Verksamhetsberättelse för 2006 och planer för 2007

Transkript

1 Verksamhetsberättelse för 2006 och planer för 2007 NATIONALFÖRENINGEN FÖR TRAFIKSÄKERHETENS FRÄMJANDE Fyris Version.pmd , 09:45

2 Innehåll NTFs verksamhetsberättelse för 2006 och planer för 2007 Förord, 3 Förutsättningar och uppdrag, 4 Verksamhetsidé och inriktning, 5 QIII: Ökat intresse för trafiksäkerhet inom tung trafik, 6 GuldTriangeln 2006 gick till Kristianstads kommun, 7 Nationell och Regional samling: Aktiva styrelser gav resultat, 8 Trafikmiljö: 350 opinionsgrupper fick stöd för en säkrare trafikmiljö, 10 Yrkestrafik: Hastighets- och bältesmätningar en väg in i företagen, 12 Trafiknykterhet: Trafiknykterhet bland ungdomar, 13 Bältesanvändningen: Stadigt uppåt i bältesanvändningen, 14 NTF Konsument: Kunskap ger insikt, 16 Hastighetssäkrade övergångställen: Säkrare övergångställen, 19 Utbildning: Kompetensutveckling av nätverk, 20 Nya projekt 2007, 21 Förlagsverksamheten, 22 Landet runt med NTF, sid 23 2 Fyris Version.pmd , 09:45

3 Förord Inriktningen av NTFs arbete bestäms av NTFs policy och verksamhetsinriktning och de överenskommelser som görs med Vägverket och andra samarbetspartners. NTF har de senaste åren prioriterat de arbetsområden, metoder och målgrupper som bidrar till ett närmande av trafiksäkerhetsmålet År 2006 dog i Sverige 431 människor i trafiken. Trots den positiva utveckligen de senaste åren står det tyvärr väldigt klart att det blir svårt att nå riksdagens mål om högst 270 dödade i trafiken år Inte desto mindre viktigt är det att alla aktörer på trafiksäkerhetsområdet fortsätter att arbeta mot det uppsatta målet. För även om det kan tyckas vara kort tid kvar innan vi ska stämma av hur långt vi nått så finns det fortfarande tid att med gemensamma krafter göra betydande insatser på trafiksäkerhetsområdet. Ett sätt att gemensamt åstadkomma resultat är genom de nationella och regionala samlingarna. Under 2006 har arbetet med de regionala samlingarna gått som en röd tråd genom en stor del av NTFs projekt och övriga verksamhet. Under 2006 engagerades NTF-förbundens styrelser i den regionala samlingen, ett arbete som ger resultat både på kort och lång sikt. Vårt gemensamma arbete är en framtidssatsning. Monica Öhman, VD 3 Fyris Version.pmd , 09:45

4 Förutsättningar och uppdrag Nollvisionen är det långsiktiga målet för trafiksäkerheten. Det innebär på sikt att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken. Målet för år 2007 är att antalet dödade ska vara högst 270. Under 2006 var antalet dödade 431 enligt Vägverkets preliminära statistik. Nollvisionen utgör grunden för NTFs verksamhet. En av förutsättningarna för Nollvisionen är att ansvaret i vägtrafiken delas mellan de enskilda trafikanterna och systemutformarna. Nollvisionen kan beskrivas som ett kontrakt mellan trafikanter och systemutformare. Trafikanterna har skyldighet att följa systemets regler samtidigt som systemutformarna har skyldighet att utforma systemet så säkert att konsekvenserna av en olycka inte leder till svåra hälsoförluster. För att på sikt uppnå en trafik utan dödade och svårt skadade är båda parter lika viktiga och båda måste ta sitt ansvar. Detta grundläggande synsätt måste tydligt kommuniceras. Vägledande för NTFs arbete med Nollvisionen är att påverkan av systemutformarna och trafikanterna måste gå hand i hand för att trafiksäkerhetsarbetet ska vara framgångsrikt. Finansiering Regeringens regleringsbrev för budgetåret 2006 avseende Vägverket reglerar de statliga resurserna för NTFs trafiksäkerhetsarbete. I regleringsbrevet anges att Vägverket för år 2006 ska utbetala ett organisationsstöd. Organisationsstödet används främst till att: informera och sprida kunskap om trafiksäkerhet bedriva opinionsbildande verksamhet bedriva en saklig, granskande och rekommenderande konsument upplysning och att utveckla NTFs roll som paraplyorganisation för att stödja medlemsorganisationer, övriga grupper och enskilda per soner som vill bidra till en förbättrad trafiksäkerhet. Organisationsledning, planering och samordning finansieras också av organisationsstödet och delar av stödet fördelas till NTF-förbunden för motsvarande verksamhet regionalt. Verksamhet därutöver finansieras huvudsakligen genom att Vägverket ger ett projektbidrag till NTF. Nätverk NTFs nätverk består av drygt 70 medlemsorganisationer, nätverken NTF Ung och NTF Äldre (sex pensionärsorganisationer med ca 1 miljon medlemmar) och yrkesförarna (sex fackförbund med ca 1,5 miljon medlemmar). I NTF-förbunden finns över 100 lokala trafiksäkerhetsföreningar/kommittéer. Föreningarna består vanligen av en blandning intresserade från kommun, polis, medlemsorganisationer och enskilda. Föreningarnas existens garanterar den lokala förankringen och ger också NTF-förbunden möjlighet att ha verksamhet i en större del av länet än vad som annars varit möjligt. 4 Fyris Version.pmd , 09:45

5 Verksamhetsidé och inriktning NTFs verksamhetsidé och inriktning är organisationens bedömning av på vilket sätt man bäst utnyttjar den kompetens och de speciella resurser som samarbetsorganisationen NTF har, som en självständig och oberoende aktör inom det nationella trafiksäkerhetsarbetet. Mål- och resultatstyrning NTF är med sina 23 förbund och 70-talet medlemsorganisationer en komplex organisation. En tydlig planeringsprocess med väl förankrade beslut och prioriteringar är en förutsättning för att organisationen ska arbeta med rätt saker och på rätt sätt. Planeringsprocessen leds av NTFs centrala kansli som till sin hjälp har en samarbetsorganisation bestående av NTF-förbunden, medlemsorganisationerna samt NTFs äldreråd och yrkesförarråd. NTFs mål- och resultatstyrning sker som en del i planeringsprocessen och omfattar alla delar av organisationen. Under processens gång produceras två övergripande styrdokument: ett som beskriver NTFs åsikter och ställningstagande i trafiksäkerhetsfrågor och ett dokument som styr inriktningen på verksamheten. Dokumenten fastställs av NTFs kongress och gäller under de två följande verksamhetsåren. I april 2007 fastställer NTFs kongress dessa styrdokument för Utifrån styrdokumenten beslutar NTF om nationella projekt som genomförs av NTF-förbunden med hjälp av medlemsorganisationerna. NTF-förbunden tar fram konkreta projekt- och verksamhetsplaner nedbrutna och anpassade till länsnivå. Planerna bearbetas till en gemensam verksamhetsplan som även inkluderar centrala stödåtgärder som utbildningar och materialproduktion. NTFs verksamhetsidé: NTFs mål är en trygg och säker trafik där ingen accepterar att någon dödas eller skadas allvarligt. NTF ska öka människors vilja att ställa krav på och förmåga att själva bidra till varaktiga förbättringar. NTF ska medverka till att ge insikt om trafiksäkerhetens betydelse för folkhälsan prioriterades följande områden: Sänkta hastigheter Ökad trafiknykterhet och drogfrihet Ökad användning av skyddssystem 5 Fyris Version.pmd , 09:45

6 Ökat intresse för trafiksäkerhet inom tung trafik Efter en försiktig start för ett par år sedan kan konstateras att satsningen på QIII låg rätt i tiden. Intresset för trafiksäkerhetsfrågor bland tung trafik är ett helt annat och upphandlare av tunga transporter använder QIIIs kunskaper vid upphandlingar. Hur går bedömningen till? Bedömning och betygssättning av organisationer som köper tunga vägtransporter sker genom att de krav transportköparen ställt på transporten avseende arbetsmiljö, trafiksäkerhet och miljö matchas mot ett bedömningssystem med tydliga kriterier. Beroende på vilka krav som ställs inom de olika områdena utdelas olika antal poäng. Det totala antalet poäng visar hur många QIII-stjärnor, mellan en och fem, transportköparen ska tilldelas. Bedömningarna är helt objektiva och tills vidare även kostnadsfria. Kommersiella såväl som offentliga transportköpare kan bedömas. Motsvarande system gällande upphandling av persontransporter har tagits fram under året. Företrädare från Kristianstads kommun visar stolt upp QIIIs Kvalitetsbevis. Under år 2006 har QIII träffat ett sextiotal professionella transportköpare som tillsammans upphandlar tunga transporter för ca 6 miljarder kronor, varav QIII påverkat köp till ett värde av ca 4 miljarder kronor. Totalt upphandlas transporter i Sverige för uppemot 100 miljarder kronor. Ett ytterligare bevis för att intresset ökar är det förfrågningsunderlag som QIII tagit fram och som allt fler upphandlare använder. Med hjälp av underlaget kan upphandlaren ta reda på statusen hos leverantörerna och jämföra med vad en ny upphandling ska innehålla. QIII har gjort ett 20-tal förgranskningar varav sju avtal har bedömts och publicerats. För att få QIIIs Kvalitetsbevis krävs att företaget uppfyller vissa kriterier inom områdena arbetsmiljö, trafiksäkerhet och miljö. Två gånger om året publiceras en rankinglista Stjärnklara. Transportköpare kan själva ansöka om att få bli bedömda eller bli föreslagna av en utomstående organisation. Vad händer 2007? Under 2007 kommer QIII att fortsätta ha kontakt med ett 100-tal transportköpare samtidigt som det planeras för ett 60-tal som inte har besökts. Vidare kommer QIII att erbjuda kostnadsfritt konsultstöd till de transportköpare som vill komma igång med QIIIs upphandlingsverktyg. Transporter är internationell verksamhet och efterfrågan finns från transportköpare att översätta en del information till engelska. Även webbsidan, kommer delvis att översättas till engelska. Ett 20-tal transportköpares avtal kommer att förgranskas/bedömas under året och presenteras i Stockholm på våren eller i Göteborg på hösten. Under året kommer systemet att revideras. Fotnot. QIII ägs gemensamt av LO och NTF och finansieras av Folksam, Länsförsäkringar, Trygg-Hansa och Vägverket. Sju stjärnklara organisationer som tilldelats QIIIs Kvalitetsbevis 2006: Preem Petroleum Findus Sverige AB Stockholms Läns Landsting Vägverket Region Väst Kristianstads kommun Sollentuna kommun Tyresö kommun 6 Fyris Version.pmd , 09:45

7 GuldTriangeln 2006 gick till Kristianstad GuldTriangeln är ett samarbete mellan NTF, Vägverket, Rikspolisstyrelsen och Sveriges kommuner och Landsting. Utmärkelsen syftar till att lyfta fram olika trafiksäkerhetsprojekt i landets kommuner och medverka till att de får uppmärksamhet, vilket i sin tur kan leda till att andra följer efter. I juryns motivering heter det: Kristianstad genomför ett angeläget och välgjort projekt där brukarnas delaktighet kombineras med experters kunskaper. Det är viktigt med samverkan mellan olika aktörer eftersom det ger synergieffekter utöver det som man åstadkommer som enskild aktör. Avgörande har också varit projektets fokus på äldre, en grupp som ökar snabbt i antal men för sällan är i fokus i praktiska trafiksäkerhetsprojekt. Vi ser fram emot vidare utvärdering av verksamheten som förefaller mycket ambitiös och gedigen. Hedersomnämnande till Smedjebackens kommun för Sanda för fotfäste i Smedjebackens kommun Smedjebackens satsning på att aktivera enskilda medborgare för sin egen och andras trafiksäkerhet är innovativ och lovvärd och får därför NTFs GuldTriangels hedersomnämnande. Genom att dela ut nära påsar med sand och genom att subventionera broddar till kommunens invånare bör satsningen ha bidragit till att antalet halkolyckor bland fotgängare har minskat och delaktigheten i kommunen ökat. Åtgärden bör ha en stor skadereduktionspotential, därför blir det intressant att följa på lite längre sikt. Historik Den första GuldTriangeln delades ut Göteborg fått utmärkelsen fyra gånger, Norrköping och Växjö tre gånger var Botkyrka och Göteborg 2004 Huddinge 2003 Vara 2002 Göteborg, Malmö, Norrköping 2000 Enköping, Jönköping, Växjö 2001 Lund, Norrköping Kristianstad kommun får 2006 års GuldTriangel för projektet Kom så går vi Göteborg, Linköping, Norrköping 1998 Borås, Ovanåker, Växjö 1997 Borlänge, Gävle, Tidaholm Juryns ordförande är Monica Öhman, NTF. Övriga juryledamöter är Ulf Björnstig, Umeå Universitetssjukhus, Kent Fernström, Rikspolisstyrelsen, Nils Petter Gregersen, NTF, Sara Hesse, Sveriges Kommuner och Landsting, Christer Hydén, Lunds Tekniska Högskola och Björn Stafbom, Vägverket Borlänge, Lidköping, Stockholm 1995 Göteborg, Växjö 1994 Aneby, Stockholm 1993 Borås, Halmstad, Huddinge, Kristinehamn, Landskrona, Luleå, Västerås 7 Fyris Version.pmd , 09:45

8 Nationell och Regional samling Styrelseledamöterna i NTFs 23 länsförbund har med sitt breda nätverk tillgång till en mängd viktiga målgrupper för arbetet med Nationell och Regional samling. Efter en skräddarsydd utbildning kom styrelseledamöterna under hösten 2006 igång med att få företag, organisationer, kommuner m.fl. att avge avsiktsförklaringar för ökad trafiksäkerhet. I slutet av 2006 kunde 98 avsiktsförklaringar noteras. Aktiva styrelser gav resultat Nationell och Regional samling är en del av organisationens verksamhet. Arbetet syftar till att påverka aktörer att avge avsiktsförklaringar och förmå dem att skapa förutsättningar att följa hastighetsbestämmelserna, att använda bilbälte och att köra nykter. NTF har under 2006 lagt stor vikt vid arbetet med Nationell och Regional samling och ambitionen är att så småningom redovisa en komplett bild av insatserna. Bakgrund I samband med NTFs kongress i Kiruna 2005 togs beslutet att Nationell och Regional samling skall vara en av NTFs arbetsmetoder under verksamhetsåren NTF har med sitt nätverk (NTF-förbundens styrelser och organisationens medlemmar) möjlighet att integrera arbetet inom ramen för befintlig verksamhet. I verksamhetsinriktningen står att NTF ska vara en aktör som bidrar till att antalet avsiktsförklaringar ökar i landet, såväl lokalt som regionalt och nationellt, samt att avsikterna genomförs. NTF arbetar med tre metoder för att öka antalet avsiktsförklaringar: som en del av nationella projekt engagemang av NTF-förbundens styrelse - ledamöter, drygt 260 personer. Styrelseledamöterna har intressanta nätverk inom såväl den privata som den offentliga sektorn vilket underlättar och ger ingångar i företagen stimulera NTFs medlemsorganisationer att avge avsiktsförklaringar. Avsiktsförklaringar Arbetet med avsiktsförklaringar har i första hand pågått under hösten 2006, efter det att utbildningarna genomförts. Resultatet visar att styrelseledamöter bidragit till att 98 avsiktsförklaringar utformats och att arbetet med ytterligare 41 pågår. Fotnot: Med avsiktsförklaring menas att t.ex. en organisation eller ett företag talar om vad man vill göra för att öka trafiksäkerheten framför allt inom områdena hastighet, bälte och trafiknykterhet. Ett antal åkeriföretag har avgett avsiktsförklaringar. 8 Fyris Version.pmd , 09:45

9 Nationell och Regional samling Av de 98 färdiga står gruppen ideella organisationer, kommuner, företag och idrottsrörelsen för 75. Av de 41 pågående utgör företag, ideella organisationer, kommuner och försäkringsbolag 32. Slutsatser Tyngdpunkten under 2006 har dels legat på att påverka olika aktörer att avge avsiktsförklaringar eller motsvarande, dels engagemangen av styrelseledamöterna i NTFförbunden. Under 2007 kommer arbetet med medlemsorganisationerna att inledas. Insatserna för styrelseledamöterna i NTF-förbunden har under året varit av olika karaktär. De har bl.a. fått en skräddarsydd utbildning, innehållande trafiksäkerhetsläget i Sverige och internationellt samt ett pass om Nationell och Regional samling. Under utbildningen har NTF ingående diskuterat behovet av kvalitet i avsiktsförklaringarna, d.v.s. att de ska vara uppföljningsbara och följa en process som utarbetats i form av en lathund. Arbetet med avsiktsförklaringar ses som ett långsiktigt arbete med ständiga kvalitetsförbättringar. Under 2007 påbörjas en analys för att mäta trafiksäkerhetseffekterna av styrelseledamöternas insatser men redan nu kan positiva effekter noteras. Utbildning och stöd Under verksamhetsåret 2006 har styrelserna i 22 av 23 NTF-förbund deltagit i en utbildning som NTFs centrala kansli arrangerat. Sammanlagt har 170 styrelseledamöter av drygt 260 deltagit i utbildningen. Resultat frivilligtimmar personer har genererat sammanlagt timmar Under 2007 fortsätter arbetet med opinionsbildning, styrelsernas roll samt medlemsorganisationer och nätverk. Vad gäller medlemsorganisationerna och nätverket kommer tyngdpunkten att ligga på att stimulera dessa att formulera avsikter. I samband med VTIs Transportforum i januari 2008 kommer NTF att lämna en lägesrapport av arbetet med Nationell och Regional samling. Arbetsmaterial För att underlätta för styrelseledamöterna att komma igång med arbetet med Nationell och Regional samling togs ett stödmaterial fram bestående av: - en handledarpärm med trafiksäkerhetsfakta, argumentsamlingar, checklistor, mall för rapportering och uppföljning, OH-presentation - egen avdelning på hemsidan med goda exempel på avsiktsförklaringar från olika branscher och andra användbara dokument för nedladdning - nyhetsbrev med utgivning ungefär en gång i månaden. Ambitionen med nyhetsbrevet är bl.a. att vara ett forum för erfarenhetsutbyte och ge styrelserna snabb och aktuell information. 9 Fyris Version.pmd , 09:46

10 Trafikmiljö Människor som inte får gehör hos väghållaren för trafikproblem i sin närmiljö vänder sig ofta till NTF för att få hjälp. Under 2006 var det 350 opinionsgrupper som kontaktade NTF för att öka trafiksäkerheten. På flera platser har NTF-förbundens och gruppernas arbete resulterat i fysiska trafiksäkerhetsåtgärder. Med största sannolikhet har projektet bidragit till den positiva trafiksäkerhetsutvecklingen i tätort de senaste åren. 350 opinionsgrupper fick stöd för en säkrare trafikmiljö En viktig utgångspunkt i projektet Trafikmiljö är att all väg- och gatumiljö i Sverige ska vara utformad enligt nollvisionsstandard. Syftet är att skapa förutsättningar och efterfrågan hos allmänheten, företag, myndigheter och organisationer att själva ställa krav och arbeta för en säker trafikmiljö. Stöd till lokala opinioner utgör basverksamheten i projektet. Det innebär att förbunden på olika sätt stödjer lokala opinioner som vill få en säkrare trafikmiljö. De lokala opinionerna utgörs oftast av människor som kontaktar NTF då man upplever trafiksäkerhetsproblem i närområdet som man inte själv kan lösa. Många har tidigare uppvaktat väghållaren utan att få gehör för sina önskemål. NTF försöker också påverka kommunernas tjänstemän och politiker att prioritera trafikmiljöfrågor. Utifrån rollen som paraplyorganisation för det frivilliga trafiksäkerhetsarbetet arbetar NTF för att medlemsorganisationerna ska engagera sig i trafikmiljön. Stöd till opinionsgrupper Under 2006 har NTF stöttat närmare 350 opinionsgrupper. Stödet till grupperna har sett olika ut beroende på hur långt de kommit i sitt arbete men bygger på principen om hjälp till självhjälp. NTF-förbunden har i huvudsak förmedlat trafiksäkerhetskunskaper och erfarenheter från andra som lyckats förbättra sin trafikmiljö. Förbunden bistår med material och fungerar som bollplank. Förbunden har också medverkat på möten med grupper och olika väghållare. Mätningar NTF-förbunden har tillgång till utrustning för att mäta hastigheter och erbjuder hjälp för att grupperna själva ska kunna mäta hastigheter. Därutöver har medlemsorganisationerna hjälpt till med hastighetsmätning. Metoden har visat sig vara framgångsrik på flera sätt, inte minst som underlag för dialog med väghållare. Totalt har mätningar gjorts vid mer än 170 tillfällen runt om i landet. 10 Fyris Version.pmd , 09:46

11 Fysiska trafiksäkerhetsåtgärder På flera platser har NTF-förbundens och gruppernas arbete resulterat i fysiska trafiksäkerhetsåtgärder, även om det ibland kan ta flera år. Med största sannolikhet har projektet bidragit till den positiva trafiksäkerhetsutvecklingen i tätort de senaste åren. Många förbund vittnar också om att det är lättare att få igenom fysiska trafiksäkerhetsåtgärder på kommunala vägar jämfört med vägar som hanteras av Vägverket. Olycksutvecklingen har också varit mer positiv på det kommunala vägnätet än på det statliga vägnätet de senaste åren. Kommunalt trafikmiljöarbete Inom ramen för projektet samarbetar förbunden med landets kommuner. Alla förbund har etablerat kontakter med kommuner till exempel genom trafiksäkerhetsråd. Flera förbund har deltagit i olika samarbetsorgan med kommunernas tjänstemän. Några förbund har lokala trafiksäkerhetsgrupper i varje kommun. Förbunden har också fungerat som remissinstans och deltagit i kommuners arbete med trafiknätsanalyser och i Vägverkets regionala processer. Olika opinionsbildande åtgärder har också genomförts. NTF-förbunden har också arbetat med att stötta kommunerna i deras arbete med att ta fram avsiktsförklaringar. Ett par förbund har drivit trafiksäkerhet som valfråga inför valet i september och regionala politiker och partier har fått ta ställning i olika trafiksäkerhetsfrågor. Andra har arrangerat valdebatter och tillsammans med medlemsorganisationer uppvaktat politiker för att uppmärksamma behovet av förbättringar i trafikmiljön. Slutsatser De flesta som hör av sig engagerar sig för trafikmiljön i sin direkta närhet och för sina barns skolväg. Erfarenheten är dock att många med tiden breddar sitt intresse för trafiksäkerhet och väljer att engagera sig i trafiken på andra platser och inom andra områden. En del går kurser som förbunden anordnar, blir stödjande medlem, skriver insändare och vågar ta en diskussion med sina grannar kring hastighetsfrågan. Man rapporterar också att man själv i sin roll som bilförare fått en större förståelse för hur viktigt det är att hålla hastighetsgränsen. Det är tydligt hur det trafiksäkerhetsengagemang som föds i den egna boendemiljön växer till ett större trafiksäkerhetsmedvetande och ett djupare engagemang för Nollvisionen. Förbundens arbete är efterfrågat av allmänheten och kommunerna efterfrågar NTF som remissinstans och samarbetspartner. Många som kontaktar NTF vill ha mer stöd En trygg och säker närmiljö är viktig för barns utveckling. för sin sak och att NTF ska driva deras fråga vilket NTF inte har möjlighet att göra. Dialogen och kontaktnätet med kommunerna är värdefullt på flera sätt. De olika samarbeten som skapas bidrar inte bara till direkta fysiska trafiksäkerhetsåtgärder utan ger också andra synergieffekter och betydelsefulla nätverk. Dessa nätverk är värdefulla för NTFs möjligheter att opinionsbilda, folkbilda och påverka inom alla trafiksäkerhetsområden. RESULTAT 2006 Frivilligtimmar personer har genererat sammanlagt frivilligtimmar, vilket är 80 procent av den totala arbetsinsatsen i projektet. Mediautrymme Tidningsartiklar lokalt/regionalt: 104 st Radioinslag lokalt/regionalt: 59 minuter TV lokalt/regionalt: 8 minuter 2007 Trafikmiljö är ett nationellt projekt som utgår från en av NTFs huvuduppgifter, att bedriva opinionsarbete för en säker och trygg trafikmiljö. Stöd till lokala opinioner utgör basverksamheten i projektet. I arbetet med Nationell och Regional samling krävs att NTF påverkar de aktörer i samhället som ansvarar för trafiksäkerhet och trafikmiljö. NTF-förbunden ges möjlighet att bygga upp varaktiga relationer med kommunens tjänstemän och beslutsfattare. Målet är att kommunerna i varje län ska avge konkreta avsiktsförklaringar gällande trafikmiljön med Nollvisionen som utgångspunkt. 11 Fyris Version.pmd , 09:46

12 Yrkestrafik Mätningar av hastighet och bälten har visat sig vara en bra metod för att få igång en dialog med företag kring trafiksäkerhetsfrågor. Hastighets- och bältesmätningar - en väg in i företagen Efterlevnad av hastigheten ses som den enskilt viktigaste åtgärden i yrkestrafiken. Ambitionen är att påverka upphandlare och företagsledare att ta ett ökat ansvar för trafiksäkerheten inom den egna organisationen, framför allt vad gäller hastighet, bälte och trafiknykterhet. Det innebär att företagen i praktiken genomför åtgärder som syftar till ökad trafiksäkerhet. NTFs roll är att genom dialog med företagsledningen påpeka eventuella brister i trafiksäkerheten, men också vara en aktiv part i arbetet med att åtgärda dessa. Resultat NTF-organisationen har under året fört dialog med 125 företag och sex stycken lastbilscentraler. Arbetet har resulterat i 22 stycken avsiktsförklaringar/trafiksäkerhetspolicyer. 65 företag har fått information kring alkolås och NTF har genom projektet varit med att påverka åtta företag att införa alkolås, vilket omfattar ca 600 fordon. NTF-förbunden har genomfört hastighets- och bältesmätningar på ca fordon fördelat på ca 90 företag. Mätningarna är i första hand en metod för att komma i kontakt med företagsledningen. Resultaten används sedan som diskussionsunderlag för att belysa trafiksäkerhetsbrister i det enskilda företaget. Hundratals yrkesförare vid de aktuella företagen har utbildats i frågor kring hastighet, bälte och alkohol. Hastighetsmätning av yrkestrafik har visat sig vara ett effektivt sätt för att få igång en dialog med företagen. Slutsatser Arbetet med att påverka företag är en lång process. Genom att noggrant och metodiskt arbeta med företaget når man i förlängningen långt bättre resultat. I arbetet med yrkestrafik finns en utvecklingspotential med flera fördelar: allt fler företag arbetar med trafiksäkerhet ökat antal frivilliga ökat mediaintresse direkta trafiksäkerhetseffekter i det enskilda företaget. NTF fungerar också som en katalysator för att starta upp en konstruktiv diskussion kring trafiksäkerhetsfrågor, som på sikt påverkar den så viktiga yrkestrafiken. RESULTAT 2006 Frivilligtimmar personer har genererat sammanlagt frivilligtimmar, vilket är 68 procent av den totala arbetsinsatsen i projektet. Mediautrymme Tidningsartiklar lokalt/regionalt: 85 st Tidningsartiklar riks: 6 st Radioinslag lokalt/regionalt: 47 minuter TV lokalt/regionalt: 28 minuter 2007 Yrkestrafiken måste ske på ett trafiksäkert sätt. Att respektera hastighetsgränserna, att använda bilbälte och att köra nykter är avgörande för trafiksäkerheten och borde vara en självklarhet för alla förare, speciellt yrkesförare som historiskt setts som förebilder i trafiken. Under 2007 fortsätter arbetet med att påverka upphandlare och företagsledare att ta ett ökat ansvar för trafiksäkerheten inom den egna organisationen. Utvalda metoder ska ge ingångar till berörda företag och få till stånd förbättringar som leder till ökad trafiksäkerhet. 12 Fyris Version.pmd , 09:46

13 Trafiknykterhet Ökad tillgänglighet av alkohol ger många negativa konsekvenser, inte minst rattfylleri. Det tydliga sambandet mellan det ökade rattfylleriet och konsumtionen av alkohol innebär att metoder för att minska rattfylleriet bör utformas i samarbete med olika samhällsaktörer. Trafiknykterhet bland ungdomar Problemet med rattfylleri bör betraktas som ett större samhällssocialt problem. Med ökad tillgänglighet av alkohol följer en rad samhällsproblem, som rattfylleri. För att nå det nationella trafiksäkerhetsmålet är insatser inom trafiknykterhetsområdet nödvändiga, inte minst när det gäller högriskgruppen ungdomar. Projektet består av två delar. En del är att stimulera kommunerna att genom det kommunala föreningsbidraget belöna föreningar som tar ett socialt ansvar. En annan del är att kommunerna måste ta ett ökat ansvar för ungdomsrattfylleriet. Insatser riktade mot vuxna spelar en viktig roll för ungdomarnas värderingar, attityder och beteenden genom kommunernas föräldrastödsmodeller. Resultat Inventeringar av vilka kommuner som arbetar med föräldrastödsmodeller samt kartläggning av kommunernas aktivitetsstöd till föreningar genomfördes under våren De tre NTF-förbund som ingår i projektet har under 2007 varit i kontakt med ett tiotal kommuner för att sälja in arbetsmetoderna. Kontakter har också tagits med föreningsliv, polisen, landstinget, länsstyrelsen, studieförbund m.fl. I projektet jobbar NTF med andra kontaktytor än vad som är brukligt inom kommunerna. Slutsatser Även om man på vissa håll är på gång med föräldrastödsmodeller och föreningsstöd så går arbetet lite trögare än väntat. Speciellt gäller gäller det föräldrastödsmodeller erfar NTF-förbunden i Jönköping, Skaraborg och Sörmland som ingår i projektet. En ny strategi beslutades därför inför våren. Ett gemensamt koncept kring alkohol, moped och trafik kommer att utarbetas och erbjudas högstadieskolorna i kommunerna Ett utvecklingsprojekt för minskat drog- och rattfylleri bland ungdomar påbörjades under Tre NTF-förbund deltar i projektet (Jönköping, Sörmland och Skaraborg). Olika föräldrastödsmodeller för att stötta barn- och tonårsföräldrar används i kommuner, bland annat i det alkohol- och drogförebyggande arbetet. Ett sätt att angripa problemet med rattfylla bland ungdomar är att ämnet trafiknykterhet integreras i de föräldrastödsinsatser som görs ute i landet. NTFs möjlighet att stimulera kommunerna att ställa kvalitetskrav på föreningar beträffande deras arbete med trafiksäkerhets-/ trafiknykterhetsfrågor kommer också att undersökas i projektet. 13 Fyris Version.pmd , 09:46

14 Bältesanvändningen Sedan hösten 2002 har bältesanvändningen ökat med 10 procentenheter. Nyckeln till det goda resultatet är samordningen av insatser där NTF svarat för mätningar och informationsaktiviteter, polisen för bälteskontroller och Vägverket för stöd och kringåtgärder. Stadigt uppåt i bältesanvändningen Bilbältet är bilens viktigaste säkerhetsdetalj. Mellan människoliv skulle årligen kunna sparas om alla använde bilbälte. Trenden sedan NTF, Polisen och Vägverket inledde sitt samarbete hösten 2002 är att bältesanvändningen ökat kraftigt. Målet har varit att öka bältesanvändningen i tätort. Sedan mätningarna började i oktober 2002 har användningen hos förarna ökat från 77,7 till 87,7 procent. Den totala ökningen har sparat cirka 30 liv i trafiken. NTFs insatser med mätningar, opinionsbildning, information och samverkan har bidragit till en kontinuerlig ökning av bältesanvändningen, speciellt i tätort. Tillståndsmätningar och opinionsbildning I samtliga 23 län genomförde NTF-förbunden och deras medlemsorganisationer mätningar under vår och höst. De mätningar som visar förändringar över tid utgår från de 32 kommuner som varit föremål för observationer sedan hösten Närmare fordon per mättillfälle har observerats. Under 2006 har förarna ökat användningen från 86,5 till 87,7 procent. Den totala bältesanvändningen i framsätet har, under motsvarande period, ökat från 86,8 till 88 procent. Utöver de 32 kommunerna har NTF mätt bältesanvändningen i ytterligare 144 kommuner, vilket omfattar ca fordon. Slutsatser Utöver ökat antal fordon med bältespåminnare, har med största sannolikhet de samverkande insatserna haft en betydande roll i den kraftiga ökningen av bältesan- Intensivveckor med övervakning och information Förutom bältesmätningar har samtliga NTF-förbund genomfört lokala informationsaktiviteter, t.ex.: Information på stortavlor. Samarbete med Bilprovningen (broschyrer och banderoller). Riktade insatser mot företagsledningar och skyddsombud på företag. Samverkande informationsinsatser med polisen på rastplatser. Riktade insatser mot nysvenskar. Intensivmätningar och information samt redovisning av resultat på stortavlor. Samverkan med idrottsrörelsen för att lyfta fram förebilder. Mediasatsning i lokal-tv. Information till blivande körkortstagare. Demonstration av voltbil och krocksläde vid events. Dialog med kommun- och landstingsledning kring resultat. 14 Fyris Version.pmd , 09:46

15 Bältesanvändningen vändningen. Samverkansgruppen har också möjliggjort kraftfulla masskommunikativa insatser på nationell nivå i samverkan med lokala aktiviteter ute i kommunerna. Detta har sedan förstärkts med polisiära övervakande åtgärder. Modellen har tidigare prövats både internationellt, t.ex. i Australien och nationellt med positivt resultat. Bältesanvändningen bland förare har ökat med tio procentenheter sedan hösten 2002 och med närmare tolv procentenheter i framsätet totalt. Oroande inför framtiden är minskade resurser till den form av masskommunikativa insatser som genomförts de senaste åren, dock med nedtrappning under Under 2006 begränsades även polisens övervakning av bältesanvändningen under hösten och klart är redan att polisen endast satsar på en övervakningsvecka under Unga förare i tätort ligger långt ned på listan när det gäller bältesanvändning. Därför har bältesmätningen framför allt fokuserat på den gruppen. Foldern Brott och Böter delades ut i samband med en nationell bältesaktivitet. RESULTAT 2006 Frivilligtimmar personer har genererat sammanlagt frivilligtimmar, vilket är ca 80 procent av den totala arbetstiden. Mediautrymme Tidningsartiklar lokalt/regionalt: 149 Tidningsartiklar riks: 2 Radioinslag lokalt/regionalt: 78 minuter TV lokalt/regionalt: 35 minuter 2007 Varje NTF-förbund ansvarar för att bältesmätningar genomförs på minst en tätortssträcka i minst tre kommuner. De 33 kommuner där bältesmätningar har genomförts vid samtliga mättillfällen sedan hösten 2002 kommer att behållas som mätplatser. När det gäller val av övriga kommuner kommer urvalet framför allt att koncentreras på kommuner med förhållandevis låg bältesanvändning, som regel kommuner med ett lågt innevånarantal. Mätningar som tidigare genomförts visar att de största ökningarna skett i små kommuner med låg bältesanvändning. Mätresultaten redovisas i media men ska också användas som en påtryckare mot berörda kommunledningar och polismyndigheter att ta ansvar för nivån på bältesanvändningen. Under 2007 genomförs samordnade aktiviteter vid ett tillfälle i början av Polisen genomför en insatsvecka, Vägverket lägger medel på masskommunikation och NTFförbunden satsar på lokala informationsaktiviteter. Lokala aktiviteter kan också ske vid andra tillfällen och då med ambitionen att förmå den lokala polismyndigheten att genomföra lokal bältesövervakning. En strävan är att NTF-förbunden ska hitta former för att utveckla samarbetet med respektive polismyndighet. 15 Fyris Version.pmd , 09:47

16 NTF Konsument Kunskap ger insikt Genom att öka konsumenters kunskap om t.ex. bilbältets, bilbarnskyddens och alkolåsets betydelse för trafiksäkerheten, så ökar man också på sikt den totala trafiksäkerheten. NTF Konsuments tjänster blir allt mer efterfrågade, ett tecken på att intresset för trafiksäkerhet ökar. Målet med NTF Konsument är att genom kunskapsförmedling och opinionsbildning skapa efterfrågan på ökad trafiksäkerhet samt underlätta för konsumenten att välja säkrare produkter, tjänster och väg- och gatumiljöer. om den upphandlade skolskjutsen. I kommuner med skolskjuts i linjetrafik sjunker siffrorna till 43 procent som garanterar sittplats och 37 procent som garanterar bälte på alla platser. Antalet konsumentkontakter har sedan starten år 2000 ökat konstant. Under 2006 ökade antalet användare av hemsidans tjänster; köpråd, marknadsöversikt och svarsbank med cirka 15 procent. Frågebanken på NTF Konsument rymmer cirka besvarade frågor, varav cirka 450 är tillgängliga för allmänheten. Under året har NTF Konsument marknadsförts via sökordsannonsering på eniro.se och blocket.se. vilket resulterade i cirka nya användare av tjänsterna köpråd, marknadsöversikt och frågor och svar. Undersökningar Vilka krav ställs vid upphandlingen av kommunal skolskjuts? Vilka trafiksäkerhetskrav ställer kommunerna vid upphandling av den kommunala skolskjutsen? Och ställs samma krav för den skolskjuts som bedrivs med hjälp av buss i linjetrafik? För att undersöka detta gjordes en nationell undersökning av samtliga NTF-förbund där upphandlingsansvariga för skolskjuts på kommunerna kontaktades. 242 av Sveriges 290 kommuner svarade och så här blev resultatet: Säker hållplats och hastighet Endast 37 procent av kommunerna ställer vid upphandling av skolskjuts krav på att bussen ska plocka upp och släppa av barnen på rätt sida i förhållande till hem och skola. Endast 11 procent av kommunerna ställde samma krav när det gällde buss i linjetrafik. I 235 av 242 kommuner tvingas barnen vänta på bussen vid en väg där hastighetsbegränsningen kan vara 50 km/timmen eller mer. Sittplats och bälte 85 procent av kommunerna ställer vid upphandling av skolskjuts krav på garanterad sittplats för alla och 76 procent av kommunerna kräver även bälte när det handlar NTF Konsument marknadsfördes på flera sätt under året. Informationsfoldrar spreds, till stor del med hjälp av medlemsorganisationerna, till platser där många människor möts. Alkolås Undersökningen tog även upp krav på alkolås, en högsta ålder på bussarna, extra bromsprover, vinterdäck samt utbildade chaufförer. Endast 28 procent av kommunerna kräver alkolås i bussarna vid upphandlad skolskjuts. I kommuner som använder sig av bussar i linjetrafik är andelen 14 procent. Ålder, däck 70 procent av de kommuner som har upphandlad skolskjuts ställer krav på fordonets ålder. 37 procent gör det även för linjetrafik. Vid upphandlad skolskjuts kräver 53 procent extra bromsprov och 46 procent ställer krav på vinterdäck. Motsvarande siffror för skolskjuts i linjetrafik är 35 procent respektive 29 procent. 55 procent av Sveriges kommuner ställer krav på att föraren måste ha en utbildning specifik för att framföra skolskjutsfordon samtidigt som bara 16 procent av kommunerna ställer samma krav när det gäller skolskjuts i linjetrafik. Under- 16 Fyris Version.pmd , 09:47

17 NTF Konsument sökningen gav följande genomslag i nationella och regionala media: 10 inslag i TV 30 inslag i radio 80 tidningsartiklar personer beräknas ha exponerats av trafiksäkerhetsbudskapet till ett totalt annonsvärde av kronor. Hastighetsmätning och bälteskontroll av bussföretag Under oktober månad mätte fem NTF-förbund hastigheten och kontrollerade bältesanvändningen bland chaufförer hos två av Sveriges största bussföretag. Swebus Express kontrollerades i Lund, Göteborg, Jönköping och Mariestad. Y-buss kontrollerades på sträckan Uppsala Hudiksvall tur och retur. Totalt kontrollerades bältesanvändningen i 94 bussar och hastigheten mättes på 110 bussar. Cirka hälften av chaufförerna på Swebus Express använde inte bälte och andelen fordon som höll hastighetsgränsen var cirka 40 procent. Y-buss hade en medelhastighet på 50-sträckorna mellan Uppsala och Hudiksvall som låg på 58,4 km/tim. På 70- sträckorna låg medelhastigheten på 79,2 km/tim. Resultatet blev att Y-buss har påbörjat arbete med att integrera trafiksäkerhetsfrågorna i verksamheten. BVC-sköterskor vidareförmedlare av viktig kunskap Hur tar man bäst tillvara på den resurs som BVC-sköterskor utgör? Vid vilka tillfällen bör det finnas information om barn och trafiksäkerhet på BVC och hur kan BVCpersonal vara en vidareförmedlare av budskapet till föräldrars återkommande besök? Sju NTF-förbund intervjuade BVC-sköterskor i 38 kommuner och samlade information från 293 föräldrar fördelade på 20 kommuner. Resultatet kommer att ligga till grund för kommande års informationsinsatser till föräldrar via BVC. Marknadsföring av NTF Konsuments webbfunktioner För att öka kännedomen om NTF Konsument producerades en ny folder, Valet är ditt, som spreds till platser där människor möts som t.ex. bibliotek, bilprovningar, mödra- och barnavårdscentraler. NTF-förbunden har ombesörjt att lokala medlemsorganisationer, pensionärsorganisationer, medborgarkontor, förskolor m.fl. fått foldrar för vidare spridning. I övrigt har NTF Konsument på hemsidan marknadsförts via radio-spots, mässor, lokalpress m.m. Samarbete med Bilprovningen 14 NTF-förbund har på olika sätt samarbetat med Bilprovningen. De flesta stationer i landet har fått NTFs konsumentaffisch och foldrar för utdelning till allmänheten. Ett antal förbund har genomfört utbildningar på temat montering av barnsäkerhetsutrustning i bil för Bilprovningens personal. Exempel på lokalt samarbete med medlemsorganisationer I samarbete med lokala medlemsorganisationer har aktiviteter och lokala undersökningar genomförts i samtliga län under Några exempel på lokala undersökningar: Trafikmiljö Nyköping och 17 kringorter har betygsatts utifrån ett trafiksäkerhetsperspektiv och stjärnsystem. Genomfartstrafik, säkra avlämningsplatser vid skola och förskola, 30 km/tim hastighetsreducering genom samhället, om det finns gång- och cykelbanor, hastighetsreducerade åtgärder med mera är de viktigaste kriterierna för bedömning. Tanken är att allmänheten innan de flyttar ska kunna få en bild av hur trafiksäkerhetsläget ser ut i de betygsatta orterna. MC och biluthyrningsföretag En undersökning har genomförts som tittat på kopplingen mellan vidareutbildning och inblandning i olyckor hos motorcyklister. Samtidigt har även specifikt farliga trafikmiljöer för fordonsslaget dokumenterats. Biluthyrningsföretag har granskats för att undersöka hur många som tillhandahåller bilar med bältespåminnare, alkolås samt tillgång till barnsäkerhetsutrustning. Resultaten av de lokala undersökningarna har använts för att skapa dialog med berörda systemutformare eller som underlag till pressen för att skapa opinion för ökad trafiksäkerhet via media. Mopedhandlare mot trimning Tillsammans med Cykel, Motor och Sportfackhandlarna och Sveriges Motorcykelhandlares Riksförbund inledde NTF Konsument ett samarbete för att minska antalet trimmade mopeder. Handlarna har en unik möjlighet att 17 Fyris Version.pmd , 09:47

18 NTF Konsument vid köp- och servicetillfället påverka både ungdomar och föräldrar att tänka trafiksäkerhet. NTF Konsument stöttar mopedhandlare genom att upprätta en marknadsöversikt där handlare som tar avstånd från trimning presenteras. Samarbetet är helt frivilligt och handlare som väljer att medverka måste uppfylla följande kriterier: 1 Aldrig trimma mopeder. 2 Aldrig visa kunden hur trimning går till. 3 Aldrig ta hem trimdelar eller ge kunden information om var dessa finns att tillgå. 4 Informera kunder som frågar om trimning om faran med att köra fortare än vad fordonet är avsett för, att försäkringen upphör att gälla samt att det är olagligt att köra ett sådant fordon i trafiken. 5 Sätta upp samverkansaffischen väl synligt i butiken. Marknadsöversikten finns publicerad på underavdelningen för mopeder på Upphandling av säker bussresa På 15 platser runt om i landet har Riksförbundet Hem och Samhälle tillsammans med ett antal NTF-förbund genomfört olika aktiviteter med koppling till säker bussresa. Med utgångspunkt från riktlinjerna i pärmen Säker bussresa beställde Hem och Samhälle bussar. Avsikten var att fokusera på konsumentens möjlighet att ställa krav vid beställning av busstransporter. Lokalföreningarna kontaktade olika bussföretag tills man fick tag på en buss som uppfyllde både Bussbranschens skall krav och NTFs bör krav för säker buss. Aktiviteten väckte bra mediaintresse. Konsumentupplysning om alkolås MHF har drivit delprojektet Konsumentupplysning om alkolås. Under året har cirka 100 nya funktionärer utbildats och certifierats som alkolåsinformatörer på regional och lokal nivå. MHFs kunskaper inom området leder till att konsumenter via både NTFs och MHFs hemsidor får information om alkolås som stöd vid inköpstillfället. Detta gäller såväl den enskilda konsumenten som kommuner och företag vid större upphandlingar. Rätt alkolåssystem i rätt fordon är gynnsamt för utvecklingen i stort eftersom tillförlitligheten hos alkolåsen på marknaden varierar. Slutsatser Besöks- och e-poststatistiken från NTFs Konsuments hemsida visar att människors behov av information ökar i takt med en ökad medvetenhet om att information finns att tillgå. En betydande ökning kan konstateras av antalet besökare på samt av frågorna via tjänsten fråga NTF på konsument@ntf.se. NTF Konsument är drivande i trafiksäkerhetsutvecklingen inom produkt- och tjänstesektorn genom att presentera de företag som lever upp till marknadens högsta trafiksäkerhetskrav. Detta görs med hjälp av NTF Konsuments marknadsöversikter som gör det möjligt för både företag och konsumenter att jämföra och värdera innan man köper en produkt eller beställer en tjänst. NTFs särställning som oberoende och övergripande aktör inom trafiksäkerhetsområdet ses som en stor tillgång bland företag som har ett trafiksäkerhetstänkande. RESULTAT 2006 Frivilligtimmar personer har genererat sammanlagt frivilligtimmar, vilket är 69 procent av den totala arbetsinsatsen i projektet. Mediautrymme Tidningsartiklar lokalt/regionalt: 234 st Tidningsartiklar riks: 24 st Radioinslag lokalt/regionalt: 294 minuter Radioinslag riks: 12 minuter TV lokalt/regionalt: 68 minuter TV riks: 30 minuter NTF Konsument 2007 Arbetet med NTFs rikstäckande konsumentupplysning fortsätter. Kunskapsspridning är en viktig del där hemsidan har huvudrollen med köpråd, marknadsöversikter och tusentals frågor och svar anpassade till allmänheten och NTF-organisationen internt. NTF-förbunden arbetar med lokala undersökningar, marknadsföring av NTF Konsument, konsumentupplysning på lokala hemsidor, samarbete med konsumentvägledarna och bilprovningsstationer. NTF-förbunden genomför också, med hjälp av sina medlemsorganisationer, en landsomfattande granskning av charterbussföretagen och deras förhållningssätt till trafiksäkerhet. Några av NTFs centrala medlemsorganisationer kommer att driva egna delprojekt inom ramen för NTF Konsument, som t.ex. trafiksäkerhetsundervisning i skolan genom Hem och Samhälle och konsumentinformation om alkolås via MHF. Centralt kommer NTF Konsument att fortsätta sitt samarbete med mopedhandlarorganisationerna för att vidareutveckla det gemensamt framtagna konceptet handlare mot trimning. 18 Fyris Version.pmd , 09:47

19 Hastighetssäkrade övergångställen Äldre är den målgrupp som är högst representerade i olycksstatistiken vad gäller dödade oskyddade trafikanter. Säkrare övergångställen Hastighet är en avgörande faktor om en bilist ska hinna stanna eller inte vid ett övergångställe. Därför är det viktigt att öka antalet hastighetssäkrade övergångställen. I det nationella projektet, deltar 19 av 23 NTF-förbund. Projektet utförs av pensionärsorganisationernas trafiksäkerhetsombud. En kartläggning av obevakade och ej hastighetssäkrade övergångsställen med en tillåten hastighet högre än 30 km/tim har genomförts under året. Antal övergångställen som inventerats har varierat mellan förbunden. Ambitionen var att inventera 300 stycken runt om i landet men det har visat sig att vissa orter haft svårt att hitta farliga övergångställen. Anledningen är att kommunerna blir allt duktigare på att arbeta med säker trafikmiljö. Ett handledarmaterial Att mäta hastighet vid övergångställe producerades under året. En central handledarutbildning i hastighetsmätning har genomförts för NTFförbundens personal som i sin tur lokalt utbildat särskilda mätgrupper bestående av intresserade TS-ombud bland pensionärsföreningarna. 11 förbund har genomfört utbildning av mätgrupper under 2006, resterande utbildningar kommer att ske under 2007 då projektet fortsätter. Ett urval personer från mätgrupper gjorde hastighetsmätningar på ett urval av de allra farligaste övergångställena. 12 förbund redovisar genomförd hastighetsmätning vid sammanlagt 84 övergångställen. Resultaten av mätningarna kommer att redovisas under Centrala Äldrerådet och dess ledamöter har under året genomgått en kompetensutbildning om Säkerhet vid övergångställe. Kunskaperna från kompetensutbildningen har förmedlats till TS-ombuden via de sex centrala konferenser som genomförts. Slutsatser Det finns ett stort intresse för projektet bland pensionärsorganisationerna. Flera förbund har genomfört inventering och utbildning av mätgrupper. Projektet fortlöper under 2007 med kartläggningar och hastighetsmätningar vid farliga övergångställen. Resultatet redovisas i sin helhet år Arbete pågår med att hastighetssäkra farliga övergångställen, d.v.s. att få ner hastigheten där det behövs. RESULTAT 2006 Frivilligtimmar personer har genererat sammanlagt frivilligtimmar, vilket är 84 procent av den totala arbetsinsatsen i projektet. Mediautrymme Tidningsartiklar lokalt: 25 st Radioinslag lokalt: 22 minuter TV lokalt: 6 minuter 2007 Arbetet med övergångställen startade 2006 och fortsätter under Målet är att öka antalet övergångställen som hastighetssäkras och därmed också få ned hastigheten vid dessa. Mätningarna utförs av TSombud som utbildades i projektet under Resultaten ska ge fakta och underlag för att åstadkomma att fler övergångställen hastighetssäkras. Eftermätningar sker efter det att åtgärder vidtagits. Verksamheten kan därför fortsätta även under Fyris Version.pmd , 09:47

20 Grunden för NTFs verksamhet utgörs av frivilligarbetare vars engagemang bygger på kunskaper inom trafiksäkerhetsområdet. Därför är det viktigt att avsätta resurser till utbildning så att frivillignätverket med kontinuitet får möjlighet att uppdatera sina kunskaper och inhämta nya. Kompetensutveckling av nätverk Den regionala trafiksäkerhetsutbildningen av funktionärer är viktig för NTF-organisationen. Den syftar till att erbjuda NTFs medlemsorganisationer och övriga intresserade en kvalitetssäkrad utbildning i hela landet. Målet med utbildningen är att ge deltagarna sådan kunskap att de kan arbeta för ökad trafiksäkerhet enskilt eller inom sina organisationer. För att utbildningen ska ge önskat resultat är kvalitetssäkring ett nyckelord. År 2004 påbörjades en process med att se över och utveckla utbildningen på alla nivåer inom NTF-organisationen. Stor vikt har under året lagts vid att vidareutveckla detta arbete. En försöksverksamhet med att införa rollen som Utbildningssamordnare har påbörjats i tre förbund: NTF Jämtland, NTF Sörmland och NTF Örebro. Arbetet i de tre förbunden har under 2006 fokuserats på en omfattande kartläggning av den utbildning som bedrivs inom länet, behovet av utbildning, samt vilken kompetens och kunskap som finns i nätverket. Resultatet av detta arbete kommer att ligga till grund för fortsatt försöksverksamhet under Syftet är att utveckla en organisation kring utbildningsverksamheten med nyckelpersoner. Dessa har till uppgift att säkerställa kompetensen i det nätverk av personer som verkar som föreläsare vid lokala och regionala utbildningar. Resultat Under 2006 har nätverket erbjudits bl.a. följande kurser: grundkurs på temat Nollvision, påbyggnadskurs i Trafiknykterhet, kurser i mediateknik m.m. erforderlig kunskap till alla de personer som frivilligt arbetar i NTFs olika projekt, dels för att vidareutveckla och underhålla ett väl fungerande nätverk. Slutsatser Grunden för NTFs verksamhet utgörs av frivilligarbetare vars engagemang bygger på kunskaper inom trafiksäkerhetsområdet. Att avsätta resurser och att organisera utbildningsverksamheten så att nätverket erbjuds möjligheten och de rätta verktygen för att ständigt söka nya kunskaper, gör NTF till en kunskapsorganisation/lärande organisation. En lärande organisation kännetecknas av att både frivilligas, förtroendevaldas och den anställda personalens lärande främjas. För att göra detta möjligt, är det viktigt att en gemensam kunskapsplattform skapas där utbildningens innehåll tydligt fokuseras på NTFs prioriterade områden Det långsiktiga arbetet med att se över mål och syfte med NTFs utbildning, samt att ta fram en strategi för hur utbildningen ska bedrivas påbörjades under Försöksverksamheten med utbildningssamordnare har under 2006 precis kommit i gång och kommer att pågå hela Först därefter kan verksamheten utvärderas. Erfarenheter kan tas tillvara och förslag till effektivare utbildningsorganisation och utbildningsplaner kan läggas som kommer att komma hela NTF-organisationen tillgodo. Kurserna har haft anknytning till de nationella projekt som NTF och dess medlemsorganisationer bedriver. De utbildningar som erbjuds är viktiga, dels för att tillföra 20 Fyris Version.pmd , 09:47