Kommunikationens krockkuddar i vården. Mirella Forsberg Ahlcrona.

Transkript

1 Kommunikationens krockkuddar i vården Mirella Forsberg Ahlcrona mirella.forsberg.ahlcrona@his.se

2 Patientnämndens verksamhet och arbetsuppgifter Problemområde 1 Vård- och behandlingsfrågor Problemområde 2 Bemötande, kommunikation, information Problemområde 3 Organisation, regler, resurser

3 Patientnämndens verksamhet och arbetsuppgifter Problemområde 2 BEMÖTANDE, KOMMUNIKATION, INFORMATION Bemötande Information, kommunikation Bristande empati, samspel med närstående Kulturella/språkliga hinder

4 Kommunikation Communis lat. gemensam Communicare att göra något till gemensamt Kommunikation handlar om att informera, uppmana, påverka. Kommunikation kan förmedla tankar, känslor och inspiration. Kommunikation kan visa att vi uppfattar och förstår handlingar och situationer. Kommunikation sker i olika livsrum utifrån materiella, sociala och kulturella dimensioner. Språket utgör kommunikationens byggstenar.

5 Språkets övergripande funktioner Ge och få information Påverka andra Uttrycka känslor Skapa och hålla kontakt Styra vårt inre liv, lära oss, utvecklas m. m

6 Språk i ord och handling Språket utgör både medel och mål för individens socialisering. Språket är ett dynamiskt redskap som ger människan möjlighet att utveckla identitet, kunskap och inflytande, samtidigt som det påsamma gång ocksåkan begränsa och fängsla vårt sätt att betrakta och tala om verkligheten. Språket påverkar vårt sätt att tänka, men kan ocksåförändra vårt sätt att tänka på. Därigenom kan språket styra våra handlingar. Således har språket en handlingsdimension.

7 Språket och verklighet När vi lär oss ett språk får vi ocksåen struktur av sociala meningar och relationer. När vi lär oss ett språk får vi ocksåen uppfattning av verkligheten. I praktiken betyder det att den som kommer till Sverige och ska lära sig svenska, måste ocksålära sig en ny uppfattning av verkligheten.

8 Vad innebär det att kunna ett språk? Muntligt Skriftligt Produktivt Tala Skriva Receptivt Förstå Läsa Kunskap om språket och kunskap i språket Avsikt Insikt Utsikt Tvåspråkig som behärskar tvåspråk (nästan) till fulländning såatt båda kan betraktas som vederbörandes modersmål.

9 Kulturell kompetens och yrkesprofession Social kompetens - kunskap om världen. Man kan förstå, tolka och hantera den verklihget man lever i. Grundläggande för en yrkesprofession är att kunna förhålla sig till och agera utifrån gällande regler, rutiner och olika kommunikativa praktiker. Operationell kompetens - kunskap om situationen. Man kan värdera och tolka vad som är passande beteende i en given situation. Förmåga att handla professionellt/ändamålsmässigt i en given situation.

10 Yrkesprofessionens kompetenser Patientens och anhörigas upplevelsebaserade erfarenheter liksom den dialog som utvecklas under tiden bidrar till att skapa en symbolisk representation av läkarens individuella och generella kompetens. Den individuella kompetensen syftar påläkarens metodologiska och sociala handlingskompetens som kommer till yttryck genom läkarens förhållningssätt och förmåga att skapa förtroende i relationer med patienter, anhöriga och kollegor (exempel). Den generella kompetensen omfattar formella medicinska kunskaper.

11 Kommunikativ kompetens och yrkeskompetens Grammatisk kompetens att förstå ord och vad de betyder. Sociolingvistisk kompetens att förståhur språket används i olika sociala sammanhang. Diskurs kompetens att kunna planera och strukturera ett språkligt innehåll såatt det blir sammanhängande och begripligt för den som lyssnar. Strategisk kompetens att kunna förhindra att ett samtal kollapsar när det uppstår svårigheter i kommunikationen. Empatisk kompetens att kunna tänka sig in i andras behov och känslor.

12 Förväntningar och förutsättningar Svenska språkets betydelse i vården: för patienternas rättssäkerhet kommunikation, information (instruktion, situationsmallar ). för socioemotionell kvalitet bemötande, bristande empati, samspel med närstående. för politisk trovärdighet kulturella/språkliga hinder.

13 Utbildning av utländska läkare Autentiska uppgifter och transformativt lärande Autentiska episoder kan även betraktas som problemuppgifter eller problemsituationer som används i problembaserat lärande. Pettersen (2008) menar att sådant lärande har en motivations-och lärfrämjande effekt därför att studiearbetet tar sin utgångspunkt i praktiknära situationsbeskrivningar och fall. Detta förutsätter att studenterna får stöd och uppföljning från en fast handledare vars uppgift blir att skapa förutsättningar för diskussion och dialog.

14 Utbildning av utländska läkare Kritiska dialoger och kognitiva konflikter Faktorer som gynnar transformativt lärande är enligt Mezirow (2000) öppen kommunikation fri från tvång och självbedrägeri samt att kunna utgåifrån och använda sig av problematik som är aktuell för de studerande (kognitiva konflikter). Vidare, man behöver ha öppenhet inför andras åsikter liksom en förmåga att värdera det som sägs på ett objektiv sätt (kritiska dialoger). För att kunna skapa en god transformativ lärmiljöbehöver läraren, enligt Mezirow, förutom sitt ämneskunnande ha rätt stor förståelse för studerandes referensramar.

15 Kunskap som en konsekvens av våra erfarenheter Barn har förmågan att uppfatta sin omvärld och med hjälp av språket gradvis strukturera egna kunskaper om den. Barn lär språk och använder språk för att lära. Barn bildar naiva teorier om sin omvärld utifrån sina erfarenheter. Dessa teorier kan ibland komma till uttryck genom att barn ställer frågor som omgivningen i vissa situationer kan uppleva som obekväma Ex. Polisbesök.

16 Det jag är medveten om kan jag påverka. Det jag är omedveten om påverkas jag av. Kristina Drottning

17 Referenser: Elmgren, M & Henriksson, A-S. (2010) Universitetspedagogik. Nordsteds. Mezirow, J. (2000) (Ed.) Learning as transformation. Critical perspectives on a theory in progress. San Francisco: Jossey-Bass. Pettersen, R.C. (2008) Kvalitetslärande i högre utbildning. Introduktion till problem-och praktikbaserad didaktik.lund: Studentlitteratur.