Kyrkcentrum Gillmarken 1:1 m.fl Dagvattenutredning/Beräknings-PM

Transkript

1 Slutleverans

2 Slutleverans Beställare: Håbo Kommun FE Frösön Beställarens representant: Anton Karlsson Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Hantverkargatan Stockholm Nicolas Schoeffler Ylva Egeskog, Theo Voulgaridis Uppdragsnr: Filnamn och sökväg: Kvalitetsgranskad av: Tryck: n:\105\05\ \5 arbetsmaterial\01 dokument\r\kyrkcentrum rapport.doc Nicolas Schoeffler Norconsult AB

3 3 (16) Sammanfattning I samband med planerad exploatering för. har Norconsult AB tagit fram en dagvattenutredning på uppdrag av Håbo kommun. Det ca 2,5 ha stora området är idag delvis exploaterat med en kyrkbyggnad, parkering samt gång- och cykelvägar. De oexploaterade delarna består av gräs- och skogsmark. Området avvattnas idag via dagvattenledningar till en bäckravin och vidare via Västerängsbäcken mot recipienten Kalmarviken som i utsträckningen mynnar ut i Mälaren. Marken i området består till stor del av postglacial sand vilket tillsammans med de låga grundvattennivåerna i området skapar goda förutsättningar för infiltration. Befintliga dagvattenflöden inom planområdet har beräknats till 62 l/s för den nya tomten (område A) respektive 1 l/s för området inom den befintliga tomten i anslutning till kyrkbyggnaden (område B) för ett statistiskt 10-årsregn. Exploateringens utformning är inte fastställd och flödesberäkningar för framtida situation har därför utförts utifrån givna andelar för markanvändningen. Dessa har beräknats till 142 l/s (område A) respektive 10 l/s (område B) för ett statistiskt 10- årsregn inklusive tillägg av en klimatfaktor om 1.25 i enlighet med Svenskt Vattens publikation P110 (Svenskt Vatten, 2016). Magasinsvolymer för att fördröja dagvatten motsvarande ett befintligt 10-årsregn har beräknats till 48 m 3 (område A) respektive 8 m 3 (område B). Slutleverans

4 4 (16) Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Innehållsförteckning Orientering Underlag Förutsättningar Nulägesbeskrivning Recipient Geoteknik och grundvatten Skyddsvärda intressen Markavvattningsföretag Länsstyrelsens lågpunktskartering Befintliga dagvattenflöden Exploateringsplaner Framtida dagvattenflöden Erforderlig fördröjningsvolym Slutsats Litteraturförteckning Bilagor: Bilaga 1: Befintlig dagvattenhantering inkl framtida exploateringsytor

5 5 (16) 1 Orientering Denna dagvattenutredning har tagits fram på uppdrag av Håbo Kommun och gäller detaljplanen för särskilt boende vid. Den nya byggnaden är tänkt att inrymma bland annat lägenheter, lokaler för dagverksamhet, eventuellt café samt träning och rehabilitering. Planområdet omfattar ca 2,5 ha och ligger ca 1 km nordväst om Bålsta centrum. Det avgränsas av Västerhagsvägen och Parkvägen i norr, en gång- och cykelväg i sydväst samt ett naturområde med en bäckravin i syd. Området inkluderar naturmark, parkerings- och vägytor samt Kyrkcentrum. Det särskilda boendet är planerat att anläggas på en av parkeringsytorna. Planområdets ungefärliga placering kan ses i Figur 1. Figur 1. Översiktskarta. Planområdets placering inringat i rött

6 6 (16) 1.1 Underlag - Grundkarta med dagvattenledningar och höjdkurvor, dwg mottagen Plangräns, dwg mottagen Markteknisk undersökningsrapport, mottagen Projekterings-PM Geoteknik, mottagen Plankarta, PDF mottagen Nya areor för planerad bebyggelse mottagen Förutsättningar - Håbo kommuns dagvattenpolicy (Håbo kommun, 2017) - Nya förutsättningar för utredningen enligt mail från Håbo kommuns planarkitekt Anton Karlsson daterat Enligt de nya förutsättningarna ( ) beslutades att utredningen främst skulle bestå av flödes- och magasinsberäkningar. Förslag på framtida dagvattenutformning samt föroreningsberäkningar ingick ej i de nya förutsättningarna.

7 7 (16) 2 Nulägesbeskrivning 2.1 Recipient Planområdet har avrinning mot Kalmarviken och i förlängningen till Prästfjärden i Mälaren. Vatteninformationssystem Sverige (VISS) sammanställer alla större vattenförekomster i Sverige och klassar dem utifrån dess kemiska och ekologiska status. Prästfjärden har enligt VISS god ekologiskt status men dess kemiska status är klassad som uppnår ej god. Detta på grund av miljögifterna kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE) vilka överskrids i alla svenska vattenförekomster samt tributyltenn (TBT). Några huvudsakliga påverkanskällor bedöms vara urban markanvändning, jordbruksmark, förorenad mark samt enskilda avlopp. MKN (miljökvalitetsnorm) för Prästfjärden är att god kemisk ytvattenstatus uppnås till Geoteknik och grundvatten Figur 2 visar översiktlig jordartskarta från SGU (2017). Enligt den består största delen av planområdet av postglacial sand. Enligt en mer utförlig geoteknisk utredning utförd av Bjerking (2016) består jorden huvudsakligen av en växellagring av sand, silt och lera med en tjocklek upp till 4 meter. Under dessa lager finns friktionsjord av morän med en storlek på 1 2 meter och berg. Berg i dagen finns i områdets centrala delar. Figur 2. Jordartskarta över aktuellt område (SGU, 2017). Ungefärlig placering av planområde inringat i blått

8 8 (16) Grundvattennivåerna i området är varierande men relativt låga (som högst ca 2,6 meter under mark). Grundvattennivåns strömningsriktning bedöms följa topografin i området och rinner från de höga partierna i väst mot de lägre belägna delarna i öst. Planområdet bedöms generellt ha gynnsamma förutsättningar för infiltration till följd av de rådande jordlagren. 2.3 Skyddsvärda intressen Ett antal fornlämningar i form av gravar från järn- eller bronsåldern finns i närheten av planområdet. En utredning inom planområdet visade dock inga spår efter ytterligare fornlämningar Markavvattningsföretag Inom planområdet finns inga markavvattningsföretag. Nedströms planområdet på vägen till recipienten Kalmarviken finns dock markavvattningsföretaget Väppeby- Bålsta (Figur 3). Med övergripande åtgärder för dagvattnet bedöms inte markavvattningsföretaget påverkas. Vidare har kommunen för avsikt att upphäva företaget i samband med framtida planprogram för Gröna dalen. Figur 3. Markavvattningsföretag Väppeby-Bålsta (blå linje) med tillhörande båtnadsområde (lila fält). Det ungefärliga planområdet är rödmarkerat i den övre delen av bilden 1 Karlsson, A; Planarkitekt, Håbo kommun, , .

9 9 (16) 2.5 Länsstyrelsens lågpunktskartering Länsstyrelsen har ett internetbaserat GIS-verktyg som har karterat lågpunktsområden i landskapet. I modellen har ingen specifik regnvolym använts, istället har instängda lågpunktsområden fyllts upp till bräddningsnivå. På så vis ges en uppskattning av djupet på olika sänkor (Länsstyrelsen Stockholm, 2016). Vid extrem nederbörd förväntas dagvattensystemet inte ha kapacitet att avleda dagvattnet varför det är värdefullt att identifiera eventuella områden som riskerar att översvämmas vid ett eventuellt skyfall. Till utredningen hämtades därför en karta från Länsstyrelsens skyfallsverktyg för området, se figur 4. Figur 4. Skyfallskartering hämtad från Länsstyrelsens webb-gis verktyg (Länsstyrelsen, 2018). Planområdets ungefärliga gräns i röd rektangel. Enligt Länsstyrelsens verktyg föreligger inte några risker för betydande översvämning inom planområdet. En mindre sänka kan enligt verktyget identifieras i bäckravinen där vatten kan bli stående. Vidare visar kartan att det föreligger risk för stående vatten vid viadukten i den nordvästra delen av planområdet.

10 10 (16) 3 Befintliga dagvattenflöden För mindre avrinningsområden är rationella metoden tillämplig som metod för att beräkna dagvattenavrinning och dimensionering av dagvattensystem enligt Svenskt Vattens standard P110 (Svenskt Vatten, 2016). Befintliga dagvattenflöden har beräknats för en återkomsttid på 10-år och en varaktighet på 10 min enligt följande ekvation: Q = φ i A (1) Q = flödet i utloppet [l/s] φ = avrinningskoefficienten [-] är ett mått på den andel av dagvattnet som maximalt kan bidra till avrinningen. i = är konstanten för regnintensitet [l/s, ha] A = markytans area [ha] Årsmedelnederbörden i området är uppskattad till 541 mm/år och baserat på värden från SMHI:s närmaste aktiva mätstation Skörkby (SMHI, 2018). I Tabell 1 visas den nuvarande markanvändningen och beräknade befintliga flöden för planområdet. Tabell 1. Fördelning av den nuvarande markanvändningen och beräknade befintliga flöden. Tabellen visar avrundade värden. Markanvändning Area [m 2 ] φ Red area [ha] i [l/s, ha] årsregn [l/s] Q 10- Årsmedelflöde [m 3 /år] Gång & Cykelväg 229 0,8 0, Bilväg/parkering ,8 0, Gräsyta 288 0,1 0, Skog & gräsmark ,1 0, Summa Område A Område B (bef skogsmark) 450 0,1 0, Det totala befintliga flödet har beräknats till 62 l/s för ett statistiskt 10-årsregn på område A. Årsmedelflödet för samma område har beräknats till ca m 3 /år med en genomsnittlig årsmedelnederbörd på 541 mm (SMHI, 2018).

11 11 (16) För område B som i dagsläget består av skogsmark har det befintliga dagvattenflödet baserat på ett statistiskt 10-årsregn beräknats till 1 l/s. Det befintliga årsmedelflödet för samma område är beräknat till 24 m 3 /år grundat på en årsmedelnederbörd om 541 mm/år (SMHI, 2018). 4 Exploateringsplaner I samband med de nya förutsättningarna ( ) om dagvattenutredningens omfattning beslutades att flödesberäkningarna skulle delas upp i två separata områden. De två områdena har namngivits till område A och område B. Område A ligger på den nya tomten där det särskilda boendet planeras att uppföras och område B ligger i anslutning till kyrkans fastighet. Den framtida markanvändningen i respektive område redovisas i tabell 2. Områdenas utsträckning finns redovisade i bilaga 1.

12 12 (16) 5 Framtida dagvattenflöden Framtida dagvattenflöden har beräknats med rationella metoden som beskrivs i avsnitt 3 med tillägg av en klimatfaktor på 1,25. Detta är rekommenderat i Svenskt Vattens publikation P110 för att beakta ökade nederbördsmängder i framtiden (Svenskt Vatten, 2016). Markanvändningen är uppdelad efter ungefärliga areor tillhandahållna från kommunen 2. Det framtida dagvattenflödet för områdena redovisas i Tabell 2. Tabell 2. Framtida dagvattenflöden baserade på rationella metoden multiplicerat med en klimatfaktor på Markanvändning Area [m 2 ] φ Red area [ha] i [l/s, ha] årsregn [l/s] Q 10- Årsmedelflöde [m 3 /år] Tak ,9 0, Hårdgjort/diverse ,8 0, Plantering/grönyta ,1 0, Trafikyta ,8 0, Summa område A , Parkering område B 450 0,8 0, Det totala framtida dagvattenflödet för ett 10-årsregn är beräknat till 142 l/s för område A. Det framtida årsmedelflödet är baserat på samma årsmedelnederbörd som i avsnitt 4.1 för befintliga flöden (541 mm) och beräknat till ca m 3 /år. För parkeringsytan som planeras på område B är det framtida dagvattenflödet för ett 10-årsregn beräknat till 10 l/s. Det framtida årsmedelflödet för område B är beräknat till 195 m 3 /år baserat på en årsmedelnederbörd om 541 mm/år (SMHI, 2018). 2 Mailkommunikation med planarkitekt Anton Karlsson på Håbo kommun.

13 13 (16) 5.1 Erforderlig fördröjningsvolym Den erforderliga fördröjningsvolymen har beräknats för ett 10-årsregn. Beräkningarna baseras på intensitets-varaktighetssamband enligt Dalström (2010) med ett utflöde motsvarande ett befintligt 10-årsregn som nuvarande dagvattenledningar i anslutning till området antas vara dimensionerade för. Erforderliga magasinsvolymer redovisas i Tabell 3. Tabell 3. Total erforderlig fördröjningsvolym för utbyggnaden av det nya respektive det befintliga området Anläggning Återkomsttid [år] Fördröjningsvolym [m 3 ] Område A Område B 10 8 Utifrån andel markanvändning har den totala erforderliga fördröjningsvolymen delats upp för takvatten, dagvatten från gata och parkering samt övrigt dagvatten, det vill säga från grönområden. Erforderliga fördröjningsvolymer redovisas i Tabell 4. Tabell 4. Erforderlig fördröjningsvolym från ytor med olika markanvändning Markanvändning Andel [%] Volym 10-årsregn [m 3 ] Vatten från tak 0,32 15,3 Vatten från gata och parkering Vatten från grönområde/skogsmark 0,36 17,5 0,32 15,2 Summa område A 1,0 48 Vatten från parkering område B 1 8

14 14 (16) 6 Slutsats Den planerade bebyggelsen kommer resultera i att ytor hårdgörs vilket beräknas öka flödesmängden med motsvarande omkring 50 % för område A. Flödena från område B beräknas på motsvarande sätt att öka med ca 90 % i och med att ytan hårdgörs från skogsmark för att nyttjas som parkering. Erforderliga magasinsvolymer för att omhänderta den ökade flödesmängden har beräknats till ca 48 m 2 respektive 8 m 2 för område A respektive område B.

15 15 (16) 7 Litteraturförteckning Bjerking. (2016). Projekterings-PM Geoteknik Håbo, Bålsta särskilt boende vid Västerhagsvägen 15. Stockholm: Bjerking (16U30818) Dahlström, B (2010). Regnintensitet en molnfysikalisk betraktelse. SVU-rapport Nr Håbo kommun. (2017). Dagvattenpolicy Håbo kommun. Håbo: Håbo kommun (KS 2015/ ) Håbo kommun. (2017). Detaljplan för Särskilt boende vid Kyrkcentrum, Gillmarken 1:1 m.fl. Håbo kommun, Uppsala län. Håbo: Håbo kommun (DPL 435) Länsstyrelsen (2018). Länsstyrelsens WebbGIS Länskarta Stockholms län. Tillgänglig: Länk [ ] Länsstyrelsen Stockholm. (2016). PM: Pilotprojekt skyfallskarteringar Presentation och resultat från Länsstyrelsens lågpunktskarta och karteringar i kommunerna Täby, Södertälje och Haninge. Stockholm: Länsstyrelsen Stockholm SGU (2018). SGU Sveriges Geologiska Undersökning Jordarter 1: : Tillgänglig: Länk SMHI (2018). SMHI Öppna data Meteorologiska observationer. Tillgänglig: Länk [ ] Svenskt Vatten (2016). Avledning av dag-, drän- och spillvatten. Stockholm: Svenskt Vatten (Publikation P110) ÅF. (2016). Gillmarken 1:1 och Bålsta 3:353, Håbo kommun - Trafikbullerutredning. Stockholm: ÅF (762854)

16 Norconsult AB Hantverkargatan Stockholm +46 (0)

17 A A A B B 28B 24B 26A 24C 28A 24D 26D 26C 24A 28C Pastorsexp. Kyrkcentrum skolan Västerängs- 2:202>1 2:194 1:32 2:210 2:207 1:31 2:212 2:209 2:215 2:211 2:214 2:213 2:108 3:355 2:185 2:79 2:181 3:354 2:80 2:202>3 1:6 1:5 1:4 2:224 1:12 2:225 1:11 2:205 2:206 2:204 18:7 2:208 1:26 1:20 1:30 1:25 1:1 Parkvägen Västerhagsvägen Järpvägen Järpvägen Gillmarksvägen Orrvägen Västerhagsvägen Norconsult AB Meters