken (från grekiskans hermeneutikos som betyder tolkning) är att vi alltid förstår något mot bakgrund av vissa förutsättningar. Förförståelse är nödvändigt villkor för att försåelse överhuvudtaget ska vara möjlig (Gilje och Grimen, 1992, s. 183). Relationen mellan förförståelse och förståelse är knuten till den hermeneutiska spiralen. Vid förståelse gör vi ständiga förflyttningar från det specifika till det generella. Vårt sökande efter förståelse leder till ett oändligt arbete i allt vidare cirklar (Bjerke, 2005, s. 64). 11
14 Figur 4: Den hemeneutiska spiralen (Bjerke, 2005, s. 65) Den holistiska positionen, som innebär att vår kunskap uppfattas som en mer eller mindre sammanhängande enhet (Gilje och Grimen, 1992, s. 76) passar bra med det hermeneutikliknande tillvägagångssättet. Genom att presentera relevanta vetenskapliga paradigm, som är allmänt erkända vetenskapliga resultat (vilka ger en grupp forskare klart definierade problem och legitima problemlösningar) (Ibid., s 107) och ontologisk fakta skapas den nödvändiga förförståelse till studien. Att bedriva kvalitativ forskning associeras vanligen med att man har en induktiv, teorigenererande ambition och ett tolkande synsätt (Bryman, 2002, s 34). Men kvantitativa perspektiv kan användas vid analys av kvalitativa undersökningar och vice versa. Det finns skillnader mellan kvantitativ och kvalitativ forskning, men det ska inte överdrivas (Bryman, 2002, s. 407). Detta arbete har både deduktiva inslag då teorier prövas och induktiva inslag då egen teori läggs fram. För att något ska kunna vara en vetenskaplig teori, måste den i princip kunna falsifieras, d.v.s. vi måste kunna föreställa oss erfarenheter som är sådana att de kan motsäga påståendet (Gilje och Grimen, 1992, s. 22). Till skillnad mot naturvetenskaperna, som inte accepterar experiment eller observationer som inte kan upprepas, kan kravet inom samhällsvetenskaperna vara något vagare. Det ställs dock krav på att observationer och experiment ska vara intersubjektivt tillgängliga, vilket betyder att de även måste kunna utföras av andra (Ibid., s. 23). 2.3 Analysmetod Det verktyg som skapats i teorikapitlet, radarmodellen för affärsmodellgenerering testas genom ett fiktivt fall. Utifrån några nyckelantaganden som utgångspunkt beskrivs ett fall med hjälp av radarmodellen. Anledningen till att inte något verkligt fall används är att affärsmodellen och särskilt den anknytande informationen är känsligt ur konkurrensperspektiv. 2.5 Validitet, reliabilitet och replikerbarhet Validiteten i inom samhällsvetenskaplig forskning bedöms utifrån huruvida resultatet hänger ihop med det övriga arbetet. Den interna validiteten, de kausala sambanden är vetenskapligt väl underbyggda i de använda teorierna. Avsikten med den framlagda modellen är att det ska kunna generaliseras, men huruvida det verkligen är möjligt återstår för eventuell kommande forskning, vilket gör att den externa validiteten är osäker. 12
15 Vad gäller reliabiliteten och replikerbarheten är det osannolikt att samma resultat kan uppnås beroende på ämnets och modellernas komplexitet, men också andra forskares olika förförståelse. Men liknande slutsatser bör kunna dras vilket ändå gör att replikation är möjlig och intressant (Bryman, 2002, s. 43). 2.6 Metodkritik Att använda sig av ett fiktivt kan ur ett vetenskapligt perspektiv ifrågasättas eftersom det lätt kan anpassas till att passa särskilda villkor som så att säga självuppfyller resultatet. Men genom försöka likna det vid ett möjligt, verkligt fall undanrös sannolikt den risken. 2.7 Etik De forskningsetiska riktlinjerna inom humanistisk- och samhällsvetenskaplig forskning i Sverige har formulerats av Vetenskapsrådet (Vetenskapsrådet, 2002) och som beaktats i detta arbete. Det ställs fyra huvudkrav nämligen: Informationskravet som innebär att forskaren skall informera de av forskningen berörda om den aktuella forskningsuppgiftens syfte. Samtyckeskravet, d.v.s. rätten att själv bestämma över sin medverkan. Konfidentialitetskravet ska säkerställa att deltagaren har rätt att vara anonym i det offentliga materialet och att insamlad personlig data inte lämnas ut. Nyttjandekravet till sist ställer som villkor att de uppgifter som samlats in endast får nyttjas för den akutuella forskningen. Varken forskningskravet eller individskyddskravet är emellertid absoluta utan måste alltid vägas mot varandra. Detta arbete har dock inte behov av att avvika från de fyra huvudkraven eftersom all data och fakta som undersökningen bygger på varit allmänt tillgänglig. 2.8 Arbetsprocess För att illustrera hur arbetsprocessen under arbetets gång varit, som mycket (kanske för mycket) ägnats åt problematisering och litteraturstudie, presenteras en översiktsmodell enligt följande: 13
16 Figur 5: Arbetsprocessen 14
17 3 Teori Det finns en rad teorier, modeller och vetenskaplig fakta som berör de två aktuella områdena mobila betalningar och affärsmodellering och i det följande redovisas de för studien relevanta. Den egna radarmodellen presenteras i slutet av detta kapitel. 3.1 The Business Model Canvas The Business Model Canvas (affärsmodellsduken) är ett verktyg för att beskriva, analysera och skissa på samt skapa ett gemensamt språk kring affärsmodeller (Osterwalder, 2009, s. 8, 12, 44). Den består av nio grundläggande (delar eller) byggstenar som visar på logiken kring hur företag avser att tjäna pengar och omfattar de fyra huvudområdena som affärer består av kunder, erbjudande, infrastruktur och finansiell livskraft (Ibid., s. 15). De nio beståndsdelarna är (Ibid s , 20-41): 1) Kundsegment, en eller flera olika, större eller mindre, som företaget tjänar. Kunder utgör hjärtat i varje affärsmodell och utan lönsamma kunder kan inget företag överleva en längre tid. En organisation måste göra ett medvetet val vilka segment, grupper som är viktigast att främst inrikta sig på och vilka som ska ignoreras. Kundgrupper representerar olika segment om deras behov kräver och rättfärdigar ett särskilt erbjudande, nås genom olika distributionskanaler, kräver olika typer av relationer, är påtagligt olika lönsamma, eller är villiga att betala för olika apekter av erbjudandet. 2) (Värde)erbjudanden, söker lösa kunders problem och tillfredsställa dess behov. Erbjudandet kan bestå av en vald paket av produkter och/eller tjänster och är anledningen till att kunder vänder sig till ett företag framför ett annat. Vissa värdehöjande lösningar kan vara innovativa och utgör nya, distruptiva erbjudanden. Andra kan likna det den befintliga marknaden erbjuder, men med extra funktioner och attribut. Värde kan exempelvis vara nyhet, prestanda, pris, kostnadreduktion, riskredution, personifiering med flera. 3) Kanaler, erbjudandet levereras genom kommunikation, distribution och försäljning och är beröringspunkter som spelar en viktig roll i kundupplevelsen. Konsten är att hitta rätt balans mellan olika typer av kanaler och att integrera dem på ett sätt som skapar goda kunderfarenheter, och att maximera intäkterna. 4) Kundrelationer, etableras och upprätthålls med varje kundsegment och ett företag bör klargöra vilken typ av relation man vill ha med respektive 15
18 kundsegment. Det finns många olika sätt att förhålla sig till sina kunder, allt från dedikerat personligt till helautomatiserat. 5) Intäktströmmar, är resultat av värdeerbjudanden som framgångsrikt nått kunderna och om kunderna kan liknas vid företagets hjärta, kan intäktsströmmarna liknas vid dess artärer. Det finns två typer av intäkter, engångs vid t.ex. försäljning och återkommande t.ex. prenumeration eller sporradiskt nyttjande vilka kan härstamma från fast eller dynamisk prissättning. Ett företag bör ta reda på vad varje kundsegment är beredd att betala och kunna differentiera erbjudandena. 6) Nyckelresurser, beskriver de viktigaste tillgångar som krävs för att få en affärsmodell att fungera (och leverera de ovan nämnda delarna). Olika nyckelresurser krävs beroende på typ av affärsmodell och kan vara fysiska, finansiella, intellektuella eller mänskliga, som kan ägas, hyras in eller förvärvas från nyckelpartners. 7) Nyckelaktiviteter beskriver de viktigaste sakerna ett företag måste göra för att få sin affärsmodell att fungera. Varje affärsmodell kräver en rad viktiga aktiviteter. Dessa är de viktigaste åtgärderna företaget måste vidta för att arbeta framgångsrikt. Liksom nyckelresurser, skiljer sig nyckelaktiviteter beroende på typ av affärsmodell och kan kategoriseras under produktion, problemlösning (ex. konsulting) och plattform/nätverk (till exempel kreditkortsföretag behöver underhålla sin transaktionsplattform för handlare, kunder och banker). 8) Nyckelpartners, utför vissa aktiviteter eller tillför resurser som inte görs inom företaget. Det bildas partnerskap av många anledningar, och partnerskap blir en hörnsten i många affärsmodeller. Företag skapar allianser för att optimera sina affärsmodeller, minska risker, eller skaffa resurser och kan vara strategiska allianser mellan icke-konkurrenter, coopetition som är strategiska partnerskap mellan konkurrenter, samriskföretag för att gemensamt utveckla nya företag, samt köpareleverantörrelationer för att säkra tillförlitlig försörjning. Man ska skilja på motiven för att skapa partnerskap. Det kan vara stordriftsfördelar då man delar på produktionskapacitet, riskreducering då konkurrenter kan samarbeta i vissa fall för att t.ex. få till standarder, eller förvärv av särskilda resurser och aktiviteter som kan vara behov av kunskap, licenser eller tillgång till kunder. 9) Kostnadsstruktur, slutligen beskriver alla kostnader för att driva en affärsmodell. Att skapa och leverera värde, underhålla kundrelationer, och generera intäkter svarar för samtliga kostnader. Dessa kostnader kan beräknas relativt enkelt efter att ha definierat nyckelresurser, nyckelaktiviteter och nyckelpartnerskap. Man bör dock skilja kostnadsstruktur som är kostnadsdriven, främst bland lågkostnads- och budgetorienterade affärsmodeller och värdedriven som fokuserar på premiumvärdeskapande, exklusivitet. 16
19 Figur 6: The Business Model Canvas, affärsmodellduken, perspektivvy (Osterwalder et al. 2010, s ). 3.2 STOF-modellen Ett annat sätt att se på generering av affärsmodeller, särskilt inom elektroniska tjänster är att utgå från fyra områden services, technology, organizational arrangements and financial issues, det vill säga tjänster/service, teknologi, organisationella arrangemang och finansiella frågor, som illustreras av STOF-modellen (Bouwman et al., 2008, s 41): Figur 7: STOF-modellen, (Bouwman et al., 2008, s 41) Utgångspunkten för vilken affärsmodell som helst bör enligt Bouwman et al. (2008, s. 36- ) vara det kundvärde av en produkt eller tjänst som erbjuds för att tillfredsställa kundernas krav. 17
20 Service-/tjänsteområdet, tjänar som referenspunkt för de andra områdena. Kundvärdet är den viktigaste aspekten av en tjänst. Även om tekniken i grunden är en drivkraft för nya innovativa tjänster och affärsmodeller är tekniken bara något som gör det möjligt ur ett kundperspektiv, vilket kräver en förståelse för och utarbetande av användarkrav. Värdet ses som en del av en ekvation där kunderna kan jämföra de upplevda fördelarna och den totala kostnaden (eller uppoffringen) för att få del av en produkt eller tjänst. Teknologiområdet, är centralt för att överhuvutaget kunna tillhandahålla elektroniska tjänster. Autentisering för att identifera användaren som använder tjänsten och inte minst säkerhetsaspekter faller under denna punkt. Den tekniska designen och arkitekturen måste vara i synk med användarnas krav och behov med hänsyn till de enheter de använder, tillgängligheten, mjukvaran och dess användarvänlighet. De viktigaste variablerna för teknikdesign och dess relevanta särdrag är: - Den tekniska arkitekturen, som kan vara centraliserad eller distribuerad, öppen eller sluten, interoperatibel eller ickeinteroperatibel, beskriver den övergripande arkitekturen som består av följande komponenter; - Ryggradsinfrastukturen, det nätverk som används för att leverara tjänsten och i vilken mån det till exempel är framtidssäkrat. - Tjänsteplattformen, som möjliggör hantering av kunddata i form av autentisering, kundvård, och billing (sättet att ta betalt). - Enheter, på vilka slutanvändarna får tillgång till tjänsterna, som kan vara avsedda endast för tjänsten eller multifunktionella, huruvida mjukvaran är inbäddad med mera. - Applikationer, utformningen av hur själva tjänsten fungerar och hos slutanvändaren, dess säkerhet, hur den kommunicerar med tjänsteplattformen och möjligheter till personifiering. - Data, den information som skickas genom ryggradsinfrastrukturen och om den sker i realtid eller är asynkron samt vilken mängd data som kommuniceras. - Teknisk funktionalitet, den funktionalitet som systemet erbjuder som kan vara tidskritisk, dess säkerhet och personifieringsmöjligheter. Organisationella området, är hur resurser och förmågor, främst teknologi, marknadsföring och finans ska samordnas för att skapa och göra tjänsterna tillgängliga. Trots att en organisation i teorin kan göra allt själv, kan man anta att i praktiken måste samarbete med andra organisationer ske för att de nödvändiga resurserna som krävs ska kunna mobiliseras och samordnas. Istället för att använda värdekedjan för att illustrera hur värde skapas, föreslås värdenätverk som metafor som kan ge en mer komplett bild av den sammanhängande struktur som leder fram till att tjänsterna kan tillhandahållas. Det som karaktäriserar värdenätverk är: - Kundinriktad, utgår från kunders behov och låter dem ta aktiv del i att forma, bygga och leverera tjänster med hjälp av värdenätverket. - Samarbetande, systematisk och informationsbaserad. Företag engagerar leverantörer, kunder och till och med konkurrenter genom en värdeskapande nätverksrelation. - Agilt (lättrörligt) och skalbart, med förkortade processer, gör att företaget snabbt kan svara på ändrade marknadsförutsättningar. Deltagarna i värdenätverket delas in i tre kategorier: strukturella som tillhandahåller nyckelresurser och som inte går att avvara i skapandet av affärsmodellen, bidragande, 18
Case-dag 9/18/17. Thomas Rosenfall, Universitetslektor. Affärsmodellsfokus. Ramverket är tvåsidigt
Case-dag Thomas Rosenfall, Universitetslektor Affärsmodellsfokus Källa: Osterwalder, Pigneur, Smith (2010) Ramverket är tvåsidigt I mitten finns erbjudandet Grunden till modellen På ena sidan finns kund
Läs merTävling i hållbara affärsmodeller
Tävling i hållbara affärsmodeller Guide (lathund) till affärsmodeller våren 2019 Dr, tony.aperia@sbs.su.se Guidens innehåll (centrala områden som ska belysas i SU Business Model Cup våren 2019) 1. Pestle-analys
Läs merBusiness Model Transformation. Banbrytande affärsmodeller genom transformation av affärsarkitektur
Business Model Transformation Banbrytande genom transformation av affärsarkitektur Business Model Transformation Vår grundläggande metod för affärsutveckling och transformation av verksamheter kallar vi
Läs merBusiness Model Canvas
Business Model Canvas med rätt affärsmodell kan du ändra en hel bransch 16 mars 2016 Du behöver 10 miljoner kronor för att växa ditt företag. Du träffar en finansiär som kan ge dig de pengar som bolaget
Läs merFramtidens betalningslösningar
Niklas Arvidsson Framtidens betalningslösningar Niklas Arvidsson Docent INDEK / KTH Forskar om innovation och förnyelse i industriella system med fokus på banker och betalsystem MBT MBT Mobila betalningar
Läs merAnvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå
Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar
Läs merAffärsidé, kundnytta och affärsmodell. 8 september 2015
Affärsidé, kundnytta och affärsmodell 8 september 2015 Varför är du här idag? Vad är en affärsidé? Jo, jag ska producera och sälja billiga ekologiska barnkläder till svenska barnfamiljer som är miljömedvetna.
Läs merUsify. EasyReader. Affärsmodeller
Usify EasyReader Affärsmodeller Innehåll INLEDNING... 2 WORKSHOP... 3 MODELLERING... 4 GRUPPERING... 4 MODELL ETT... 6 MODELL TVÅ... 6 MODELL TRE... 7 FRAMTIDA ARBETE... 8 REFERENSER... 9 1 Inledning Denna
Läs merFramtidens Betalningar Utvecklingen i Sverige och Europa. Leif Trogen Svenska Bankföreningen 5 oktober 2011
Framtidens Betalningar Utvecklingen i Sverige och Europa Leif Trogen Svenska Bankföreningen 5 oktober 2011 1 Agenda Betalningars betydelse Framgångsfaktorer SEPA Single Euro Payment Area Morgondagens betalinfrastruktur
Läs merHur når man tre miljoner användare på ett enkelt och säkert sätt?
Hur når man tre miljoner användare på ett enkelt och säkert sätt? sten.arvidson@foreningssparbanken.se Affärer på nätet behöver generella och lättillgängliga lösningar för konsumenterna Idag olika metoder
Läs merKonkurrensen i Sverige Kapitel 12 Betaltjänstmarknaden RAPPORT 2018:1
Konkurrensen i Sverige 2018 Kapitel 12 Betaltjänstmarknaden RAPPORT 2018:1 Utdrag Det här dokumentet innehåller ett utdrag ur Konkurrensverkets rapport Konkurrensen i Sverige (rapportserie 2018:1). Du
Läs merAffärsmässig tjänstedesign och teknikutveckling, 7.5 hp Service Design and Business Models in an Engineering Context, 7.5 Credits
Thomas Mejtoft Affärsmässig tjänstedesign och teknikutveckling, 7.5 hp Service Design and Business Models in an Engineering Context, 7.5 Credits Uppgifter till träff om projekt- och affärsidé Skapa grupper
Läs merSmarter way to pay. Betala mindre. Tjäna mer.
Smarter way to pay. Betala mindre. Tjäna mer. Snabbare. Säkrare. Billigare. Varför har inget tänkt på det här tidigare? Lösningen är så enkel och så smidig att man undrar. Så här ligger det till. En del
Läs merDags för en check-up hos doktor affärsmodell? Stockholm den 23 januari 2015 Robert Elm
Dags för en check-up hos doktor affärsmodell? Stockholm den 23 januari 2015 Robert Elm Men hallå! Hur svårt kan det vara? Kraven och förväntningarna att snabbt kunna utveckla verksamheter har aldrig
Läs merBonus Rapport Kommersiell Design KTH
Bonus Rapport Kommersiell Design KTH Johan Holmström & Lars Åkesson Introduktion Denna rapport beskriver projektet och delmomentet Kommersiell Design i kursen Interaktionsdesign 2 på KTH i Stockholm. Detta
Läs merAffärsidé, kundnytta och affärsmodell. 5 februari 2015
Affärsidé, kundnytta och affärsmodell 5 februari 2015 Varför är du här idag? Vad är en affärsidé? Jo, jag ska producera och sälja billiga ekologiska barnkläder till svenska barnfamiljer som är miljömedvetna.
Läs merLi#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE
Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling
Läs merBusiness research methods, Bryman & Bell 2007
Business research methods, Bryman & Bell 2007 Introduktion Kapitlet behandlar analys av kvalitativ data och analysen beskrivs som komplex då kvalitativ data ofta består av en stor mängd ostrukturerad data
Läs merKritik mot canvasmodellen (Frankelius & Norrman, 2014)
Kritik mot canvasmodellen (Frankelius & Norrman, 2014) Canvasmodellen har kommit att få ett mycket stort genomslag och boken Business model generation har sålts i enorma upplagor. Modellen har också många
Läs merAffärsidé, kundnytta och affärsmodell. Venture Cup 18 september 2014
Affärsidé, kundnytta och affärsmodell Venture Cup 18 september 2014 Hur många har en egen affärsidé? Hur många skulle vilja ha en egen affärsidé? Hur många vill förverkliga sin affärsidé? Hur många vet
Läs merHänger Du med i den Digitala Affärsutvecklingen?
Hänger Du med i den Digitala Affärsutvecklingen? Undersökning presenterad på Radar i2i FREDRIK RUNNQUIST R.Rev. 1.0 Sida 2 av 13 Hänger Du med i den Digitala Affärsutvecklingen? Vad händer? Alla verksamheter
Läs merKvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar?
Kvalitativ metodik Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Mats Foldevi 2009 Varför Komplement ej konkurrent Överbrygga klyftan mellan vetenskaplig upptäckt och realiserande
Läs merMetoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet
Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem
Läs merKursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling
Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt
Läs merDags för en check-up hos doktor affärsmodell? Stockholm den 22 maj 2015 Robert Elm
Dags för en check-up hos doktor affärsmodell? Stockholm den 22 maj 2015 Robert Elm Det populäraste mediaföretaget. Skapar inget innehåll Uber Världens största taxiföretag. Äger inga fordon. Facebook Världens
Läs merAffärsidé, kundnytta och affärsmodell. 2 februari 2016
Affärsidé, kundnytta och affärsmodell 2 februari 2016 Varför är du här idag? När behövs en affärsidé? Affärsidé. Jo, jag ska producera och sälja billiga ekologiska barnkläder till svenska barnfamiljer
Läs merBlue Ocean Strategy. Blue Oceans vs Red Oceans. Skapelse av Blue Oceans. Artikelförfattare: W. Chan Kim & Renée Mauborgne
Blue Ocean Strategy Artikelförfattare: W. Chan Kim & Renée Mauborgne Artikeln belyser två olika marknadstillstånd som företag strävar efter att etablera sig inom. Dessa kallar författarna för Red Ocean
Läs merIHM Ledarutveckling Resultat i affären.
IHM Ledarutveckling Resultat i affären. Ditt ledarskap oc IHM Ledarutveckling IHMs ledarprogram vänder sig till dig som vill nå hela vägen i ditt ledarskap. Vi utgår alltid ifrån din specifika ledar ut
Läs merCUSTOMER VALUE PROPOSITION ð
CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð IN BUSINESS MARKETS JAMES C. ANDERSSON, JAMES A. NARUS, & WOUTER VAN ROSSUMIN PERNILLA KLIPPBERG, REBECCA HELANDER, ELINA ANDERSSON, JASMINE EL-NAWAJHAH Inledning Företag påstår
Läs merSunet /7 SUNET
Sunets unika datanät garanterar säker och stabil infrastruktur för datakommunikation till universitet, forskningsinstitut och många andra statliga institutioner. I världen av forskning och utbildning blir
Läs merFöreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt
Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt FSR: 1, 5, 6, 7 Rogers et al. Kapitel 8 Översikt Kvalitativ och kvantitativ analys Enkel kvantitativ analys Enkel kvalitativ analys Presentera
Läs merTeliaSoneras syn på öppenhet
TeliaSoneras syn på öppenhet Inledning Begreppet öppenhet har många dimensioner och tolkningar. Det definieras också på olika sätt av olika aktörer inom telekom- och Internetbranschen. För slutanvändare
Läs merSå här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling
Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland
Läs merIndividuellt PM3 Metod del I
Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.
Läs merVarför är vår uppförandekod viktig?
Vår uppförandekod Varför är vår uppförandekod viktig? Det finansiella systemet är beroende av att allmänheten har förtroende för oss som bank. Få saker påverkar kunden mer än det intryck du lämnar. Uppförandekoden
Läs merDIBS Payment Services Första kvartalet 2011
DIBS Payment Services Första kvartalet 2011 DIBS roll i värdekedjan SIDE 2 Stark tillväxt under många år Under de senaste fyra åren har den genomsnittliga årliga tillväxten i SEK varit 23 % och EBITDA-marginalen
Läs merAFFÄRSUTVECKLING i den digitala tornadon
AFFÄRSUTVECKLING i den digitala tornadon Business Innovation Boost Stockholm den 26 februari 2016 Robert Elm 2011 IRM AB All rights reserved Det populäraste mediaföretaget. Skapar inget innehåll Uber Världens
Läs merPaketera ert erbjudande
Paketera ert erbjudande Utbildningen ingår i projektet Helikoopter vilket är ett kompetensutvecklingsprojekt som finansieras av Europeiska socialfonden och genomförs i Coompanion Norr och Västerbottens
Läs merDesign för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk
Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign, Teknikföretagen och Svensk Teknik och
Läs merSmarta företag. En undersökning genomförd av TNS Sifo på uppdrag av Cisco och TeliaSonera 2013-03-01. Smarta företag TNS 1525977
En undersökning genomförd av TNS Sifo på uppdrag av Cisco och TeliaSonera 2013-03-01 Innehåll 1 Resultat i sammandrag 3 2 Bakgrund och metod 5 3 : Index 9 4 Mobilt arbetssätt 33 5 Virtuella möten 35 6
Läs merStrategier för hur Sveriges skogar ska vara med och rädda världens hav från plast
Strategier för hur Sveriges skogar ska vara med och rädda världens hav från plast Vår medvetenhet om det miljöhot som plast utgör ökar allt mer i samhället. Forskare har lyckats ta fram trämaterial som
Läs merLitteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund
Litteraturstudie Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Vad är en litteraturstudie? Till skillnad från empiriska studier söker man i litteraturstudier svar på syftet
Läs merSvenska Cykelstäder. Verksamhetsplan för Antagen vid höstmöte 17 oktober 2017 VERKSAMHETSPLAN SVENSKA CYKELSTÄDER
Kansli Svenska Cykelstäder info@svenskacykelstader.se 073-324 77 84 Svenska Cykelstäder Verksamhetsplan för 2018 2019 Antagen vid höstmöte 17 oktober 2017 Introduktion Svenska Cykelstäder vill öka andelen
Läs merDet digitala Malmö Malmö stads program för digitalisering Stadskontoret
Det digitala Malmö Malmö stads program för digitalisering Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2016-05-24 1.0 Stadskontoret Stadskontoret Innehållsförteckning Det digitala
Läs merStatusrapport. Digital Mognad i Offentlig Sektor
Statusrapport Digital Mognad i Offentlig Sektor 2019 02 Statusrapport 2019 Om Digital Förvaltning Digital Förvaltning är ett forskningskonsortium inom ramen för Swedish Center for Digital Innovation. Målsättningen
Läs merVARUMÄRKESPLATTFORM 2010
VARUMÄRKESPLATTFORM 2010 Introduktion 5 Bakgrund 6 Vision 7 Förflyttning 8 Löften 9 Positionering 10 Målgrupper 11 Känsla 12 Kärnvärden 14 INNEHÅLL INTRODUKTION Göteborgs hamn grundades år 1620 och är
Läs merThomas Mejtoft Teknikutveckling i ett affärsmässigt perspektiv, 15hp
Thomas Mejtoft Teknikutveckling i ett affärsmässigt perspektiv, 15hp Engineering in a Business Context, 15.0 Credits Uppgifter till träff om projekt- och affärsidé Skapa grupper för arbetet på kursen Formulera
Läs merför att komma fram till resultat och slutsatser
för att komma fram till resultat och slutsatser Bearbetning & kvalitetssäkring 6:1 E. Bearbetning av materialet Analys och tolkning inleds med sortering och kodning av materialet 1) Kvalitativ hermeneutisk
Läs merPerspektiv på kunskap
Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget
Läs merSUNET:s strategi 2012-2014. SUNET:s strategigrupp 2011-12-07
SUNET:s strategigrupp 2011-12-07 Förord Alla organisationer och verksamheter bör regelbundet se över sin verksamhetsidé och strategi. Särskilt viktigt är det för SUNET som verkar i en snabbt föränderlig
Läs merMetodologier Forskningsdesign
Metodologier Forskningsdesign 1 Vetenskapsideal Paradigm Ansats Forskningsperspek6v Metodologi Metodik, även metod används Creswell Worldviews Postposi'vist Construc'vist Transforma've Pragma'c Research
Läs merSmarta företag 2011-01-23
Smarta företag 2011-01-23 1 Övergripande mål med projektet Målet är att 50% av alla företag skall vara Smarta Företag 2015. Ett Smart Företag: erbjuder ett mobilt arbetssätt för de som behöver det erbjuder
Läs merÖKA FÖRETAGETS MERFÖRSÄLJNING OCH FÖRETAGSKUNDERNAS LOJALITET MED EN KUNDKLUBB FÖR B2B
ÖKA FÖRETAGETS MERFÖRSÄLJNING OCH FÖRETAGSKUNDERNAS LOJALITET MED EN KUNDKLUBB FÖR B2B Detta whitepaper hjälper dig att identifiera vilka faktorer som påverkar kundlojalitet och hur du kan stärka lojaliteten
Läs merSkatteverkets ställningstaganden
Skatteverkets ställningstaganden Bredbandsutbyggnad genom lokala fibernät, mervärdesskatt Datum: 2012-05-23 Dnr/målnr/löpnr: 131 367424-12/111 1 Sammanfattning En förening som verkar för att dess medlemmar
Läs merEXCITERA INNOVATION CHALLENGE 07
CHECKLIST AND INSTRUCTIONS Mobila kanaler blir bara viktigare Några frågor till Johan Lindgren, VD Telenor Sverige Excitera Innovation Challenge (EIC) 2007 innehåller en ny kategori där tävlingsdeltagarna
Läs merHur jag skapar en webbplats värd 90 000 kr/år på 49 dagar med endast 10 timmars arbete
Hur jag skapar en webbplats värd 90 000 kr/år på 49 dagar med endast 10 timmars arbete Använd SEO Systemet och skapa webbplatser som kan ge dig 90 000 kr per år så snabbt som möjligt. Denna specialrapport
Läs merMMI-Design av systemlösningar i kontrollrum Arbetsprocess för utformning
MMI-Design av systemlösningar i kontrollrum Arbetsprocess för utformning L-O. Bligård, J. Andersson, A. Thunberg, A-L. Osvalder Docent Anna-Lisa Osvalder & doktorand Lars-Ola Bligård Avd. Design/Inst.
Läs merDe 12 olika sätt för företag att innovera
De 12 olika sätt för företag att innovera Mohanbit Sawhney, Rovert C. Wolcott & Inigo Arroniz Artikel 11, av grupp 1 Företag med en snäv syn på innovation kan missa möjligheter. Författarna tar fram ett
Läs merGOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK
FRIHET Svenska Investeringsgruppens vision är att skapa möjligheter för ekonomisk tillväxt och frihet genom att identifiera de främsta fastighetsplaceringarna på marknaden. Vi vill hjälpa våra kunder att
Läs merTEIO05 Grundläggande entreprenörskap och idékvalificering. Omvärlds- och marknadsanalys 10 februari 2014 Ingela Sölvell,
TEIO05 Grundläggande entreprenörskap och idékvalificering Omvärlds- och marknadsanalys 10 februari 2014 Ingela Sölvell, ingela.solvell@liu.se Idé >ll affärsidé Omvärldens (ständiga) förändring öppnar för
Läs merOscar Eklund oscar@makesyoulocal.com mobil +45 2574 3315 Max Riis Christensen max@makesyoulocal.com mobil 3017 3950
Oscar Eklund oscar@makesyoulocal.com mobil +45 2574 3315 Max Riis Christensen max@makesyoulocal.com mobil 3017 3950 Oscar Eklund oscar@makesyoulocal.com mobil +45 2574 3315 Max Riis Christensen max@makesyoulocal.com
Läs merUtvärderingar från deltagande företag (17 av 19 företag har svarat) April-November 2014
Utvärderingar från deltagande företag (17 av 19 företag har svarat) April-November 2014 Fråga 1: Varför sökte du till programmet? Vad hoppades du på och vad behövde du? Blev rekommenderad av turistbyrån.
Läs merMetoduppgift 4: Metod-PM
Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare
Läs merDet handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB
Att jobba på Sto Det handlar om dig Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Som medarbetare på Sto är det i grunden dig och dina kollegor det handlar om. Utan att förringa vår fina produktportfölj, är det
Läs merNågra reflektioner kring företrädesrätten vid garanterade företrädesemissioner
Några reflektioner kring företrädesrätten vid garanterade företrädesemissioner Rolf Skog har tidigare kortfattat redogjort för innebörden av den primära och subsidiära företrädesrätten. I den kommande
Läs merFiskenytt Januari 2015 Nyhetsbrev från SMAB Sälj & Marknadsutveckling AB
www.smab.se Fiskenytt Januari 2015 Nyhetsbrev från SMAB Sälj & Marknadsutveckling AB Innehåll: Tankar från bryggan Affärsskolorna helt rätt i tidens kundförväntningar Reflektioner från Automotive World
Läs merFAST TRACK GERMANY ACCELERATE YOUR BUSINESS WITH GERMANY
ACCELERATE YOUR BUSINESS WITH GERMANY INBJUDAN PROGRAMSTART DEN 9 MAJ 2017 Ser du Tyskland som nästa steg i den internationella satsningen? Eller känner du att befintliga affärer behöver utvecklas ytterligare?
Läs merHur kan vi söka och värdera vetenskaplig information på Internet?
EHSS-seminarium 2014-10-07 Hur kan vi söka och värdera vetenskaplig information på Internet? Göran M Hägg goran@ergomusic.se, tel. 070-262 48 02 Varför? Vad kan vi ha för motiv för att söka vetenskaplig
Läs merVad innebär det att vara datadriven?
TIPS OCH VERKTYG FÖR DATADRIVEN E-HANDEL Vad innebär det att vara datadriven? Ett datadrivet företag mäter hela tiden och följer upp resultatet inte bara ekonomiskt utan även utifrån KPI:er som anses viktiga
Läs merKvalitativa metoder II
Kvalitativa metoder II Forskningsansatser Gunilla Eklund Rum F 625, e-mail: geklund@abo.fi/tel. 3247354 http://www.vasa.abo.fi/users/geklund Disposition för ett vetenskapligt arbete Abstrakt Inledning
Läs merPrissättning. En promemoria om prissättningen av en produkt. Individuellt PM, Produktutveckling 2 1.5 högskolepoäng, avancerad nivå
Prissättning En promemoria om prissättningen av en produkt. Individuellt PM, Produktutveckling 2 1.5 högskolepoäng, avancerad nivå Produkt och processutveckling Innovation och produktdesign Jeanette Jönsson
Läs merKommer kort att ersätta kontanter? 1
ANFÖRANDE DATUM: 2011-05-03 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Lars Nyberg Cards and Cash Payments Forum, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46
Läs merStrukturakademin Strukturinvest Fondkommission LÅNG KÖPOPTION. Värde option. Köpt köpoption. Utveckling marknad. Rättighet
Del 11 Indexbevis Innehåll Grundpositionerna... 3 Köpt köpoption... 3 Såld köpoption... 3 Köpt säljoption... 4 Såld säljoption... 4 Konstruktion av Indexbevis... 4 Avkastningsanalys... 5 knock-in optioner...
Läs merTitel på examensarbetet. Dittnamn Efternamn. Examensarbete 2013 Programmet
Titel på examensarbetet på två rader Dittnamn Efternamn Examensarbete 2013 Programmet Titel på examensarbetet på två rader English title on one row Dittnamn Efternamn Detta examensarbete är utfört vid
Läs mer8 sätt att öka engagemanget hos dina kunder med QR! Hur du kan använda QR-koder för att skapa nytta för er och värde för kunden.
8 sätt att öka engagemanget hos dina kunder med QR! Hur du kan använda QR-koder för att skapa nytta för er och värde för kunden. Innehållsförteckning 1. Introduktion 2. Actionkoder 3. Statistik 4. Värden
Läs merQ3-2010 Jetshop gör handel på nätet enkelt och lönsamt för butiker och konsumenter
e-survey Q3-2010 Jetshop gör handel på nätet enkelt och lönsamt för butiker och konsumenter FÖRORD OCH KOMMENTAR Socala medier har nu på bred front slagit igenom som en naturlig del i kommunikation och
Läs mera White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt.
a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. Det är tveklöst så att arbetslivet så som vi känner till det genomgår en snabb förändring. Även om det sker olika snabbt i olika branscher, så genomsyrar
Läs merE-BOK NY SOM HR-CHEF. Detta bör du ha koll på. Detta bör du ha koll på
E-BOK NY SOM HR-CHEF Detta bör du ha koll på Detta bör du ha koll på 2 INNEHÅLL Introduktion 3 Förväntningar på HR-rollen 4 Så, var ska man börja? 5 En HR-modell i fyra nivåer 6 Förstå organisationen 8
Läs merNadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM
Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata
Läs merHantering av nummerserierna 71xxx och 72xxx för SMSinnehållstjänster
Post- och telestyrelsen Susanne Chennell Sidnr 1 (5) Handläggare Per Hemrin per.hemrin@teliasonera.com Tel: 08-504 522 47 Ert datum Tillhör objekt Er referens 2013-11-22 13-11551 Hantering av nummerserierna
Läs merVad betyder molnet för framtida IT-yrken
Dataföreningen Vad betyder molnet för framtida IT-yrken Stockholm 2009-03-12 Denna rapport är konfidentiell och avsedd enbart för den klient till vilken den är adresserad Agenda Molnet förutspås skapa
Läs merSkatteverkets ställningstaganden
Page 1 of 17 Skatteverkets ställningstaganden Bredbandsutbyggnad genom lokala fibernät, mervärdesskatt Datum: 2012-05-23 Område: Mervärdesskatt Dnr/målnr/löpnr: 131 367424-12/111 1 Sammanfattning En förening
Läs merVälkommen till nyföretagarprogrammet Kick Start. Introduktion - ansvar, åtagande, förväntningar
Välkommen till nyföretagarprogrammet Kick Start Introduktion - ansvar, åtagande, förväntningar Det här är programmet för dig som vill vända och vrida på din affärsidé för att skriva en affärsplan - planen
Läs merKvalitativa metoder I
Kvalitativa metoder I PeD Gunilla Eklund Rum F 625, tel. 3247354 E-post: geklund@abo.fi http://www.vasa.abo.fi/users/geklund/default.htm Forskningsmetodik - kandidatnivå Forskningsmetodik I Informationssökning
Läs merVägledning om insamling
VERKTYGSLÅDA OM Vägledning om insamling Insamling är en viktig strategi att förena människor i samhället och tillgodose lokala behov på ett effektivt sätt. Det finns många sätt att genomföra insamlingar,
Läs merTjänster för elektronisk identifiering och signering
Bg eid Gateway och Bg PKI Services Tjänster för elektronisk identifiering och signering En elektronisk ID-handling är förutsättningen för säker och effektiv nätkommunikation. I takt med att tjänster blir
Läs merSAMMANFATTNING AV INTRESSEKONFLIKTSPOLICY
SAMMANFATTNING AV INTRESSEKONFLIKTSPOLICY 1. Introduktion Denna sammanfattning av Intressekonfliktspolicyn ( Policyn ) görs tillgänglig för dig (vår nuvarande eller eventuella kund) i enlighet med lagen
Läs merSkriv! Hur du enkelt skriver din uppsats
Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd
Läs merBULL & BEAR INVESTERING MED TYDLIG HÄVSTÅNG
DECEMBER 2013 BÖRSHANDLADE PRODUKTER BULL & BEAR INVESTERING MED TYDLIG HÄVSTÅNG BUILDING TEAM SPIRIT TOGETHER RISKINFORMATION VEM BÖR INVESTERA? Bull & Bear-produkter är lämpade för svenska sofistikerade
Läs merKAN DIN ORGANISATION HANTERA KUNDERNAS IDÉER?
KAN DIN ORGANISATION HANTERA KUNDERNAS IDÉER? VÅRA AFFÄRSMODELLER DIGITALISERAS. PARADOXALT NOG BLIR INSIKTER SOM HÄMTAS FRÅN MÖTET MED KUNDEN VIKTIGARE IDAG ÄN NÅGONSIN TIDIGARE. DÄRFÖR BEHÖVER PRINCIPERNA
Läs merFrån skolprojekt till butikshyllor
Från skolprojekt till butikshyllor Hans familj tyckte tills nyligen att han är galen. Åsikterna förändrades när hans företag lyckades sälja tiotusentals påsar av Jerky. Möt Anton Vänskä, medgrundaren av
Läs merKonkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET
Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET 1 Kom ihåg!» Samarbeta INTE om priser.» Dela INTE upp marknaden.» Utbyt INTE strategiskt viktig information. 2 Du
Läs merVAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP?
VAD ÄR MENTORSKAP? INTRODUKTION VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? Mentorskap och coachning MENTORSKAP ATT BYGGA EN RELATION VARFÖR MENTORSKAP? Introduktion Mentorskap handlar om att bygga en
Läs merSteg 3. Grupp F5 2011-02-16
Steg 3 Grupp F5 2011-02-16 Innehållsförteckning 3.1 Användarens röst... 3 Kundkrav och kundkedja... 3 Konsumentundersökning... 4 3.2 Kanomodellen... 4 3.3 Vart är pionjärerna på väg?... 5 Bilaga 1... 8
Läs merSTINT är unikt genom att vara den enda aktör som har internationalisering av högre utbildning och forskning som enda uppgift.
Strategi 2014 (1) Sammanfattning Ett paradigmskifte sker inom internationalisering av högre utbildning och forskning. Lärosäten över hela världen - också i vad som brukar kallas utvecklingsländer - konkurrerar
Läs merCASE FOREST-PEDAGOGIK
CASE FOREST-PEDAGOGIK INTRODUKTION Skogen är viktig för oss alla. Skogen har stora ekonomiska, ekologiska och sociala värden, som ska bevaras och utvecklas. Skogen är också bra för vår hälsa. Frågor kring
Läs merMålmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg
Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete
Läs merFÖRETAG SOM VÄXER. Sveriges Arkitekter 4:e mars 2015
FÖRETAG SOM VÄXER Sveriges Arkitekter 4:e mars 2015 JOHN LYDHOLM Vd Sverige LINDA SANTESSON Avdelningschef, region Öst Vad får ett företag att växa? Vilka utmaningar finns i en växande organisation? Vad
Läs merManual Svenska Uppfinnareföreningens digitala innovationsverktyg
Manual Svenska Uppfinnareföreningens digitala innovationsverktyg Välkommen till Svenska Uppfinnareföreningens innovationsverktyg! Vi har utvecklat detta verktyg för att möta några av de behov som innovatörer
Läs merDatainsamling Hur gör man, och varför?
Datainsamling Hur gör man, och varför? FSR: 2 Preece et al.: Interaction design, kapitel 7 Översikt Att kunna om datainsamlingsmetoder Observationstekniker Att förbereda Att genomföra Resultaten och vad
Läs mer