Internet en integrerad del av svensk parti- och detaljhandels affärsverksamhet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Internet en integrerad del av svensk parti- och detaljhandels affärsverksamhet"

Transkript

1 Internet en integrerad del av svensk parti- och detaljhandels affärsverksamhet Jonas Arnberg Andreas Hedlund AB Handelns Utredningsinstitut (HUI) Forskningsrapport S103 År 2005 ISSN ISRN HUI-FR SE

2 AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI) FÖRORD HUI har i ett antal forskningsprojekt analyserat handelns användning av Internet i affärsverksamheten. I den här rapporten har vi studerat hur svenska parti- och detaljhandelsföretag använder Internet i sin relation med kunderna. Vidare har syftet varit att bygga upp en företagsdatabas för att regelbundet kunna mäta försäljning och användning av Internet i den svenska parti- och detaljhandeln. HUI vill tacka Svenska Postorderföreningen (SPF) för den information de delgetts oss, samt den början på fortsatt samarbete som inletts. Vidare måste Handelns Utvecklingsråd (HUR) lyftas fram, utan deras finansiering hade den här rapporten inte kunnat genomföras. Stockholm i februari 2005 AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI) Andreas Hedlund Ek. lic. Jonas Arnberg Nationalekonom AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI) Organisationsnr Besöksadress: Blasieholmsg. 4A, 6 tr E-post Telefon: (vx) Postadress: Stockholm Telefax:

3 SAMMANFATTNING Under det senaste årtiondet har Internet utvecklats från att vara ett relativt okänt medium till att idag vara en del av vardagen hos både företag och hushåll. En mycket stor andel av alla svenska hushåll använder idag Internet som ett verktyg för att söka information och för att köpa produkter och tjänster. Detta gäller också för företagen som idag ser Internet och dess användningsområden som mycket centralt i sin affärsverksamhet. I den här rapporten har syftet varit att ingående studera den svenska parti- och detaljhandelns användning av Internet. Med utgångspunkt från tidigare forskningsstudier har vi i den här studien genomfört en omfattande undersökning om hur svenska parti- och detaljhandelsföretag använder Internet i sin affärsverksamhet. Mer specifikt har fokus legat på hur företagen använder Internet i sin relation med kunderna. För att kunna genomföra denna studie har vi bland annat använt oss av två postala enkätutskick, där parti- och detaljhandelsföretag fått svara på frågor om sin internetanvändning. Vi har vidare gjort en omfattande genomgång och identifiering av vilka svenska detaljhandelsföretag som bedriver försäljning över Internet. Till dessa företag har vi gjort ett e-postutskick, för att därigenom kunna mäta Internetförsäljningens omfattning. Med dessa metoder har vi kunnat skapa en bild av hur svenska parti- och detaljhandelsföretag använder Internet i sin relation med kunderna. Resultatet visar att företagens användning av Internet kan delas upp i kommunikation, information och marknadsföring samt försäljning. Den genomgående bilden visar att både parti- och detaljhandelsföretag använder Internet relativt omfattande, det gäller alla ovan nämnda användningsområden. Det föreligger dock en del skillnader mellan hur parti- och detaljhandelsföretagen använder Internet, något som tydliggörs i studiens resultat. Exempelvis anser detaljhandelsföretagen att Internet framförallt är en kommunikationskanal, medan partihandeln i större anser att Internet används för information och marknadsföring. Internetförsäljning har idag hunnit utvecklats mest hos partihandeln. Här har 30 procent av alla företag försäljning över Internet, vilket kan jämföras med 15 procent av alla detaljhandelsföretag. Med en tillväxt inom internetförsäljningen på 40 procent under det senaste året, kan den del av detaljhandeln som går över Internet idag beräknas uppgå till 6,8 miljarder, vilket motsvarar cirka 3,1 procent av sällanköpsvaruhandeln (dvs. total detaljhandel exkluderat dagligvaruhandel). Sammantaget kan konstateras att integreringen av Internet i affärsverksamheten är omfattande, både inom parti- och detaljhandeln. Idag har Internet utvecklats till att bli en del av företagens affärsverksamhet när det gäller kommunikation, information och marknadsföring samt försäljning. Den utveckling vi sett hittills får dock anses vara början på en utveckling som kommer att fortsätta förändra den svenska parti- och detaljhandeln. Med anledning av detta finns det därför ett behov av fortsatt forskning som kontinuerligt följer den förändring som vi förmodligen enbart sett inledningen av.

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING SYFTE STUDIENS DISPOSITION METOD PRAKTISKT TILLVÄGAGÅNGSSÄTT OCH URVAL ATT UPPSKATTA OCH BERÄKNA DETALJHANDELSFÖRSÄLJNINGEN PÅ INTERNET TILLFÖRLITLIGHETEN I ENKÄTSTUDIENS RESULTAT AVGRÄNSNINGAR ANVÄNDNINGEN AV INTERNET HOS FÖRETAG OCH INDIVIDER VARFÖR INTEGRERAR FÖRETAG INTERNET I SIN AFFÄRSVERKSAMHET? HUR ANVÄNDER INDIVIDER OCH HUSHÅLL INTERNET? I VILKEN OMFATTNING ANVÄNDER FÖRETAGEN INTERNET? FÖRETAGENS ANVÄNDNING AV INTERNET HUR ANVÄNDER FÖRETAG INTERNET I SINA RELATIONER MED KUNDERNA? KOMMUNIKATION ÖVER INTERNET INFORMATION OCH MARKNADSFÖRING ÖVER INTERNET FÖRSÄLJNING ÖVER INTERNET RESULTAT FÖRETAGENS ANVÄNDNING AV INTERNET KOMMUNIKATION ÖVER INTERNET INFORMATION OCH MARKNADSFÖRING ÖVER INTERNET FÖRSÄLJNINGEN ÖVER INTERNET AVSLUTANDE DISKUSSION OCH REFLEKTION KOMMUNIKATION INFORMATION OCH MARKNADSFÖRING FÖRSÄLJNING FÖRSLAG TILL FORTSATTA STUDIER...36 KÄLLFÖRTECKNING...38 BILAGA 1: ENKÄTFRÅGOR DETALJHANDELN...39 BILAGA 2: ENKÄTFRÅGOR PARTIHANDELN...44 BILAGA 3: E-POSTENKÄT...49 FIGURFÖRTECKNING FIGUR 4.1 FÖRETAGENS ANVÄNDNING AV INTERNET...14 TABELLFÖRTECKNING TABELL 2.1 FÖRDELNING AV PARTI- OCH DETALJHANDELSFÖRETAG EFTER STORLEK I URVALET SAMT TOTALT...9 4

5 DIAGRAMFÖRTECKNING DIAGRAM 5.1 PARTI- OCH DETALJHANDELSFÖRETAG MED OCH UTAN HEMSIDA...19 DIAGRAM 5.2 PRIORITERAT ANVÄNDNINGSOMRÅDE FÖR INTERNET I PARTI- OCH DETALJHANDELN...20 DIAGRAM 5.3 KOMMUNIKATIONSKANALER INOM DETALJHANDELN, 1 = LÅG UTSTRÄCKNING OCH 7 = HÖG UTSTRÄCKNING...21 DIAGRAM 5.4 KOMMUNIKATIONSKANALER INOM PARTIHANDELN, 1 = LÅG UTSTRÄCKNING OCH 7 = HÖG UTSTRÄCKNING...22 DIAGRAM 5.5 KOMMUNIKATIONENS UTVECKLING I DETALJHANDELFÖRETAGENS VERKSAMHET...22 DIAGRAM 5.6 KOMMUNIKATIONENS UTVECKLING I PARTIHANDELFÖRETAGENS VERKSAMHET...23 DIAGRAM 5.7 INTERNETMARKNADSFÖRINGENS INTEGRERING I AFFÄRSVERKSAMHETEN, 1= LITEN UTSTRÄCKNING 7= HÖG UTSTRÄCKNING...24 DIAGRAM 5.8 FÖRETAGENS FORMER AV MARKNADSFÖRING ÖVER INTERNET...24 DIAGRAM 5.9 DETALJHANDELNS PLACERING AV FÖRETAGETS MARKNADSFÖRING PÅ INTERNET...25 DIAGRAM 5.10 PARTIHANDELNS PLACERING AV FÖRETAGETS MARKNADSFÖRING PÅ INTERNET...26 DIAGRAM 5.11 DETALJHANDELSFÖRETAGENS MARKNADSFÖRINGSKOSTNADER PÅ INTERNET...26 DIAGRAM 5.12 PARTIHANDELSFÖRETAGENS MARKNADSFÖRINGSKOSTNADER PÅ INTERNET...27 DIAGRAM 5.13 INTERNETS ANDEL AV FÖRETAGENS TOTALA MARKNADSFÖRINGSKOSTNADER...28 DIAGRAM 5.14 DRIVKRAFTER ATT UTVECKLA INTERNETFÖRSÄLJNINGEN...29 DIAGRAM 5.15 BEGRÄNSNINGAR I UTVECKLINGEN AV INTERNETFÖRSÄLJNINGEN...30 DIAGRAM 5.16 FÖRETAGENS FÖRVÄNTNINGAR PÅ INTERNETFÖRSÄLJNINGEN UNDER DE NÄRMASTE 12 MÅNADERNA...31 DIAGRAM 5.17 ANDEL PARTI- OCH DETALJHANDELSFÖRETAG MED LÖNSAM INTERNETFÖRSÄLJNING

6 1 INLEDNING Företag och individers användning av Internet har under det senaste årtiondet ökat kraftigt, och är idag mycket omfattande. Ett resultat av den här utvecklingen är att både hushåll och företag i många fall utnyttjar Internet dagligen. Det betyder att Internet har utvecklats från att vara ett relativt okänt medium till att idag vara en del av vardagen. För företag inom parti- och detaljhandeln gäller samma sak, användningen av Internet har även här utvecklats starkt. Även om företagens användning av Internet har ökat mycket under de senaste åren kan man se att integreringen av Internet i affärsverksamheterna ändå skiljer sig åt mellan olika företag (Hedlund, 2003 samt Arnberg och Rämme, 2003). En del företag har försäljning på Internet, vilket gör att Internet kan betraktas som en försäljningskanal. Andra företag använder enbart Internet för att skicka och ta emot e-post, eller för att marknadsföra sig på olika sätt. För dessa företag är Internet därför mer av en kommunikationskanal och/eller en marknadsföringskanal. Företagens användning av Internet är alltså varierande och skiljer sig mellan olika företag och mellan olika delbranscher inom handeln. Att det föreligger skillnader mellan företagens utnyttjande av Internet visar att företag har kommit olika långt i integreringen av Internet. Alternativt kan företagen också ha olika uppfattning om i vilken Internet kan integreras i deras affärsverksamhet (Hedlund, 2003). Här kan skillnaderna vara företagsspecifika, samtidigt som det även kan finnas skillnader mellan olika branscher och delbranscher, det senare illustreras i tidigare studier (Hedlund, 2003 samt Arnberg och Rämme, 2003). Med anledning av den kontinuerliga förändring som sker inom såväl parti- och detaljhandelsföretagen, finns det anledning att mera ingående undersöka hur dessa företag väljer att använda Internet. Frågor som det finns intresse att försöka besvara är; Hur utnyttjar företag Internet? Hur omfattande är handeln över Internet idag? Hur har den utvecklats under senare tid? Vidare finns det även ett behov av att mera ingående undersöka hur företag använder Internet i sin kundkommunikation och hur Internet utnyttjas i marknadsföringssyfte. Med större kunskap om Internets olika användningsområden och hur pass omfattande utvecklingen varit, går det att skapa en bild av hur parti- och detaljhandeln integrerat Internet i sina affärsverksamheter. För att svensk parti- och detaljhandel ska kunna utvecklas och möta den allt hårdare internationella konkurrensen är förståelse och kunskap om och hur Internet används i parti- och detaljhandeln viktigt. Den här studien ska därför ses som ett kunskapsbidrag, där vi genererar större kunskap om hur svenska parti- och detaljhandelsföretag använder Internet i sin affärsverksamhet. 1.1 Syfte Syfte med rapporten är att i en omfattande studie undersöka hur den svenska parti- och detaljhandeln använder Internet i sina relationer med kunderna. Här ingår att beskriva omfattningen av den svenska parti- och detaljhandelns internetförsäljning samt att klargöra hur och i vilken grad företagen använder Internet för att kommunicera med kunderna. Vidare är även avsikten att få en bättre förståelse för hur och i vilken omfattning Internet används i företagens marknadsföring.

7 1.2 Studiens disposition Till en början genomförs i avsnitt 2 en genomgång av hur vi praktiskt gått tillväga för att genomföra denna studie. I avsnittet förs en diskussion kring urval, studiens representativitet och de avgränsningar som gjorts. I de efterföljande avsnitten 3 och 4 presenteras tidigare forskning och studieresultat som sedan ligger till grund för den fortsatta studien. I avsnitt 5 presenteras studiens resultat, något som innefattar parti- och detaljhandelns användning av Internet. I det avslutande avsnittet förs en sammanfattande diskussion och en reflektion göras kring studiens resultat. Här presenteras också förslag på fortsatt forskning. 7

8 2 METOD I det här avsnittet redovisas hur vi praktiskt gått tillväga för att genomföra studien. Vi redogör vidare för tillförlitligheten i studiens resultat och hur vi rent tekniskt har gått tillväga för att mäta internetförsäljningen. Avslutningsvis redovisas studiens avgränsningar. 2.1 Praktiskt tillvägagångssätt och urval Att mäta och beräkna den svenska parti- och detaljhandelns användning av Internet är något som är relativt omfattande. Studien kan delas upp i två delmoment, där både ett postalt enkätutskick och ett e-postutskick användes för att mäta och kvantifiera den svenska parti- och detaljhandelns användning av Internet. Den postala enkäten skickades ut till 500 partihandelsföretag och 500 detaljhandelsföretag. Företagen (med kontaktpersoner och adresser) inhämtades från Svensk Handels medlemsregister och baseras på ett slumpmässigt urval. I utskicket utgick ett följebrev och en enkät med ett tjugotal frågor (enkäterna redovisas i bilaga 1 och 2). Med hjälp av den information som samlades in skapades en bild av hur partihandelsföretagen använder Internet när det gäller försäljning, kommunikation och marknadsföring. För detaljhandeln utnyttjades det postala enkätutskicket endast för att mäta detaljhandelns kommunikation och marknadsföring över Internet. När det gäller detaljhandelsföretagen och deras beräknade försäljning över Internet utnyttjades istället ett e-postutskick (se bilaga 3), direkt riktat till de svenska detaljhandelsföretag (och utländska som är registrerade i Sverige) som har försäljning över Internet. De företag som ingick i utskicket är inhämtade från Internet. Vi har bland annat använt ett stort antal svenska portaler (exempelvis och för att skapa en bild av hur många och vilka företag som bedriver någon form av försäljning på Internet. Vidare har vi också i samarbete med Svenska Postorderföreningen (SPF) kunnat samla in försäljningssiffror från deras medlemmar, aktörer som tillsammans utgör en stor del av den svenska internethandeln. 2.2 Att uppskatta och beräkna detaljhandelsförsäljningen på Internet För att mäta detaljhandelsförsäljningen över Internet gjordes ett försök till totalundersökning, där alla detaljhandelsföretag som har försäljning över Internet inkluderas. Med ett sådant angreppssätt kan det alltid ifrågasättas huruvida vi kan ha missat något av de företag som har försäljning över Internet. Vår bedömning är att detta inte är ett stort problem. Sannolikt har vi utelämnat en del företag, men vår bedömning är att dessa företag överlag är mindre. De större företag som har Internetförsäljningen är med i urvalet och de flesta har dessutom besvarat e- postenkäten. För att uppskatta och beräkna försäljningen hos de företag som inte svarat på vårt utskick användes två olika modeller. För de mera välrenommerade företagen gjordes en analys av deras årsredovisning, detta för att skapa en uppfattning om dess totala omsättning. I de fall de var rena internetaktörer, låg dessa omsättningssiffror till grund för att uppskatta hur stor försäljning de hade över Internet (Här gjordes en uppräkning av omsättningen i linje med 8

9 delbranschens omsättningsökning under det senaste året, detta beroende på att årsredovisningen endast tar hänsyn till det närmast föregående årets omsättning). De lite större företagen som både har försäljning över Internet och i traditionella butiker, kontaktades i en del fall, detta för att klargöra ungefär hur stor andel av deras försäljning som skedde över Internet. De övriga företagen (ofta mindre) som inte besvarat vårt utskick, men som bevisligen har försäljning över Internet, delades in i två lika stora grupper. Den försäljning som dessa företag uppskattas ha, baseras på två olika nivåer som kunnat fastställas med stöd av de företag som besvarat enkäten. Vi har i det här fallet använt medianvärdet och värdet på förstakvartilen, två nivåer som på olika sätt speglar omsättningsnivån hos de företag som uppgett det nominella värdet på försäljningen över Internet. Genom att anta att hälften av de företag som har försäljning över Internet (men som inte besvarat enkäten) har en försäljning som uppgår till medianvärdet för de företag som besvarat enkäten medan den andra hälften har en omsättning i nivå med förstakvartilen har en nivå för de företag som inte besvarat enkäten uppskattats. 1 Även om det finns svagheter med ett sådant antagande det vill säga att det kan finnas företag som har betydligt mindre eller större försäljning i en del fall är det trots allt rimligt att försäljningen hos dessa företag kan ligga kring dessa nivåer. 2.3 Tillförlitligheten i enkätstudiens resultat Det urval av företag som gjorts för att mäta parti- och detaljhandelsföretagens användning av Internet är baserat på Svensk Handels medlemsregister, vilket gör att det får anses vara representativt för hela den svenska parti- och detaljhandelssektorn. Givetvis är alla handelsföretag inte medlemmar i Svensk Handel, men däremot många och dessutom de av betydande storlek. De allra minsta företagen, de utan några anställda, har exkluderats i studien. Urvalet uppgick till 500 parti- och 500 detaljhandelsföretag. Enkäten besvarades av 39 procent av partihandelsföretagen och 38 procent av detaljhandelsföretagen. En svarsfrekvens som måste anses som god och ge en representativ bild av urvalets respektive branscher. För att undersöka urvalets representativitet och överensstämmelse med verkligheten redovisas i tabell 2.1 fördelningen av det totala antalet företag efter storleksklass i Sverige enligt SCB:s företagsregister, CFAR, och i urvalet. Det framgår att det urval vi använt oss av överrepresenterar stora företag. Både i parti- och detaljhandeln uppgår till exempel andelen företag med 1-4 anställda (obs, exklusive företag med 0 anställda) till 62 procent medan andelen i detaljhandelsurvalet uppgår till 25 procent och i partihandelsurvalet till 19 procent. Tabell 2.1 Fördelning av parti- och detaljhandelsföretag efter storlek i urvalet samt totalt Detaljhandel Partihandel Antal anställda totalt enligt SCB Urvalet totalt enligt SCB Urvalet % 25% 62% 19% % 37% 19% 17% % 24% 11% 25% % 12% 8% 33% 200-0,1% 2% 0,2% 6% 1 Medianomsättningen via e-handel bland de svarande företagen uppgår till kronor per år medan värdet för det första kvartilen uppgår till kronor. 9

10 Betydelsen av att större företag är överrepresenterade i urvalet kan diskuteras. Om större företag i högre grad än små använder sig av Internet som hjälpmedel överskattar denna studie handelns totala användning av Internet. Dock har de frågor som besvarats av företagen uppvisat en påfallande liten skillnad mellan stora och små företag, varför detta inte torde vara något stort problem. Urvalets skevhet gentemot verklighetens sammansättning av företag torde således inte ge några alltför snedvridna resultat, emellertid är det viktigt att vara medveten om de större företagens överrepresentation. 2.4 Avgränsningar För att möjliggöra analysen av detaljhandelns användning av Internet har olika former av avgränsningar krävts. I den här studien har svenska parti- och detaljhandelsföretags användning av Internet studerats. Studien inkluderar således inte de utländska företag som har försäljning över Internet från sina respektive hemländer. Däremot inkluderas utländska företag som finns registrerade i Sverige och har svenska hemsidor. Vidare finns även en avgränsning i att denna studie endast mäter den svenska parti- och detaljhandeln, här inkluderas således inte försäljning av tjänster, etc. Det senare innefattar försäljningen av resor, biljetter och andra typer av produkter som inte direkt kan härröras till den egentliga detaljhandeln. Ett annan konkret avgränsning är att vårt urval inte inkluderar den försäljning av telefoner och telefoniprodukter som görs av de olika teleoperatörerna (Telia, TELE2, etc.) som är verksamma i Sverige. Även om denna försäljning uppgår till relativt stora belopp inkluderas dessa ej i våra beräkningar. Anledningen till det är att det är mycket svårt för dessa aktörer att uppskatta det totala värde på de kringtjänster som säljs (abonnemang), eftersom dessa intäkter inte kan preciseras vid försäljningstillfället och inte definieras som detaljhandel utan istället är en form av tjänst. 10

11 3 ANVÄNDNINGEN AV INTERNET HOS FÖRETAG OCH INDIVIDER I det här avsnittet beskrivs företagens drivkrafter att integrera Internet i affärsverksamheten. Vidare görs en beskrivning av hur hushåll, individer och företag använder Internet, samt vad som är viktigt för att kunna utveckla internetanvändningen. 3.1 Varför integrerar företag Internet i sin affärsverksamhet? Den utveckling vi sett under senare år, där företagens användning av Internet blir allt mer omfattande, drivs av flera faktorer. För företagen är möjligheten att expandera och hitta nya marknader för sina produkter en viktig faktor (Kraemer, m fl., 2002). En annan drivkraft för företagen är att Internet gör det lättare för dem att kommunicera och på så vis koordinera både kunder och medarbetare. Administrativa kostnadsreduceringar och lägre marknadsföringskostnader är därför viktiga drivkrafter som bidrar till att företag väljer att investera i och integrera Internet i affärsverksamheten. En annan aspekt är att leverantörer och kanske framförallt kunder efterfrågar möjligheten att använda Internet i sina relationer med företaget. Om enbart konkurrerande företag tillmötesgår kunder och leverantörer i det här avseendet kan det få negativa konsekvenser för de företag som inte hänger med i utvecklingen. Det innebär att även konkurrerande företags internetstrategi och kunders efterfrågan för att använda Internet, är drivande för i vilken företag använder sig av Internet i sin affärsverksamhet. 3.2 Hur använder individer och hushåll Internet? Individers och hushållens användning av Internet är idag utbrett bland svenskarna. Ungefär 5,3 miljoner svenskar (82 procent av alla svenskar i åldrarna år) utnyttjade Internet under första kvartalet 2004 (SCB, 2004). Användning av Internet i hemmet, i förhållande till på arbetet, är idag betydligt mera vanligt. Nästan dubbelt så stor andel av de personer som använder Internet, uppger att de gör det i hemmet (SCB, 2004). 69 procent av alla svenskar hade använt Internet i hemmet under första kvartalet 2004, vilket kan jämföras med att endast 37 procent utnyttjat det på arbetet. Individernas användning av Internet innefattar ett flertal olika användningsområden. Det kanske vanligaste användningsområdet är kommunikation och då i form av att individen använder e-post kommunikation med andra, både privat och i arbetet. Andra användningsområden som Internet används för är informationssökning, underhållning samt inköp av varor och tjänster. Svenskarnas val att utnyttja Internet för inköp av varor och tjänster visar sig dock inte vara så vanligt i förhållande till Internets många andra användningsområden. Trots det kan man se att en relativt stor andel av svenskarna har erfarenhet av att handla över Internet. Cirka 33 procent av den svenska befolkningen i åldrarna år, hade någon gång under första kvartalet 2004 beställt en vara eller tjänst på Internet. Individers och hushålls benägenhet av att handla, kommunicera och söka information över Internet är därför en mycket stark drivkraft för att företag ska utveckla Internet till en naturlig del i sin relation med kunderna. 11

12 3.3 I vilken omfattning använder företagen Internet? När det gäller företagens användning av Internet visar tidigare undersökningar att användningen av Internet är relativt omfattande. Stora skillnader föreligger dock mellan olika branscher och delbranscher. Bland de större företagen med mer än 50 anställda har idag i praktiken alla tillgång till Internet. Bland de mindre företagen är andelen något lägre, generellt kan dock konstateras att cirka 90 procent av alla företag idag har tillgång till Internet (SCB, 2004). När det gäller företagens användning av egna hemsidor är utnyttjandet mycket högt även här, cirka 80 procent av alla företag med mer än 10 anställda hade en egen hemsida år Även här förelåg skillnader mellan företag beroende på storlek. De större företagen hade i betydligt större tillgång till en egen hemsida. När det gäller handel över Internet visar tidigare studier att handeln är betydligt större mellan företag än mellan företag och konsument. I tidigare studier där e-handeln analyserats har det visat sig att uppemot 17 procent av alla företag (med mer än 10 anställda) tog emot beställningar över Internet år Denna nivå visar hur stor andel av alla företag som tagit emot en beställning under perioden, resultatet visar inte om det föreligger skillnader mellan företag som vänder sig direkt till konsument eller företag som enbart säljer till andra företag (SCB, 2004). Den sammantagna bilden visar dock att företagens användning av Internet är något som kan delas upp i flera olika användningsområden, något som också klargjorts i tidigare studier. (Klein, 1998 samt Peterson m fl., 1997) Viktigt för en framgångsrik relation över Internet Oavsett hur företaget utnyttjar Internet finns det dock ett antal generella kriterier som är avgörande för hur framgångsrikt Internet kan integreras i affärsverksamheten. För det första är hemsidans utformning, det vill säga om den är användarvänlig, av stor betydelse för hur företaget ska lyckas integrera Internet i affärsverksamheten. Här ingår bland annat samspelet mellan de (tekniker) som konstruerar hemsidan och de som använder den (Balsvik, 2001). För det andra är användarnas kompetens avgörande för i vilken användarna kan ta till sig den information och service som finns att tillgå på hemsidan. Om användarna inte har erfarenhet eller kunskap nog för att använda Internet är det en stor begränsning för företaget i dess intention att använda Internet i kundrelationerna. Användaracceptansen är också viktig, om kunderna inte ser fördelarna med att använda Internet kommer deras användning av Internet också att vara mycket begränsad. Sammantaget visar detta att företagens möjligheter att använda Internet både är beroende av hemsidans användarvänlighet och av kundernas acceptans och förmåga att använda Internet. Resonemanget kan sammanfattas i följande tre punkter: Användarvänlighet Användarnas kompetens Användarnas acceptans Alla dessa kriterier är idag till stora delar uppfyllda. En hög internetpenetration, drygt 80 procent av alla svenskar använder Internet, är ett bevis för att en mycket stor andel av befolkningen accepterat Internet och använder det i sin vardag. Kompetensen hos användarna är lite svårare att precisera, av erfarenhet leder ett större användande till bättre kunskap 12

13 (Hedlund, 2001). Att en stor andel av befolkningen har använt och använder Internet bidrar därför till att kompetensen kan antas vara relativt hög hos användarna idag. När det sedan gäller användarvänligheten är det något som utvecklats mycket under senare år. Användarvänlighet är delvis beroende av hur väl den enskilda hemsidan kan navigeras. Minst lika viktigt är utbyggnaden av bredbandsnätet, där tillgången till bredband är något som stimulerar till ökat användande. En större utbyggnad av bredbandsnätet är därför en viktig faktor som indikerar en större användarvänlighet i samband med utnyttjandet av Internet. Vidare kan man också se förändringar och förbättringar i hur hemsidorna konstrueras, vilket bidrar till en bättre funktionalitet och användarvänlighet. 13

14 4 FÖRETAGENS ANVÄNDNING AV INTERNET I det här avsnittet görs en ingående beskrivning av företagens användning av Internet, med utgångspunkt från olika användningsområden. Det inkluderar kommunikation över Internet, information och marknadsföring över Internet, samt försäljning över Internet. 4.1 Hur använder företag Internet i sina relationer med kunderna? Tidigare studier visar att användning av Internet kan delas upp i tre olika användningsområden (Hedlund, 2003). Internet är för många företag en kommunikationskanal, där företaget och kunderna kan kommunicera med varandra. Vidare utnyttjas även Internet för information och marknadsföring. Hemsidan är här en viktig del för att informera och marknadsföra företaget och dess produkter. För en del företag är Internet också en försäljningskanal, där kunder direkt via hemsidan kan göra beställningar av varor och tjänster. Företagens användning av Internet omfattar således flera områden, något som illustreras i figur 4.1. Huruvida företagen utnyttjar Internet för alla användningsområden är högst individuellt och kan skilja sig mellan företag, branscher och delbranscher. Det senare inkluderar företag i partihandeln respektive detaljhandeln. Den här indelningen av användningsområdena i olika kanaler (kommunikation, information och marknadsföring samt försäljning) kommer dock att ligga till grund för rapportens fortsatta framställning och är därför ett ramverk för den fortsatta diskussionen. Figur 4.1 Företagens användning av Internet Kommunikation Information och marknadsföring Försäljning Källa: Hedlund, 2003 Företagets användning av Internet 4.2 Kommunikation över Internet Möjligheten att använda Internet som en kommunikationskanal är mycket vanligt bland företag. I en internationell studie visar det sig att 99,9 procent av alla detaljhandelsföretag som använder sig av Internet också använder Internet för att kommunicera (Kraemer m fl, 2002). Det gäller både internt inom företaget och externt mellan företaget och dess kunder och leverantörer. 14

15 Möjligheten att kommunicera över Internet bidrar till att företag mycket snabbt och kostnadseffektivt kan skicka skriftlig information långa sträckor (Peterson m fl, 1997). Motsvarande effektivitet kan bara uppnås med telefon alternativt med fax, vilket gör Internet till ett förstklassigt kommunikationsverktyg. Förutom den här typen av kommunikation, som kan karaktäriseras av att vara tvåvägskommunikation där båda parterna är aktiva, finns det även en annan form av kommunikation. Bara genom att kunderna går in på företagets hemsida, gör att företaget kommunicerar ett budskap (information) till kunden. Den här typen av kommunikation kräver enbart en aktiv part, vilket gör att den kan beskrivas som envägskommunikation Hur kommunicerar företag över Internet? Företagens användning av Internet innebär att hemsidan idag är en viktig del i företagets kommunikation med kunderna. För många företag kan hemsidan idag beskrivas som ansiktet utåt gentemot kunderna. För kunderna är hemsidan i många fall den första kontaktytan som utnyttjas för att söka information om företaget och dess produkter. Den information som finns att tillgå på hemsidan bidrar till att kunderna i många fall inte behöver ta kontakt med företaget via andra kommunikationskanaler, däribland e-post och telefon. Den avlastning hemsidan bidrar med kan således bidra till stora kostnadsbesparingar, både i tid och i resurser för det enskilda företaget. Företagens allt större användning av e-post i sin kommunikation med kunderna har bidragit till att kunderna blivit allt mera konkreta i sin kommunikation. Företagens vilja att använda e-post har vidare bidragit till att företag försöker utveckla nya tekniska lösningar, detta exempelvis genom att standardiserade svar ska kunna skickas ut i samband med förfrågningar från kunder. Med den utveckling vi haft under de senaste åren har e-postanvändningen ökat markant mellan företag och konsument. Tidigare studier visar dock att användningen av telefon och e-post idag är ungefär lika omfattande (Hedlund, 2003). Med en fortsatt utveckling för e-postanvändningen kan denna dock överstiga användningen av telefonen inom en snar framtid. Möjligheten och den relativa enkelheten att använda Internet har vidare bidragit till att kommunikation mellan företag och konsument intensifierats i vissa avseenden (Hedlund, 2003). Med möjlighet att skicka iväg e-post har företag i en del fall fått mera förfrågningar, något som kan förklaras av att e-postkommunikation i många fall är betydligt enklare att använda, och i en del fall kan beskrivas som mera informell kommunikation. En allt mer intensifierad kommunikation kan i förlängningen också bidra till att kunderna blir allt mer lojala gentemot företaget, vilket skulle kunna attrahera en allt mera omfattande kommunikation mellan företagen och deras kunder (Quelch och Klein, 1996). Den sammantagna bilden visar att företagens möjligheter att använda Internet som en kommunikationskanal kan få inverkan på hur och i vilken omfattning företag och kunder kommunicerar. Med anledning av detta vore det därför intressant att inhämta information som visar hur kommunikation över Internet sker idag och huruvida den förändrats under de senaste åren. Hur och i vilken omfattning använder parti- och detaljhandeln Internet för att kommunicera med sina kunder? Föreligger det skillnader mellan parti- och detaljhandeln när det gäller hur de kommunicerar över Internet? En förklarande faktor till varför det skulle föreligga skillnader mellan dessa branscher är graden av kundkontakt. Detaljhandeln har betydligt fler kundkontakter och kanske helt skilda förutsättningar och behov när det gäller kundkommunikation än partihandeln. Hur påverkar detta användningen av Internet som ett 15

16 kommunikationsverktyg för företag i de respektive branscherna? Detta är frågor som det finns anledning att försöka finna mera kunskap kring. 4.3 Information och marknadsföring över Internet Förutom att Internet används som kommunikationskanal, används det också som en informations- och marknadsföringskanal. Användningen av Internet som informations- och marknadsföringskanal är i många avseenden överlägset andra marknadsföringskanaler. Anledningen är att Internet har en mycket lång räckvidd samtidigt som företaget till en relativt låg kostnad kan nå ut till ett stort antal intressenter. Andelen svenska företag som år 2004 hade en egen hemsida uppgick till cirka 82 procent (SCB, 2004). Detta kan jämföras med att 79 procent hade egen hemsida år Företagens användning av hemsidor har således ökat under det senaste året, om än marginellt. De företag som har en egen hemsida är framförallt större företag, som upplever att en sådan investering inte är alltför betungande för företagets ekonomi. Mindre företag har inte resurser eller ser ingen direkt koppling mellan hemsidan och en ökad försäljning, vilket gör att de avstår från att profilera sig med en egen hemsida. Det föreligger också skillnader mellan olika delbranscher. Den finansiella sektorn och energisektorn är branscher där utnyttjandet av hemsidor är stort (SCB, 2004) Hur använder företag Internet för information och marknadsföring? Idag har företag (i synnerhet stora företag) i allt större börjat profilera sig på Internet. Den information som finns på hemsidorna varierar, men historik, produktinformation, anställda samt kommande aktiviteter är ofta vanligt förekommande information på hemsidorna. Förutom att hemsidan är en informationskanal utnyttjar företagen också Internet i sin marknadsföringsstrategi. Företagen marknadsför sina produkter direkt via hemsidan men även via olika marknadsföringsåtgärder (banners, pop-ups) på Internet. Den utveckling vi sett visar dock att företagens integrering med andra hemsidor är relativt begränsad. På motsvarande sätt har utvecklingen också gått långsamt när det gäller marknadsföringen över Internet, även om det börjat öka under senare tid. Idag beräknas onlinemarknadsföringen, eller de totala reklaminvesteringarna i marknadsföring på Internet, uppgå till cirka 1,1 miljarder (IRM, 2004). Detta utgör dock en begränsad del av de totala marknadsförings- och reklaminvesteringarna som företag har. Cirka 2,3 procent av de totala reklaminvesteringarna förläggs idag till Internet (IRM, 2004). Med en alltjämt stark tillväxt i delar av internetmarknadsföringen kan dock denna andel förväntas öka i framtiden. En trend är att Internet börjat integrerats med de traditionella marknadsföringskanalerna i stor. Internet har bidragit till att traditionella marknadsföringskampanjer har kunnat fördjupas och förlängas, en konsekvens och en utveckling av att Internet utnyttjas på det sätt som det är bäst lämpat för, det vill säga interaktion. (Hedlund, 2003). Företagens prioritering av sina hemsidor har vuxit mycket med tiden. Lite större företag lägger idag resurser på att uppdatera hemsidan kontinuerligt och dagligen. Företagen har idag insett att en icke uppdaterad hemsida är dålig reklam om man vill göra gällande att företaget ligger i framkant och vill attrahera kunder. En annan trend är den allt större individualiseringen som internetanvändningen har medfört. Möjligheten att använda Internet har bidragit till att företag idag sakta börjat utnyttja Internet som ett led i att individualisera den marknadsföring som 16

17 företaget bedriver gentemot sina kunder. Utvecklingsmöjligheterna är många och den förändring vi sett att Internet bidragit till, när det gäller information och marknadsföring, kommer därför att kunna fortsätta i framtiden. För att bättre kunna förstå hur och i vilken omfattning företag använder Internet finns det därför ett intresse av att mäta användningen av företagens informations- och marknadsföringsaktiviteter på Internet. Hur omfattande är marknadsföringen på Internet? Hur använder företaget Internet i sin marknadsföring? Hur har utvecklingen varit under de senaste åren och hur kan den förväntas fortgå? Föreligger det skillnader mellan olika branscher, använder detaljhandeln (och olika delar av detaljhandeln) Internet på andra sätt eller i annan omfattning än partihandeln? Detta är frågor som det finns anledning att undersöka. 4.4 Försäljning över Internet Försäljningen över Internet har under de senaste åren utvecklats starkt. Enligt en tidigare studie uppskattades att cirka 17 procent av alla svenska företag tog emot beställningar över Internet år 2003 (SCB, 2004). Även om det sannolikt föreligger skillnader mellan olika delbranscher visar resultatet att internethandeln tas på allt mer allvar bland dagens företag Vilka trender har vi kunnat se under senare år? Idag säljs det mesta över Internet och företag som bedriver försäljning över Internet finns representerade i de flesta branscher. När det gäller partihandeln finns inga studier som visar huruvida det föreligger skillnader mellan olika delar av partihandeln. Den generella bilden är dock att handeln över Internet växer inom hela partihandeln. Inom detaljhandeln finns en tydligare utveckling, där har Internet vuxit och tagit marknadsandelar inom en del områden. De branscher där handeln över Internet haft inverkan och påverkat den traditionella butiksförsäljningen är hemelektronikbranschen, bokbranschen och skivbranschen. Dessa branscher har under senare år sett en allt större försäljning över Internet. Exempel på svenska aktörer som utvecklat internetförsäljningen i dessa branscher är Adlibris och Bokus i bokbranschen, Netonnet, ONOFF, Siba och Elgiganten i hemelektronikbranschen samt CDON, Ginza och Home Entertainment i skivbranschen. Den övergripande bilden visar att det både är nya och gamla aktörer som finns representerade i de respektive branscherna. Den traditionella postorderhandeln, där både kläder och andra sällanköpsvaror finns representerade, har också stått inför en förändring där e-handeln har blivit mycket lyckosam. Dessa aktörer har med stöd av en väl uppbyggd kundbas och redan befintliga affärsmodeller kunnat utnyttja Internet, något som gjort att internethandeln idag står för cirka 25 procent av den totala försäljning (SPF, 2004). Livsmedelsbranschen är en annan bransch där en del aktörer har provat att utveckla handeln över Internet med dagligvaror. Många inom den här sektorn har dock lagt ner sin försäljning även om det finns aktörer som fortfarande är aktiva. Logistiken är här ett problem, svårigheten att skapa efterfrågan hos kunderna för att handla på Internet har också visat sig vara en utmaning. I de större städerna finns aktörer som hittat sitt kundsegment och således kunna utveckla internetförsäljningen. Netextra, en dagligvaruaktör som är verksam i Stockholmsregionen, är ett exempel på en sådan aktör. 17

18 4.4.2 Finns det några gemensamma produktegenskaper som kan förklara utvecklingen i detaljhandeln? Tidigare studier har beskrivit att Internet i framtiden inte primärt kommer att utvecklas till en försäljningskanal (Peterson m fl. 1997). Internet anses inte kunna utvecklas till ett substitut för den traditionella handeln, eftersom distributionen av produkter via Internet inte är möjligt om inte produkterna är av digital art. Produktegenskaper som beskrivs vara avgörande för Internets framgång som försäljningskanal är exempelvis om produkterna är dyra/billiga samt om de är standardiserade/unika. Standardiserade produkter som kunden inte behöver undersöka eller som de av tidigare erfarenhet har relativt god kunskap om, är produkter som antas kunna säljas via Internet. Mera komplexa produkter, som kräver utvärdering eller säljstöd i samband med köpsituationen, kan därmed antas vara mindre lämpliga att sälja via Internet. Produktens pris kan ha olika inverkan på förutsättningarna för att produkten ska kunna säljas via Internet. Dyra produkter kräver ofta betydligt större utvärdering i samband med köpet. Att köpa billiga produkter på Internet kan dock bli dyrt om köpet medför transportkostnader. Båda dessa parametrar indikerar därför att dyra respektive billiga produkter har olika utmaningar när det gäller möjligheterna att kunna säljas via Internet. Kundens kunskap om den aktuella produkten blir därför avgörande för i vilken kunder väljer att handla på Internet. Kunskap som kan inhämtas på olika sätt, exempelvis genom att kunden innan beställning på Internet besöker en traditionell butik för att få information och kunskap om produktens kvalitet, funktionalitet, etc. En annan faktor som är förklarande för hur väl produkter kan tänkas sälja på Internet, är i vilken grad produkterna attraherar den specifika kunden. För produkter som engagerar kunder är Internet en mindre lämplig försäljningskanal. Kunder som väljer att handla över Internet idag handlar inte där därför att det är roligt och stimulerande. Detta styrks av tidigare studier som visar att konsumenter som handlar över Internet till övervägande del karaktäriseras av att de inte tycker att det är särskilt stimulerande att handla (Hedlund, 2001). Produkter som inte engagerar konsumenterna och som inte har ett emotionellt värde har därför större möjligheter att kunna säljas via Internet. Viktigt att beakta är att kundernas engagemang och produkternas emotionella värde kan skilja sig mellan olika produkter och mellan situationer Hur skiljer sig internetförsäljningen mellan branscher vad är intressant att undersöka? Försäljningen över Internet har under de senaste åren utvecklats starkt, både vad gäller försäljningens omfattning och hur företagen valt att integrera Internet i den traditionella verksamheten. Detta har i viss mån studerats tidigare. Någon mer omfattande studie som både haft för avsikt att studera parti- och detaljhandeln har dock inte genomförts under senare tid. I den här studien finns det därför ett behov av bättre förståelse och mera kunskap om hur internethandeln utvecklats under det senaste året, det gäller både för parti- och detaljhandeln samt inom de respektive delbranscherna. Frågor som behöver besvaras är därför, hur omfattande är internetförsäljningen hos parti- och detaljhandelsföretagen? Föreligger det skillnader mellan de båda delbranscherna och vad förklarar detta? Hur har försäljningen utvecklats under den senaste tiden och hur ser företagen på den framtida utvecklingen? Detta är frågor som vi har för avsikt att få mera kunskap om. 18

19 5 RESULTAT I detta kapitel presenteras resultatet av den enkätundersökning som besvarats av 197 partihandelsföretag och 192 detaljhandelsföretag. Dessutom redovisas resultatet från den kartläggning HUI genomfört av detaljhandels försäljning via Internet. Redovisningen av svaren följer företagens användningsområden på Internet, det vill säga försäljning, kommunikation samt information och marknadsföring. Till en början redovisas dock företagens internetanvändande i allmänhet. 5.1 Företagens användning av Internet Den kanske tydligaste signalen på om företagen använder Internet som en del i sin verksamhet är om företaget har en hemsida eller ej. På detta område är partihandlarna något före detaljhandlarna. Resultatet redovisas i diagram 5.1 och visar att 83 procent av partihandlarna använder sig av en hemsida. Motsvarande andel för detaljhandlarna uppgår till 66 procent. Diagram 5.1 Parti- och detaljhandelsföretag med och utan hemsida 90% 80% 83% 70% 66% Detaljhandel Partihandel 60% 50% 40% 34% 30% 20% 17% 10% 0% Har hemsida Har inte hemsida I avsnitt 3.3 framgick att andelen företag som, enligt SCB, har en hemsida uppgår till 82 procent. Användningen av Internet är således låg inom detaljhandeln jämfört med inom partihandeln och inom andra sektorer som tjänstesektorn. Detta kan sannolikt förklaras av typen av affärsverksamhet. Partihandelns försprång beträffande Internet har visats tidigare och syns återigen i denna studie. En förklaring är partihandlarnas tidiga användning av EDI, som är en form av elektroniskt hjälpmedel i affärerna. Elektronisk handel är således inte lika nytt för partihandlarna, vilket kan förklara försprånget gentemot detaljhandeln. Sannolikt kan också partihandlarnas typ av affärer, det vill säga mellan företag, vara en faktor som kan förklara skillnaden mellan partioch detaljhandelns integrering av Internet i affärsverksamheten (Arnberg och Rämme 2002). 19

20 Internets användningsområden kan som tidigare delas upp på försäljning, kommunikation samt information och marknadsföring. I många fall används samtliga områden av de svarande företagen. Företagen ombads dock i denna fråga att rangordna de tre olika kanalerna. Bland detaljhandelsföretagen visade det sig att 48 procent i första hand använder sig av Internet som kommunikationskanal. Nästan lika många, 40 procent, placerade Internet som informations- och marknadsföringskanal som det första alternativet. Endast 12 procent av detaljhandlarna uppger att Internet framförallt används som en försäljningskanal. Svaren redovisas i diagram 5.2. Diagram 5.2 Prioriterat användningsområde för Internet i parti- och detaljhandeln 60% 50% Detaljhandeln 48% Partihandeln 51% 40% 40% 30% 29% 20% 20% 12% 10% 0% Försäljning Kommunikation Information och marknadsföring Partihandelsföretagen skiljer sig något mot detaljhandelsföretagen. I partihandlarnas relation till kunderna används Internet främst som ett verktyg för information och marknadsföring, vilket 51 procent av de tillfrågade svarade. Av de svarande menar 29 procent att de i första hand använder Internet som kommunikationskanal medan endast 20 procent anger att försäljning är det viktigaste användningsområdet för Internet i relationen med kunderna. Hur de tre användningsområdena kommunikation, information och marknadsföring samt försäljning används av företagen analyseras närmare i följande avsnitt. 5.2 Kommunikation över Internet Trots Internets framfart är telefonen fortfarande nummer ett bland kommunikationskanalerna. Resultatet från denna studie tyder dock på att Internet redan är alternativt inom kort kommer att vara det verktyg som efter telefonen är störst för kommunikation. Tidigare hjälpmedel som fax och brev minskar i betydelse. Respondenterna har besvarat frågan genom att gradera varje alternativ med en siffra mellan 1 och 7 (där 1 innebär liten användning och 7 mycket stor användning). De olika svaren har 20

En studie som bygger på intervjuer med ledande svenska detaljhandelsföretag. Andreas Hedlund

En studie som bygger på intervjuer med ledande svenska detaljhandelsföretag. Andreas Hedlund En studie som bygger på intervjuer med ledande svenska detaljhandelsföretag Andreas Hedlund Sammanfattning Företagens användning av Internet är idag mycket omfattande. De flesta företag har idag tillgång

Läs mer

Q3-2010 Jetshop gör handel på nätet enkelt och lönsamt för butiker och konsumenter

Q3-2010 Jetshop gör handel på nätet enkelt och lönsamt för butiker och konsumenter e-survey Q3-2010 Jetshop gör handel på nätet enkelt och lönsamt för butiker och konsumenter FÖRORD OCH KOMMENTAR Socala medier har nu på bred front slagit igenom som en naturlig del i kommunikation och

Läs mer

e-handeln når nya nivåer

e-handeln når nya nivåer + 24,5 % e-barometern Q4-2007 e-handeln når nya nivåer E-handelns försäljning steg under 2007 års fjärde kvartal med 24,5 procent. Svensk e-handel har, efter denna starka tillväxt, nått nya höjder och

Läs mer

Stark inledning på det nya e-handelsåret

Stark inledning på det nya e-handelsåret + 13 % e-barometern Q1 2010 Stark inledning på det nya e-handelsåret Den starka tillväxttakten under fjolårets slut håller i sig och året inleddes med en kraftfull försäljningsuppgång, 12,8 procent, under

Läs mer

Kraftfull avslutning på e-handelsåret 2009

Kraftfull avslutning på e-handelsåret 2009 + 15 % e-barometern Q4 2009 Kraftfull avslutning på e-handelsåret 2009 Försäljningen över internet satte återigen full fart under fjärde kvartalet 2009. Lågkonjunkturen lämnade under de tre första kvartalen

Läs mer

Konsumenters prismedvetenhet gynnar e-handeln

Konsumenters prismedvetenhet gynnar e-handeln + 8 % e-barometern Konsumenters prismedvetenhet gynnar e-handeln Trots den ekonomiska oro som råder fortsätter e-handeln att uppvisa positiva tillväxttal. Försäljningen över internet ökade med 7,9 procent

Läs mer

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag Handelsbarometern Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag Oktober 2015 Inga nyanställningar planeras för handeln Framtidsindikatorn fortsätter att uppvisa negativa

Läs mer

4. Internet som informationskälla 16

4. Internet som informationskälla 16 Innehållsförteckning Sammanfattning och slutsatser 1. Inledning 5 2. Företag som agerar på en global marknad 7 2.1 10 kommuner är hemvist för nästan 40 procent av e-handelsföretagen 2.2 60 procent av företagen

Läs mer

DETALJHANDELN I ESKILSTUNA 2013

DETALJHANDELN I ESKILSTUNA 2013 DETALJHANDELN I ESKILSTUNA 2013 HUI Research Sep-Okt 2014 Anna Mocsáry Henrik Vestin 2010 David Naylor FÖRORD HUI Research har på uppdrag av Eskilstuna Innerstad AB genomfört en kartläggning och analys

Läs mer

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Så handlar vi på nätet 2011 Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Innehållsförteckning Sammanfattning och slutsatser... 3 1. Inledning... 5 2. E-handelsföretag på en global marknad... 6

Läs mer

Tjänster i julhandeln

Tjänster i julhandeln Tjänster i julhandeln Innehållsförteckning 1. Förord...3 2. Konsumenterna efterfrågar tjänster i årets julhandel och är redo att betala...4 3. Detaljhandeln tjänstefieras...6 4. Presentkortsförsäljningen

Läs mer

Stark avslutning på e-handelsåret 2010

Stark avslutning på e-handelsåret 2010 + 16 % e-barometern Stark avslutning på e-handelsåret 2010 Postens och HUI:s e-barometer visar att e-handelns försäljning steg med 15,6 procent under 2010 års sista kvartal. Det är den starkaste tillväxten

Läs mer

E-handeln 2012- miljarder riskerar gå upp i rök SILENTIUM AB COPYRIGHT WWW.SILENTIUM.SE

E-handeln 2012- miljarder riskerar gå upp i rök SILENTIUM AB COPYRIGHT WWW.SILENTIUM.SE E-handeln 2012- miljarder riskerar gå upp i rök Presentationsupplägg Fakta om undersökningen Sammanfattning Undersökningsresultat FAKTA OM UNDERSÖKNINGEN Denna undersökning är gjord av Silentium 1 7 mars

Läs mer

Tendensrapport 2011. Sveriges Marknadsförbund Sida 1 (17)

Tendensrapport 2011. Sveriges Marknadsförbund Sida 1 (17) De största utmaningarna för dagens marknadsförare Det här innebär det utökade medielandskapet Så mäter företag effekt av sina marknadsaktiviteter Så arbetar företag med sociala medier och e-postmarknadsföring

Läs mer

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi Handelns betydelse för Sveriges ekonomi 7% 6% 6% 6% 5% En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln

Läs mer

Stigande optimism i e-handeln

Stigande optimism i e-handeln + 4 % e-barometern Q2 2009 Stigande optimism i e-handeln Den ekonomiska krisen har pressat ner e-handelns kraftiga tillväxt till svagare nivåer men optimismen bland e-handlarna stiger trots detta. Försäljningen

Läs mer

E-handeln tror på stark julhandel

E-handeln tror på stark julhandel + 6 % e-barometern Q3 2009 E-handeln tror på stark julhandel Efter en svag ökning under andra kvartalet steg tillväxten under det tredje kvartalet till 5,8 jämfört med samma period föregående år, en tillväxttakt

Läs mer

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG Kerstin Eriksson Näringspolitiskt ansvarig, Famna Tillväxtrapport för idéburen vård och social omsorg Detta är den andra tillväxtrapporten som Famna

Läs mer

LRF Konsults Lönsamhetsbarometer

LRF Konsults Lönsamhetsbarometer LRF Konsults Lönsamhetsbarometer APRIL 1 Sjunkande lönsamhet bland landets småföretag 9 av Sveriges företag har färre än 1 anställda. Det gör dem till en grupp med en betydande roll för den svenska ekonomins

Läs mer

Stor optimism för julhandeln på nätet

Stor optimism för julhandeln på nätet + 14 % e-barometern Q3 2010 Stor optimism för julhandeln på nätet Postens och HUIs e-barometer visar att e-handelns försäljning steg med 14,0 procent under årets tredje kvartal. E-handelns tillväxt har

Läs mer

Connecting ecommerce and Digital Marketing. E-handel inom B2B. Stor potential, men dåligt utnyttjad av svenska företag

Connecting ecommerce and Digital Marketing. E-handel inom B2B. Stor potential, men dåligt utnyttjad av svenska företag E-handel inom B2B Stor potential, men dåligt utnyttjad av svenska företag Sverige ligger internationellt sett långt fram inom internetmognad och i framkant gällande telekommunikation. Men svensk tillverkande

Läs mer

FRANCHISING I SVERIGE 2013

FRANCHISING I SVERIGE 2013 Tryck: Lindgren & söner AB, Mölndal 214 FRANCHISING I SVERIGE 213 S P O NS O R ER Undersökningen är utförd av Handelns Utredningsinstitut (HUI) på uppdrag av föreningen Svensk Franchise. Svensk Franchise

Läs mer

DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014. En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet

DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014. En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014 En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet B1 Sammanfattning För femte året i följd har Svensk Digital Handel (tidigare Svensk Distanshandel) tagit fram rapporten Digital

Läs mer

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag Handelsbarometern Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag April 2015 2015-01-16 Höjda arbetsgivaravgifter slår hårt mot lönsamhet och anställningar i handeln Framtidsindikatorn

Läs mer

Nyckeltal för E-handeln

Nyckeltal för E-handeln Nyckeltal för E-handeln 2012-2013 Om undersökningen Detta är första året som Svensk Distanshandel tar fram en undersökning om olika nyckeltal specifika för e-handeln. Det finns i dagsläget flera rapporter

Läs mer

på julhandeln 2014 2014-11-28

på julhandeln 2014 2014-11-28 PostNord tar tempen på julhandeln 2014 2014-11-28 PostNord tar tempen på julhandeln METOD Denna rapport bygger på en undersökning med 2007 respondenter genomförd den 23-25 november 2014 med ett riksrepresentativt

Läs mer

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi Handelns betydelse för Sveriges ekonomi 2014 7% 6% 5% En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln

Läs mer

Handelsbarometern. Oktober Svensk Handels indikator på optimismen och framtidsförväntningarna bland handelns företag

Handelsbarometern. Oktober Svensk Handels indikator på optimismen och framtidsförväntningarna bland handelns företag Handelsbarometern Svensk Handels indikator på optimismen och framtidsförväntningarna bland handelns företag Oktober 2014 Svenskt Tenn, Stockholm Foto: Björn Mattisson 2014-10-15 Färre anställda trots ökad

Läs mer

Hänger Du med i den Digitala Affärsutvecklingen?

Hänger Du med i den Digitala Affärsutvecklingen? Hänger Du med i den Digitala Affärsutvecklingen? Undersökning presenterad på Radar i2i FREDRIK RUNNQUIST R.Rev. 1.0 Sida 2 av 13 Hänger Du med i den Digitala Affärsutvecklingen? Vad händer? Alla verksamheter

Läs mer

SAMMANFATTNING, REFLEKTION & FÖRSLAG

SAMMANFATTNING, REFLEKTION & FÖRSLAG SAMMANFATTNING, REFLEKTION & FÖRSLAG Utredning av Miljöledningssystem och Koldioxidkartläggning EMC Sverige Undersökning och rapport utförd av Annlie Zell och Syfte, målgrupp/urval och tillvägagångssätt

Läs mer

Jämställt företagande i Jämtlands län

Jämställt företagande i Jämtlands län NR. 1 JÄMTSTÄLLT.COM RAPPORTSERIE Jämställt företagande i Jämtlands län Andreas Mångs (fil. lic.) PhD Candidate Linnaeus University School of Business and Economics JÄMSTÄLLT FÖRETAGANDE I JÄMTLANDS LÄN

Läs mer

Marknadsförare Digitala Medier och E-handel, Linköping

Marknadsförare Digitala Medier och E-handel, Linköping Marknadsförare Digitala Medier och E-handel, Linköping Texter Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kunskaper om Projektledning av marknadsföringsaktiviter Logistiklösningar vid e-handel Juridik

Läs mer

Kundkommunikation i förändring. en studie om svenska företags vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Kundkommunikation i förändring. en studie om svenska företags vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Kundkommunikation i förändring en studie om svenska företags vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Posten Meddelande Kundkommunikation i förändring 1 Förord Posten lever mitt i ett

Läs mer

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över optimismen och framtidsförväntningarna bland handelns företag

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över optimismen och framtidsförväntningarna bland handelns företag Handelsbarometern Svensk Handels indikator över optimismen och framtidsförväntningarna bland handelns företag Februari 2015 2015-01-16 Planer på att minska antalet anställda sänker handlarnas framtidstro

Läs mer

Handel och trängselskatt första kvartalet 2013 Mätning av handeln före och efter införandet av trängselskatt i Göteborg

Handel och trängselskatt första kvartalet 2013 Mätning av handeln före och efter införandet av trängselskatt i Göteborg Rapport september 2013 Uppdragsgivare: Göteborgs stad, Trafikkontoret Handel och trängselskatt första kvartalet 2013 Mätning av handeln före och efter införandet av trängselskatt i Göteborg Förord HUI

Läs mer

Handelns utsikter 2013 2014 Försäljnings- och sysselsättningsutsikterna

Handelns utsikter 2013 2014 Försäljnings- och sysselsättningsutsikterna Handelns utsikter 2013 2014 Försäljnings- och sysselsättningsutsikterna Handelns försäljning 2012 Tot. 129 md euro (exkl. moms) i omsättning 13% 12% 30 % Bilhandel Partihandel Detaljhandel Dagligvaruhandel

Läs mer

IPv6. MarkCheck. April 2010

IPv6. MarkCheck. April 2010 IPv6 MarkCheck April 2010 1 Innehållsförteckning Länkarna nedan tar dig snabbt och enkelt till presentationens olika avsnitt! Sammanfattning Syfte och metod Inferens - vilka slutsatser kan man dra utifrån

Läs mer

Bilaga Offentligfinansiell effekt. 1 Sammanfattning. Bilaga. Susanna Wanander 010-574 79 45

Bilaga Offentligfinansiell effekt. 1 Sammanfattning. Bilaga. Susanna Wanander 010-574 79 45 Bilaga Datum 2015-02-16 Dnr 131 770434-13/113 Bilaga Offentligfinansiell effekt Denna bilaga beskriver beräkningen av den offentligfinansiella effekten utifrån förslaget att även företag utan fast driftställe

Läs mer

Purple Flag Eskilstuna Innerstad 2014. HUI Research. Oktober 2015. Rickard Johansson Anna Mocsáry

Purple Flag Eskilstuna Innerstad 2014. HUI Research. Oktober 2015. Rickard Johansson Anna Mocsáry Purple Flag Eskilstuna Innerstad 2014 HUI Research Oktober 2015 Rickard Johansson Anna Mocsáry FÖRORD HUI Research har på uppdrag av Eskilstuna Innerstad AB genomfört en kartläggning och analys av handelns

Läs mer

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag Handelsbarometern Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag Augusti 2015 Fortsatt svag framtidstro Framtidsindikatorn fortsätter att ligga på en låg nivå men steg något

Läs mer

på julhandeln

på julhandeln PostNord tar tempen på julhandeln 2015 2015-11-27 E-handeln går mot kraftigt julrekord METOD Denna rapport bygger på en undersökning med 2002 respondenter genomförd den 23-25 november 2015 med ett riksrepresentativt

Läs mer

UPPLEVELSE- INDUSTRIN 2004

UPPLEVELSE- INDUSTRIN 2004 UPPLEVELSE- INDUSTRIN 24 Statistik Sida 1 (14) STATISTIK UPPLEVELSE- INDUSTRIN 24 INLEDNING DETTA ÄR EN UPPDATERING AV RAPPORTEN Upplevelseindustrin 23 Statistik och jämförelser, utgiven av KK stiftelsen

Läs mer

e-barometern Q1 Den svenska detaljhandelns utveckling inom e-handeln Posten i samarbete med Svensk Distanshandel och Handelns Utredningsinstitut

e-barometern Q1 Den svenska detaljhandelns utveckling inom e-handeln Posten i samarbete med Svensk Distanshandel och Handelns Utredningsinstitut e-barometern Q1 2011 Den svenska detaljhandelns utveckling inom e-handeln 1 e-barometern Posten i samarbete med Svensk Distanshandel och Handelns Utredningsinstitut »FÖRORD Den nya e-barometern P osten

Läs mer

E-handel i Norden. Tema: Vägen till e-handelsköpet Q2 2015

E-handel i Norden. Tema: Vägen till e-handelsköpet Q2 2015 E-handel i Norden Tema: Vägen till e-handelsköpet Q2 2015 Nordisk e-handel för 40,5 miljarder SEK under andra kvartalet FÖRORD E-handeln i Norden ökade kraftigt under andra kvartalet. Nordborna e-handlade

Läs mer

Förskoleenkäten våren 2016

Förskoleenkäten våren 2016 Förskoleenkäten våren 2016 Enkätresultat för vårdnadshavare FÖRSKOLAN ATHENA, Skara kommun Antal svar: 26 Svarsfrekvens: 100 procent Innehållsförteckning Om Förskoleenkäten 2 Redovisningsprinciper 3 Resultat

Läs mer

NORDISK E-HANDEL FLERMARKNADSÖVERSIKT

NORDISK E-HANDEL FLERMARKNADSÖVERSIKT NORDISK E-HANDEL FLERMARKNADSÖVERSIKT @ ERIK HAGENRUD REGIONAL EXPORTRÅDGIVARE EXPORTRÅDET NORRBOTTEN / SKELLEFTEÅ VÄNDPUNKT 2010 FEM TRENDER INOM NORDISK E-HANDEL 1. Fortsatt snabb tillväxt 93 % av nordiska

Läs mer

Allmänheten och klimatförändringen 2007

Allmänheten och klimatförändringen 2007 Allmänheten och klimatförändringen 7 Allmänhetens kunskap om och attityd till klimatförändringen, med fokus på egna åtgärder och företagens ansvar RAPPORT 7 NOVEMBER 7 Beställningar Ordertel: 8-9 4 Orderfax:

Läs mer

Använder ej internet

Använder ej internet Rapport från Företagarna Bakgrund... 2 Så gjordes undersökningen... 2 Internetanvändning... 3 Försäljning via internet... 6 Betalningar via internet...8 Uppgiftslämnande och regel-värk... 9 Behövs mer

Läs mer

Our Mobile Planet: Sverige

Our Mobile Planet: Sverige Our Mobile Planet: Sverige Insikter om den mobila kunden Maj 2012 Detaljerad översikt Smartphones har blivit en oumbärlig del av vår vardag. Smartphones genomslag har ökat till 51% av befolkningen och

Läs mer

Örebro kommun. Rapport: Kartläggning av företagens informationsbehov Markör Marknad & Kommunikation AB December 2009

Örebro kommun. Rapport: Kartläggning av företagens informationsbehov Markör Marknad & Kommunikation AB December 2009 Örebro kommun Rapport: Kartläggning av företagens informationsbehov 2009 Markör Marknad & Kommunikation AB December 2009 Bakgrund Örebro kommuns näringslivskontor ger fyra gånger per år ut tidningen Goodwill.

Läs mer

Stark tillväxt under 2000 - lönsamhet inom räckhåll

Stark tillväxt under 2000 - lönsamhet inom räckhåll Page 1 of 6 NetOnNet AB (publ) Bokslutskommuniké, januari - december Jämförelser i rapporten har, om inte annat angetts, skett med samma period 1999. Stark tillväxt under - lönsamhet inom räckhåll Försäljningen

Läs mer

DETALJHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016

DETALJHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 DETALJHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 Stark tillväxt sätter fart på n Rekordmånga kommuner ökade omsättningen i n under 2015, däribland alla kommuner som ingår i Göteborgsregionens kommunförbund. I Göteborgsregionen

Läs mer

Riksbankens finansieringsenkät mars 2009

Riksbankens finansieringsenkät mars 2009 1 Riksbankens finansieringsenkät mars 2009 De allra flesta företag som ingått i Riksbankens enkät uppger att de fått den finansiering de behöver, men samtidigt är företagens finansieringssituation ansträngd.

Läs mer

PM 1(7) Data är tillgängligt. Figur 1. Figuren visar det sammanvägda resultatet för respektive fråga åren 2009, 2010 och 2011.

PM 1(7) Data är tillgängligt. Figur 1. Figuren visar det sammanvägda resultatet för respektive fråga åren 2009, 2010 och 2011. PM 1(7) Nöjdhetsundersökning av Geodataportalen 2011 Sammanfattning I december 2011 genomfördes den tredje Nöjdhetsundersökningen av Geodataportalen. Sammantaget visar undersökningen att resultatet är

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

Ramverk för: Resultatmätning. Aktivitet: Uppdragsgivare: Marknad 1: Aktivitetsperiod: Copyright 2013. Pyramid Communication AB

Ramverk för: Resultatmätning. Aktivitet: Uppdragsgivare: Marknad 1: Aktivitetsperiod: Copyright 2013. Pyramid Communication AB Ramverk för: Resultatmätning Aktivitet: Uppdragsgivare: Marknad 1: Aktivitetsperiod: Copyright 2013. Pyramid Communication AB Att mäta resultat av marknadsinvesteringarna Att följa upp och mäta resultaten

Läs mer

Tendensrapport 2013. Sveriges Marknadsförbund Sida 1 (11)

Tendensrapport 2013. Sveriges Marknadsförbund Sida 1 (11) u Dessa är de största utmaningarna för Sveriges marknadsförare 2013 u Så stiger kraven på lönsamhet och återbäring på investeringar i marknadsaktiviteter u Vikten av att prioritera rätt i det nya medielandskapet

Läs mer

Julhandeln på internet i Sverige 2013-12-22

Julhandeln på internet i Sverige 2013-12-22 Julhandeln på internet i Sverige 2013 2013-12-22 E-julklappar för 4,2 miljarder kronor PostNord har låtit TNS SIFO fråga 2000 konsumenter om de har e-handlat julklappar i år. Undersökningen genomfördes

Läs mer

Läget i handeln. Januari handels.se Handels Direkt

Läget i handeln. Januari handels.se Handels Direkt Läget i handeln Januari 2017 Ljusa utsikter men ökad brist på personal När Handelsföretagen blickar framåt på det första halvåret 2017 ser de positivt på framtida försäljning. Man bedömer också att antalet

Läs mer

LRF Konsults LÖNSAMHETSBAROMETER JUNI 2017

LRF Konsults LÖNSAMHETSBAROMETER JUNI 2017 LRF Konsults LÖNSAMHETSBAROMETER JUNI 17 Positiv start på 17 för de svenska småföretagen I denna upplaga av LRF Konsults Lönsamhetsbarometer analyseras lönsamheten för svenska småföretagare inom fem olika

Läs mer

Allmänheten och växthuseffekten 2006

Allmänheten och växthuseffekten 2006 Allmänheten och växthuseffekten Allmänhetens kunskap om och inställning till växthuseffekten, med fokus på egna åtgärder, statliga styrmedel och företagens ansvar Frågorna om allmänhetens kunskaper om

Läs mer

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag Handelsbarometern Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag September 2015 Fortsatt oro över lönsamhet och nyanställningar Handlarnas framtidstro är fortsatt dyster.

Läs mer

Förskoleenkäten hösten 2016

Förskoleenkäten hösten 2016 Förskoleenkäten hösten 2016 Enkätresultat för vårdnadshavare Vitsippans förskola, Falkenbergs kommun Antal svar: 14 Svarsfrekvens: 93 procent Innehållsförteckning Om Förskoleenkäten 2 Redovisningsprinciper

Läs mer

Brukarenkät hemtjänsten 2011

Brukarenkät hemtjänsten 2011 Rapport 0-0-0 (5) Handläggare Johan Norbelie Planeringssamordnare 0-5 90 johan.norbelie@bollebygd.se Brukarenkät hemtjänsten 0 Omsorgsförvaltningen i Bollebygd genomför varje år en enkätundersökning bland

Läs mer

Sämre lönsamhet och ökad konkurrens för handlarna

Sämre lönsamhet och ökad konkurrens för handlarna 2013-01-15 Sämre lönsamhet och ökad konkurrens för handlarna Jämfört med i december månad har handlarnas framtidstro minskat. Framtidsindikatorn, som är ett mått på handlarnas tro på utvecklingen i detaljhandeln,

Läs mer

CITYKLIMATET FALKENBERG 2014

CITYKLIMATET FALKENBERG 2014 CITYKLIMATET FALKENBERG 2014 SYFTE Att ekonomiskt beskriva hur detaljhandel och annan servicenäring utvecklas i våra stadskärnor Rapporten är framtagen av WSP i samarbete med Fastighetsägarna GER SVAR

Läs mer

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag. April 2017

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag. April 2017 Handelsbarometern Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag April 2017 Framtidsindikatorn April 99,8 månadsindex Framtidsindikatorn minskade i april -1,0% månadsutveckling

Läs mer

Småföretag om förmånsrättslagen

Småföretag om förmånsrättslagen Småföretag om förmånsrättslagen Jonas Frycklund oktober, 24 Resultat och analys av en undersökning om kreditgivningen till småföretag 1 Sammanfattning Riksdagen fattade förra året beslut om att införa

Läs mer

Skanskas bostadsrapport 2015

Skanskas bostadsrapport 2015 Skanskas bostadsrapport 2015 Metodik Så genomfördes rapporten Skanskas bostadsrapport 2015 bygger på en omfattande analys av en rad olika faktaunderlag. Statistik från Hittabrf.se och Mäklarstatistik har

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Policy Brief Nummer 2012:4

Policy Brief Nummer 2012:4 Policy Brief Nummer 2012:4 Export av livsmedel till vilket pris? Exporterande företag sätter ofta olika pris på en vara på olika marknader. Traditionellt tänker man sig att det beror på att företag anpassar

Läs mer

HANDELNS. betydelse för Sveriges ekonomi

HANDELNS. betydelse för Sveriges ekonomi HANDELNS betydelse för Sveriges ekonomi En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln Vård och omsorg;

Läs mer

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag Handelsbarometern Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag Juni 2015 Framtidstron fortsätter att dala Handelns försäljning har utvecklats väl under årets inledning men

Läs mer

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över optimismen och framtidsförväntningarna bland handelns företag. Januari 2015

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över optimismen och framtidsförväntningarna bland handelns företag. Januari 2015 Handelsbarometern Svensk Handels indikator över optimismen och framtidsförväntningarna bland handelns företag Januari 2015 Ica Maxi Värtan, Stockholm Foto: Björn Mattisson Höjda arbetsgivaravgifter riskerar

Läs mer

Personalchefsindex. Kvartal

Personalchefsindex. Kvartal Personalchefsindex Kvartal 4 2013 Personalchefsindex (PCI), är skillnaden i procentenheter mellan andelen personalchefer som tror på en ökning och andelen som tror på en minskning av sysselsättningen i

Läs mer

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag Handelsbarometern Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag Mars 2015 2015-01-16 Handlarnas framtidstro repar sig Handlarnas framtidstro steg i mars månad men Framtidsindikatorn,

Läs mer

Webbaserad självbetjäning

Webbaserad självbetjäning Branschrapport /2011 Webbaserad självbetjäning En undersökning bland Sveriges IT- och supportansvariga 2 Innehållsförteckning Sammanfattning Sid 3 Inledning Sid 3 Demografi Sid 4 Namn på supportfunktionen

Läs mer

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET ALINGSÅS

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET ALINGSÅS FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET ALINGSÅS 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag Handelsbarometern Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag Juni 2016 Framtidsindikatorn fortsatt på låg nivå Framtidsindikatorn för juni månad ligger på -21, vilket

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

Köp av receptbelagda läkemedel från osäkra källor på internet Läkemedelsverket i samarbete med TNS Sifo

Köp av receptbelagda läkemedel från osäkra källor på internet Läkemedelsverket i samarbete med TNS Sifo Köp av receptbelagda läkemedel från osäkra källor på internet Läkemedelsverket i samarbete med TNS Sifo Mars 2015 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting

Läs mer

COACHING - SAMMANFATTNING

COACHING - SAMMANFATTNING . COACHING - SAMMANFATTNING Joakim Tranquist, Mats Andersson & Kettil Nordesjö Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering 1 Copyright 2007 Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling

Läs mer

Q2 2014 TEMA: VÄGEN TILL E-HANDELSKÖPET

Q2 2014 TEMA: VÄGEN TILL E-HANDELSKÖPET E-handel i Norden Q2 2014 TEMA: VÄGEN TILL E-HANDELSKÖPET E-handel till ett värde av 33 miljarder SEK FÖRORD Den nordiska e-handeln fortsätter starkt under det andra kvartalet 2014. Totalt har de nordiska

Läs mer

Allmänheten och klimatförändringen 2009

Allmänheten och klimatförändringen 2009 Allmänheten och klimatförändringen Allmänhetens kunskap om och attityd till klimatförändringen, med fokus på egna åtgärder, konsumtionsbeteenden och företagens ansvar RAPPORT NOVEMBER Beställningar Ordertel:

Läs mer

Begagnatbarometern Kvartal 4 2012

Begagnatbarometern Kvartal 4 2012 Begagnatbarometern Kvartal 4 2012 Kontakt: Blocket: Linnéa Aguero, 072-503 32 31, linnea.aguero@blocket.se HUI Research: Jonas Arnberg, 08-762 72 90, jonas.arnberg@hui.se Andrahandsknaden på nätet går

Läs mer

1. Uppdraget. 2. Metod

1. Uppdraget. 2. Metod PM Uppdrag Bedömning av administrativa kostnader för arbetsgivare vid införande av Månadsuppgifter, i enlighet med förslag i SOU 2011:40 Kund Företagarna Datum 2013-02-07 Version 3 Till Från Henrik Sjöholm,

Läs mer

Coachning av mikroföretag inom livsmedelsbranschen som samarbetspartner för dagligvaruhandeln

Coachning av mikroföretag inom livsmedelsbranschen som samarbetspartner för dagligvaruhandeln Coachning av mikroföretag inom livsmedelsbranschen som samarbetspartner för dagligvaruhandeln Projektetsbakgrund Handeln kan samarbeta med leverantörer av alla storlekar. Man ska emellertid kunna dra nytta

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över handelns framtidsförväntningar. Oktober 2016

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över handelns framtidsförväntningar. Oktober 2016 Handelsbarometern Svensk Handels indikator över handelns framtidsförväntningar Oktober 2016 Förhoppningar om stigande försäljning Handelns tro på stigande försäljning ökade i oktober. Vi går nu in i en

Läs mer

Omsättning inom handeln

Omsättning inom handeln Handel 2012 Omsättning inom handeln 2012, mars Försäljningen inom detaljhandeln ökade med procent i mars Enligt Statistikcentralen ökade försäljningen inom detaljhandeln med procent i mars jämfört med

Läs mer

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag Handelsbarometern Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag April 2016 Branschen tror på en stabil och till viss del ökad försäljning Framtidsindikatorn landar i april

Läs mer

Svensk Distanshandel. Mat på nätet Rapport 2013

Svensk Distanshandel. Mat på nätet Rapport 2013 Svensk Distanshandel Mat på nätet Rapport 2013 1 Sammanfattning och slutsatser För fjärde året i rad tar Svensk Distanshandel fram rapporten Mat på nätet. Matförsäljningen på nätet ökar, men kunskapen

Läs mer

PM Undersökning om insamlingssystem för elavfall i Sverige 2012

PM Undersökning om insamlingssystem för elavfall i Sverige 2012 PM Undersökning om insamlingssystem för elavfall i Sverige 212 El-Kretsen har tillsammans med Avfall Sverige genomfört en översiktlig undersökning med syfte att skapa en nulägesbild över hur insamling

Läs mer

E-handel i Norden Q1 2014 TEMA: LOGISTIK

E-handel i Norden Q1 2014 TEMA: LOGISTIK E-handel i Norden Q1 2014 TEMA: LOGISTIK Nordisk e-handel för 34 miljarder SEK under första kvartalet FÖRORD Värdet av nordiska konsumenters e-handel under första kvartalet 2014 uppgick till cirka 34 miljarder

Läs mer

Yttrande över Ett stärkt konsumentskydd vid telefonförsäljning (SOU 2015:61)

Yttrande över Ett stärkt konsumentskydd vid telefonförsäljning (SOU 2015:61) Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

AB Handelns Utredningsinstitut September 2010. Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum

AB Handelns Utredningsinstitut September 2010. Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum AB Handelns Utredningsinstitut September 2010 Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum Förord AB Handelns Utredningsinstitut, HUI, har på uppdrag av Växjö kommun Tekniska

Läs mer

Stölder och annat svinn i svenska butiker. svenskhandel.se

Stölder och annat svinn i svenska butiker. svenskhandel.se Stölder och annat svinn i svenska butiker 2013 svenskhandel.se 2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 1 Inledning... 5 2 Svinnets omfattning och utveckling... 6 3 Svinnets fördelning... 8 4 Stölder...

Läs mer

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag. September 2016

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag. September 2016 Handelsbarometern Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag September 2016 Septembersiffror oroar inför hösten Vi befinner oss på toppen av konjunkturen och ser nu hur

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

CITYKLIMATET ALINGSÅS 2014

CITYKLIMATET ALINGSÅS 2014 CITYKLIMATET ALINGSÅS 2014 SYFTE Att ekonomiskt beskriva hur detaljhandel och annan servicenäring utvecklas i våra stadskärnor Rapporten är framtagen av WSP i samarbete med Fastighetsägarna GER SVAR PÅ:

Läs mer