Njurundersökningar. Urografi FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI. Njursjukdomar. Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO)

Transkript

1 FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) Kardiovaskulär, real och respiratiosfarmakologi Njursjukdomar Dick Delbro Ht-10 Njurudersökigar Olika typer av rötgeudersökigar ikl. datortomografi (CT) och magetkamera-udersökig (MR). Ultraljud. Njurbiopsi. Fuktiosudersökigar. Uriudersökigar, t.ex. albumi, erytrocyter. Serumaalyser. Urografi 1

2 Njuragiografi Njurscitigrafi Ultraljud av jure 2

3 Njurbiopsi Njurmissbildigar Aplasi: Njure har ite alagts. Hypoplasi: Njure är midre ä ormalt. De friska jure ökar si fuktio. 3

4 Nefrotiskt sydrom Albumiuri Hypoalbumiemi Ödem Hyperlipidemi (Dessutom ofta: hypertoi, hypokalcemi, hyperkoagulabilitet, ökad ifektioskäslighet) 4

5 Nefrotiskt sydrom - orsak Måga orsaker e gemesam mekaism: Ökad glomerulär permeabilitet. Nefrotiskt sydrom - utredig Uriudersökig. Serumprover. Njurfuktio (GFR). Ultraljud av jure. Njurbiopsi. Nefrotiskt sydrom - behadlig Behadlig av de specifika jursjukdome (kortiso; cytostatika; ciklospori; takrolimus; mykofealatmofetil). ACE-hämmare regulariserar glomeruluspermeabilitet. Loopdiuretika. Statier. Warfari. Atibiotika peumokockvacciatio. 5

6 Iflammatioer i jure Viktig mekaism bakom permaet jurskada, och därmed orsak till behov av dialys/trasplatatio. Två huvudgrupper av iflammatio beroede på var de iflammatoriska processe är beläge: Glomeruloefriter och tubulo-iterstitiella efriter. Glomeruloefrit primära orsaker Primä ra: Okä da orsaker. Viktigaste orsak till permaet jurskada hos ygre och medelålders vuxa. Glomeruloefrit sekudära orsaker Sekudära: Delfeome i aa sjukdom eller direkt kosekves av yttre orsak. Valiga orsaker: - Vaskuliter (kä rliflammatioer) pga autoimmua reaktioer. - Adra autoimmua tillståd, t.ex. SLE eller cacer i olika orga. 6

7 Glomeruloefrit sekudära orsaker (forts.) - Efter bakteriella ifektioer (streptokocker). - Efter viroser (hepatit B, C; HIV). - Efter parasitsjukdomar (malaria). - Efter läkemedel (guld; hydralazi; tiouracil). Glomeruloefrit symtom, förlopp, utredig, behadlig Allt frå milda symtom till livshotade orgasvikt. Sekudär sjukdom ofta aggressivare me svarar bättre på behadlig. Utredig: Serumprover, jurbiopsi. Behadlig: Kortiso, cyklofosfamid. Frisk glomerulus 7

8 Glomeruloefrit Diabetesefropati - förekomst De valigaste orsake till kroisk jursvikt. 1/3 av alla diabetespat. (typ 1 och 2) får jurpåverka, år efter diabetesdebute. Diabetesefropati - orsak Strukturella förädrigar med förtjockig av glomeruluskapillärera. 8

9 Diabetesefropati symtom, förlopp, utredig, behadlig Hyperfiltratio med albumiuri och utvecklig av hypertoi. Seda miskat GFR och utvecklig av jursvikt. Regelbude kotroll av albumiutsödrige. Noggra skötsel av grudsjukdome. ACE-hämmare; AII-hämmare. Lipidbehadlig. Proteirestriktio. Lågdos ASA. Behadlig av jursvikt. Tubulo-iterstitiella efriter - orsaker Sekudärt till: Urivägsifektioer med spridig till jure (pyeloefrit); obstruktio av uriflödet; läkemedelspåverka; tugmetaller (kadmium, kvicksilver, bly); metaboliska sjukdomar (urisyra; oxalsyra; cysti; kalcium). 9

10 Tubulo-iterstitiella efriter histopatologi Ifiltratio av vita blodkroppar i jurvävade, bidvävsbildig rut tubuli (fibros), atrofi av tubuli. I set skede äve påverka på glomerulus med fibros. Kroisk pyeloefrit Akut pyeloefrit 10

11 Tubulo-iterstitiella efriter utredig Uriprov, blodprover, urografi, datortomografi, cystoskopi, blodtryckskotroller. Tubulo-iterstitiella efriter förlopp, terapi. Vissa fall går till jursvikt. Ofta utvecklas hypertoi. Behadlig av grudsjukdome. Tubulo-iterstitiella efriter lä kemedelsskador NSAID (överkosumtio); β- laktamatibiotika; litium; ciklospori. Akut form akut jursvikt, läker ut är medicierige upphör. Kroisk form som leder till dialys/trasplatatiosbehov. 11

12 Reovaskulära sjukdomar - histopatologi Aterosklerotiska förädrigar i stora jurkärl (jurartärsteos). Väggförtjockig av små jurkärl. Reovaskulära sjukdomar - diagos Agiografi. Ultraljud. Magetkamera. 12

13 Reovaskulära sjukdomar symtom, förlopp, terapi. Ofta smygade. Blodtrycksstegrig. Njursvikt. Behadlig: Kirurgi. ACE-hämmare. Hereditära jursjukdomar Cystiska jursjukdomar. 13

14 Cystiska jursjukdomar Ca. 1/ % av uremipatieter. Symtomdebut i 20-årså lder. Symtom: Smärtor; uvi; hematuri; jurste; hypertoi. Leder till jursvikt med uremi. Diagos: Ultraljud. MR. Kirurgiska sjukdomar i jurar, urivägar, prostata Njurste: Kalciumstear; ifektiosstear (ureasproducerade bakterier); uratstear; cystistear. Utredig: Urografi eller CT; serumkalcium. 14

15 Kirurgiska sjukdomar i jurar, urivägar, prostata (forts.) Godartad prostataförstorig. Alla mä! Lagrigssymtom (trägigar, attliga miktioer) och tömigssymtom (svag stråle). Orsak: Prostatatillväxt regleras av testostero som omvadlas till DHT. 15

16 Godartad prostataförstorig (forts.) Utredig: Ultraljud; cystoskopi; flö desmätig; PSA; ev. biopsi. Behadlig: Kirurgisk; farmakologisk (alfaadreoceptoragoister; 5- alfareduktashämmare; atikoliergika). Kirurgiska sjukdomar i jurar, urivägar, prostata (forts.) Prostatacacer. De valigaste maliga cacersjukdome. 9,000 fall årlige. 2,400 dödsfall årlige. Medelålder 70 år vid diagos. Milda symtom. Ofta reda metastaser i skelettet. Diagos: PSA; biopsi. Behadlig: Kirurgi; strålbehadlig; kastratio (GRH-aalog). Kirurgiska sjukdomar i jurar, urivägar, prostata (forts.) Njurcacer. Ka förekomma hos små bar, me valigast hos åriga mä (1000 fall per år). Symtom: Hematuri, hypertoi, hyperkalcemi. Utredig: CT. Förlopp: Dålig progos; spridig till skelett, hjära, lever. 16

17 Real aemi Vilke är orsake till detta tillståd? Hur behadlas det? Nedsatt jurfuktio Atige edsatt filtratiosförmåga (edsatt glomerulusfuktio), med stegrat urea i blodet, eller edsatt tubulusfuktio med säkt kocetratiosförmå ga av urie (elektrolytförluster, ökat serumkalium och acidos). 17

18 Akut jursvikt Orsaker: - Prereal: Miskad geomblödig av jure. - Real: T. ex. akut glomeuloefrit. - Postreal: Avflö deshider. Uremi Slutstadiet av kroisk jursjukdom är uremi; orsakas fr. a. av glomeruloefrit, diabetesefropati och cystjuresjukdom. Orsak: Retetio av toxiska substaser, rubbad elektrolyt-vätskebalas, edokria förädrigar. De kliiska bilde vid kroisk jursjukdom är mycket varierade. 18

19 Uremi - symtom Symtomkomplex vid kroisk jursvikt: - Ospecifika allmäa symtom (törst, klåda, trötthet). - Hjärtsvikt, hjärtarytmier. - Aemi. - Illamåede, kräkigar, diarré. - Hormorubbigar. - Metabol acidos. - Vätske- elektrolytrubbigar (ödem, hyperkalemi). Uremi behadlig: Dialys Idikatio: När GFR < 5% av ormalvärdet. Reda är GFR uderstiger halva ormalvärdet blir det tydliga effekter i kroppe. 19

20 Peritoealdialys 20

21 Njurtrasplatatio Åldradet och jure Miskad GFR. Säkt realt blodflöde. Miskad maximal kocetratiosförmå ga. Försä mrad atrium- och kaliumreabsorptio. Ökad käslighet för störig i syrabasbalase. 21

22 Åldradet och jure (forts.) Måga av de läkemedel som äldre medicierar med påverkar jurfuktioe och måste avädas med försiktighet! 22