Utbildningsäldreboende, en modell för samverkan

Transkript

1 Utbildningsäldreboende, en modell för samverkan Elisabeth Bergdahl Sjuksköterska, Med dr. FoU nu Universitetet Nordland Norge

2 Ökat antal äldre personer Bakgrund Ökat antal äldre personer med demenssjukdom Förändrat sjukdomspanorama hos äldre personer Ställer högre krav på vård- och omsorgs personal Högre krav på kunskap och lärande inom verksamheterna Sedvanliga interventioner överlever inte under längre tid Hur kan vi skapa en mer hållbar struktur och organisation som stödjer utveckling och lärande på vårdoch omsorgsboenden?

3 Hypotes - utbildningsäldreboende Genom en god struktur/organisation, av elev- och studentverksamhet i vård- och omsorgsboenden, samt genom samverkan med lärosäten kan man främja och utveckla lärandemiljöer som bidrar till utveckling och ökad vårdkvalitet

4 Deltagare 13 boenden (Antalet har ökat över tid) 12 chefer (1 chef har 2 boenden samt 2 utvecklingschefer) Medarbetare som utgörs av lokala arbetsgrupper (flera professioner) cirka 5-8 personer /boende, cirka 70 personer Representanter från lärosäten 7 personer

5 Hur tänkte vi? Deltagarbaserad forskning Processorienterad forskning som sker interaktivt, i möten med chefer och medarbetare på vård och omsorgsboenden Flerårig process Data samlas in fortlöpande med anteckningar Utvärdering sker fortlöpande enskilt och i grupp

6 Processen Kontinuerliga möten med enskilda chefer och den lokala arbetsgruppen på alla boenden Stormöten med alla chefer, flera medarbetare inledningsvis 2 gånger/ år. Nästa stormöte planeras 2015 Modellen utvecklas och omformas över tid, fungerar som verktyg Lokala arbetsgrupperna skapar egna lösningar efterhand Kliniska observationer på 5 boenden för utvärdering av vården och omsorgen (exempel kandidat) Ett par boenden behöver mer stöd (FC 2014,2015) Två boende vill gå längre mot en akademisering (Kontakt med universitet) Ett boenden började sin process hösten 2014

7 Förutsättningar för att driva processen finns och återkoppling sker mellan lärosäte och verksamhet på ett öppet, respektfullt och inbjudande sätt Samordnare inom kommunal VIL Övergripande, Planering av VIL Kontinuerlig kontakt med lärosäte och verksamhet Klipp S Verksamhet Planering och struktur för VIL Inventering av handledare & utbildning Val av lärosäte Kontinuerlig god kontakt med lärosäte Kontaktperson Sänder ut välkomstbrev och broschyr samt information S Lärosäte Kontinuerlig god kontakt med verksamhet Struktur och planering för VIL Samordnare för VIL Val av verksamhet Pedagogiskt stöd till handledare Lärare/AKA i verksameten S Verksamhet och lärosäte Modeller & teorier för lärande God planering termin innan, för antal elever/stud. Genomförande VIL Närvarande Lärare vid halvtid Handledarstöd, utbildning, IPE Reflektion dagligen Dator och IT stöd S Utvärdering, sammanställning Verksamhet och Lärosäte har ansvaret gemensamt Förbättringsarbete Terminsvis utvärdering Förslag från verksamheterna och lärosäten på projekt som behöver utföras Kritisk granskning av projekten Förutsättningar för att driva processen finns och återkoppling sker mellan lärosäte och verksamhet på ett öppet, respektfullt och inbjudande sätt

8 Preliminära resultat Ökad medvetenhet och förbättrad struktur i organisationen för student- och elevverksamheten, välkomstbrev, informationspärm, ansvarig kontaktperson, modellen används som verktyg Ökad samverkan och dialog mellan verksamhet och lärosäten (Behöver förbättras) Förbättringsområden identifieras med hjälp av utvärderingar Förbättringsarbeten som gjorts (nutrition, avlastning av hud, hygien) Eget lärande för personalen Ökad medvetenhet kring reflektion och handledning Ökat antal personer med handledarutbildning

9 Lärosäte/Veten -skap / Teori S A M V E R K A N Främja EBP Ledningsgrupp på boendet Utforskar med praktiker utvärderingar från elev/ stud. Utvecklar och förändrar med praktiker Skapar förståelse och främjar lärandet lokalt Vård- och omsorgs verkligheten S A M V E R K A N

10 Ett gott ledarskap är en förutsättning!

11 Ett gott ledarskap; Öppenhet och möjligheter

12 Ett hindrande ledarskap; Regler och rutiner

13 Svårigheter? ja visst! Ingång via chefer (gate-keepers och dörröppnare) Flera nya chefer (6 st. sedan 2012, klämda?, Antonsson 2013) Samvetsstress hos personal Rutiner kan styra arbetet för mycket (Elmersjö 2014) Knappa resurser Låg bemanning Trångt utrymme och dåliga lokaler

14 Främjar öppenhet och ser möjligheterna! Delaktighet och Inflytande Öppen och god kommunikation Personalen blir sedd Social samhörighet (Personal, närstående, boende och samhälle) Chefen bryr sig om och tar ansvar Ger möjlighet för utveckling (lärande miljöer) Får personalen att ta eget ansvar

15 Tack!