Mobila betalningar. Oliver Karacsony. Ett holistiskt perspektiv på affärsmodellering för m-betalning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mobila betalningar. Oliver Karacsony. Ett holistiskt perspektiv på affärsmodellering för m-betalning"

Transkript

1 Mobila betalningar Ett holistiskt perspektiv på affärsmodellering för m-betalning Oliver Karacsony Magisteruppsats 15 HP Höstterminen 2010 Handledare: Prof. Marianne Nilson English title: Mobile payments A holistic perspective on m-payment business modeling

2 Sammanfattning / Abstract Sammanfattning Mobila betalningar har under drygt ett decenium förutspåtts bli en del av vår vardag. Många försök har gjorts som med några få undantag nått begränsad eller ingen framgång. En marknad med mångmiljardpotential står för dörren för det eller de företag som lyckas etablera sig framgångsrikt. Utmaningarna är många liksom frågorna. En viktig hörnsten i all affärsverksamhet, inte minst mobila betalningar är en livskraftig affärsmodell, som tar i beaktning de särskilda förutsättningar som den aktuella marknaden bjuder. Syftet med studien har varit att utifrån ett holistiskt perspektiv undersöka förutsättningarna och faktorer för hur livskraftiga affärsmodeller för mobila betalningar kan skapas. Baserat på litteraturstudier har vetenskapliga skrifter och artiklar samt övrig fakta lagt grund för en modell, radarmodellen för affärsmodellering, vars ambition är att bidra till att adekvata aspekter identifieras vid skapande av affärsmodeller. Genom ett fiktivt affärsfall tillämpas och analyseras modellen. Slutsatsen är att den utvecklade modellen är intressant verktyg vid affärsmodellering men att den skulle behöva prövas i skarpa fall, exempelvis i longitudiell form. Nyckelord Affärsmodell, affärsmodellering, mobila betalningar, mobilbetalning, holistisk Abstract Mobile payments has for over a decade been predicted to become a part of our everyday lives. Many attempts have been made but with few exceptions reached limited or no success. A potentially market worth multi-billions is at the door for a company or companies who are able to establish themselves successfully. But there are many challenges and issues involved. An important cornerstone of any business, especially mobile payments is a viable business model, which takes into consideration the specific realities the current market. The purpose of this study was to from a holistic perspective examine conditions and factors for how viable business models for mobile payments can be created. Based on literature studies, scientific papers, articles and other facts, the foundation for a model was laid, The Radar Model for Business Modeling, with an ambition to contribute to identification of adequate aspects in the creation of business models. Through a fictitious business case, the model is applied and analyzed. The conclusion is that the developed model is a useful tool for business modeling, but it would need to be further examined in real cases, for example in a longitudinal form. Keywords Business model, Business Modeling, Mobile Payment, Holistic

3 Innehållsförteckning 1 Introduktion Bakgrund Problemområde Forskningsfråga Syfte Avgränsning Definition av nyckelbegrepp Metod Metodbakgrund Vetenskapliga utgångspunkter och angreppssätt Analysmetod Validitet och reliabilitet Metodkritik Etik Arbetsprocess Teori The Business Model Canvas STOF-modellen Dynamisk affärsmodellering Skapandet av en egen modell Radarmodellen för affärsmodellgenerering Studie av mobila betalningar som fenomen Kunder Tvåsidig marknad Nätverksexternaliteter Spridning Acceptans Konsumenter Handlare Byteskostnaden

4 4.1.8 Transaktionsscenarion Infrastruktur Kommunikationsteknik Mobiltillverkare Nätverksoperatörer Systemleverantörer Reglering Standarder Intresseorganisationer Nationell lagstiftning Överstatlig lagstiftning Tjänstetillhandahållarna Studie av mobila betalningar i praktiken Mobila betalning i andra länder Mobila betalning i Sverige Internetbanker en jämförelse Det fiktiva fallet - analys Bakgrund Kunder Handlare Konsumenterna Infrastruktur Reglering Samarbete/konkurrens Business Model Canvas Slutsatser och reflektion Förslag på vidare forskning Referenser

5 1 Introduktion Marknaden för mobila betalningar har under det senaste tio åren bedömts ha en stor potential men ännu har inte den massmarknad som förutspåtts, med några få undantag, förverkligats. En livskraftig affärsmodell är en avgörande faktor för framgång för all affärsverksamhet, inte minst inom det aktuella området. 1.1 Bakgrund Mobiltelefonen har utvecklats från att ha varit en släpbar yuppienalle under 80-talet, till att i princip blivit en fullvärdig dator i fickformat, i allt fler fall alltid internetansluten, med oändligt många olika funktioner utöver det som den ursprungligen var tänkt för. Av alla de möjligheterna som teknikkonvergensen och den övergripande tekniska utvecklingen skapat, är intresset i detta arbete riktat kring förutsättningarna att begåva mobiltelefonerna med förmågan att genomföra ekonomiska transaktioner, s.k. mobila betalningar. Dahlberg et al. (2007) sammanfattar den mobila betalningstjänstemarknaden med att den är under omvandling med en historia av åtskilliga försök och misslyckade lösningar, men har en framtid som är lovande om än med osäkra möjligheter. Mycket lärdom kan tas från tidigare forskning och praktiska misslyckanden inom området, men det är mer tveksamt om det går att använda de framgångsrika på samma sätt. Att genomföra betalningar med mobiltelefoner är i sig inget omöjligt eller framtidsutopiskt. Tvärt om har det i snart tio år funnits s.k. premium-sms som mobiloperatörerna tillhandahåller i sina nät. Det möjliggör betalning för upp till 200 SEK per transakton, som sedan debiteras kunden via teleräkningen. Användningsområdet har främst varit innehållsstjänster såsom ringsignaler och nyheter, vid omröstningar i olika TV-program, betalning vid annonsering på handelssajten Blocket, virtuella lokaltrafikbiljetter, parkering m.fl. De höga transaktionskostnaderna på upp till 50 % av beloppen tillsammans med omständigt handhavande m.m. gör dock metoden i praktiken ointressant vid traditionella betalningssituationer. För att till vardags betala sin lunch på restaurangen, handla middag på vägen hem, shoppa kläder eller betala för en fotölj från Blocket har man hittills varit hänvisad till att använda kontanter eller kredit-/betalkort samt i vissa fall banköverföringar, gireringar och checkar. Mobila betalningar har dock kontinueligt förutspåtts en lysande framtid det senaste deceniet, utan att leva upp till förväntningarna. Till exempel prognostiserades det år

6 att mobila betalningar till ett värde av 55 miljarder USD världen över skulle genomföras år Figur 1: Den gäckande mobila betalmarknaden (Mobey Forum, 2009) Vi är än idag långt ifrån det och de få fungerande lösningarna är koncentrerade till ett fåtal länder, särskilt till Sydostasien. Ända sedan den s.k. IT-boomen runt 2000-talet har många olika försök med mobila betalningslösningar avlöst varandra uppenbarligen utan nämnvärda framgångar. I en intervju i Svenska Dagbladet från 2004 med Patrik Mossberg, dåvarande vd för Mint som arbetade med betalningslösningar via mobiltelefonen, fick han frågan när betalning via mobilen blir stort i Sverige? Han svarade: - Jag tror att det ökar inom olika nischer, men det tar tid. Sverige kommer inte att sticka ut mer än andra länder. Förutsättningarna finns, de stora företagen i branschen, operatörerna, banker m.m. måste dock samarbeta gemensamt med oss mindre teknik och innehållsbolag bättre för att det ska lyckas. (Svenska Dagbladet, 2004) Trots denna till synes bistra bild finns det flera succéer runt om i världen som med vitt skilda tekniker, marknadstrategier och marknadsförutsättningar lyckats med det som de flesta andra på markanden avundas. Mobiltelefonen och Internet har enligt Enisa (European Network and Information Security Agency), förändrat sättet på vilket människor interagerar med varandra och med sin omgivning (ENISA, 2010, s11). Denna kombination kan tillsammans med enkla, intuitiva användargränssnitt som s.k. smartphones erbjuder, leda till tillkomst och spridning av tidigare icke skådade tjänster och funktioner, exempelvis mobila betalningar. Vi kan tala om tiden före och efter smartphones. Det förändrar allting. Trafiken i näten exploderar. Det handlar inte bara om iphone utan även om Android och Symbian., sade Teliasoneras vd Lars Nyberg när han presenterade bolagets rapport för tredje kvartalet 2010 (Veckans Affärer, 2010). Mobila betalningar består av en komplex sammansättning av teknik, ekonomi, psykologi och olika intressenters förmåga att delta och samverka på olika plan. För att förstå företeelsen, dess potential och utmaningar bör problematiken studeras ur ett holistiskt perspektiv, något som också föreslås i tidigare forskning (Ondrus och Pigneur, 2005; Dahlberg et al., 2007; Ondrus, Lyytinen och Pigneur, 2009). Det holistiska, multiperspektivet är dock mindre vanligt inom forskningen kring mobila betalningar. Istället handlar de flesta vetenskapliga artiklar om tekniska frågor (säkerhet, protokoll, 4

7 systemarkitektur) eller har konsumenten i fokus (t.ex. adoption) (Dahlberg et al., 2007 citerad av Ondus, Lytinen och Pigneur, 2009, s. 2). I en studie av Dahlberg et al. (2008, s. 9) kring varför flera mobila betaltjänster misslyckats i Finland uttrycker en av respondenterna att det fanns helt enkelt ingen som helst marknadsrealism (och) den typen av holistisk syn, hur teknologin kommer att styras för att föra ut någon service till marknaden. 1.2 Problemområde En grundläggande fråga som initialt bör ställas är finns det ett behov att kunna göra mobila betalningar? Ja, mycket talar för det! Det finns idag en väl utbyggd och relativt väl fungerade infrastruktur med kritisk massa för elektroniska transaktioner i form av kortbetalningar. Kortsystemet dominerar betalningar i handeln trots att det är kostsamt, utsatt för bedrägerier, olämplig för mikrobetalningar och person-till-personbetalningar och är inte anonymt (Au och Kauffman, s. 156). Detta kompletteras av kontanter vid främst mindre transaktioner och mindre nogräknade affärsuppgörelser. Dessa transaktionsmetoder är djupt invanda i samhället med deceniers användning av plastkort och över tusen år av kontanter (de första mynten i Sverige tillverkades år 995 (Riksbanken, 2009)). År 2009 genomfördes i Sverige 1,5 miljarder korttransaktioner genom drygt kortbetalningsterminaler till ett totalt värde av 501 miljarder kronor (Riksbanken, 2010b). Det finns inga officiella uppgifter på hur mycket de svenska bankerna tjänar på kortbetalningar. Svenska Dagbladet gjorde dock den 19 augusti 2010 i artikeln Kort kassako för banker ett försök att uppskatta beloppet och kom fram till 15 miljarder kronor för föregående år. TT i sin tur uppger i ett telegram från 22 augusti 2010, Slopade kortavgifter guld för banker, med siffror från Riksbanken och Finansinspektionen, att bankernas inkomster från kortköp uppgår till cirka 7,5 miljarder kronor. Samhällets kostnader för kontanthantering uppgår samtidigt årligen till ca 10 miljarder kronor (Bankföreningen, 2010). Sammantaget kan man alltså uppskatta transaktionskostnaderna i handeln till mellan 17,5-25 miljarder kronor, per år. Och då har inte kostnaden för infrastrukturen beaktats. Tidigare har det inte funnits något riktigt alternativ till kontant och kortbetalningar, men mobila betalningar kan nu stå för dörren. Om det görs rätt! Och det är det som är utmaningen Men det görs hur som helst inte över en natt. En avgörande faktor för att lyckas med mobila betalningar är att man har en affärsmodell som levererar (mer)värde för alla intressenter i ekosystemet (Mobey Forum, s. 56). Det erbjudna värdet, men också kostnaden kan se ut på olika sätt beroende på intressentperspektiv. Au och Kauffman (2008, s ) pekar på vikten av att affärmodellen också måste utmana andra betalningsmetoder på alla fronter, eftersom endast ett sådant alternativ kan attrahera samtliga intressenter, särskilt bankerna. Man riskerar annars också att hamna i en situation där man försöker bygga upp en kritisk 5

8 massa, som i sig är mycket svår, på enbart mikrobetalningar, där marginalen är alldeles för liten för att affärsmodellen ska bli lönsam. För att skapa framgångsrika affärsmodeller krävs att man dels har god insikt i och förståelse för förutsättningarna kring det aktuella affärsområdet, men också kunskap om de verktyg som kan underlätta skapandet och bidra till att affärsmodellen blir så robust men också dynamisk, att den står sig vid en realisering. 1.3 Forskningsfråga Vilka aspekter bör man beakta vid skapande av affärsmodeller för mobila betaltjänster? 1.4 Syfte Syftet med studien är att att erbjuda ökad förståelse för mobila betalningar och de perspektiv och faktorer som är relevanta vid affärsmodellsgenerering för mobila betaltjänster. 1.5 Avgränsning Att framgångsrikt utveckla och lansera mobila betallösningar kräver kunskap om och insikt i tekniker, branschstrukturer, regleringar och affärsutveckling med mera. I denna undersökning sätts fokus på att hitta och analysera nyckelfaktorer vid uvecklande av affärsmodeller. Dock är det endast den grundläggande fasen av affärsmodelgenerering som behandlas för att hitta materialet till byggandet, enligt Osterwalders (2010, s. 249) indelning de två/tre första faserna av fem, som är - mobilisera, förstå, designa, implementera och leda. Även om omvälden beaktas under litteraturstudien är det de svenska förhållandena som i huvudsak är det relevanta. 1.6 Definition av nyckelbegrepp Mobil betalning Någon enhetlig definition av vad mobila betalningar egentligen är finns inte. Däremot finns det en flora av naturligtvis till varandra näraliggande förslag. 6

9 Dahlberg et al. (2007, s. 1) beskriver mobila betalningar som betalning av varor, tjänster och räkningar med en mobil enhet genom att nyttja trådlös- eller annan kommunikationsteknologi. En annan beskrivning är att mobil betalning är en betalning (överföring av medel mot erhållande av varor eller tjänster) där mobiltelefonen är involverad i initieringen och bekräftelsen av betalningen. Platsen betalaren befinner sig på är oviktig: han kan vara eller inte vara mobil eller i rörelse eller vid ett försäljningsställe (Point of Sale) (Mobey Forum, 2009, s. 20) Den definition som vidare avses med mobil betalning, även benämnd m-betalning avser i detta arbete (eng. mobile payment eller m-payment) (Au och Kauffman, 2008); ett kontantlöst, säkert betalningsförfarande där åtminstone betalaren använder en mobil enhet för att initiera, auktorisera och bekräfta en transaktion av ett finansiellt värde i utbyte mot varor och tjänster. Affärsmodell Inte heller finns det för begreppet affärsmodell någon entydig definition. Affärsmodeller har dock funnits ända sedan människan börjat med handel och utbyte av tjänster, men har de senaste decenierna erhållit ett ökat vetenskapligt och affärsmässigt intresse, som formligen exploderat de senaste åren. Svenska akademiens ordlista (SAOL) ger ingen vägledning mer än att affärsmodell finns med där. I Alexander Osterwalders doktorsavhandling om affärsmodeller (Osterwalder, 2004, s. 14) citerar han Cambridge Learner's Dictionary (Cambridge 2003) vad gäller ordets två beståndsdelar: Affär - aktivitet vid köp och försäljning av varor och tjänster, eller ett särskilt företag som gör det, eller arbete som utförs för att tjäna pengar Modell - en skildring av något, antingen som ett fysiskt föremål vanligen mindre än det verkliga objektet, eller som en enkel beskrivning av föremålet som kan användas vid beräkningar Vidare utmynnar Osterwalder i att affärsmodell är en abstrakt skildring av ett företags affärslogik. Och under affärslogik (menar han) faller en abstrakt förståelse av det sätt på vilket företag tjänar pengar, med andra ord, det företaget erbjuder, till vem och hur det kan åstadkommas. Enligt en annan definition måste den underliggande affärsmodellen vara attraktiv för samtliga inblandade aktörer. Affärsmodellen inriktar sig på skapandet av värde genom tjänsteinnovation och fångandet av en del av det värdet genom att medla mellan kunders behov, organisationella resurser och förmågor, finansiella arrangemang, och teknologiska möjligheter (Chesbrough och Rosenbloom, 2002 citerad av Bouwman och Fielt (Bouwman et al., 2008, s. 29)). I sitt senaste verk Business Model Generation (Osterwalder et al., 2010, s. 14) skriver Osterwalder kort och gott att; En affärsmodell beskriver den logiska grund på vilken en organisation skapar, levererar och fångar värde. I fortsättningen avses med affärsmodell denna definition om inget annat nämns. Vidare behandlas affärsmodeller under teori, kapitel 3. 7

10 Holism Ordet holism kommer från grekiskans holos och betyder hel och refererar till idén att egenskaperna av ett system inte kan bestämmas eller förklaras enbart av summan av dess komponenter (Christensen, Morsing, Cheney, 2008, s. 3). I detta arbete är holismen av vikt för att kunna försöka se till helheten vid affärsmodellering för mobila betalningar. 8

11 2 Metod I detta kapitel presenteras tillvägagångsättet med arbetet och den vetenskapliga grund och ställningstaganden som den vilar på. 2.1 Metodbakgrund Inledningsvis identifierades generellt mobila betalningar som ett intressant problemområde eftersom jag hade en egen idé kring en tänkbar lösning. Det var också känt att området hyser ökat intresse bland annat i media, men att företeelsen de facto inte synts till än i Sverige någon nämnvärd omfattning. Området visade sig vara minst sagt komplext och något som engagerat många tidigare, både teoretiskt och praktiskt. 2.2 Källor En litteraturgenomgång gjordes genom en bred men systematisk sökning i onlinedatabaser såsom Business Source Premier, Google Scholar, IEEE Xplore och Springer Link, tillgängliga över nätet för studenter genom Stockholms universitetsbibliotek. Även sajten uppsatser.se användes för att hitta tidigare studentforskning. Dessutom söktes information genom allmänt googlande. Grundläggande sökbegrepp som användes var främst "mobile payment*" och "mobila betalningar" men även i mindre omfattning "mobil betalning", mobila betalningar" och m-payment*". Intresset för forsknings kring företeelsen mobila betalningar har ökat markant de senaste åren. 9

12 Figur 2: Träffar på mobile payment i två huvudkällor. Vid allmän sökning på Google ger sökordet mobile payment* ungefär 1,4 miljoner träffar och "mobil betalning*" träffar ( ). Det är ett omfattande material som omöjligen kan bearbetas inom ramen för en uppsats, vilket inte heller är syftet. Istället måste en mer systematisk formulering av frågeställningen göras. Det framgick att förutom de teknologiska frågeställningarna var konsumentperspektivet det som var vanligast förekommande, följt av handlarperspektivet. Detta bekräftades i en litteraturgenomgång kring forskning om mobila betalningar av Dahlberg et al. (2007). 2.3 Val av perspektiv Konsumentperspektivet var det som jag avsåg undersöka inledningsvis i mitt arbete. En djupdykning i ämnet gjordes och ett mönster av teorier, modeller och empiriska resultat började ge en bild av det perspektivet. Samtidigt började andra perspektiv mer och mer bli intressanta och en strävan att förstå helheten av det aktuella området uppstod. När jag dessutom fann två färska, svenska uppsatser med mobila betalningar ur ett konsumentperspektiv, en med kvantitativ (Benthin och Nilsson, 2010) och en med kvalitativ (Heyman, 2009) ansats, fick det mig att tänka om. Jag ställdes mig då frågan om jag skulle röra mig horisontellt inom forskningsfältet, d.v.s. undersöka något av de andra perspektiven t.ex. handlarnas, eller vertikalt, neråt och fördjupa mig i någon frågeställning inom konsumentperspektivet, eller upåt till ett mer holistiskt perspektiv. 10

13 Figur 3: Ställningstagande vid val av perspektiv Samtliga perspektiv är både intressanta och relevanta. Men efter att tanken väckts, att på ett övergripande plan försöka få förståelse för vad som kan krävas vid affärsmodellsgenerering för mobila betaltjänster, bestämde jag mig för ett holistiskt perspektiv, något som är önskvärt när man ägnar sig åt affärsmodellering. 2.4 Vetenskapliga utgångspunkter och angreppssätt Arbetet inriktar sig på att ge ökad förståelse för skapandet av affärsmodeller för mobila betalningar. Inledningsvis hade jag en viss insikt, förförståelse i det mobila betalningsfältet som allteftersom området studerades visade sig vara i stort sett obetydlig i omfattning, men det lilla utgjorde ändå en god grund för att påbörja arbetet. Ett hermeneutikliknande tillvägagångsätt tillsammans med det kvalitativa angreppssättet har givit de lämpliga förutsättningarna för studien. En grundtanke inom hermeneutiken (från grekiskans hermeneutikos som betyder tolkning) är att vi alltid förstår något mot bakgrund av vissa förutsättningar. Förförståelse är nödvändigt villkor för att försåelse överhuvudtaget ska vara möjlig (Gilje och Grimen, 1992, s. 183). Relationen mellan förförståelse och förståelse är knuten till den hermeneutiska spiralen. Vid förståelse gör vi ständiga förflyttningar från det specifika till det generella. Vårt sökande efter förståelse leder till ett oändligt arbete i allt vidare cirklar (Bjerke, 2005, s. 64). 11

14 Figur 4: Den hemeneutiska spiralen (Bjerke, 2005, s. 65) Den holistiska positionen, som innebär att vår kunskap uppfattas som en mer eller mindre sammanhängande enhet (Gilje och Grimen, 1992, s. 76) passar bra med det hermeneutikliknande tillvägagångssättet. Genom att presentera relevanta vetenskapliga paradigm, som är allmänt erkända vetenskapliga resultat (vilka ger en grupp forskare klart definierade problem och legitima problemlösningar) (Ibid., s 107) och ontologisk fakta skapas den nödvändiga förförståelse till studien. Att bedriva kvalitativ forskning associeras vanligen med att man har en induktiv, teorigenererande ambition och ett tolkande synsätt (Bryman, 2002, s 34). Men kvantitativa perspektiv kan användas vid analys av kvalitativa undersökningar och vice versa. Det finns skillnader mellan kvantitativ och kvalitativ forskning, men det ska inte överdrivas (Bryman, 2002, s. 407). Detta arbete har både deduktiva inslag då teorier prövas och induktiva inslag då egen teori läggs fram. För att något ska kunna vara en vetenskaplig teori, måste den i princip kunna falsifieras, d.v.s. vi måste kunna föreställa oss erfarenheter som är sådana att de kan motsäga påståendet (Gilje och Grimen, 1992, s. 22). Till skillnad mot naturvetenskaperna, som inte accepterar experiment eller observationer som inte kan upprepas, kan kravet inom samhällsvetenskaperna vara något vagare. Det ställs dock krav på att observationer och experiment ska vara intersubjektivt tillgängliga, vilket betyder att de även måste kunna utföras av andra (Ibid., s. 23). 2.3 Analysmetod Det verktyg som skapats i teorikapitlet, radarmodellen för affärsmodellgenerering testas genom ett fiktivt fall. Utifrån några nyckelantaganden som utgångspunkt beskrivs ett fall med hjälp av radarmodellen. Anledningen till att inte något verkligt fall används är att affärsmodellen och särskilt den anknytande informationen är känsligt ur konkurrensperspektiv. 2.5 Validitet, reliabilitet och replikerbarhet Validiteten i inom samhällsvetenskaplig forskning bedöms utifrån huruvida resultatet hänger ihop med det övriga arbetet. Den interna validiteten, de kausala sambanden är vetenskapligt väl underbyggda i de använda teorierna. Avsikten med den framlagda modellen är att det ska kunna generaliseras, men huruvida det verkligen är möjligt återstår för eventuell kommande forskning, vilket gör att den externa validiteten är osäker. 12

15 Vad gäller reliabiliteten och replikerbarheten är det osannolikt att samma resultat kan uppnås beroende på ämnets och modellernas komplexitet, men också andra forskares olika förförståelse. Men liknande slutsatser bör kunna dras vilket ändå gör att replikation är möjlig och intressant (Bryman, 2002, s. 43). 2.6 Metodkritik Att använda sig av ett fiktivt kan ur ett vetenskapligt perspektiv ifrågasättas eftersom det lätt kan anpassas till att passa särskilda villkor som så att säga självuppfyller resultatet. Men genom försöka likna det vid ett möjligt, verkligt fall undanrös sannolikt den risken. 2.7 Etik De forskningsetiska riktlinjerna inom humanistisk- och samhällsvetenskaplig forskning i Sverige har formulerats av Vetenskapsrådet (Vetenskapsrådet, 2002) och som beaktats i detta arbete. Det ställs fyra huvudkrav nämligen: Informationskravet som innebär att forskaren skall informera de av forskningen berörda om den aktuella forskningsuppgiftens syfte. Samtyckeskravet, d.v.s. rätten att själv bestämma över sin medverkan. Konfidentialitetskravet ska säkerställa att deltagaren har rätt att vara anonym i det offentliga materialet och att insamlad personlig data inte lämnas ut. Nyttjandekravet till sist ställer som villkor att de uppgifter som samlats in endast får nyttjas för den akutuella forskningen. Varken forskningskravet eller individskyddskravet är emellertid absoluta utan måste alltid vägas mot varandra. Detta arbete har dock inte behov av att avvika från de fyra huvudkraven eftersom all data och fakta som undersökningen bygger på varit allmänt tillgänglig. 2.8 Arbetsprocess För att illustrera hur arbetsprocessen under arbetets gång varit, som mycket (kanske för mycket) ägnats åt problematisering och litteraturstudie, presenteras en översiktsmodell enligt följande: 13

16 Figur 5: Arbetsprocessen 14

17 3 Teori Det finns en rad teorier, modeller och vetenskaplig fakta som berör de två aktuella områdena mobila betalningar och affärsmodellering och i det följande redovisas de för studien relevanta. Den egna radarmodellen presenteras i slutet av detta kapitel. 3.1 The Business Model Canvas The Business Model Canvas (affärsmodellsduken) är ett verktyg för att beskriva, analysera och skissa på samt skapa ett gemensamt språk kring affärsmodeller (Osterwalder, 2009, s. 8, 12, 44). Den består av nio grundläggande (delar eller) byggstenar som visar på logiken kring hur företag avser att tjäna pengar och omfattar de fyra huvudområdena som affärer består av kunder, erbjudande, infrastruktur och finansiell livskraft (Ibid., s. 15). De nio beståndsdelarna är (Ibid s , 20-41): 1) Kundsegment, en eller flera olika, större eller mindre, som företaget tjänar. Kunder utgör hjärtat i varje affärsmodell och utan lönsamma kunder kan inget företag överleva en längre tid. En organisation måste göra ett medvetet val vilka segment, grupper som är viktigast att främst inrikta sig på och vilka som ska ignoreras. Kundgrupper representerar olika segment om deras behov kräver och rättfärdigar ett särskilt erbjudande, nås genom olika distributionskanaler, kräver olika typer av relationer, är påtagligt olika lönsamma, eller är villiga att betala för olika apekter av erbjudandet. 2) (Värde)erbjudanden, söker lösa kunders problem och tillfredsställa dess behov. Erbjudandet kan bestå av en vald paket av produkter och/eller tjänster och är anledningen till att kunder vänder sig till ett företag framför ett annat. Vissa värdehöjande lösningar kan vara innovativa och utgör nya, distruptiva erbjudanden. Andra kan likna det den befintliga marknaden erbjuder, men med extra funktioner och attribut. Värde kan exempelvis vara nyhet, prestanda, pris, kostnadreduktion, riskredution, personifiering med flera. 3) Kanaler, erbjudandet levereras genom kommunikation, distribution och försäljning och är beröringspunkter som spelar en viktig roll i kundupplevelsen. Konsten är att hitta rätt balans mellan olika typer av kanaler och att integrera dem på ett sätt som skapar goda kunderfarenheter, och att maximera intäkterna. 4) Kundrelationer, etableras och upprätthålls med varje kundsegment och ett företag bör klargöra vilken typ av relation man vill ha med respektive 15

18 kundsegment. Det finns många olika sätt att förhålla sig till sina kunder, allt från dedikerat personligt till helautomatiserat. 5) Intäktströmmar, är resultat av värdeerbjudanden som framgångsrikt nått kunderna och om kunderna kan liknas vid företagets hjärta, kan intäktsströmmarna liknas vid dess artärer. Det finns två typer av intäkter, engångs vid t.ex. försäljning och återkommande t.ex. prenumeration eller sporradiskt nyttjande vilka kan härstamma från fast eller dynamisk prissättning. Ett företag bör ta reda på vad varje kundsegment är beredd att betala och kunna differentiera erbjudandena. 6) Nyckelresurser, beskriver de viktigaste tillgångar som krävs för att få en affärsmodell att fungera (och leverera de ovan nämnda delarna). Olika nyckelresurser krävs beroende på typ av affärsmodell och kan vara fysiska, finansiella, intellektuella eller mänskliga, som kan ägas, hyras in eller förvärvas från nyckelpartners. 7) Nyckelaktiviteter beskriver de viktigaste sakerna ett företag måste göra för att få sin affärsmodell att fungera. Varje affärsmodell kräver en rad viktiga aktiviteter. Dessa är de viktigaste åtgärderna företaget måste vidta för att arbeta framgångsrikt. Liksom nyckelresurser, skiljer sig nyckelaktiviteter beroende på typ av affärsmodell och kan kategoriseras under produktion, problemlösning (ex. konsulting) och plattform/nätverk (till exempel kreditkortsföretag behöver underhålla sin transaktionsplattform för handlare, kunder och banker). 8) Nyckelpartners, utför vissa aktiviteter eller tillför resurser som inte görs inom företaget. Det bildas partnerskap av många anledningar, och partnerskap blir en hörnsten i många affärsmodeller. Företag skapar allianser för att optimera sina affärsmodeller, minska risker, eller skaffa resurser och kan vara strategiska allianser mellan icke-konkurrenter, coopetition som är strategiska partnerskap mellan konkurrenter, samriskföretag för att gemensamt utveckla nya företag, samt köpareleverantörrelationer för att säkra tillförlitlig försörjning. Man ska skilja på motiven för att skapa partnerskap. Det kan vara stordriftsfördelar då man delar på produktionskapacitet, riskreducering då konkurrenter kan samarbeta i vissa fall för att t.ex. få till standarder, eller förvärv av särskilda resurser och aktiviteter som kan vara behov av kunskap, licenser eller tillgång till kunder. 9) Kostnadsstruktur, slutligen beskriver alla kostnader för att driva en affärsmodell. Att skapa och leverera värde, underhålla kundrelationer, och generera intäkter svarar för samtliga kostnader. Dessa kostnader kan beräknas relativt enkelt efter att ha definierat nyckelresurser, nyckelaktiviteter och nyckelpartnerskap. Man bör dock skilja kostnadsstruktur som är kostnadsdriven, främst bland lågkostnads- och budgetorienterade affärsmodeller och värdedriven som fokuserar på premiumvärdeskapande, exklusivitet. 16

19 Figur 6: The Business Model Canvas, affärsmodellduken, perspektivvy (Osterwalder et al. 2010, s ). 3.2 STOF-modellen Ett annat sätt att se på generering av affärsmodeller, särskilt inom elektroniska tjänster är att utgå från fyra områden services, technology, organizational arrangements and financial issues, det vill säga tjänster/service, teknologi, organisationella arrangemang och finansiella frågor, som illustreras av STOF-modellen (Bouwman et al., 2008, s 41): Figur 7: STOF-modellen, (Bouwman et al., 2008, s 41) Utgångspunkten för vilken affärsmodell som helst bör enligt Bouwman et al. (2008, s. 36- ) vara det kundvärde av en produkt eller tjänst som erbjuds för att tillfredsställa kundernas krav. 17

20 Service-/tjänsteområdet, tjänar som referenspunkt för de andra områdena. Kundvärdet är den viktigaste aspekten av en tjänst. Även om tekniken i grunden är en drivkraft för nya innovativa tjänster och affärsmodeller är tekniken bara något som gör det möjligt ur ett kundperspektiv, vilket kräver en förståelse för och utarbetande av användarkrav. Värdet ses som en del av en ekvation där kunderna kan jämföra de upplevda fördelarna och den totala kostnaden (eller uppoffringen) för att få del av en produkt eller tjänst. Teknologiområdet, är centralt för att överhuvutaget kunna tillhandahålla elektroniska tjänster. Autentisering för att identifera användaren som använder tjänsten och inte minst säkerhetsaspekter faller under denna punkt. Den tekniska designen och arkitekturen måste vara i synk med användarnas krav och behov med hänsyn till de enheter de använder, tillgängligheten, mjukvaran och dess användarvänlighet. De viktigaste variablerna för teknikdesign och dess relevanta särdrag är: - Den tekniska arkitekturen, som kan vara centraliserad eller distribuerad, öppen eller sluten, interoperatibel eller ickeinteroperatibel, beskriver den övergripande arkitekturen som består av följande komponenter; - Ryggradsinfrastukturen, det nätverk som används för att leverara tjänsten och i vilken mån det till exempel är framtidssäkrat. - Tjänsteplattformen, som möjliggör hantering av kunddata i form av autentisering, kundvård, och billing (sättet att ta betalt). - Enheter, på vilka slutanvändarna får tillgång till tjänsterna, som kan vara avsedda endast för tjänsten eller multifunktionella, huruvida mjukvaran är inbäddad med mera. - Applikationer, utformningen av hur själva tjänsten fungerar och hos slutanvändaren, dess säkerhet, hur den kommunicerar med tjänsteplattformen och möjligheter till personifiering. - Data, den information som skickas genom ryggradsinfrastrukturen och om den sker i realtid eller är asynkron samt vilken mängd data som kommuniceras. - Teknisk funktionalitet, den funktionalitet som systemet erbjuder som kan vara tidskritisk, dess säkerhet och personifieringsmöjligheter. Organisationella området, är hur resurser och förmågor, främst teknologi, marknadsföring och finans ska samordnas för att skapa och göra tjänsterna tillgängliga. Trots att en organisation i teorin kan göra allt själv, kan man anta att i praktiken måste samarbete med andra organisationer ske för att de nödvändiga resurserna som krävs ska kunna mobiliseras och samordnas. Istället för att använda värdekedjan för att illustrera hur värde skapas, föreslås värdenätverk som metafor som kan ge en mer komplett bild av den sammanhängande struktur som leder fram till att tjänsterna kan tillhandahållas. Det som karaktäriserar värdenätverk är: - Kundinriktad, utgår från kunders behov och låter dem ta aktiv del i att forma, bygga och leverera tjänster med hjälp av värdenätverket. - Samarbetande, systematisk och informationsbaserad. Företag engagerar leverantörer, kunder och till och med konkurrenter genom en värdeskapande nätverksrelation. - Agilt (lättrörligt) och skalbart, med förkortade processer, gör att företaget snabbt kan svara på ändrade marknadsförutsättningar. Deltagarna i värdenätverket delas in i tre kategorier: strukturella som tillhandahåller nyckelresurser och som inte går att avvara i skapandet av affärsmodellen, bidragande, 18

Business Model Transformation. Banbrytande affärsmodeller genom transformation av affärsarkitektur

Business Model Transformation. Banbrytande affärsmodeller genom transformation av affärsarkitektur Business Model Transformation Banbrytande genom transformation av affärsarkitektur Business Model Transformation Vår grundläggande metod för affärsutveckling och transformation av verksamheter kallar vi

Läs mer

Business Model Canvas

Business Model Canvas Business Model Canvas med rätt affärsmodell kan du ändra en hel bransch 16 mars 2016 Du behöver 10 miljoner kronor för att växa ditt företag. Du träffar en finansiär som kan ge dig de pengar som bolaget

Läs mer

Framtidens betalningslösningar

Framtidens betalningslösningar Niklas Arvidsson Framtidens betalningslösningar Niklas Arvidsson Docent INDEK / KTH Forskar om innovation och förnyelse i industriella system med fokus på banker och betalsystem MBT MBT Mobila betalningar

Läs mer

Affärsidé, kundnytta och affärsmodell. 8 september 2015

Affärsidé, kundnytta och affärsmodell. 8 september 2015 Affärsidé, kundnytta och affärsmodell 8 september 2015 Varför är du här idag? Vad är en affärsidé? Jo, jag ska producera och sälja billiga ekologiska barnkläder till svenska barnfamiljer som är miljömedvetna.

Läs mer

Usify. EasyReader. Affärsmodeller

Usify. EasyReader. Affärsmodeller Usify EasyReader Affärsmodeller Innehåll INLEDNING... 2 WORKSHOP... 3 MODELLERING... 4 GRUPPERING... 4 MODELL ETT... 6 MODELL TVÅ... 6 MODELL TRE... 7 FRAMTIDA ARBETE... 8 REFERENSER... 9 1 Inledning Denna

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Smarter way to pay. Betala mindre. Tjäna mer.

Smarter way to pay. Betala mindre. Tjäna mer. Smarter way to pay. Betala mindre. Tjäna mer. Snabbare. Säkrare. Billigare. Varför har inget tänkt på det här tidigare? Lösningen är så enkel och så smidig att man undrar. Så här ligger det till. En del

Läs mer

Affärsidé, kundnytta och affärsmodell. 2 februari 2016

Affärsidé, kundnytta och affärsmodell. 2 februari 2016 Affärsidé, kundnytta och affärsmodell 2 februari 2016 Varför är du här idag? När behövs en affärsidé? Affärsidé. Jo, jag ska producera och sälja billiga ekologiska barnkläder till svenska barnfamiljer

Läs mer

Affärsidé, kundnytta och affärsmodell. 5 februari 2015

Affärsidé, kundnytta och affärsmodell. 5 februari 2015 Affärsidé, kundnytta och affärsmodell 5 februari 2015 Varför är du här idag? Vad är en affärsidé? Jo, jag ska producera och sälja billiga ekologiska barnkläder till svenska barnfamiljer som är miljömedvetna.

Läs mer

Dags för en check-up hos doktor affärsmodell? Stockholm den 23 januari 2015 Robert Elm

Dags för en check-up hos doktor affärsmodell? Stockholm den 23 januari 2015 Robert Elm Dags för en check-up hos doktor affärsmodell? Stockholm den 23 januari 2015 Robert Elm Men hallå! Hur svårt kan det vara? Kraven och förväntningarna att snabbt kunna utveckla verksamheter har aldrig

Läs mer

Affärsmässig tjänstedesign och teknikutveckling, 7.5 hp Service Design and Business Models in an Engineering Context, 7.5 Credits

Affärsmässig tjänstedesign och teknikutveckling, 7.5 hp Service Design and Business Models in an Engineering Context, 7.5 Credits Thomas Mejtoft Affärsmässig tjänstedesign och teknikutveckling, 7.5 hp Service Design and Business Models in an Engineering Context, 7.5 Credits Uppgifter till träff om projekt- och affärsidé Skapa grupper

Läs mer

Affärsidé, kundnytta och affärsmodell. Venture Cup 18 september 2014

Affärsidé, kundnytta och affärsmodell. Venture Cup 18 september 2014 Affärsidé, kundnytta och affärsmodell Venture Cup 18 september 2014 Hur många har en egen affärsidé? Hur många skulle vilja ha en egen affärsidé? Hur många vill förverkliga sin affärsidé? Hur många vet

Läs mer

Hur når man tre miljoner användare på ett enkelt och säkert sätt?

Hur når man tre miljoner användare på ett enkelt och säkert sätt? Hur når man tre miljoner användare på ett enkelt och säkert sätt? sten.arvidson@foreningssparbanken.se Affärer på nätet behöver generella och lättillgängliga lösningar för konsumenterna Idag olika metoder

Läs mer

Hänger Du med i den Digitala Affärsutvecklingen?

Hänger Du med i den Digitala Affärsutvecklingen? Hänger Du med i den Digitala Affärsutvecklingen? Undersökning presenterad på Radar i2i FREDRIK RUNNQUIST R.Rev. 1.0 Sida 2 av 13 Hänger Du med i den Digitala Affärsutvecklingen? Vad händer? Alla verksamheter

Läs mer

Bonus Rapport Kommersiell Design KTH

Bonus Rapport Kommersiell Design KTH Bonus Rapport Kommersiell Design KTH Johan Holmström & Lars Åkesson Introduktion Denna rapport beskriver projektet och delmomentet Kommersiell Design i kursen Interaktionsdesign 2 på KTH i Stockholm. Detta

Läs mer

Dags för en check-up hos doktor affärsmodell? Stockholm den 22 maj 2015 Robert Elm

Dags för en check-up hos doktor affärsmodell? Stockholm den 22 maj 2015 Robert Elm Dags för en check-up hos doktor affärsmodell? Stockholm den 22 maj 2015 Robert Elm Det populäraste mediaföretaget. Skapar inget innehåll Uber Världens största taxiföretag. Äger inga fordon. Facebook Världens

Läs mer

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar?

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Kvalitativ metodik Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Mats Foldevi 2009 Varför Komplement ej konkurrent Överbrygga klyftan mellan vetenskaplig upptäckt och realiserande

Läs mer

IHM Ledarutveckling Resultat i affären.

IHM Ledarutveckling Resultat i affären. IHM Ledarutveckling Resultat i affären. Ditt ledarskap oc IHM Ledarutveckling IHMs ledarprogram vänder sig till dig som vill nå hela vägen i ditt ledarskap. Vi utgår alltid ifrån din specifika ledar ut

Läs mer

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð IN BUSINESS MARKETS JAMES C. ANDERSSON, JAMES A. NARUS, & WOUTER VAN ROSSUMIN PERNILLA KLIPPBERG, REBECCA HELANDER, ELINA ANDERSSON, JASMINE EL-NAWAJHAH Inledning Företag påstår

Läs mer

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland

Läs mer

AFFÄRSUTVECKLING i den digitala tornadon

AFFÄRSUTVECKLING i den digitala tornadon AFFÄRSUTVECKLING i den digitala tornadon Business Innovation Boost Stockholm den 26 februari 2016 Robert Elm 2011 IRM AB All rights reserved Det populäraste mediaföretaget. Skapar inget innehåll Uber Världens

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

TeliaSoneras syn på öppenhet

TeliaSoneras syn på öppenhet TeliaSoneras syn på öppenhet Inledning Begreppet öppenhet har många dimensioner och tolkningar. Det definieras också på olika sätt av olika aktörer inom telekom- och Internetbranschen. För slutanvändare

Läs mer

Det digitala Malmö Malmö stads program för digitalisering Stadskontoret

Det digitala Malmö Malmö stads program för digitalisering Stadskontoret Det digitala Malmö Malmö stads program för digitalisering Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2016-05-24 1.0 Stadskontoret Stadskontoret Innehållsförteckning Det digitala

Läs mer

VARUMÄRKESPLATTFORM 2010

VARUMÄRKESPLATTFORM 2010 VARUMÄRKESPLATTFORM 2010 Introduktion 5 Bakgrund 6 Vision 7 Förflyttning 8 Löften 9 Positionering 10 Målgrupper 11 Känsla 12 Kärnvärden 14 INNEHÅLL INTRODUKTION Göteborgs hamn grundades år 1620 och är

Läs mer

ÖKA FÖRETAGETS MERFÖRSÄLJNING OCH FÖRETAGSKUNDERNAS LOJALITET MED EN KUNDKLUBB FÖR B2B

ÖKA FÖRETAGETS MERFÖRSÄLJNING OCH FÖRETAGSKUNDERNAS LOJALITET MED EN KUNDKLUBB FÖR B2B ÖKA FÖRETAGETS MERFÖRSÄLJNING OCH FÖRETAGSKUNDERNAS LOJALITET MED EN KUNDKLUBB FÖR B2B Detta whitepaper hjälper dig att identifiera vilka faktorer som påverkar kundlojalitet och hur du kan stärka lojaliteten

Läs mer

DIBS Payment Services Första kvartalet 2011

DIBS Payment Services Första kvartalet 2011 DIBS Payment Services Första kvartalet 2011 DIBS roll i värdekedjan SIDE 2 Stark tillväxt under många år Under de senaste fyra åren har den genomsnittliga årliga tillväxten i SEK varit 23 % och EBITDA-marginalen

Läs mer

De 12 olika sätt för företag att innovera

De 12 olika sätt för företag att innovera De 12 olika sätt för företag att innovera Mohanbit Sawhney, Rovert C. Wolcott & Inigo Arroniz Artikel 11, av grupp 1 Företag med en snäv syn på innovation kan missa möjligheter. Författarna tar fram ett

Läs mer

Titel på examensarbetet. Dittnamn Efternamn. Examensarbete 2013 Programmet

Titel på examensarbetet. Dittnamn Efternamn. Examensarbete 2013 Programmet Titel på examensarbetet på två rader Dittnamn Efternamn Examensarbete 2013 Programmet Titel på examensarbetet på två rader English title on one row Dittnamn Efternamn Detta examensarbete är utfört vid

Läs mer

Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt

Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt FSR: 1, 5, 6, 7 Rogers et al. Kapitel 8 Översikt Kvalitativ och kvantitativ analys Enkel kvantitativ analys Enkel kvalitativ analys Presentera

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Hur kan vi söka och värdera vetenskaplig information på Internet?

Hur kan vi söka och värdera vetenskaplig information på Internet? EHSS-seminarium 2014-10-07 Hur kan vi söka och värdera vetenskaplig information på Internet? Göran M Hägg goran@ergomusic.se, tel. 070-262 48 02 Varför? Vad kan vi ha för motiv för att söka vetenskaplig

Läs mer

för att komma fram till resultat och slutsatser

för att komma fram till resultat och slutsatser för att komma fram till resultat och slutsatser Bearbetning & kvalitetssäkring 6:1 E. Bearbetning av materialet Analys och tolkning inleds med sortering och kodning av materialet 1) Kvalitativ hermeneutisk

Läs mer

Tjänster för elektronisk identifiering och signering

Tjänster för elektronisk identifiering och signering Bg eid Gateway och Bg PKI Services Tjänster för elektronisk identifiering och signering En elektronisk ID-handling är förutsättningen för säker och effektiv nätkommunikation. I takt med att tjänster blir

Läs mer

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK FRIHET Svenska Investeringsgruppens vision är att skapa möjligheter för ekonomisk tillväxt och frihet genom att identifiera de främsta fastighetsplaceringarna på marknaden. Vi vill hjälpa våra kunder att

Läs mer

SAMMANFATTNING AV INTRESSEKONFLIKTSPOLICY

SAMMANFATTNING AV INTRESSEKONFLIKTSPOLICY SAMMANFATTNING AV INTRESSEKONFLIKTSPOLICY 1. Introduktion Denna sammanfattning av Intressekonfliktspolicyn ( Policyn ) görs tillgänglig för dig (vår nuvarande eller eventuella kund) i enlighet med lagen

Läs mer

Hantering av nummerserierna 71xxx och 72xxx för SMSinnehållstjänster

Hantering av nummerserierna 71xxx och 72xxx för SMSinnehållstjänster Post- och telestyrelsen Susanne Chennell Sidnr 1 (5) Handläggare Per Hemrin per.hemrin@teliasonera.com Tel: 08-504 522 47 Ert datum Tillhör objekt Er referens 2013-11-22 13-11551 Hantering av nummerserierna

Läs mer

MMI-Design av systemlösningar i kontrollrum Arbetsprocess för utformning

MMI-Design av systemlösningar i kontrollrum Arbetsprocess för utformning MMI-Design av systemlösningar i kontrollrum Arbetsprocess för utformning L-O. Bligård, J. Andersson, A. Thunberg, A-L. Osvalder Docent Anna-Lisa Osvalder & doktorand Lars-Ola Bligård Avd. Design/Inst.

Läs mer

Mot en ny (?) Internet-arkitektur

Mot en ny (?) Internet-arkitektur Mot en ny (?) Internet-arkitektur Dr. Bengt Ahlgren Bengt.Ahlgren@sics.se SICS Öppet hus den 9 maj 2003 1 Introduktion Internet skapades i enklare tider dess skapare delade ett gemensamt mål Framgången

Läs mer

Att designa en vetenskaplig studie

Att designa en vetenskaplig studie Att designa en vetenskaplig studie B-uppsats i hållbar utveckling Jakob Grandin våren 2015 @ CEMUS www.cemusstudent.se Vetenskap (lågtyska wetenskap, egentligen kännedom, kunskap ), organiserad kunskap;

Läs mer

Growth Consulting AB. En företagspresentation Growth Consulting AB

Growth Consulting AB. En företagspresentation Growth Consulting AB Growth Consulting AB En företagspresentation 2017-02-04 Growth Consulting AB Entreprenöriella affärskonsulter Vi hjälper våra kunder att etablera en KRAFTIG TILLVÄXT med långsiktig STABIL LÖNSAMHET. 2017-02-04

Läs mer

CASE FOREST-PEDAGOGIK

CASE FOREST-PEDAGOGIK CASE FOREST-PEDAGOGIK INTRODUKTION Skogen är viktig för oss alla. Skogen har stora ekonomiska, ekologiska och sociala värden, som ska bevaras och utvecklas. Skogen är också bra för vår hälsa. Frågor kring

Läs mer

Varför är vår uppförandekod viktig?

Varför är vår uppförandekod viktig? Vår uppförandekod Varför är vår uppförandekod viktig? Det finansiella systemet är beroende av att allmänheten har förtroende för oss som bank. Få saker påverkar kunden mer än det intryck du lämnar. Uppförandekoden

Läs mer

Nyckeln till framgång

Nyckeln till framgång Nyckeln till framgång 1 2 En liten bok om Industrilås värderingar att bära nära hjärtat. 3 När vi på Industrilås ville formulera vilka vi är och vad vi står för skapade vi begreppet En filosofi, många

Läs mer

Att skriva uppsats. Magnus Nilsson Karlstad universitet

Att skriva uppsats. Magnus Nilsson Karlstad universitet Att skriva uppsats Magnus Nilsson Karlstad universitet Vad är en uppsats? Uppsatsen är en undersökning av något och baseras på någon form av empiriskt material. Uppsatsen ska visa på: Tillämpning av vetenskaplig

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

SUNET:s strategi 2012-2014. SUNET:s strategigrupp 2011-12-07

SUNET:s strategi 2012-2014. SUNET:s strategigrupp 2011-12-07 SUNET:s strategigrupp 2011-12-07 Förord Alla organisationer och verksamheter bör regelbundet se över sin verksamhetsidé och strategi. Särskilt viktigt är det för SUNET som verkar i en snabbt föränderlig

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

The delta model: Adaptive management for a changing world Arnoldo C. Hax & Deal L. Wilde III

The delta model: Adaptive management for a changing world Arnoldo C. Hax & Deal L. Wilde III The delta model: Adaptive management for a changing world Arnoldo C. Hax & Deal L. Wilde III Denna artikel har sin utgångspunkt i Michael Porters klassiska modell angående affärsstrategier, det vill säga

Läs mer

FAST TRACK GERMANY ACCELERATE YOUR BUSINESS WITH GERMANY

FAST TRACK GERMANY ACCELERATE YOUR BUSINESS WITH GERMANY ACCELERATE YOUR BUSINESS WITH GERMANY INBJUDAN PROGRAMSTART DEN 9 MAJ 2017 Ser du Tyskland som nästa steg i den internationella satsningen? Eller känner du att befintliga affärer behöver utvecklas ytterligare?

Läs mer

Skatteverkets ställningstaganden

Skatteverkets ställningstaganden Skatteverkets ställningstaganden Bredbandsutbyggnad genom lokala fibernät, mervärdesskatt Datum: 2012-05-23 Dnr/målnr/löpnr: 131 367424-12/111 1 Sammanfattning En förening som verkar för att dess medlemmar

Läs mer

FÖRETAG SOM VÄXER. Sveriges Arkitekter 4:e mars 2015

FÖRETAG SOM VÄXER. Sveriges Arkitekter 4:e mars 2015 FÖRETAG SOM VÄXER Sveriges Arkitekter 4:e mars 2015 JOHN LYDHOLM Vd Sverige LINDA SANTESSON Avdelningschef, region Öst Vad får ett företag att växa? Vilka utmaningar finns i en växande organisation? Vad

Läs mer

Prissättning. En promemoria om prissättningen av en produkt. Individuellt PM, Produktutveckling 2 1.5 högskolepoäng, avancerad nivå

Prissättning. En promemoria om prissättningen av en produkt. Individuellt PM, Produktutveckling 2 1.5 högskolepoäng, avancerad nivå Prissättning En promemoria om prissättningen av en produkt. Individuellt PM, Produktutveckling 2 1.5 högskolepoäng, avancerad nivå Produkt och processutveckling Innovation och produktdesign Jeanette Jönsson

Läs mer

Fiskenytt Januari 2015 Nyhetsbrev från SMAB Sälj & Marknadsutveckling AB

Fiskenytt Januari 2015 Nyhetsbrev från SMAB Sälj & Marknadsutveckling AB www.smab.se Fiskenytt Januari 2015 Nyhetsbrev från SMAB Sälj & Marknadsutveckling AB Innehåll: Tankar från bryggan Affärsskolorna helt rätt i tidens kundförväntningar Reflektioner från Automotive World

Läs mer

Steg 3. Grupp F5 2011-02-16

Steg 3. Grupp F5 2011-02-16 Steg 3 Grupp F5 2011-02-16 Innehållsförteckning 3.1 Användarens röst... 3 Kundkrav och kundkedja... 3 Konsumentundersökning... 4 3.2 Kanomodellen... 4 3.3 Vart är pionjärerna på väg?... 5 Bilaga 1... 8

Läs mer

Vägen mot affärsplanen

Vägen mot affärsplanen Vägen mot affärsplanen 1. Analys av affärsplan (Nocturnal Vision) 2. Ini:al affärsidé 3. Format för affärsplan 4. Iden:fiera de kri:ska resurser och partners som krävs för genomförandet av er affärsidé.

Läs mer

Skatteverkets ställningstaganden

Skatteverkets ställningstaganden Page 1 of 17 Skatteverkets ställningstaganden Bredbandsutbyggnad genom lokala fibernät, mervärdesskatt Datum: 2012-05-23 Område: Mervärdesskatt Dnr/målnr/löpnr: 131 367424-12/111 1 Sammanfattning En förening

Läs mer

Metodologier Forskningsdesign

Metodologier Forskningsdesign Metodologier Forskningsdesign 1 Vetenskapsideal Paradigm Ansats Forskningsperspek6v Metodologi Metodik, även metod används Creswell Worldviews Postposi'vist Construc'vist Transforma've Pragma'c Research

Läs mer

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP?

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? VAD ÄR MENTORSKAP? INTRODUKTION VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? Mentorskap och coachning MENTORSKAP ATT BYGGA EN RELATION VARFÖR MENTORSKAP? Introduktion Mentorskap handlar om att bygga en

Läs mer

Oscar Eklund oscar@makesyoulocal.com mobil +45 2574 3315 Max Riis Christensen max@makesyoulocal.com mobil 3017 3950

Oscar Eklund oscar@makesyoulocal.com mobil +45 2574 3315 Max Riis Christensen max@makesyoulocal.com mobil 3017 3950 Oscar Eklund oscar@makesyoulocal.com mobil +45 2574 3315 Max Riis Christensen max@makesyoulocal.com mobil 3017 3950 Oscar Eklund oscar@makesyoulocal.com mobil +45 2574 3315 Max Riis Christensen max@makesyoulocal.com

Läs mer

Smarta företag. En undersökning genomförd av TNS Sifo på uppdrag av Cisco och TeliaSonera 2013-03-01. Smarta företag TNS 1525977

Smarta företag. En undersökning genomförd av TNS Sifo på uppdrag av Cisco och TeliaSonera 2013-03-01. Smarta företag TNS 1525977 En undersökning genomförd av TNS Sifo på uppdrag av Cisco och TeliaSonera 2013-03-01 Innehåll 1 Resultat i sammandrag 3 2 Bakgrund och metod 5 3 : Index 9 4 Mobilt arbetssätt 33 5 Virtuella möten 35 6

Läs mer

Vision och övergripande mål 2010-2015

Vision och övergripande mål 2010-2015 Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.

Läs mer

Vi genomför företagsöverlåtelser. på global räckvidd, industriell förståelse och värdeskapande analys.

Vi genomför företagsöverlåtelser. på global räckvidd, industriell förståelse och värdeskapande analys. Vi genomför företagsöverlåtelser baserat på global räckvidd, industriell förståelse och värdeskapande analys. Förmågan att träffa rätt För oss på Avantus är det viktigt med personlig rådgivning, kom binerat

Läs mer

EXCITERA INNOVATION CHALLENGE 07

EXCITERA INNOVATION CHALLENGE 07 CHECKLIST AND INSTRUCTIONS Mobila kanaler blir bara viktigare Några frågor till Johan Lindgren, VD Telenor Sverige Excitera Innovation Challenge (EIC) 2007 innehåller en ny kategori där tävlingsdeltagarna

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Kvalitativa metoder I

Kvalitativa metoder I Kvalitativa metoder I PeD Gunilla Eklund Rum F 625, tel. 3247354 E-post: geklund@abo.fi http://www.vasa.abo.fi/users/geklund/default.htm Forskningsmetodik - kandidatnivå Forskningsmetodik I Informationssökning

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå

Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå Studenten ska tillämpa kunskaper och färdigheter förvärvade inom utbildningsprogrammet genom att på ett självständigt och vetenskapligt sätt

Läs mer

Doktorandprogram. Tjänsteinnovation i kollektivtrafik

Doktorandprogram. Tjänsteinnovation i kollektivtrafik Doktorandprogram Tjänsteinnovation i kollektivtrafik Som Excellence Center har vi ett särskilt ansvar att föra praktik och akademi närmare varandra och som ett led i att hitta nya former för kunskapsutveckling

Läs mer

Affärstillväxt. Ett utvecklingsprogram för företagsledningar i små och medelstora företag.

Affärstillväxt. Ett utvecklingsprogram för företagsledningar i små och medelstora företag. Affärstillväxt Ett utvecklingsprogram för företagsledningar i små och medelstora företag. Bakgrund Norra Sveriges näringsliv består till största delen av några stora basindustri företag och offentliga

Läs mer

Mångdubbla din försäljning med målsökande marknadsföring

Mångdubbla din försäljning med målsökande marknadsföring Mångdubbla din försäljning med målsökande marknadsföring Av alla besökare i en webbutik är det statistiskt sett bara en liten andel som handlar något. Tänk om du kunde återengagera den stora andelen potentiella

Läs mer

TENTAPLUGG.NU AV STUDENTER FÖR STUDENTER. Datum. Kursexaminator. Betygsgränser. Tentamenspoäng. Övrig kommentar

TENTAPLUGG.NU AV STUDENTER FÖR STUDENTER. Datum. Kursexaminator. Betygsgränser. Tentamenspoäng. Övrig kommentar TENTAPLUGG.NU AV STUDENTER FÖR STUDENTER Kurskod Kursnamn D0017A Produktdesign Datum Material Sammanfattning Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Uppladdare Johanna Hamne Övrig kommentar November

Läs mer

Q3-2010 Jetshop gör handel på nätet enkelt och lönsamt för butiker och konsumenter

Q3-2010 Jetshop gör handel på nätet enkelt och lönsamt för butiker och konsumenter e-survey Q3-2010 Jetshop gör handel på nätet enkelt och lönsamt för butiker och konsumenter FÖRORD OCH KOMMENTAR Socala medier har nu på bred front slagit igenom som en naturlig del i kommunikation och

Läs mer

Affärsutveckling i frontlinjen. Fem kritiska färdigheter för den moderna affärsutvecklaren

Affärsutveckling i frontlinjen. Fem kritiska färdigheter för den moderna affärsutvecklaren Affärsutveckling i frontlinjen Fem kritiska färdigheter för den moderna affärsutvecklaren 2 Till dig som arbetar med affärsutveckling Funderar du och dina kollegor över nya affärsmöjligheter och hur ert

Läs mer

Accelererad tillväxt och nya framtidssatsningar

Accelererad tillväxt och nya framtidssatsningar Accelererad tillväxt och nya framtidssatsningar 2 Sven Uthorn VD och koncernchef Harriet Piscator CFO Highlights, första kvartalet 2017 Tillväxtsatsningar Marknaden och B3IT Finansiell utveckling, jan-mars

Läs mer

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4 ÖRJAN EDSTRÖM Andreas Inghammar, Funktionshindrad med rätt till arbete? En komparativ studie av arbetsrättsliga regleringar kring arbete och funktionshinder i Sverige, England och Tyskland, Juristförlaget

Läs mer

Smarta företag 2011-01-23

Smarta företag 2011-01-23 Smarta företag 2011-01-23 1 Övergripande mål med projektet Målet är att 50% av alla företag skall vara Smarta Företag 2015. Ett Smart Företag: erbjuder ett mobilt arbetssätt för de som behöver det erbjuder

Läs mer

Bolagen har ordet. Atlas Copco

Bolagen har ordet. Atlas Copco Bolagen har ordet Hållbart värdeskapandes enkätundersökning är ett viktigt verktyg för att ta tempen på nivån och omfattningen på svenska bolags hållbarhetsarbete. Men i kvantitativa resultat är det ofta

Läs mer

Vad betyder molnet för framtida IT-yrken

Vad betyder molnet för framtida IT-yrken Dataföreningen Vad betyder molnet för framtida IT-yrken Stockholm 2009-03-12 Denna rapport är konfidentiell och avsedd enbart för den klient till vilken den är adresserad Agenda Molnet förutspås skapa

Läs mer

Kommer kort att ersätta kontanter? 1

Kommer kort att ersätta kontanter? 1 ANFÖRANDE DATUM: 2011-05-03 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Lars Nyberg Cards and Cash Payments Forum, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46

Läs mer

STINT är unikt genom att vara den enda aktör som har internationalisering av högre utbildning och forskning som enda uppgift.

STINT är unikt genom att vara den enda aktör som har internationalisering av högre utbildning och forskning som enda uppgift. Strategi 2014 (1) Sammanfattning Ett paradigmskifte sker inom internationalisering av högre utbildning och forskning. Lärosäten över hela världen - också i vad som brukar kallas utvecklingsländer - konkurrerar

Läs mer

Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk

Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign, Teknikföretagen och Svensk Teknik och

Läs mer

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt.

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. Det är tveklöst så att arbetslivet så som vi känner till det genomgår en snabb förändring. Även om det sker olika snabbt i olika branscher, så genomsyrar

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

Idéburet offentligt partnerskap en bild av nuläget juli 2016

Idéburet offentligt partnerskap en bild av nuläget juli 2016 www.pwc.se Idéburet offentligt partnerskap en bild av nuläget Bakgrund s affärsidé är att bidra till att lösa viktiga problem. Att bidra till att sprida kunskaper om möjligheter till samverkan mellan olika

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET

Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET 1 Kom ihåg!» Samarbeta INTE om priser.» Dela INTE upp marknaden.» Utbyt INTE strategiskt viktig information. 2 Du

Läs mer

BULL & BEAR INVESTERING MED TYDLIG HÄVSTÅNG

BULL & BEAR INVESTERING MED TYDLIG HÄVSTÅNG DECEMBER 2013 BÖRSHANDLADE PRODUKTER BULL & BEAR INVESTERING MED TYDLIG HÄVSTÅNG BUILDING TEAM SPIRIT TOGETHER RISKINFORMATION VEM BÖR INVESTERA? Bull & Bear-produkter är lämpade för svenska sofistikerade

Läs mer

Varje barn har rätten till en skola med en kvalitetsutvecklingskultur som grundas i synergi mellan intern och externa utvärderingsprocesser.

Varje barn har rätten till en skola med en kvalitetsutvecklingskultur som grundas i synergi mellan intern och externa utvärderingsprocesser. Varje barn har rätten till en skola med en kvalitetsutvecklingskultur som grundas i synergi mellan intern och externa utvärderingsprocesser. Denna deklaration ligger i linje med den europeiska visionen

Läs mer

Sammanfattning. Inledning

Sammanfattning. Inledning Business relationship alignment: on the commensurability of value capture and mutuality in buyer and supplier exchange Andrew Cox Sammanfattning Inledning Artikeln syftar till att ge ytterligare klarhet

Läs mer

Ending the war between Sales & Marketing by Philip Kotler, Neil Rackham and Suj Krishnaswamy

Ending the war between Sales & Marketing by Philip Kotler, Neil Rackham and Suj Krishnaswamy Ending the war between Sales & Marketing by Philip Kotler, Neil Rackham and Suj Krishnaswamy Grupp 3 Inledning Produktdesigners har länge vetat om att de kan spara tid och pengar på att samarbeta med deras

Läs mer

H E L S I N G F O R S

H E L S I N G F O R S Företagsledning FörETagSLEDning Helhetsperspektiv på företaget och chefskapet. Är du redo att på allvar utmana dig själv, att ifrågasätta det du tar för givet, att se nya perspektiv, bygga ny kunskap och

Läs mer

Migration to the cloud: roadmap. PART 1: Möjligheter och hinder för att migrera till molnet

Migration to the cloud: roadmap. PART 1: Möjligheter och hinder för att migrera till molnet Migration to the cloud: roadmap PART 1: Möjligheter och hinder för att migrera till molnet PART 1 ÖVERSIKT 1. Varför migrera till molnet? 2. Möjligheter med migrering till molnet 3. Hinder för att migrera

Läs mer

Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen

Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen Datum 2007-12-21 Ert datum 2007-06-09 Dnr 012-2007-2443 Ert Dnr N2007/5553/FIN Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kopia: Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi

Läs mer

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg Betygskriterier Examensuppsats 30 hp. Betygskriterier Tregradig betygsskala används med betygen icke godkänd (IG), godkänd (G) och väl godkänd (VG). VG - Lärandemål har uppfyllts i mycket hög utsträckning

Läs mer

SVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN AKTUELLT I OMVÄRLDEN 4/2011 ESMA, RIKTLINJER FÖR HÖGT AUTOMATISERAD HANDEL

SVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN AKTUELLT I OMVÄRLDEN 4/2011 ESMA, RIKTLINJER FÖR HÖGT AUTOMATISERAD HANDEL SVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN AKTUELLT I OMVÄRLDEN 4/2011 6 SEPTEMBER 2011 Innehåll RIKTLINJER FÖR HÖGT AUTOMATISERAD HANDEL s.1 BÖRSHANDLADE FONDER s.3 ESMA, RIKTLINJER FÖR HÖGT AUTOMATISERAD HANDEL

Läs mer

Utvecklingsarena för digitala tjänster. Pär Nygårds +46706427058 par.nygards@almega.se

Utvecklingsarena för digitala tjänster. Pär Nygårds +46706427058 par.nygards@almega.se Utvecklingsarena för digitala tjänster Pär Nygårds +46706427058 par.nygards@almega.se IT&Telekomföretagen Branschorganisation för svenska IT och telekomföretag Över 900 medlemsföretag med 90.000 anställda

Läs mer

Studentsynpunkter? Vad menas med IT i organisationer. Moderna affärsstrategier. Beskriva organisationer ur olika perspektiv.

Studentsynpunkter? Vad menas med IT i organisationer. Moderna affärsstrategier. Beskriva organisationer ur olika perspektiv. Moderna affärsstrategier Beskriva organisationer ur olika perspektiv F2 Vad menas med IT i organisationer IT i organisation Vad är en organisation? Vad menas med perspektivet IT i organisationer? Studentsynpunkter?

Läs mer