Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret

Transkript

1 Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret Lingårdens förskola Nora kommun

2 Arbetsgång för kvalitetsarbetet... 2 Åtgärder för utveckling enligt 2011 års KR... 2 Verksamhetens förutsättningar... 2 Lokaler, personal och barn... 2 Arbete och pedagogik... 2 Insatser/förändringar under året... 2 Uppföljning av likabehandlingsplanen... 3 Uppföljning av handlingsplan för trygghet och studiero... 3 Kvalitetsredovisning för förskola... 3 Granskning av prioriterade mål... 3 Utvecklingsmål 1; Att Barnens idéer påverkar planeringen... 3 Koppling till Lpfö... 3 Frågeställning... 4 Metod/Granskning... 4 Resultat/Analys... 4 Bedömning av måluppfyllelsen... 4 Lärdomar... 4 Åtgärder för utveckling... 4 Utvecklingsmål 2; Att Närmiljön används för planerade aktiviteter varje vecka... 4 Koppling till Lpfö... 4 Frågeställning... 5 Granskning... 5 Resultat/Analys... 5 Bedömning av måluppfyllelsen... 5 Lärdomar... 5 Utvecklings mål 3; Att Barnen utvecklar sitt kunnande om växter och djur... 6 Koppling till Lpfö... 6 Frågeställning... 6 Granskning... 6 Resultat/Analys... 6 Bedömning av måluppfyllelsen... 6 Lärdomar

3 Arbetsgång för kvalitetsarbetet Vårt arbete på förskolan utvärderas varje år och nya mål för verksamheten sätts upp. I kvalitetsredovisningen finns beskrivet hur vi arbetat för att utveckla vårt arbete. Arbetet med årets kvalitetsredovisning har planerats av förskolans utvecklingsgrupp. All personal har varit involverad genom att dokumentera arbetet som skulle granskas och diskuterat resultaten på personalmöten. Ansvar för sammanställning och bedömning har legat på rektor, men diskuterats i hela personalgruppen. Åtgärder för utveckling enligt 2011 års KR Lingårdens förskola har sedan 2008 deltagit i kommunens satsning på entreprenörskap. För oss betyder det att vi vill lyfta fram kreativiteten hos barn och vuxna. Natur och miljöfrågor är viktiga delar i vårt engagemang och vårt dagliga arbete. Vi vill ge barnen intressanta och spännande upplevelser i naturen som en grund för fortsatt lärande. Verksamhetens förutsättningar Lokaler, personal och barn Lingårdens förskola ligger i bostadsområdet Hitorp i södra delen av Nora kommun. Vi har nära både till naturen och centrala staden. I området finns också en skola som vi samarbetar med. De flesta barnen bor i området, men många kommer även från andra delar av kommunen. Här finns tre syskonavdelningar för barn mellan 1 och 5 år. Antalet inskrivna barn varierar mellan 50 och 55. Personalen består av 7 förskollärare, 3 barnskötare och en kokerska som även städar. Rektor för enheten är även rektor för en skola i närområdet. Arbete och pedagogik Vi strävar efter en lugn och trygg miljö som anpassas efter barnens behov. Till stöd för pedagogernas planering kring barns olika behov finns en specialpedagog i rektorsområdet. Vi avsätter regelbundet tid för diskussion i arbetslaget för att utveckla verksamheten och kunskapen i specialpedagogiska frågor. Lingårdens förskola arbetar medvetet med att ge barnen en trygg, positiv och tillåtande miljö med leken i centrum. Vi arbetar även med att utveckla barnens empatiska förmåga. Vi vill att barnen ska få vara i en förskola som inte bara är fylld av aktiviteter utan också ger tid för eftertanke. Därför använder vi portfoliometodik där barnens lärande synliggörs, samtidigt som det ger tillfälle till reflektion. Barnen har sin hemvist på respektive avdelning, men träffar dagligen barn från andra avdelningar. Vi har gemensamma sångsamlingar en gång i veckan. En förmiddag i veckan samlas de äldsta barnen för aktiviteter i "Myggruppen". Lingårdens förskola har ett nära samarbete med biblioteket. Vi lånar mycket böcker och högläsning är en viktig del i vardagen. En kulturpedagog arbetar på förskolan en halv dag i veckan. Under våren fick barnen prova på mediateknik och under hösten olika bildtekniker. Under året har vi provat flera samarbetsformer mellan avdelningarna både ute och inne med gott resultat. Vi har ett nära samarbete med föräldrarna och bjuder in till utvecklingssamtal vår och höst. Under hösten tog vi emot lärarstudenter från Örebro Universitet och praoelever från gymnasieskolan i Lindesberg, Karlsängsskolan och Lärkesskolan. Insatser/förändringar under året Under sen höst och vår omöjliggjorde det ekonomiska läget att ta emot praktikanter eller studerande av något slag. Något som vi hoppas kunna ändra på framgent, då vi ser att påverkan utifrån av detta slag är väldigt positivt för verksamheten. 2

4 Uppföljning av likabehandlingsplanen Under året har likabehandlingsplanen reviderats. Kunskaperna kring mobbningsproblematiken har ökat bland personalen, och därmed också vaksamheten. Vi upplever att det finns tendenser till maktutövning redan bland små barn, och diskuterar därför detta både i Trygghetsteamet och i personallaget för att få till lösningar i den faktiska verksamheten. Vi ser risker i att barn tidigt kommer in i ett felaktigt beteende och detta vill vi motverka genom ett aktivt arbete på förskolan och i samarbete med föräldrarna. Uppföljning av handlingsplan för trygghet och studiero Trygghetsteamet består av tre pedagoger och rektor och träffas varje månad för att fånga upp eventuella problem i verksamheten. I tidigare kvalitetsarbeten har vi sett att även små barns sätt mot varandra kan vara kränkande. Vi har därför fortsatt arbetat med detta både inom arbetslaget, gentemot barngruppen och tillsammans med föräldrar. Vi har också noterat att arbetet ger resultat. Kvalitetsredovisning för förskola Granskning av prioriterade mål Utvecklingsmål 1; Att Barnens idéer påverkar planeringen Koppling till Lpfö 2.3 Barns inflytande I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av verksamheten. Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation, utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö, och utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Riktlinjer Förskollärare ska ansvara för att alla barn får ett reellt inflytande på arbetssätt och verksamhetens innehåll. Arbetslaget ska verka för att det enskilda barnet utvecklar förmåga och vilja att ta ansvar och utöva inflytande i förskolan, verka för att varje barns uppfattningar och åsikter respekteras, ta till vara varje barns förmåga och vilja att ta ett allt större ansvar för sig själv och för samvaron i barngruppen, verka för att flickor och pojkar får lika stort inflytande över och utrymme i verksamheten, och förbereda barnen för delaktighet och ansvar Ur Lpfö 98 (reviderad 2010) 3

5 Frågeställning Påverkar barnens idéer verksamhetens planering? Metod/Granskning I personalgrupp har man arbetat utifrån överenskommelsen att man skall vara mer lyhörd för barnens önskningar, att man skall se till att flickor och pojkar får ett jämlikt inflytande och att åsikterna respekteras och blir av. Frågan kring barnens önskningar har lyfts vid respektive avdelnings samlingar. Barnens önskningar har vid samma tidpunkt skrivits upp på avdelningens planeringsfönster. Granskningen har sedan skett på så vis att personalen jämfört de pedagogiska planeringar som gjorts under läsåret med sådana från föregående läsår. Resultat/Analys Efter det gångna läsåret kan vi se att det finns en tydlig röd tråd mellan barnens idéer grovplanering veckoplanering. Under det gångna läsåret har vi tydligt markerat vilka förslag som har kommit direkt från barnen och vilka som kommit från personal. Vi märkte tidigt att en jämförelse mellan innevarande år och föregående år skulle vara svårt. Då vi inte markerat förslagens ursprung på samma sätt under föregående läsår. Vi kan tydligt se att barnen själva kommer med förslag. Men att det framförallt är de äldre barnen som kommer med förslag. De yngre får man mer aktivt fråga och komma med valbara alternativ för att de skall kunna uttrycka vad de önskar arbeta med.. Barnen har lärt sig att det är värt att komma med förslag och vågar mer och mer uttrycka vad de önskar att arbeta med. Vi kan tydligt se att barnens idéer och önskemål finns med i både kortsiktig och långsiktig planering. Men att vi för att kunna se och säkert fastställa någon utveckling inom detta område behöver åtminstone ett ytterligare år där vi tydligare ursprungsmärker idéer. Detta för att sedan kunna jämföra från år till år huruvida barnens förslag vinner mark eller ej. Bedömning av måluppfyllelsen Vi anser att vi är på god väg att nå målet. Vi ser tydligt att barnens förslag och idéer påverkar men har svårt att se i vilken grad detta har ökat. Lärdomar Vi kan konstatera att detta är en frågeställning som ständigt behöver lyftas i verksamheten. Det kommer ständigt nya barn som skall kunna ha inflytande på sin förskolevardag. Det går därför inte att bortse från denna frågeställning i framtida planeringar utan den behöver finnas med varje pedagog i vardagsarbetet. Åtgärder för utveckling Vi behöver med andra ord fortsätta arbetet kring detta för att utveckla verksamheten och få barnens inflytande till en naturlig del av den pedagogiska planeringen. Vi har kommit en bit på väg men har inte nått hela vägen ännu. Utvecklingsmål 2; Att Närmiljön används för planerade aktiviteter varje vecka Koppling till Lpfö Barnen ska kunna växla mellan olika aktiviteter under dagen. Verksamheten ska ge utrymme för barnens egna planer, fantasi och kreativitet i lek och lärande såväl inomhus som utomhus. Utomhusvistelsen bör ge möjlighet till lek och andra aktiviteter både i planerad miljö och i naturmiljö. 4

6 Arbetslaget ska ge barn möjlighet att lära känna sin närmiljö och de funktioner som har betydelse för det dagliga livet samt få bekanta sig med det lokala kulturlivet. Ur Lpfö 98 (reviderad 2010) Frågeställning Används närmiljön till planerade aktiviteter varje vecka? Granskning Vi har tagit fram en dokumentationsmall för att redovisa vilka planerade aktiviteter som gjorts med barnen i närmiljön. Vi har tagit del av anteckningar i denna mall och även annan dokumentation som finns på avdelningarna. Vi har även noterat barnens spontana kommentarer. Resultat/Analys Syftet med vårt utvecklingsmål har varit att utveckla vår utomhuspedagogik, stimulera barnen till nya aktiviteter och lekar. Dokumentationen visar att planerade aktiviteter funnits till viss del under vårterminen, men var en mer regelbunden del av förskolans arbete under höstterminen. Anledningen till att arbetet inte lyckats fortgå i samma utsträckning på vårterminen, har varit en hårt pressad arbetsmiljö. Med många inskrivna barn och med många små barn och 15- timmars barn. Under hösten ställdes aktiviteten in endast vid extrem väderlek. Vi hade också fått in hållbara rutiner för vem som ansvarade för aktiviteten och vad den skulle innehålla. Vi upplevde under arbetes gång att barnens förväntningar på utomhusvistelserna ökade. De äldsta barnen tyckte det var lustfyllt och spännande att gå ut vid dessa tillfällen. Vi upplevde även att samarbetet mellan avdelningarna ökade under den period uteaktiviteterna fungerade som bäst. Utevistelse har alltid varit en naturlig del av förskolans vardag. Genom en mer medveten planering har utomhusaktiviteterna fått ett tydligare pedagogiskt syfte och innehåll. Detta lyfter verksamheten till en annan nivå än den vardagliga och ger barnen en större omväxling. Både barn och vuxna har fått stimulans och utmaningar. Det har också tydligt märkts hur sårbar verksamheten är när det blir förändringar. Under vårterminen har arbetsbördan förändrats på ett sådant sätt att man tvingats prioritera bort sådant som tydligt visat sig vara verksamhetsutvecklande. Tyvärr så har vår planerade uteverksamhet delvis blivit drabbad av detta. Bedömning av måluppfyllelsen Vi bedömer att vi under höstterminen nådde målet. Men att vi under vårterminen var tvungna att prioritera den rena omsorgsbiten i stora delar av verksamheten och av den anledningen var tvungna att dra ner på frekvensen av planerad utevistelse i närmiljön. Lärdomar Genom en aktiv pedagogisk planering har vi tagit tillvara pedagogernas kompetens på ett utvidgat sätt. Vi har med enkla medel också tagit tillvara närmiljöns möjligheter och utvecklat utomhusverksamheten. Vi har också lärt oss att verksamheten måste vara flexibel och att man ibland måste göra prioriteringar som inte överensstämmer med från början planerade mål. 5

7 Utvecklings mål 3; Att Barnen utvecklar sitt kunnande om växter och djur Koppling till Lpfö Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö-och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro ska prägla förskolans verksamhet. Förskolan ska medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och förstår sin delaktighet i naturens kretslopp. Ur Lpfö 98 (reviderad 2010) Frågeställning Har vi utvecklat barnens kunnande om växter och djur? Granskning Utvecklingsmålet bygger på en önskan att förändra barnens förhållningssätt till natur och miljö. Detta har man gjort genom att fokusera kring barnens eget intresse för olika djur och växter. Det intresset har vi försökt väcka genom att visa på vad djur och växter som finns i förskolans direkta närmiljö. Utifrån detta så har några huvudteman kommit. Vi har arbetat om räven, ugglor och fjärilar. Samt en mängd andra olika djur. Arbetet har fortgått på så sätt att vi gått ut i naturen med luppar och med kamera för att se vilka spår vi kunnat finna av djuren. Vi har sedan fortsatt med faktastudier, vi har använt olika estetiska uttrycksformer för att visa vad vi lärt oss och arbetat väldigt mycket med ramsor och sånger. Resultat/Analys Vi kan efter läsåret arbete konstatera att vi ökat barnens kunskaper om växter och djur. Metoden att utgå från vad de själva funnit i sin närmiljö och utifrån detta välja vad man skall arbeta med, har varit väldigt positiv gällande barnens engagemang och nyfikenhet. Vi har i djur och växttemat lyckats få med både språk, matematik och olika estetiska uttrycksformer både som resultat och arbetssätt. När barnen tydligt märker att deras idéer ligger till grund för den planerade verksamheten märks en tydlig stolthet i vad barnen gör och vad de lärt sig. Vi inser dock att frågan var lite opreciserad då det var svårt att mäta barnens kunskap i början av arbetet i förhållande till vad den kunskap de sedan kunde visa. Att den ökat var tydligt, men i vilken grad? Ursprungsbedömningen gjordes enkom utifrån personalens uppfattning om barnens kunskap. Barnens kunskap i slutet av perioden kunde dock tydligt visas genom alla alster och andra dokumentationer barnen gjort tillsammans med pedagogerna. Bedömning av måluppfyllelsen Vi har uppnått målet. Lärdomar Vi måste bli bättre på att formulera frågeställningar som kräver att vi gör en nulägesanalys för att se hur situationen/kunskapsnivån, ser ut i början på ett projekt. Detta för att tydligare kunna jämföra resultat och framförallt se till att resultaten bygger på fakta, inte tyckanden och antaganden. Pepe Idril Förskolechef 6