Rev LOKAL ARBETSPLAN FÖR GRÄSÖ SKOLA

Transkript

1 Rev LOKAL ARBETSPLAN FÖR GRÄSÖ SKOLA verksamhetsåret

2 Vårt uppdrag Våra styrdokument (lagar, läroplan och kommunal skolplan) anger målen för skolans verksamhet. Mål Att stärka elevernas självförtroende och självkänsla genom att se varje individ och att barnen blir sedda som de är. I allt arbete tränas eleven i basfärdigheterna tala, lyssna, läsa, skriva och räkna. Med hjälp av vardagsnära hjälpmedel vill vi lära barnet att söka och förmedla information. Vi vill att våra elever ska kunna finna helhet och sammanhang i det vi arbetar med. Att visa respekt och hänsyn är nödvändigt. Vi motarbetar alla tendenser till kräkning, mobbning och främlingsfientlighet. Att vara lyhörd, visa respekt och hänsyn. Vi vill ge utrymme för skapande verksamhet och framhäva leken och lekens betydelse. Arbetssätt Vi strävar efter att ta tillvara de kunskaper och färdigheter som finns bland skolans personal. Arbetslagen/avdelningarna är sammansatta av personal med olika kompetens för att täcka behoven av omsorg och utveckling under hela dagen. Arbetslaget/avdelningarna har gemensam planeringstid. Elevvård Arbetslaget har det primära ansvaret för elevvårdsarbetet. Eleven ska känna trygghet, så att goda förutsättningar för livslångt lärande skapas. Vi motverkar alla tendenser till främlingsfientlighet, kränkning och mobbning. Alla anställda på arbetsplatsen har skyldighet att meddela mentor eller annan ansvarig vuxen om man misstänker att någon far illa. I verksamheten finns ett elevvårdsteam. Det består av skolledning, skolsköterska, kurator och specialpedagog. Gruppens uppgift är att stödja elev, föräldrar och lärare om behov finns. Behov av elevvårdsteamets tjänster avgörs vid utvecklingssamtal, åtgärdsuppföljningskonferens och resurskonferens. Där kan bestämmas vilka av dessa personer som skall rådfrågas/tillkallas. På klassråd och elevråd skall även trivselfrågor diskuteras. Specialundervisningen Specialpedagogen skall tillsammans med övriga lärare åstadkomma bästa möjliga inlärningssituation för elever med behov av särskilt stöd, bl.a. genom tidiga diagnoser och åtgärdsprogram som följ upp regelbundet. Skolmåltiden Personal finns alltid med i matsalen (pedagogisk lunch) för att skapa en lugn och trevlig atmosfär. Kostens betydelse för hälsa och prestationsförmåga tas upp i undervisningen. Raster På raster finns vuxna ute enligt uppgjort rastvaktsschema. Alla anställda på skolan, oavsett om man för tillfället rastvaktar eller inte, har skyldighet att ingripa om man ser att något barn far illa under rastaktiviteter. 2

3 Biblioteket Eleverna erbjuds ett bra urval av skön- och facklitteratur i samråd med stadsbiblioteket. Eleverna använder skolbiblioteket aktivt i sitt dagliga arbete. Teknisk utrustning Eleverna skall på ett naturligt sätt lära sig använda moderna tekniska hjälpmedel för att söka och förmedla information. Prioriterade mål enligt läroplanen/skolplanen Elevens ansvar och inflytande Elevdemokrati Varje klass/grupp har regelbundna klassråd/elevråd. Hit kan hänskjutas frågor som rör skolarbete och kamratrelationer. Både elever och personal kan anmäla frågor till klassrådet/elevrådet. Alla barn/elever känner delaktighet i sitt lärande. Ansvaret för barn/elevers lärande växer successivt med ålder. Normer och värden Våra elever känner sig trygga i skolan enligt nulägesanalysen i september. Skola och hem Samarbete hem och skola Vi eftersträvar ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen för att vårt arbete ska ge bästa möjliga resultat. Utvecklingssamtal, föräldramöten och skolråd är exempel på tillfällen då hem och skola möts för att utbyta tankar och erfarenheter kring barnens utveckling. I utvecklingssamtalen behandlas barnets hela dag. Kunskaper och bedömning Kunskapsmål En viktig del av lärarens arbete är att ta reda på om eleverna tillgodogjort sig de kunskaper man haft för avsikt att lära ut. Genom kontinuerliga utvärderingar ska lärare skaffa sig en uppfattning om vilka elever som kan behöva mer tid/hjälp. Om arbetslagets tilldelade resurser inte anses tillräckliga tas enskilda elevers behov av extra stöd upp vid klass/gruppkonferenser, resursutvärderingar och elevvårdskonferenser. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Ledningsdeklararation Vi ska känna stolthet över att arbeta vid Gräsö skola Jag vill att våra barn/elever skall bygga ett gott självförtroende. Att tro på sig själv och sin egen förmåga, ser jag som ett viktigt redskap i framtidens samhälle. Det skall kännas viktigt och roligt att gå till förskola och skola. Målet för arbetet i vår förskola och skola är att lägga grunden för utveckling och lärande. Detta styrs av de nationella målen, Östhammars kommun och våra verksamheters mål och vision. Ett arbete tillsammans med ledning, personal, barn/elever och föräldrar mot ett gemensamt mål ger oss möjlighet att tillvarata och utveckla våra resurser. 3

4 Handlingsplaner Förskoleklass Förskoleklassen utgör det första steget i läroplanens mål och ska vara en bro som leder från förskola till skola. Verksamheten ska präglas av förskolepedagogiken och vi arbetar mot strävansmål. Nyfikenhet, lust och lärande lek ska genomsyra all aktivitet i den pedagogik som tillämpas i förskoleklassen. I centrum för pedagogiken står ett skapande, experimenterande, utforskande och temainriktat arbetssätt. Den språkliga utvecklingen är grundläggande för all inlärning och socialt liv även för förberedande läsning och skrivning. Vi arbetar med detta genom att lyssna på bokstavsljud och leka språklekar. I samlingen får barnen öva på att formulera sig, prata inför andra och lyssna på både kamrater och vuxna. Att få tillgång till faktaböcker, högläsning och att börja läsa enkla böcker, är viktigt för att barnen ska kunna utvecklas i egen takt. Barnen får bekanta sig med matematiken genom lek och skapande. De grundläggande begreppen tränas båda laborativt och med hjälp av olika läromedel. Aktiviteterna varvas med mycket rörelse, musik och idrott. Miljötänkande, respekt för naturen och vistelse i en omväxlande närmiljö, är återkommande inslag i veckans arbete. Förskoleklassen ska sträva efter att varje elev - utvecklar sitt eget sätta att lära - utvecklar tillit till sin egen förmåga - känner trygghet och lär sig ta hänsyn - visar respekt i samspel med andra - blir sedda varje dag - duger som den är / alla är olika Förskoleklassen ska - ta tillvara det som är aktuellt just nu i barngruppen, lyssna och läsa av barnens värld och signaler - samverka med och ha fortlöpande kommunikation med föräldrarna om elevens trivsel och kunskapsutveckling. Detta sker genom utvecklingssamtal, veckobrev, skolråd, föräldramöte och spontana kontakter - utveckla samarbetet mellan förskoleklass, skola och fritidshem - söka stöd och inspiration genom att ha ett nätverk med andra förskoleklasser Arbetslag Arbetslaget är sammansatt av personal med olika kompetenser för att täcka olika behov under dagen. Jenny Rahm klasslärare F-3 Yvonne Andersson klasslärare F-3 Liselott Hansson fritidshem Organisation och arbetssätt Läsåret 14/15 har vi 16 elever, 4 i F-klass, 6 i klass 1, 4 i klass 2 och 5 i klass 3. 4

5 Mål att eleverna trivs och känner trygghet i skolan att ha förmåga att visa hänsyn, tolerans och respekt för kamrater och vuxna att elevernas behov, intressen och speciella förutsättningar tillgodoses att elevernas nyfikenhet och lust att lära stimuleras att eleven kan söka kunskap och göra den till sin egen att eleverna tillägnar sig nödvändiga baskunskaper Skola Vi strävar efter att undervisningen ska anpassas efter elevernas egna förutsättningar och behov samt att elever i behov av särskilt stöd får detta genom anpassad undervisning och annat stöd. Även skolsköterska (Annika Palm) och skolkurator (Ewa Doverhem) finns till hjälp för eleverna. Insatser för elever diskuteras fram under resurs- och elevvårdskonferenser. Åtgärdsprogram genomförs vid behov. Skolan arbetar aktivt mot mobbning. Se skolans plan mot mobbning. I skolarbetet arbetar eleverna i B-form. Elevens nyfikenhet, initiativ och ambitioner tas tillvara i undervisningen. Eleverna får kunskap via bl.a. genomgångar, grupparbeten och eget arbete i skolan och hemma. I so och no arbetar vi bl.a. i teman som sträcker sig över vissa veckor. Elever har inflytande bl.a. genom Elevens val, klass- och elevråd. Varje termin har vi utvecklingssamtal med elev och förälder och upprättar ett individuellt utvecklingsprogram. Vid behov eller enligt föräldrars önskan är även fritidspersonal med. Fritids På fritids prioriteras spel och lekar samt skapande verksamhet ute och inne, där barnen får använda sin fantasi och lära sig socialt samspel. För oss är det viktigt att barnen får en meningsfull fritid och god omsorg samt stor möjlighet att ta ansvar för och styra sin eftermiddag. 5

6 Pedagogisk planering Musik Åk 1-3 Lgr 2011 Åk 1-3 Musicerande och musikskapande Sång och spel i olika former: unison sång, kanon och växelsång samt ensemblespel. Imitation och improvisation med rörelser, rytmer och toner. Enkla former av musikskapande, till exempel med utgångspunkt i text eller bild. Gestaltning av sånger och berättelser med ljud, rytmer och rörelser. Sånger till olika teman inom so-områden, högtider osv Rörelsesånger, rytminstrument (spela olika rytminstrument till musik typ Nackaserien ), tonboxar/klangspel Rörelse till olika sorters musik, rytmhärmning av enkla rytmer, hög och låg ton, tonhus med flera toner Utifrån musik/bilder skapa ljud för regn, åska,spökljud osv Sånglekar, sagovisor typ Bockarna Bruce, Plötsligt blev det mörkt i vårat hus enkla turdanser, ramsor/rap Musikens verktyg Rösten som instrument med variation av rytm, klang och dynamik. Slagverk, stränginstrument och tangentinstrument med variation av rytm, klang och dynamik. Rytm, klang, dynamik och tonhöjd som byggstenar för att musicera och komponera musik. Musiksymboler, bilder och tecken Nyansering av rösten, sjunga svagt, starkt, glatt, ledsamt osv ex på sång Jag blir så glad när jag ser dig Jag känner det i magen. Musikdemonstration i samarbete med kulturskolan åk 2,prova på piano/keyboard Tonhus med flera tonhöjder,ramsor, tonboxar/klangspel, tonhanden som visar olika tonhöjd (visa på höjden) och styrka (visar på bredden) Fjärdedelsnot, åttondelsnot, helnot, halvnot Fjärdedelspaus, åttondelspaus, helpaus, halvpaus, G-klav, notlinjer, taktstreck, 2 och 3 takt., 6

7 Musikens sammanhang och funktioner Associationer, tankar, känslor och bilder som uppkommer när man lyssnar på musik. Olika instrument från grupperna blås-, sträng-, tangent-och slagverksinstrument. Hur instrumenten låter och ser ut. Musik som knyter an till elevens vardagliga och högtidliga sammanhang, däribland nationalsången och några av de vanligaste psalmerna, samt inblickar i svensk och nordisk barnvisetradition. Musiklyssnande, musiksagor, nordiska kompositörer Kulturskolans elever visar orkesterinstrument, genomgång i samband med musiklyssning Se punkten ovan Se grundrepertoar som vi prata igenom! 7

8 Religion Samhällsorienterande ämnen och kriterier åk 1-3 Kunskapskriterier Jag 19,15, 16, 17, 18 och 2 Helger Etik Jag Helger Etik Jesu liv gamla testamentet Kyrkobesök Högtider Kristendom, Judendom och Islam Nya testamentet Jesu liv och verksamhet Nordisk mytologi Historia Året 14 Släktträd 10, 11, 12, 13, 20 och 21 Generationer Dinosaurier Hembygdens historia Istiden Stenåldern Järnåldern (ej vikingatiden) Bronsåldern Lämningar från förr Tidslinjer 8

9 Samhällskunskap Närområdet Bondgård FN Närområdet 1, 5, 6, 9, 10 och 20 Brandkår Vårdcentral Arbetsliv Massmedia FN Cykel, trafik 1, 2, 3, 4, 7, 8, 9 och 20 Miljö Klassråd, elevråd Lagar, rätt och fel Barnens rättigheter Barn och pengar barn i andra länder Geografi Närområdet 5,21 och 22 Hitta vilse Kläder Bondgård Trafik Hitta vilse (orientering) Kläder trafik Hemorten med karta 5, 6, 21 och 22 Lokal natur Kartan, världsdelar Uppland Östhammars kommun Karttecken 9

10 Naturorienterande ämnen åk 1-3 Ämnesområde åk kunskapskrav Lgr 11 Året runt i naturen Jordens, solens och månens rörelse 2 nr 10 Årstidsväxlingar 1-2 nr 2, 9 Djur och växter i närmiljön 1-3 nr 1 Näringskedjor 2 nr 9 Kropp och hälsa Betydelsen av mat, sömn och hygien 1-2 nr 3 Kroppen 2 nr 3,13 Ljus och ljud 2 nr 6, 13 Sinnesupplevelser 2 nr 3 Kraft och rörelse Tyngdkraft och friktion 1-3 nr 4, 12 Balans, tyngdpunkt och jämvikt 1-3 nr 4, 12 Material och ämnen i vår omgivning Materials egenskaper 1-3 nr 5 Användning, utveckling och källsortering 3 nr 5 Vattnets former 1 nr 8 Luftens grundläggande egenskaper 1 nr 8 Enkla lösningar och blandningar 2-3 nr 11, 12 Berättelser om naturvetenskap 3 nr 7 blandningar i deras beståndsdelar, filtrera 10

11 Lokal pedagogisk planering Idrott Extra aktiviteter F - 3 F Åk 1 Åk 2 Åk 3 Skridskor Skidor Kull-lekar Skoljoggen Friidrott Redskapsbana/motorikbana Gå, springa, balansera, hoppa Rött ljus, Följa John Ringlekar, t ex Björnen sover Ringlekar Redskapsbana, t ex balans, hänga och tomtesmyg Svanskontrollanten, se Klassens Idrottsbok Hantera lättare bollövningar, Exempel på övningar för åk 1 3 är: Brännboll, Spökboll, Fotboll Ringlekar Utökad redskapsbana, satsbräda, studsmatta, Skeppsbrott, Gladiatorerna Lekar: Tärningen Jenkamusik Redskapsbana utökad med ringar och rep, 36-leken Lekar: Ärtpåse, Brännboll Bollspel: Innebandy, Övrigt: Livräddning 11

12 Bild F-3 Konstnär, begreppet Klippa, träna finmotorik Elsa Beskow Vattenfärg, olika penslar klistrat/limmat/lackat Jenny Nyström Ilon Wikland Kända konstverk Lokal konstnär, Roland Kallström Picasso Carl Larsson Bror Hjort Claude Monet Människokroppen, proportioner Tryck Trolldeg Vattenfärg, olika penselteknik, klippa och klistra tredimensionella figurer Oljepastell Papier maché Lera Cernitlera Förslag på studieresor Studieresemål F-3 Polisen Örskär Brandstation Färjan Kyrkan Lantgård Livsmedelsaffär Hälsoäventyret Rävsten Tallparksgården Arbetsplatsbesök i Öregrund med omnejd Besök på ett bruk Fyrbesök 12