NTF SKÅNES MARKNADSUNDERSÖKNING SKOLSKJUTS 2000

Transkript

1 NTF SKÅNES MARKNADSUNDERSÖKNING SKOLSKJUTS 2000 Cecilia Mallard Augusti 2000

2 1. BAKGRUND Hösten 1999 genomförde NTF Skåne en undersökning i tio kommuner vad gäller säkerheten i samband med skolskjutsar. Undersökningen bestod av en enkät som skickades ut till fjorton bussbolag och tio kommuner. Dessutom genomförde NTF Skånes medlemsorganisationer platsbesök för att inventera säkerheten vid hållplatserna. Sammanställningen av enkäten visar att alltfler kommuner i Skåne lägger över ansvaret för upphandling av skolskjuts på enskilda företag. NTF Skåne befarar att det därmed uppstår ett glapp när det gäller ansvaret för barnens säkerhet. Ju längre bort kommunen kommer från själva upphandlingen, desto större är risken för bristande kunskaper och mindre kontroll. Flera av NTF Skånes opinionsgrupper är oroliga för barnens säkerhet just i samband med skolskjuts och arbetar aktivt med att påverka de ansvariga inom respektive kommun. NTF anser att trafiksystemet ska utformas med hänsyn till barns förutsättningar och behov. Ansvaret för barns trafiksäkerhet vilar på de vuxna. Föräldrar ska få gehör när de vill skydda sina barn och ställer krav på förbättringar i deras trafikmiljö och kommunerna måste ta ett större ansvar för barnens trafikmiljö. Kontinuerligt under året med särskild koncentration kring skolstarten i augusti, kommer NTF i kontakt med oroliga föräldrar som vill ha föreningens hjälp med att ställa krav på ökad säkerhet längs barnens skolväg. Material har tagits fram för att engagera föräldrarna, men de utvärderingar som gjorts har inte pekat på några långvariga effekter. Något specifikt material för skolskjuts har heller inte funnits. NTFs strategi är att jobba långsiktigt. Det innebär att organisationen ska verka för bestående förändringar i trafikmiljön så att barnen inte blandas med den övriga trafiken. 2. SYFTE Syftet med marknadsundersökningen är att följa upp 1999-års undersökning och att genom att presentera exempel på säkerhetsbrister i samband med skolskjuts, skapa massmedial uppmärksamhet, och därmed öka föräldrarnas engagemang och kraven på ansvariga på kommuner och bussbolag. Syftet med denna resultatsammanställning är att på ett tillgängligt sätt visa på de brister som finns i länet. 3. METOD NTF Skånes MO/referensgrupper fick uppdraget att inventera säkerheten i samband med skolskjutsar till/från tio skolor i fem kommuner. Detta gjordes genom att de åkte med skolskjutsen morgon och eftermiddag två dagar per skola. Under resans gång noteras busschaufförens beteende vid av- och påsläppning, eventuella lagöverträdelser och dylikt. I fokus stod dock säkerheten i samband med de aktuella hållplatserna. 4. RESULTATREDOVISNING Totalt genomfördes 14 bussturer I nedanstående sammanställning kommer resultatet från formulären,som användes som underlag, att redovisas. Redovisningen följer frågornas ordning i formuläret. 4.1 Antal stopp på resan?

3 Antalet stopp på skolskjutsturerna varierade mellan 1 och 23. I medeltal blir det 14,7 stopp per resa Hur ser förhållandena ut vid hållplatserna? Ingen av de representanter från NTF Skånes MO som åkte med skolskjutsturerna har i denna fråga noterat om busschauffören hjälper barn över starkt trafikerade vägar. I nedanstående diagram redovisas, i procent, hur förhållandena ser ut vid olika hållplatser fördelat på den hastighetsbegränsning som råder vid hållplatsen: Finns det sittplatser till alla barn? Vid tretton skolskjutsturer fanns det sittplatser till alla barn Antal barn som står upp? Inga barn stod upp vid någon av de tretton redovisade skolskjutsturerna Finns mobiltelefon och/eller kommunikationsradio i bussen Tretton bussar har mobiltelefon och/eller kommunikationsradio. En buss saknar denna utrustning Finns bilbälten i bussen? I sju bussar finns bilbälten. I sex bussar saknas de Om ja, finns bilbälten på Av de sju bussar som har bilbälten så finns de på ett begränsat antal platser Om ja, används bilbältena? Av de sju bussar som har bilbälten så används alla passagerarbälten i två bussar. Chauffören använder bälte i fyra bussar samt påminner barnen om bältet i en buss.

4 4.6. Verkar bussen ha trafiksäkerhetsmässiga brister? En buss har noterats pga att den är gammal och har en sprucken vindruta. De övriga 12 bussarna har bedömts vara utan trafiksäkerhetsmässiga brister Gör chauffören något ytterligare för att öka barnens trafiksäkerhet utöver att köra bussen? Följande svar gavs: - Startar ej förrän alla satt sig. Startar ej förrän alla har kommit innanför räcket vid skolan - God ögonkontakt med barnen som väntar vid hållplatserna. Bussen kör inte vidare förrän nypåstigna har satt sig ner. Fina relationer mellan chauffören Per Olof och alla barnen. Barnen representerade åldrarna 6-16 år. Samtliga hållplatser, påstigningsplatser var belägna vid höger sida av vägen. Bussföraren hjälper samtliga barn som ska över vägen vid hemresan. - Inga kommentarer - Kör ej förrän alla satt sig. Kör inte förrän alla kommit in i fållan vid skolan. Rundan gick på mycket små vägar, men chauffören tog det lugnt. - Kompisaktig mot de flesta barnen - Vänlig. Gammal buss, höger sida vindrutan sprucken - Han inväntar så att alla barnen är över vägen innan han kör. Sedan är socialt hjälpsam mot alla barnen. - Han var mycket trevlig till alla barn - Han var mycket trevlig mot barnen - Sträckan Staffanstorp - Kyrkheddinge: Många av påstigningsplaserna under denna sträcka var väldigt olämpliga. De flesta ställena var mitt i korsningar, på ett ställe så pass att bussen fick köra över till vänster sida för att hämta upp barnen och ungdomarna. När det gäller sträckan Staffanstorp Hagalidsskolan fanns det en upphämtningsplats där bussen fick göra en vänstersväng över 90-väg för att komma till platsen sedan vända där, vilket innebär backa för att sedan komma ut på den stora vägen igen där bussen inte fick plats utan fick gå över på vänstersidan med framändan vid själva svängtillfället. Busschauffören på denna sträckan har klagat ett antal gånger men både vägverket och rektorerna godkänner denna livsfarliga upphämtningsplats.

5 SLUTSATSER Det är anmärkningsvärt att så många som 39 % av hållplatserna på sjuttiosträckor ligger vid avtagsvägar och att 33% finns vid vägkanten. 18% av hållplatserna på nittiosträckor ligger dessutom, även de, vid avtagsvägar. Säkerhetsriskerna för barnen som väntar på skolbussen här är mycket stora. Det finns plats till alla att sitta under resorna och inga barn står upp av annan anledning heller. Vad som däremot är bristfälligt inuti bussen är tillgången på bilbälten. Endast hälften av bussarna har bälte och då endast på ett begränsat antal platser, vilket omöjliggör för barnen att välja det säkraste alternativet. Endast en busschaufför påminner barnen om att använda bilbältena och endast fyra av de 14 chaufförerna använder själva bältet. Detta trots att det numera är lag även för yrkesförare att använda bältet. Chaufförerna borde här föregå med gott exempel samt påminna barnen att använda de bälten som finns. Endast en buss noterades ha trafiksäkerhetsmässiga brister. Det rörde sig här om en gammal buss med sprucken vindruta, som naturligtvis borde ha reparerats för att möjliggöra optimal sikt för föraren. Att en buss dessutom saknar mobiltelefon och/eller kommunikationsradio talar för att några mindre brister trots allt finns på bussarna och deras utrustning. Det är bra att så många av busschaufförerna har god kontakt med barnen, väntar med att köra till alla satt sig och inte kör vidare förrän barnen hunnit en bit från bussen. Någon chaufför hjälpte även barnen över vägen vid hemresan. De största bristerna vid skolskjutstransporter verkar sammanfattningsvis ligga i hållplatserna. Barnen får vänta på bussen ute vid vägar med hög hastighet. Bara det faktum att barnen måste vistas här vid alla väder och i mörker såväl som i dagsljus talar för att kommunerna måste prioritera att se över skolskjutshållplatserna.