Skolan som språkligt och kulturellt landskap. Se (på) mig! konferens Mikaela Björklund

Transkript

1 Skolan som språkligt och kulturellt landskap Se (på) mig! konferens Mikaela Björklund

2 Några rektorers tankar om kulturell mångfald i skolan (jfr. Björklund & Björkgren, 2016) Medvetenhet om kulturell mångfald Medvetenhet om vikten av att lärare och elever har kunskap om kulturella handlingsmönster och traditioner En kultur som utgångspunkt för skolaktiviteterna Integrationens ömsesidiga dimension inte konsekvent verbaliserad eller verkställd i praktiken (jfr. LP, 2014) Olika kulturer överlag inte nämnda som resurs (jfr. Ruiz, 1984 som talar om språket som problem, rätt och resurs)

3 VI VILL- språkliga landskapet i några flerkulturella skolor 2016 (Björklund & Björkstrand, 2016, c.f. Wargh, 2017) Materialet består av: Texter Bilder Symboler Andra artefakter Från fem F-6 skolor i en flerspråkig, svenskdominerad kommun. 3

4 Aktörer: Eleverna 4

5 Lärarna 5

6 Föräldrar, annan personal och externa aktörer 6

7 Funktioner 7

8 Funktioner forts. 8

9 Några språk 9

10 Sammanfattning Vem? -> elever som interagerar med lärare, men också annan personal, föräldrar och externa aktörer Vilka funktioner? -> visar på kreativitet, kunskapsutveckling, koppling till lokal historia och kultur, visar också på skolan som en miljö styrd av regler Vilka språk? -> logisk dominans för svenskan, få exempel på andra språk, bild eller annat förståelsestöd är inte systematiskt använt, elevernas varierande modersmål bekräftas inte, även om ett antal olika språk förekommer. 10

11 Diskutera: I en flerspråkig skola, hur skulle du anpassa dessa? 11

12 Exempel från ett mål/skolspråksstödjande nybörjarklassrum:

13

14

15

16 Värdefostran i heterogena skolmiljöer

17 Diskutera: Vilket är skolans värdeuppdrag i Finland? (Wardekker, Petersen & van der Sluijs, 2009)

18 Läroplanen 2014: Den grundläggande utbildningen ska stöda elevernas utveckling till humana människor som strävar efter sanning, godhet och skönhet samt rättvisa och fred. I takt med att eleverna lär sig formar de sin identitet, människosyn, världsbild och världsåskådning samt sin plats i världen.

19 Tre nivåer av värdefostran i skolan Innehåll -> kunskap om -> kan verkställas inom enskilda ämnen Aktivitet -> öva -> inom enskilda ämnen och andra skolaktiviteter Ethos (alltså: den utlevda värdegrunden) -> leva -> involverar alla och ska synas i skolmiljön

20 Principer för en interkulturell skola (Davies, 2008; Batelaan, 2004; jfr. Lahdenperä) Ökad medvetenhet om flerkulturalitet och det monokulturella synsätt som ofta präglar våra skolor Medvetenhet om skillnaden mellan kärnvärden och signalvärden En öppenhet att arbeta med sina egna attityder Kunskap om olika kulturella beteendemönster, politiska ideal och värdesystem Öppenhet för dialog snarare än konfrontation

21 Forts. Handlingsplan/läroplan som inkluderar både kunskaps- och aktivitetsmål. Lärprocesser som bygger på: yttrandefrihet humor ärlighet upprättande rättvisa aktivt deltagande

22 Attityder och stereotyper (jfr. Björklund, 2008) Attityder är inlärda förhållningssätt Relativt stabila Formas över tid och snabbt Stereotyper är övergeneraliserade uppfattningar om en grupp av människor Kan vara både positiva och negativa Innebär både + och - Känsla ATTITYD Kunskap Handlingsberedskap

23 Hur kan attityder bearbetas? (jfr. t.ex. Forsman, 2006) Dialog utgångspunkten! Kunskap Utgå från erfarenheter Problematisera (kritisk läsfärdighet) Distansera Känslor Flera sinnen Öva empati genom drama, a third place, personliga berättelser... Handling(sberedskap) Tankeövning: Hur skulle du agera om...? Drama Konkreta insatser för någon Utmaning: Vem är trovärdig?

24 Idealism vs. extremism (Davies, 2008) Fem komponenter som behövs för att undvika en extremistiskt förhållningssätt: Kunskap om konflikter, jämförande religionsstudier, icke-nationalistiskt medborgarskap och politiska färdigheter ->critical scholarship Sund uppfattning om universella rättigheter och skyldigheter -> critical (dis)respect Förmåga att granska alternativa ideal och sträva efter dem -> critical thinking En förståelse för att ideal inte bör vara förbehållslösa -> critical doubt En förståelse för att ideal och deras förespråkare kan förlöjligas/utmanas -> critical lightness Davies hävdar att motgiftet mot extremism inte är moderation, utan en mycket kritisk och välinformerad idealism, samt att extremismens värsta fiende är humor.

25 LP 2016 (Mål åk. 7-9) Kulturell och kommunikativ kompetens: Erfarenhet av kommunikation i och utanför skolan och av internationellt samarbete vidgar elevernas världsbild och utvecklar förmågan till dialog. Eleverna ska få öva sig att framföra sin åsikt på ett konstruktivt sätt och att tillämpa sina kunskaper vid framträdanden och i olika samarbets- och kommunikationssituationer. Eleverna ska lära sig att sätta sig in i andras situation, att bemöta andra människor med respekt och att följa god sed. Eleverna ska uppmuntras att uttrycka sig på olika sätt. De ska också handledas att uppskatta och kontrollera sin kropp och använda den för att uttrycka känslor, åsikter, tankar och idéer.

26 Multilitteracitet: Eleverna ska framför allt träna analytisk, kritisk och kulturell läskunnighet. Eleverna ska lära sig att mångsidigt använda sig av alla sina sinnen och alla sätt att lära sig. Mediekunskapen fördjupas genom att eleverna medverkar i och arbetar med olika medier. Eleverna ska uppmuntras att uttrycka sina åsikter med hjälp av olika kommunikations- och påverkningsmetoder. Begreppet källkritik används under Digital kompetens men inte explicit i relation till avsändarens syfte/trovärdighet.

27 I grupper om 3-4: Studera Davies (2008) figur på vilka olika element värdefostran kan byggas upp av. Hurudana erfarenheter har ni i er grupp av de olika sätten? Vilka erfarenheter har det gett?

28 Referenser Batelaan,P. (2004). Intercultural Education in europe: A recent history dealing with diversity and learning to live together. In van Driel, B. (Ed.). Confronting islamophobia in educational practice. Stoke on Trent: Trentham books. Björklund, M. (2008). Conditions for EFL Learning and Professional Development. Finland-Swedish Learner and Teacher Perspectives. Åbo: Åbo Akademi University Press. (Doctoral thesis) Björklund, M. & Björkgren M. (2016). Some headmaster perspectives on cultures and beliefs in multicultural schools: a qualitative interview study. Journal of Religious Education 64 (1), Björklund, M. & Björkstrand, C. (April 2016). Linguistic Schoolscapes - options for integration in multilingual school settings. Paper resented at the annual IATEFL conference in Birmingham April Davies, L. (2008). Educating against extremism. Stoke on Trent: Trentham Books. Forsman, L. (2006). The cultural dimension in focus. Promoting awareness of diversity and respect for difference in a Finland-Swedish EFL classroom. Åbo: Åbo Akademi University Press. (Doctoral thesis) Lahdenperä, P. t.ex. (2004). Interkulturell pedagogik teori och praktik. Lund: Studentlitteratur. Ruiz, R. (1984). Orientations in Language Planning. Bilingual Research Journal, 8 (2), Wargh, A. (2017). Flerspråkighet i en mångkulturell skola. En jämförande studie av elevers uppfattningar om sin språkanvändning och det språkliga landskapet. Opublicerad magistersavhandling, Åbo Akademi.