BT Kemi Efterbehandling

Transkript

1 Beskrivning av geologiska och hydrogeologiska förhållanden för Södra området SVALÖVS KOMMUN Malmö , rev

2 Beskrivning av geologiska och hydrogeologiska förhållanden för Södra området Datum , rev Uppdragsnummer Utgåva/Status Rev 2 Elisabet Hammarlund Lisa Regander Louise Larborn Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Skeppsgatan Malmö Telefon Fax Organisationsnummer

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Orientering Syfte Underlag Beskrivning av kompletterande undersökningar Geologiska förhållanden Översiktlig beskrivning Underlag för Södra området Beskrivning för Södra området Jordlager Berggrund Principiell geologisk uppbyggnad Markförlagda ledningar Orientering Undersökningar av ledningar inom Södra området Beskrivning av ledningar Dag-och spillvattenledningar inom det södra BT Kemi-området Huvudledningar för spill- och dagvatten Övriga ledningar Dräneringssystemet inom det norra området Hydrologiska förhållanden Ytvattenförhållanden Nederbörd och avdunstning Grundvattenbildning och ytavrinning Hydrogeologiska förhållanden Underlag Förekommande grundvattenmagasin Övre grundvattenmagasin i jord Flödesbild Nivåvariationer Hydrauliska egenskaper Undre grundvattenmagasin i jord Flödesbild Nivåvariationer i

4 5.4.3 Hydrauliska egenskaper Undre grundvattenmagasin i berg Flödesbild Nivåvariationer Hydrauliska egenskaper Läckageförhållanden Konceptuell modell vattenomsättning Förbättringar av underlaget samt kvarstående osäkerheter Referenser Bilagor 1. Grundvattennivåkarta för grundvatten i jord, skala 1: Grundvattennivåkarta för grundvatten i berg, skala 1:2500 ii

5 1. Inledning 1.1 Orientering Föreliggande rapport utgör en del av den uppdaterade huvudstudien för det södra BT Kemi-området. I rapporten redovisas en sammanfattande beskrivning av de geologiska och hydrologiska förhållandena inom den södra delen av BT Kemiområdet. Beskrivningen omfattar även Södra områdets omgivningar i den mån det har betydelse för spridningsförhållandena. Inledningsvis beskrivs den geologiska uppbyggnaden av området. Därefter beskrivs förekomsten av markförlagda ledningar inom området samt de hydrologiska förhållandena (nederbörd och avdunstning, ytvattenförhållanden samt grundvattenförhållanden). Baserat på beskrivningen av geologi, markförlagda ledningar och hydrologi redovisas därefter en konceptuell modell över vattenomsättningen. Avslutningsvis redovisas en bedömning av osäkerheter i de beskrivningar som görs i rapporten. En översikt av BT Kemi-området visas i Figur 1. Storleken på det norra området uppgår till ca m 2 och det södra området till ca m 2. Figur 1. Översiktskarta 1 av 47

6 1.2 Syfte I denna rapport redovisas de geologiska och hydrogeologiska förhållandena inom och i anslutning till det södra BT Kemi-området med det primära syftet att beskriva hur vatten omsätts inom och sprids från området. Avsikten är att rapporten ska utgöra underlag för spridningsberäkningar, riskbedömningar och utredning rörande åtgärdsalternativ. 1.3 Underlag Rapporten baseras på allmän geologisk information från främst Sveriges Geologiska Undersökning samt uppgifter från den tidigare huvudstudien (bilaga 3) för det södra området (SWECO Environment, 2011a) och den information som har tillkommit i samband med kompletterande undersökningar utförda inom och kring det södra området under perioden Analys- och mätdata, uppgifter om lagerföljder samt kartunderlag finns samlade i BT Kemi-projektets geo- och miljödatabas, från vilken huvuddelen av informationen har hämtats. Plankoordinater (X, Y) har angetts i plansystem RT gon V 0:-15 och nivåer (Z) i höjdsystem RHB Beskrivning av kompletterande undersökningar Genom åren har ett mycket stort antal undersökningar av jordlager- och grundvattenförhållanden utförts inom det södra området. Den principiella geologiska uppbyggnaden samt grundvattnets huvudsakliga strömningsriktningar i jordlagren inom området har därför varit väl kända, vilket beskrivs väl i den tidigare huvudstudien. Efter den tidigare huvudstudien kvarstod dock osäkerheter avseende möjliga spridningsvägar från det förorenade källområdet (i anslutning till tidigare betsvämmor och BT Kemis produktionslokaler) till omgivningen, t.ex. via ledningar och ledningsgravar samt via berggrunden. Kompletterande undersökningar avseende geologiska och hydrogeologiska förhållanden var inledningsvis inriktade på att kartlägga dessa spridningsvägar. Exempel på undersökningar som utförts är provgropsgrävning längs med ledningar inom och utanför BT Kemi-området, installation av grundvattenrör i jordlager där det tidigare saknats uppgifter om grundvattennivåer samt installation av grundvattenrör ned i berggrunden. I ett senare skede har undersökningarna varit inriktade på att noggrannare undersöka jordlagerförhållanden och grundvattenförhållanden inom de mest förorenade områdena av det södra området. Detta har gjorts genom s.k. RotoSonic-borrning vilken är en typ av vibrationsborrning som medger kolvprovtagning. 2 av 47

7 2. Geologiska förhållanden 2.1 Översiktlig beskrivning Den ytbildande berggrunden i och kring Teckomatorp utgörs av sand- och lersten från Yngre Trias, s.k. Kågerödslager, se Figur 2 (SGU, 2015a). Kågerödslagren vilar på silurisk skiffer, som norr om Teckomatorp är ytbildande. Väster om Teckomatorp förekommer bergarter från jura till krita bestående av lera, lerskiffer, sandsten och kol. Kågerödslagrens mäktighet varierar, vilket antas bero på förkastningar. Några hundra meter norr om BT Kemi-området visar borrningar en mäktighet på ca 10 m, medan borrningar utförda strax utanför områdets södra och östra gränser visar mäktigheter på m. Den underliggande siluriska skiffern har en mäktighet av flera hundra meter. Cirka 200 m söder om områdets södra gräns finns enligt SGUs brunnsarkiv en brunn där gränsen mellan Kågerödslagren och den siluriska skiffern noterats på ett djup av ca 100 m (brunn , se Figur 27). Kågerödslagren varierar i hårdhetsgrad och kan utgöras av löst lagrad sand och lera. BT Kemi-området N Figur 2. Berggrundskarta över Teckomatorp. Lila = sandsten, lera (yngre trias). Turkos = lera, lerskiffer sandsten, kol (jura till krita). Mintgrön= kalksten, lerskiffer, sandsten (silur). Ljusgrön=kalksten, sandsten, lera (krita). Kartan är hämtad från SGUs kartgenerator, Sveriges geologiska undersökning. 3 av 47

8 I Figur 3 visas en jordartskarta genererad av SGUs kartvisare (SGU, 2015b). Här framgår att BT Kemi-området är beläget inom ett område där jordarterna utgörs av fyllnadsmassor. Norr om området och längs med Braån dominerar svämsediment. Enligt kartan förekommer ett område med sandiga isälvssediment söder om BT Kemi-området. Norr om Braån och söder om området med sandiga isälvssediment förekommer morän. BT Kemi-området Isälvssediment, sand N Figur 3. Karta visande jordartsförhållanden i Teckomatorp. Kartan är hämtad från SGUs kartgenerator, Sveriges geologiska undersökning. Vid kontakt med SGU (Ising, 2015) framkom att kartan är baserad på en agrogeologisk karta från 1950-talet, se Figur 4. Denna karta ger mer detaljerad och delvis en annan information. Här framgår att det ljusgula området med röda prickar i som det står sp i täcks av lerig mellansand (postglacial) och det ej prickiga orange-gula området söder om detta av mellansand. Vid mailkontakt med SGU förklarades att detta område kan tolkas som issjösand och är antagligen inte särskilt mäktigt (ett par meter). Det orange-gula området som det står gä i motsvaras av glacifluvial grusig sand. Enligt den agrogeologiska kartan sträcker sig således området med postglacial sand in på de sydligaste delarna av det södra området. Isälvsavlagringen med grusig sand är beläget ca 300 m söder om BT Kemi-omådet. 4 av 47

9 Isjösediment, mellansand BT Kemi-området Isjösediment, lerig mellansand Glacifluvial, grusig sand Figur 4. Agrogeologisk karta från 1950-talet (Ekström G och Mohrén E, 1966). 2.2 Underlag för Södra området Inom och i anslutning till det södra området har ca 360 borrningar och provgropar utförts. För dessa har uppgifter om jordlagerföljder dokumenterats. Huvuddelen av borrningarna och provtagningarna utförda fram till och med 2011 utfördes i anslutning till BT Kemis anläggningar, d.v.s. de områden som är mest påverkade av föroreningar. Under har kompletterande undersökningar utförts i tre omgångar. Under den första omgången låg fokus på att med skruvborrningar och provgropar undersöka föroreningssituationen längs med ledningar inom och utanför området. Även områden under rivna byggnader som tidigare inte varit åtkomliga för undersökningar undersöktes. I den andra omgången etablerades brunnar med hammarborrning ned till förmodat berg inom det södra området. Målsättningen var här att få mer information om djup till berg samt av föroreningssituationen på djupet. I den tredje undersökningsomgången undersöktes geologiska lagerförhållanden med kolvprovtagning framför allt i de mest förorenade områdena (betsvämmor och f.d. fabriksområdet). I den tredje omgången etablerades också fler brunnar ned till förmodat berg med hammarborrning. Flera av dessa brunnar förlades på det norra området. Samtliga undersökningspunkter framgår av Figur 5. 5 av 47

10 Figur 5. I figuren visas samtliga utförda borrningar och provgropar inom och utanför det södra området. Tillkommande borrningar och provgropar från undersökningar utförda under visas med blå färg. I figuren visas också nya provpunkter utförda inom det norra området under Borrningarnas och provgroparnas djup fördelas enligt tabell 1. Huvuddelen av provgroparna är grävda till ett djup av max 2 m, medan de flesta skruvborrningar är mellan 2 och 5 m djupa. Antalet borrningar djupare än 10 m är förhållandevis litet (5 % av totala antalet borrningar och provgropar). Enligt fältprotokollen och utifrån vad som framgår av projektets geodatabas (SWECO Environment, 2015) har bergets överyta påträffats i 10 punkter inom det södra området. Uppgifter om bergets överyta bygger i viss mån även på tio jordbergsonderingar som utförts inom och söder om det södra området. Med denna metod var det dock svårt att fastställa vad som verkligen utgjorde bergets överyta och vad som var undre morän, varför resultaten från sonderingen har använts med försiktighet vid tolkningen av bergets överyta. 6 av 47

11 Tabell 1. Djup för provgropar och borrningar inom södra området. Max djup (m) Provgropar RotoSonic (ej till berg) Borrningar ned i berggrund RotoSonic Skruvborrningar Hammarborrning < Totalt > > Totalt Beskrivning för Södra området Jordlager Markytan inom området lutar svagt mot norr. Nivåerna i de centrala delarna ligger på ca +29,5 och i de norra delarna, längs med järnvägen, på +29. I den tidigare huvudstudien (SWECO Environment, 2011a) gjordes en tolkning av den principiella uppbyggnaden av jordlagren i det södra området. Tolkningen utgick från sammansättning och bildningsförhållanden och en indelning gjordes i ett begränsat antal lagerenheter. Under 2014 har en kompletterande geologisk tolkning av geologiska lagerenheter gjorts baserat på åtta RotoSonic-borrningar (kolvprovtagningar), huvudsakligen placerade i betsvämmeområdet och i det gamla fabriksområdet (Tyréns, 2014b). Tyréns tolkning överensstämmer på det stora hela med tidigare tolkning även om avvikelser förekommer. Den viktigaste information som har tillkommit är att förekomsten av undre grovkorniga (intermoräna) sediment har kunnat beläggas. Nedan görs en sammanställning av de båda tolkningarna. Avvikelser dem emellan kommenteras. Från markytan och nedåt kan följande lagerenheter urskiljas: Ett övre fyllnadsmaterial, som förekommer i princip inom hela det södra BT Kemiområdet med varierande mäktighet. Fyllningen består av bygg- och rivningsavfall samt omfördelade och påförda schaktmassor (sand, moränlera, kritkalksten, lera, m.m.). Fyllningens mäktighet varierar mellan 0 och ca 4 m. Vanligtvis är den ca 1-2 m inom det södra området. Övre glaciala sediment som byggs upp av växlande lager av finsediment (silt och lera) med inslag av sand och grus. Övre glaciala sediment kan förekomma över hela området som mer eller mindre sammanhängande linser eller lager. Mäktigheten bedöms som mest uppgå till ca 2 m. Detta lager kunde enligt Tyréns inte urskiljas i betsvämmeområdet. 7 av 47

12 Övre morän som huvudsakligen omfattar moränfinleror (kritmoränlera) med inslag av kalksten, sorterad lera, silt eller sand. Moränen har sitt ursprung från en sydvästlig-västlig baltiskt isström (IVL, 1978b). Mäktigheten uppgår normalt till en eller ett par meter. Undre glaciala finkorniga sediment som består av växelvisa lager av finkorniga sediment som främst utgörs av en grå, siltig lera men även lager av sand, silt, lerig silt och lera förekommer i varierande utsträckning. Lagerenheten förekommer över hela det södra BT Kemi-området med en mäktighet som kan uppgå till flera meter. Undre glaciala grusiga och sandiga sediment som består av ett lager med gråbrun, grusig sand i vilken enstaka större sten även har noterats. Den grusiga sanden har en varierad mäktighet, från 0,5 m upp till ca 2,5 m. Detta lager har endast noterats av Tyréns i samband med RotoSonic-borrningarna i betsvämmeområdet, men mer utbredd förekomst är trolig. Lagerenheten är svår att urskilja vid hammarborrning, men även vid skruvprovtagning på grund av stora borrdjup och att materialet är flytbenäget. Undre morän förekommer inom hela BT Kemi-området som ett sammanhängande, upp till ca 5 m mäktigt täcke, ovanpå berggrunden. Ställvis kan enheten vara ganska tunn, exempelvis har borrningar inom betsvämmeområdet visat att tjockleken här uppgår till mindre än en meter. Enheten byggs upp av en kraftigt kompakterad torr lermorän bestående av en finkornig matris i vilket sand, grus och sten av varierande sammansättning (sedimentärt berg och urberg) har noterats. I enheten har även block av granit noterats. Moränen ligger i regel direkt på berggrunden, men det kan inte uteslutas att sorterade sandlager kan finnas lokalt i sänkor i berggrunden. Det skall nämnas att det inom det norra området förekommer postglaciala avlagringar i form av svämsediment, som har avsatts på de glaciala avlagringarna inom Braåns dalgång. Lagerenheten omfattar omväxlande lager med sand, silt och lera med varierande innehåll av organiskt material (gyttja och torv). Svämsedimentens avsättningsnivå bedöms ha legat vid cirka +26,5, och deras utbredning mot söder sammanfaller i stort med läget för järnvägen, som utgör det södra områdets gräns mot norr. De förekommer därför inte inom det södra området utom möjligen lokalt inom de östra delarna av det södra området. Utförda borrningar ger således inte stöd för att de postglaciala avlagringarna enligt det agrogeologiska kartbladet (Figur 4) sträcker sig in på det södra området. Avlagringarna, som ursprungligen kan antas ha varit tunna, kan dock ha omlagrats vid schaktningsarbeten och därför ingå som en del av fyllnadsjorden som i dag täcker det södra området. 8 av 47

13 2.3.2 Berggrund Berggrundsytan i det södra området har vid utförda hammarborrningar bedömts ligga på ett djup mellan 7 och 15 m vilket motsvarar nivåer mellan , se Figur 6.Genomborrade bergarter har bedömts utgöras av sand- och lersten. Av Figur 6 kan framläsas att berggrundsytan är högst i de östra delarna av det södra området, samt söder om betsvämmorna samt att bergrundsytans nivå generellt är lägre på det norra området. Brunnsborrarens tolkning av bergets överyta kan dock ifrågasättas då det visade sig vara svårt att med hammarborrning bestämma gränsen mellan jord och berg. Det är därför osäkert om samtliga rör verkligen når ned till berggrunden eller ej. Speciellt osäkert är berggrundsytans läge i röret BB där den tolkande nivån ligger betydligt högre än i omgivande borrningar och sonderingar. +14,6 +14,7 +12,2 +14,6 +12,8 +15,5 +13,0 +15,9 +17,5 +19,4 +17,1 +22,7 +17,9 +20,2 +16,8 +15,2 Figur 6 Nivå för berggrundsytan i m.ö.h (röd text) där borrning ned till berg, enligt fältprotokoll och projektets geodatabas, har utförts. 9 av 47

14 2.3.3 Principiell geologisk uppbyggnad Den principiella geologiska uppbyggnaden illustreras i en sektion från öst till väst (Figur 7). I bilden är den vertikala skalan överdriven för att bättre åskådliggöra lagerenheternas inbördes förhållanden. Tolkningen av lagergränserna centralt i sektionen (BB SB140047) bygger på kolvprovtagningar och kan betraktas som mer säkra än resten av sektionen som bygger på hammarborrningar. Speciellt osäker är, som ovan nämnts, tolkningen av bergets överyta i öster (punkten ). Fyllnadsmaterial Övre morän Undre glaciala finkorniga sediment Undre morän Undre glaciala grusiga sandiga sediment Berggrund Figur 7 Sektion från öst till väst (V-Ö i den övre planbilden) visande den principiella geologiska uppbyggnaden. Tolkningen av lagergränserna centralt i bilden (BB SB140047) bygger på kolvprovtagningar och betraktas som mer säkra än resten av sektionen där tolkningen bygger på hammarborrningar. Osäkra lagergränser markeras med streckad linje.? 10 av 47

15 3. Markförlagda ledningar I följande kapitel beskrivs markförlagda ledningar inom BT Kemi-området. Texten är till stor del hämtad från ett arbets-pm upprättat av Peter Englöv på Svalövs kommun. Detta PM är i sin tur baserat på rapporter från VIAKs och IVLs undersökningar under 1970-talet samt rapporter från Swecos undersökningar från 2002 och framåt. 3.1 Orientering Området innehåller ett stort antal ledningar och brunnar, som varit i drift under betsaftproduktion och/eller under BT Kemi-tiden. Konditionen för dessa ledningar är i dag inte känd. Vidare finns vatten-, spillvatten- och dagvattenledningar, som är i bruk. Dessa kan delvis utgöras av äldre ledningar, men huvuddelen har anlagts efter BT Kemi-perioden. IVL upprättade under 1978 en ledningskarta över BT Kemi-området baserad på befintligt ritningsunderlag och en inventering (IVL, 1978a). Ett utdrag av ledningskartan redovisas i Figur 8. Som framgår av ledningskartan finns förutom ledningar som fungerat som interna ledningar inom BT Kemi-området också flera ledningar med extern anslutning. Som exempel kan nämnas den kommunala spillvattenledningen, som fortfarande är i bruk och som korsar den södra delen av BT Kemi-området. Vidare kan nämnas de tidigare ledningarna för vattenförsörjning till saftfabriken från Saxån och Braån, som mynnar strax norr om den tidigare fabriksbyggnaden. Ytterligare ledningar som kan omnämnas är Säbyholmsledningarna som användes för överledning av betsaft till Säbyholms sockerbruk. Ledningarna löper parallellt med och strax söder om betsvämma 1. Saxå- och Braåledningarna samt Säbyholmsledningarna har inte längre någon funktion inom området. Längre nedströms nyttjas dock Säbyholmsledningen för överföring av spillvatten från Teckomatorp till Landskrona. 11 av 47

16 Figur 8. Utdrag ur ledningskarta upprättad av IVL (IVL, 1978a). Ledningar som omnämns in texten är markerade med färg i figuren. Vid saneringen i slutet på 1970-talet spolades ledningar och brunnar tömdes på slam. En del ledningar proppades. Av Figur 9 framgår vilka vatten-, spillvattenoch dagvattenledningar som var i bruk fram till Ledningarna inne på området (ej den kommunala spillvattenledningen) togs ur bruk i samband med att byggnaderna på området revs. 12 av 47

17 N Figur 9. Spillvatten- och dagvattenledningar inom det södra området. Ledningarna inne på området är idag inte längre i bruk (gäller ej den kommunala spillvattenledningen). Vid en ledningsundersökning längs Bangatan utförd under observerades en del mindre avvikelser från kommunens ledningskartor. Undersökningen visade att dagvatten- och spillvattenledningarna ställvis har otillräcklig lutning, med ansamling av slam och stillastående vatten som följd. På flera ställen noterades mindre sprickor och längdförskjutningar, samt olika främmande föremål (tegel, sten). Några större brott eller tecken på läckage kunde dock inte noteras i de delar som man filmade. Otäta ledningar och brunnar samt ledningsgravar kan utgöra möjliga spridningsvägar för förorenat vatten. IVL (IVL, 1978a) konstaterade att utläckage från Saxåledningen hade skett till den kommunala spillvattenledningen. Vidare framhöll man att utläckage till den kommunala dagvattenledningen inte kunde noteras, men att viss risk för läckage inte kunde uteslutas då Saxåledningen grävdes av när den kommunala dagvattenledningen anlades Såväl äldre som nyare ledningar, som är i bruk, är förlagda inom områden med dokumenterat höga halter av föroreningar i såväl jord som grundvatten, särskilt i anslutning till betsvämma 1 och 2. Sannolikheten att det sker spridning via dessa ledningar torde vara hög. 13 av 47

18 3.2 Undersökningar av ledningar inom Södra området Inom området finns, som ovan nämnts, ett stort antal markförlagda ledningar och brunnar. Flera av dessa har tagits ur bruk, men det är oklart vilka åtgärder som genomförts för att proppa ledningar och undvika spridning. Åtgärderna är endast bristfälligt eller inte alls dokumenterade. I samband med att verksamheter etablerades på området under 1980-talet har nya ledningar tillkommit. Kartunderlaget utgörs av ledningskarta som togs fram av IVL i samband med de omfattande undersökningar som utfördes under av IVL samt kommunens ledningsnätskarta. Nedan listas inventeringar utförda inom ramen för den tidigare huvudstudien: Under 2003 utfördes en inventering som omfattade mätning av vattennivå och konduktivitet i ett flertal brunnar och ledningar inom området (SWECO VIAK, 2003). Under hösten 2006 utfördes provtagning och analys av dag- och dräneringsvatten för att klarlägga orsaker till höga halter av bekämpningsmedel som påvisades i Braån E under augusti 2006 (SWECO VIAK, 2007b). Under 2007 utfördes filmning av åtkomliga spill- och dagvattenledningar. Vidare utfördes provtagning i dagvattensystemet (SWECO VIAK, 2007a) Filmningarna har dokumenterats genom videofilmning och undersökningsprotokoll (PULS, 2007a) och (PULS, 2007b). Inom ramen för den uppdaterade huvudstudien har under följande undersökningar av ledningar utförts: Filmning av åtkomliga spill- och dagvattenledningar (Sydspol, 2013). De ledningar som filmades var en spillvattenledning och en dagvattenledning vid Lans Mekaniska verkstad fram till anslutningen till de kommunala ledningarna. Syftet var att undersöka ledningarnas skick och funktion. Filmningarna har dokumenterats genom videofilmning och undersökningsprotokoll (Sydspol, 2013). Mer information om filmningen återfinns i kap Stickprovtagning och passiv provtagning i dagvattensystemet och spillvattensystemet. Provgropsgrävning vid några utvalda ställen längs med spill- och, dagvattenledningar samt längs med Säbyholmsledningen. Syftet med provgropsgrävningen var att utreda om det kan förekomma permeabelt material i ledningsgravarna som kan fungera som möjliga spridningsvägar för föroreningar. Lägena för utförda provgropar framgår av Figur av 47

19 Figur 10. Läge för provgropar som grävts invid ledningar. 3.3 Beskrivning av ledningar Dag-och spillvattenledningar inom det södra BT Kemi-området Dag- och spillvattenledningarna som löper från tidigare Lans Mekaniska Verkstad fram till anslutningarna till de kommunala ledningarna (se Figur 11) är gjorda av betong i dimension 225 mm. Dagvattenledningen ligger som djupast ca 2 m under markytan och ca 0,4 m under grundvattenytan. Spillvattenledningen ligger ca 0,4 m under dagvattenledningen. Som nämnts ovan, har det har vid ledningsundersökningarna konstaterats att ledningssträckorna har otillräcklig lutning, med ansamling av slam och stillastående vatten som följd. På flera ställen har mindre sprickor och längdförskjutningar noterats. I Figur 11 anges var inläckage noterades vid filmningen utförd år 2013 (Sydspol, 2013). Vid provtagningen av vatten i ledningarna under juni 2014, se blå fyrkant i Figur 11, gjordes ett försök att uppskatta flödet i ledningarna. I dagvattenledningen stod vattnet nästan stilla, och i spillvattenledningen uppskattades flödet till ca 0,03 l/s. För att utröna om det finns kringfyllnad kring ledningarna, som kan påverka grundvattnets dräneringsmönster, grävdes en provgrop längs med ledningsstråket i de östra delarna (PG130049), se Figur 10. Provgropsgrävningen visade att kringfyllnaden i graven utgjordes av lermorän. 15 av 47

20 Figur 11. Dag- och spillvattenledningar inom BT Kemi-området. Grön pil visar var ledningsfilmaren noterat inläckage i dagvattenledning och röd pil markerar inläckage i spillvattenledning (Sydspol, 2013). Blå fyrkant markerar läge för uppskattning av flöde i juni Huvudledningar för spill- och dagvatten Den stora spillvattenledningen som löper öst-västlig riktning genom den södra delen av BT Kemi-området, se Figur 12, är utförd i betong i dimension 800 mm. Troligen anlades ledningen i slutet av 1920-talet. Enligt ritningsunderlaget är ledningens lutning ca 0,25 promille med lutning åt väster. Ledningen avleder spillvatten från samhället till en pumpstation belägen vid det tidigare avloppsreningsverket, strax väster om BT Kemi-området. Från pumpstationen leds spillvattnet via Säbyholmsledningen vidare till Landskronas avloppsreningsverk. Dagvattenledningen, som löper parallellt med spillvattenledningen väster om BT Kemi-området anlades efter spillvattenledningen, se Figur 12. Enligt IVL (IVL, 1978a) installerades den Dagvattenledningen är enligt kommunens ledningsnätskarta utförd av betong i dimension 1000 mm. Dagvattenledningen mynnar i Braån. Där ledningarna löper parallellt ligger dagvattenledningen ca 0,7 m under spillvattenledningen. Spillvattenledningen ligger 3-4 m under markytan och ca 1,5 m under grundvattenytan. I samband med den provtagning som utfördes av Sweco (SWECO Environment, 2011b) med passiva provtagare gjordes en uppskattning av spillvatten- och dagvattenflödena i de båda ledningarna under mätperioderna. Flödet i spillvattenledningen nedströms BT Kemi-området beräknades till ca 9 l/s i medeltal under mätperioden, medan flödet i dagvattenledningen varierade mellan 0,4 och 1,6 l/s. Spillvattenflödena varierade betydligt mindre än dagvattenflödena. 16 av 47

21 Figur 12. Kommunala spill- och dagvattenledningar söder om BT Kemi-området. En provgrop har grävts längs med spillvattenledningen i den södra delen av området (120004), se Figur 10. Provgropsgrävningen visade att kringfyllnaden i graven utgjordes av leriga massor, vilket visar att ledningsgraven här inte verkar dränerande på grundvattnet. Ledningarna i sig verkar dock dränerande, vilket styrks av det faktum att föroreningshalterna i ledningar nedströms BT Kemiområdet visat sig vara högre än i ledningar uppströms BT Kemi-området (se vidare rapport om föroreningsförhållanden inom BT Kemi-området). Även VIAK konstaterade att dagvattnet var föroreningspåverkat då ledningen undersöktes 1976 (VIAK, 1976b). 17 av 47

22 3.3.3 Övriga ledningar Säbyholmsledningarna Från den tidigare betsaftfabriken leddes kalkad råsaft till råsockerfabriken i Säbyholm. Enligt Darphin (Darphin J-P, 1993) ersattes den ursprungliga 17 km långa ledningen med en ny ledning 1921 på grund av problem. Vilka dessa problem var omnämns dock inte. Enligt kommunens ledningskarta är ledningen utförd i gjutjärn i dimension 200 mm. Båda Säbyholmsledningarna finns markerade på IVLs ledningskarta (IVL, 1978a), men den äldre ledningen finns bara markerad inom och strax väster om BT Kemi-området, se Figur 13. IVL (IVL, 1978a) nämner att de under våren 1978 grävde av två saftledningar från sockerbruksperioden. Den ena ledningen uppges vara pluggad. Risk för utläckage vid den andra ledningen (gamla Säbyholmsledningen) bedömdes kunna föreligga. Var ledningarna grävdes av nämns inte, men sannolikt skedde det strax väster om betsvämmorna, se Figur 13. Säbyholmledningen påträffades på ca 2 m djup vid en provgropsgrävning utförd under 2012 (Ramböll Sverige AB, 2013) vid läget för provgrop b, se Figur 10. Kring ledningen påträffades ett permeabelt, vattenmättat material. Då ledningsgraven misstänktes kunna utgöra en spridningsväg för föroreningar grävdes ytterligare en grop längre västerut, PG , se Figur 10. Här påträffades ledningen på ca 1,5 m djup. Grundvattennivåerna i detta område ligger ca 3,5 m under markytan och således under Säbyholmsledningen. Säbyholmsledningen bedöms därmed inte utgöra någon betydande spridningsväg för grundvatten ut från området Saxåledningen Saxåledningen användes för att tillsammans med Braåledningen förse den tidigare betsaftfabriken med processvatten. Ledningen anslöt från söder inom den västra delen av BT Kemi-området, se Figur 13. Därefter löpte den parallellt med järnvägen till en intagsbrunn/pumpstation till vilken även vatten från Braån anslöts, via en ledning under järnvägen. Av tillgängliga handlingar framgår inte ledningsmaterial och dimension eller på vilket djup ledningen är förlagd. Provtagningar utfördes i brunnen av Sweco 2007 (SWECO Environment, 2007). Ingen tydlig lukt noterades, men vattnet i brunnen var påverkat av klorfenoler och klorkresoler (totalt ca 10 µg/l) samt dinoseb (1,9 µg/l). 18 av 47

23 N Figur 13. Utdrag ur ledningskarta av IVL (IVL, 1978a) där lägen för Säbyholmsledningarna samt Saxåledningarna markerats tillsammans med de kommunala spill- och dagvattenledningarna. 19 av 47

24 Som nämnts i kap konstaterade VIAK (VIAK, 1976b) att dagvattnet i den kommunala dagvattenledningen var föroreningspåverkat. Ett grundvattenprov togs ur ledningsgraven till vad som felaktigt uppges vara dagvattenledningen. Röret, Rb 7613, som var 4,0 m djupt var i stället placerat i anslutning till spillvattenledningen och i anslutning till korsningen med Saxåledningen, se Figur 14. N Figur 14. Provtagningsrör Rb 7613 (VIAK, 1976b). Grundvattnet i röret innehöll mycket höga halter av fenoxisyror (t.ex. 20 mg/l av 25,4-DP) och klorkresoler (6,7 mg/l). Upptäckten resulterade i att en förbindelse mellan betsvämmorna och en gammal färskvattenledning till dessa påträffades. Denna färskvattenledning bör således ha varit Saxåledningen. VIAK uppger att förbindelsen avbröts omedelbart efter upptäckten, men inte hur detta skede. IVL (IVL, 1978a) nämner att utläckage till det kommunala dagvattensystemet inte kunde noteras, men en viss risk för läckage bedömdes föreligga. Man nämner vidare att Saxåledningen grävdes av vid installerandet av den kommunala dagvattenledningen 1968, se Figur 13. Frågan kvarstår dock om föroreningen vid Rb7613 verkligen orsakades av läckage från Saxåledningen, eftersom den rimligtvis skars av ett stycke söder om spillvattenledningen när dagvattenledningen installerades. 20 av 47

25 3.3.4 Dräneringssystemet inom det norra området Inom det norra området finns sedan 1976 ett system för uppsamling av dräneringsvatten med syfte att förhindra eller begränsa utläckage av föroreningar till Braån. Detta system påverkar även grundvattenförhållandena inom det södra området. Dräneringsvattnet samlas upp genom dräneringsledningar som omsluter området. Under slutet av 2005 utfördes en förbättring av dräneringssystemet, som innebar att den del av dräneringsledningen som var förlagd närmast Braån lades om och att en ny pumpstation anlades i närheten av den gamla. Fram till april 2009, när saneringen av förorenad jord inom det norra området var genomförd, pumpades dräneringsvattnet till en utjämningsdamm inom det norra området. Från denna pumpades dammvattnet vidare via kommunens spillvattenledning till Landskronas avloppsreningsverk. Efter saneringen togs utjämningsdammen ur bruk och fylldes igen. Dräneringsvattnet har sedan dess pumpats direkt till spillvattenledningen. Den nuvarande utformningen av systemet för uppsamling och avledning av dränerings- och avloppsvatten framgår av Figur 15. Figur 15 Utformning av system för uppsamling och avledning av dränerings- och avloppsvatten fr.o.m april I den nya pumpstationen, som anlades 2005, styrdes pumpningen av nivåer, som valdes med hänsyn till förekommande nivåer i ån. Syftet var att i största möjliga utsträckning begränsa utläckaget. Före och under saneringen sänktes nivåerna 21 av 47

26 ytterligare för att åstadkomma så stor avsänkning av grundvattnet som möjligt och därmed underlätta schaktningsarbetet. Efter saneringen höjdes nivåerna i ett par steg för att minska avledningen av vatten till spillvattennätet. Nivåstyrningen medförde starkt varierande flöden i pumpstationen, eftersom pumpningen styrdes av omgivande grundvattennivåer, som ytterst styrdes av nivåerna i Braån (SWECO Environment, 2014b). Under våren 2014 ändrades styrningen så att pumpningen numera sker med bestämda gångtider. Detta innebär att en konstant mängd pumpas varje dygn (f.n. 42 m 3 /d eller ca m 3 /år). I Figur 16 framgår hur nivåerna i pumpstationen har varierat under perioden 2006 till Figur 16. Nivåer (dräneringsvatten) i pumpstationen under perioden Den röda linjen anger när pumpningen ändrades från nivåstyrd till tidsstyrd. 4. Hydrologiska förhållanden 4.1 Ytvattenförhållanden Inom det södra området finns inga vattendrag. Närmsta vattendrag är Braån som är belägen ca 150 m norr om den norra gränsen till det södra området, se Figur 1. Braån är således den naturliga recipienten för det södra området, men delar av området dräneras till dräneringsledningar belägna inom det norra BT Kemiområdet, se kap Dräneringsvattnet avleds sedan slutet av 1970-talet till Landskronas avloppsreningsverk. Braån avrinner mot väster och mynnar i Saxån ca 14 km nedströms Teckomatorp. Saxån rinner ut i Öresund (Lundåkrabukten). Braåns avrinningsområde uppströms BT Kemi-området uppgår till ca 80 km 2, vilket är en knapp fjärdedel av hela avrinningsområdet för vattensystemet Saxån-Braån (362 m 2 ) (SWECO VIAK, 22 av 47

27 2004). Braåns avrinningsområde gränsar i norr till Rååns respektive Vegeåns avrinningsområde, samt i söder och öster till Saxåns avrinningsområde. Ån och dess förgreningar sträcker sig i nordost ända fram till Söderåsens sydsluttning sydväst om Konga. Avrinningsområdets utbredning framgår av Figur 17. Figur 17. Braåns avrinningsområde. Det utförs inga regelbundna flödesmätningar i Braån, men fram till 2009 har SMHI beräknat flöden med PULS-modellen för station Braån 5 vid Asmundtorp, ca 10 km nedströms BT Kemi-området. Numera utförs i stället beräkningar med S-hype modellen för en station vid Braåns mynning. I redovisningen av miljökontrollen för BT Kemi-området under perioden (SWECO Environment, 2013) redovisas ett korrelationssamband mellan månadsmedelvärden av nivåmätningar i Braån vid BT Kemi-området och flödena vid Asmundtorp. Utifrån detta samband uppskattades karaktäristiska vattenföringar för perioderna och Medelflödet under perioden beräknades till ca 0,66 m 3 /s, och något högre för perioden Som jämförelse kan nämnas att tidigare beräkningar utförda av SMHI anger högsta högvattenföring till 16 m 3 /s, medelvattenföring till 0,7 m 3 /s och lägsta lågvattenföring till 0,1 m 3 /s (IVL, 1985). Flödesvariationerna i ån är således mycket stora. Även nivåvariationerna är på grund av terrängförhållandena mycket stora, med en maxamplitud på ca 3 m nedströms vid BT Kemi-området (provpunkt YT3, se rapport avseende miljökontroll (SWECO Environment, 2013)). 23 av 47

28 4.2 Nederbörd och avdunstning Enligt SMHI (SMHI, 1980) uppgick normalnederbörden vid SMHI-stationen 5356 i Svalöv under perioden till 720 mm per år (icke korrigerade värden) respektive 836 mm (korrigerade värden). Den verkliga avdunstningen för samma period har av SMHI uppskattats till 552 mm, vilket motsvarar en medelavrinning (nettonederbörd) på 284 mm per år eller 9,0 l/s per km 2 (med en bedömd area av avrinningsområdet uppströms BT Kemi-området om 80 km 2 ger detta ett medelflöde på 720 l/s). Dessa värden, som använts i tidigare huvudstudie (SWECO VIAK, 2004) kan troligen användas med godtagbar precision även för senare perioder. BT Kemiprojektets egna mätningar under perioden vid den meteorologiska stationen inom området ger nederbördsvärden inom samma storleksordning. Under denna period varierade nederbörden mellan 580 mm och 930 mm med ett medelvärde på 690 mm, d.v.s. något lägre än i Svalöv under perioden Grundvattenbildning och ytavrinning Hur stor del av ovan angiven nettonederbörd (strax under 300 mm) som bildar grundvatten beror på hur stor andel av ytorna inom området som är hårdgjorda och hur omhändertagandet av dagvatten ser ut. Inom området är delar, ca 1 ha, av ytorna hårdgjorda (se Figur 18), men området längs med betsvämma 1 och 2 är delvis öppet för infiltration. Bangatan, som är belägen över betsvämmorna, är kantad av grusade ytor, och gatan saknar längs i stort sett hela dess sträckning avvattning via rännstensbrunnar. Avvattning av gatan sker därför i huvudsak till grusytorna längs asfaltskanterna där nederbörden infiltrerar inom begränsade ytor. Sannolikt är grundvattenbildningen längs dessa ytor väsentligt större än 300 mm/år. Byggnaderna, som tidigare fanns inom området (de revs våren 2013 med undantag för projektets sorteringshall som finns kvar), var anslutna till det kommunala dagvattennätet. Det innebär att takytorna i allt väsentligt avvattnades till detta nät. Efter rivningen är det endast ytor i anslutning till rännstensbrunnar som avvattnas via ledningssystemet. Det innebär att grundvattenbildningen med stor sannolikt har ökat tillföljd av rivningen av byggnaderna. Grundvattenavrinningen beskrivs vidare i kap av 47

29 Figur 18. Hårdgjorda ytor (gula) respektive grusade ytor (rastrerade) inom det södra BT Kemi-området. Övriga ytor är i huvudsak gräsbevuxna. 5. Hydrogeologiska förhållanden 5.1 Underlag Uppgifter om grundvattennivåer i jordlagren finns från ett äldre rör installerat under 1978, 15 provtagningsrör från , 33 provtagningsrör installerade under 2007, samt från 26 provtagningsrör installerade under De flesta grundvattenrör är etablerade på djup mindre än 5 meter. Under hösten 2014 etablerades dock två rör djupare ned i jordlagren i betsvämmeområdet, på djup större än 10 m (BB och BB140012, se Figur 24). Grundvattennivåmätningar i jord har utförts i tillgängliga rör vid enstaka tillfällen sedan De mest omfattande mätningarna (40 punkter) utfördes under 2007 samt vid två tillfällen under hösten 2013 och våren 2014 (52 respektive 61 punkter). Inom ramen för det löpande kontrollprogrammet sker regelbundna nivåmätningar i en punkt fr.o.m och i ytterligare tre punkter fr.o.m För att få mer information om grundvattennivåer i berggrunden installerades sex stycken rör med hammarborrning under våren 2014 (BB BB140006). Som nämnts i kap var det svårt att med hammarborrning bestämma berggrundsytans läge varför det är osäkert om dessa rör verkligen når ned till berggrunden eller ej. Speciellt osäkert är berggrundsytans läge i röret BB där den tolkande nivån ligger betydligt högre än i omgivande borrningar. Vidare 25 av 47

30 har filter och/eller grusning i flera av rören placerats så att de når upp i ovanliggande jordlager. Det kan därför inte utslutas att nivåerna i dessa rör påverkas både av berggrundsmagasinet och av det undre jordlagermagasinet. Under hösten 2014 installerades ytterligare ett rör på det södra området (BB140019) samt även tre stycken nya rör i det norra området ((BB140016, BB samt BB140018). Dessa grundvattenrör är installerade med filter i bergets övre delar. I samband med installationen renspumpades även ett äldre rör installerat under 1970-talet, rör 201. Längre tidsserier av mätningar saknas för rör i berggrunden inom det södra området. Däremot har nivåerna mätts regelbundet i rör 201, beläget på norra området, fram till dess att röret skadades/saboterades under juni I maj 2014 utfördes mätningar i sex av rören (BB till BB140006) och i januari 2015 utfördes mätningar i samtliga nya rör (BB till BB samt BB till BB140019) samt i det gamla röret 201. För att erhålla en uppfattning om berggrundens genomsläpplighet har s.k. slugtester utförts i de nyinstallerade rören. BB till BB testades i juni 2014 och BB140010, BB samt BB till BB testades i januari Inga resultat finns dock från rören BB och BB då tillrinningen i dessa rör var dålig. Utförande beskrivs närmare i Tyréns redogörelser för slugtesterna (Tyréns, 2014a) samt (Tyréns, 2015). 5.2 Förekommande grundvattenmagasin I tidigare huvudstudie gjordes tolkningen att två grundvattenmagasin förekommer inom det södra området, ett övre grundvattenmagasin i jord, och ett undre grundvattenmagasin i berggrunden. Nu utförda undersökningar visar dock att det finns tre grundvattenmagasin: ett övre i jord omfattande lagerenheten fyllning (samt övre glaciala sediment där sådana förekommer), ett undre i jord omfattande det sandiga grusiga lagret över undre lermoränen samt ett i den övre delen av berggrunden. En schematisk bild av förekommande grundvattenmagasin redovisas i Figur 19. De två jordmagasinen åtskiljs av lågpermeabla sediment i lagerenheterna övre morän samt av de undre glaciala finkorniga sedimenten. Magasinet i det övre grundvattenmagasinet i jord är ett s.k. öppet grundvattenmagasin, som avgränsas uppåt av en fri grundvattenyta med atmosfärskontakt medan magasinet i det undre grundvattenmagasinet i jord är slutet då tryckytan ligger över magasinets överkant. Det undre jordmagasinet och bergmagasinet åtskiljs av den undre moränen. Magasinet i berggrunden bedöms vara mycket heterogent beroende på skiftningar i lagerföljder, bergartsövergångar och förkastningar. Även detta magasin är slutet då tryckytan ligger över magasinets överkant. 26 av 47

31 Övre morän Övre grundvattenmagasin jord Undre glaciala finkorniga sediment Undre grundvattenmagasin jord Undre morän Undre grundvattenmagasin berg Figur 19. Schematisk bild av förekommande grundvattenmagasin. 5.3 Övre grundvattenmagasin i jord Flödesbild I samband med de första grundvattenutredningarna vid BT Kemi utfördes en inventering av ca 20 privata brunnar (VIAK, 1976a). Med stöd av uppgifter om vattennivåer i dessa och 13 observationsrör upprättades en översiktlig grundvattennivåkarta för det övre magasinet, se Figur 20. Denna visar att ett flöde av grundvatten sker från norr och söder mot Braån, där utläckage av grundvatten sker. Vid mätningarna framkom att en grundvattendelare finns mellan BT Kemiområdet och Teckomatorps samhälle. Väster om denna avrinner grundvattnet mot Braån och öster därom mot Saxån. Strax norr om Gissleberga gård noterades en öst-västlig grundvattendelare. Norr om denna avrinner vattnet direkt mot Braån medan vattnet söder därom först avrinner mot en bäck söder om gården för att senare avrinna mot Braån. Inom själva BT Kemi-området var nivåförhållandena betydligt mer komplicerade än vad som framgår av den översiktliga grundvattennivåkartan, men detta bedömdes inte påverka den övergripande flödesbilden. Vid tidpunkten när kartan upprättades fanns vattenfyllda dammar inom det norra området, medan dräneringsledning inom området ännu inte hade anlagts. 27 av 47

32 N Figur 20. Översiktlig grundvattennivåkarta (VIAK, 1976a). Den översiktliga flödesbilden är väsentlig, då den visar möjliga spridningsriktningar från BT Kemi-området av föroreningar i grundvattnet. Förekomsten av och lägena på grundvattendelarna är betydelsefulla, eftersom de utgör begränsningar för det område, vars grundvatten kan dräneras mot BT Kemi-området. Storleken av detta område bedömdes uppgå till ca 50 ha. Några förändringar, som väsentligt påverkar den översiktliga flödesbilden, bedöms inte ha skett sedan kartan upprättades. Den ligger därför till grund för fortsatta bedömningar. De aktuella flödesförhållandena lokalt, inom och i direkt anslutning till BT Kemiområdet, framgår av Bilaga 1. Kartan baseras på mätningar av grundvattennivåer under maj 2014 i det övre magasinet. Utifrån tolkning av kartan kan en öst-västlig vattendelare identifieras. Söder om vattendelaren avvattnas området via ledningar (dag- och spillvatten). Den västra delen av det södra området avvattnas mot ledningar belägna på åkermarken väster om det södra området. Norr om vattendelaren sker en avvattning mot dräneringsledningen belägen på det norra området. Den allra östligaste delen av det södra området avvattnas mot norr och sannolikt mot Braån. Även den lokala grundvattenkartan (Bilaga 1) ger belägg för en vattendelare mellan BT Kemi-området och samhället. Jämfört med den översiktliga kartan från 1970-talet går vattendelaren idag längre västerut. Skälet till detta kan vara att 28 av 47

33 senare lagda spill- och dagvattenledningar inom BT Kemi-området dränerar det övre grundvattenmagasinet. Även utbyggnad av spill- och dagvattenledningar inom exploateringsområdet öster om Söderåsbanan kan ha medfört avsänkning av grundvattenytan. Den sammantagna effekten av dessa dränerande åtgärder kan ha blivit att vattendelaren förskjutits något mot väster. Vid gränsen mellan Braån och det norra området sker såväl inflöde som utflöde beroende på rådande nivåer i ån respektive dräneringssystemet Nivåvariationer Regelbundna mätningar utförs inom ramen för kontrollprogrammet i tre stycken grundvattenrör i det södra området. Rör 0740 och 0738 är placerade med spetsen under den sydligaste betsvämman och rör S5 är placerad strax söder om betsvämman, se Figur 21. Figur 21. Kontrollrör som ingår i kontrollprogrammet för det södra området. Nivåvariationerna under perioden framgår av Figur 22. I tabell 2 redovisas medel-, minimi och maxinivåer. 29 av 47

34 Figur 22. Grundvattennivåerna i det övre magasinet inom det södra området under perioden augusti 2007 till juni I punkt S5 ligger nivåerna i medeltal omkring +27,6 med en amplitud på ca 1 m. Nivåerna i punkterna 0738 och 0740 är ca 1 m högre än S5 och även här ligger amplituden på ca 1 m (något lägre amplitud i 0740). Orsaken till detta är inte känd men kan bero på en lokal uppdämning i närheten av betsvämmorna eller att något verkar dränerande på nivåerna precis söder om svämmorna. På det norra området har pumpnivåerna i dräneringssystemet höjts från +24,2 till +25,4 med minskat pumpning som följd (SWECO Environment, 2013). Den minskade pumpningen från dräneringssystemet har medfört att grundvattennivåerna i jordlagren stigit inom det norra området. Några nivåförändringar till följd av den höjda nivån i pumpsystemet har inte konstaterats inom det södra området. Som framgår av Figur 22 ligger nivåerna i de aktuella rören högt över nivåerna i dräneringssystemet (2-3 m) (Figur 16). 30 av 47

35 Tabell 2 Grundvattennivåer (medel, minimi- och maxnivåer) under perioden 2007 till 2014 samt mätpunkternas mark- och bottennivåer. S Marknivå 29,3 29,6 29,3 Bottennivå 25,7 26,6 23,4 Medel 27,55 28,50 28,40 Max 28,33 28,81 29,06 Min 27,16 28,18 27, Hydrauliska egenskaper Som nämnts i kapitel 5.2 omfattas det övre grundvattenmagasinet i jord av lagerenheternas fyllning samt övre glaciala sediment där sådana förekommer. Det övre magasinet är mycket heterogent i sin uppbyggnad och således även den hydrauliska konduktiviteten. För att få en uppfattning om var det kan förekomma mer genomsläppliga lager har Sweco utfört en texturell tolkning av borrningarna i databasen, se Figur 23 (SWECO Environment, 2014a). De gröna symbolerna i figuren anger var grovsediment (dominerande kornstorlek >0,06 mm) har påträffats och storleken på symbolen anger mäktigheten av grovsediment från 2 meter ned till borrat djup i jordlagren. Djupet 2 meter har valts då detta kan betraktas som det generella djupet till grundvattnet. I borrningar som markerats med röd symbol saknas grovsediment på djup större än 2 meter. 31 av 47

36 Figur 23. Texturell tolkning av borrningar inom området (SWECO Environment, 2014a). De gröna symbolerna i figuren anger var grovsediment (dominerande kornstorlek >0,06 mm) har påträffats och storleken på symbolen anger mäktigheten av grovsediment från 2 meter ned till borrat djup i jordlagren. Av Figur 23 går att utläsa att grovkorniga, och därmed mer genomsläppliga sediment förekommer väsentligt mer frekvent i de norra delarna av BT Kemiområdet. Detta beror framför allt på förekomst av svämsediment avlagrade av Braån (innan ån rätades ut och fick sitt nuvarande lopp hade den en meandrande fåra i dalgången). Dessa svämsediment förekommer endast lokalt inom de östra delarna av det södra området. I de västra och nordvästra delarna av det södra området, i gränsen mot omgivande åkermark kan ett område urskiljas där genomsläppliga lager i princip saknas. Möjligen kan ett sammanhängande område med mer genomsläppliga jordar urskiljas i de östra delarna. En möjlig tolkning är att de flacka grundvattengradienter som förekommer i de östra delarna av området är en följd av att jordarterna här är mer genomsläppliga, medan de kraftiga gradienterna mot norr och väster beror på att jordarterna här är mindre genomsläppliga. Några hydrauliska tester har inte utförts i det övre grundvattenmagasinet i jord. Sammantaget bedöms dock den hydrauliska konduktiviteten som låg, men kan lokalt vara högre i områden mer genomsläppliga jordar. 32 av 47

37 5.4 Undre grundvattenmagasin i jord Flödesbild Endast två grundvattenrör är satta ned i detta grundvattenmagasin, BB och BB140012, se Figur 24, och det är därför inte meningsfullt att upprätta en grundvattennivåkarta för detta magasin. I BB sitter filtret dessutom något under det grusiga lagret, i den underliggande lermoränen. Sannolikt är grundvattenströmningen i det undre jordmagasinet riktad åt norr eller åt nordväst mot Braån eftersom ån är den enda naturliga recipienten i området. Vidare kan man anta att magasinet inte påverkas av lednings- och dräneringssystem i samma utsträckning som det övre magasinet. Antagandet grundas på att läckaget mellan de båda magasinen sannolikt är begränsat (se vidare kap 5.6) Nivåvariationer Inga längre tidsserier finns för grundvattenrör i detta magasin Hydrauliska egenskaper I januari 2015 utfördes hydrauliska tester, s.k. slug tester, i rören BB samt BB (Tyréns, 2015), se Figur 24. Testerna utfördes som utströmningsförsök och inströmningsförsök med hjälp av en rörformad tyngd, en så kallad slug med volymen 1 liter. Vattennivån mättes automatiskt med tryckgivare och manuellt med lod. Den hydrauliska konduktiviteten utvärderades därefter enligt Hvorslevs metod (Hvorslev, 1951). Figur 24. Läge för grundvattenrör som är drivna ned till det undre grundvattenmagasinet i jord och där slugtester har utförts. 33 av 47

38 Resultaten av testerna framgår av tabell 3. Testerna visar att konduktiviteten är högre i BB Skillnaden kan bero på att filtret i BB sitter nedanför det grusiga lagret, i den underliggande lermoränen. I BB sitter dock filtret i den grusiga sanden och det är något förvånande att den beräknade konduktiviteten inte blev högre. Generellt brukar genomsläppligheten i en jämnkornig mellansand variera mellan 10-3 och 10-5 och i en grovsand mellan 10-2 och 10-4 m/s (SGI, 1988). Resultaten tyder på att andelen finmaterial (silt och lera) är högre i lagret än vad lagerbeskrivningen anger. Tabell 3. Sammanställning av grundvattennivåer, filterlängder (L) och utvärderade K-värden. K ut representerar utströmningsförsök och K in inströmningsförsök. Grundvattenrör L (m) K Ut (m/s) K In (m/s) BB ,0 3, , BB ,0 0, , Undre grundvattenmagasin i berg Flödesbild Under januari 2015 uppmättes grundvattennivåer i totalt 11 grundvattenrör drivna ned till berggrunden. Fyra av dessa är belägna på det norra området. Uppmätta grundvattennivåer framgår av bilaga 2. Av bilaga 2 framgår att nivån i röret BB är mycket lägre än i övriga rör. Den låga nivån beror sannolikt på att grundvattennivån inte hade återhämtat sig vid mättillfället, efter att den en vecka tidigare hade tömts på vatten i samband med provtagning. Även i röret BB tog det lång tid för nivån att återhämta sig efter provtagningen och inte heller i detta rör bedöms nivån vid mättillfället vara representativ. Dock skedde återhämtningen snabbare än i BB Efter nivåerna i BB och BB inte bedöms som representativa används de inte vid bedömningar av flödesbilden. Utifrån mätningar i övriga rör kan följande noteringar göras. Grundvattennivån är högst i de östra delarna av det södra området (ca +27,8). Lägst nivåer har uppmätts i röret BB belägen intill Braån i det norra området (+26,7). Vidare kan konstateras att grundvattennivån i BB och BB ligger över markytan i storleksordningen 0,2 respektive 1,2 m, d.v.s. grundvattenförhållandena är artesiska i anslutning till ån. Tryckytan i brunnarna låg uppskattningsvis 1,5 2,5 m över åns vattenyta vid mättillfället. Det höga trycket kan möjligen skapas av vatten som infiltrerar till bergmagasinet från högre liggande områden norr om ån. Det täta lagret ovanför bergmagasinet förhindrar vattnet från att fritt strömma ut i ån och ett övertryck skapas. 34 av 47

39 Baserat på de uppmätta nivåerna kan en grundvattennivåkarta för berg upprättas, se bilaga 2. Kartan är baserad på relativt få punkter på ett stort avstånd ifrån varandra och det är inte säkert att alla rör verkligen står i hydraulisk kontakt med varandra. Det är därför vanskligt att göra bedömningar av flödesriktningar baserade på grundvattennivåkartan. De höga nivåerna i den östra delen av det södra området i kombination med den låga nivån i BB (samt avsaknad av punkter i sydväst) gör att det ser ut som om flödesriktningen går mot väster. Mer sannolikt är kanske att flödesriktningen i berggrundvattnet är mot nordväst och mot Braån som är den enda naturliga recipienten i området Nivåvariationer Inom det södra området finns inga berggrundsrör som har mätts under en längre tid. För att ändå få en indikation om nivåförändringar inom området i det undre magasinet kan man titta på data från rör 201 som är beläget på det norra området, där mätningar utfördes under perioden 2003 till 2011 (se Figur 25). En sammanställning av medel-, max-, och miniminivåer redovisas i tabell 4. I figuren visas även mätningar av grundvattennivå i det övre jordmagasinet. Figur 25. Grundvattennivåer i det undre grundvattenmagasinet i berg (201) samt i det övre grundvattenmagasinet i jord (S5, 0738 och 0740) inom BT Kemi-området i de rör där långtidsmätningar finns tillgängliga. Observera att 201 är beläget i det norra området. 35 av 47

40 I punkt 201 ligger nivåerna i medeltal omkring +26,6 med en amplitud på ca 1,6 m. Nivåvariationerna var således något större i det slutna berggrundsmagasinet än det öppna jordlagermagasinet inom det södra området (Figur 22). Tabell 4. Grundvattennivåer i rör 201 (medel, minimi- och maxnivåer) under perioden 2003 till 2011 samt mätpunkternas mark- och bottennivåer. (m.ö.h) Marknivå 28,9 Bottennivå 11,0 Medel 26,60 Max 27,33 Min 25, Hydrauliska egenskaper Det undre grundvattenmagasinet i berg omfattar berggrundens övre delar. Även detta magasin bedöms vara mycket heterogent beroende på skiftningar i lagerföljder, bergartsövergångar och förkastningar. Även i de bergborrade grundvattenrören har s.k. slugtester utförts för att få en uppfattning om den hydrauliska konduktiviteten i den övre delen av berggrunden. BB till BB testades i maj 2013 och BB och BB i januari Försök gjordes även att utföra tester i BB samt BB men på grund av den mycket låga tillrinningen i dessa rör gick det inte att utföra några tester. Lägen för rören framgår av Figur 26. För metodbeskrivning hänvisas till kap Resultaten av testerna framgår av tabell av 47

41 Figur 26. Röda fyrkanter markerar läge för bergbrunnar där slugtester har utförts. I rör som markerats med blå fyrkant (BB samt BB140019) fanns mycket litet vatten och det var inte möjligt att genomföra tester. Tabell 5. Sammanställning av grundvattennivåer, filterlängder (L) och utvärderade K-värden i grundvattenrör som borrats ned i berggrunden. K ut representerar utströmningsförsök och K in inströmningsförsök. Grundvattenrör L (m) K Ut (m/s) K In (m/s) BB ,7 1, , BB ,2 1, , BB ,9 0, , BB ,0 3, , BB ,0 7, BB ,7 3, , BB ,0 1, , BB ,0 12, , Testerna visar att högst konduktivitet uppmätts i BB140018, BB samt BB I rör BB och BB kan den högre konduktiviteten möjligen förklaras av att filtren når upp eller ligger mycket nära jordlagren och att det finns en möjlig kontakt med ovanliggande grovsediment. I BB är filtret helt 37 av 47

42 placerat i berglagret och det uppmätta värdet anses därmed återspegla bergets konduktivitet vid det aktuella läget. Sammantaget är de erhållna värdena relativt låga och är typiska för en mindre genomsläpplig sandsten eller en lersten/lerskiffer (Cherry, 1979). I södra området finns även en äldre bergbrunn, 203 (se Figur 6), som borrades på 1970-talet. I samband med provtagning i denna brunn i maj 1978 utfördes en mätning av brunnens kapacitet. Denna uppmättes till 2 l/dygn. Detta visar att berggrunden har en låg permeabilitet även kring denna brunn. Inom en radie av ca 1 km från BT Kemi-området finns en handfull bergborrade brunnar med olika djup för vilka kapacitetsuppgifter hämtade ur SGUs brunnsarkiv redovisas, se Figur 27. N Figur 27. Utdrag ur SGUs brunnsarkiv (SGU, 2015c). För namngivna brunnar har ett försök till uppskattning av hydraulisk konduktivitet gjorts, se tabell 6. Grön prick avser brunn med okänd användning, fel i läge <100 m. Grön fyrkant avser energibrunn, fel i läge <100 m. Grön droppe avser övriga brunnar, fel i läge <100 m. Med stöd av dessa kan berggrundens transmissivitet, som är ett mått på dess vattenförande kapacitet, beräknas överslagsmässigt enligt följande samband (Carlsson, L och Gustavsson, G., 1984): T 1,1 Q/s w, där T = Transmissiviteten (m 2 /s) Q = Uttaget (m 3 /s) s w =Avsänkningen (m) 38 av 47

43 Konduktiviteten (K) kan därefter överslagsmässigt bestämmas genom att dividera transmissiviteten med brunnens kontaktlängd (L) mot den vattenförande formationen (filterlängd eller det öppna borrhålets längd) enligt: K = T/L Skattade värden på berggrundens hydrauliska konduktivitet vid de ovannämnda brunnarna redovisas i tabell 6. Då uppgifter om avsänkningen oftast saknas i SGUs brunnsarkiv har avsänkningen (s w ) för flertalet brunnar skattats (markerat med asterisk). Resultaten bör tolkas med försiktighet, men tyder på konduktivitetsvärden som ligger på storleksordningen 10-6 m/s i de grundare brunnarna, d.v.s. samma storleksordning som de nyinstallerade i bergbrunnarna vid BT Kemi-området. För de djupare brunnarna ligger konduktivitetsvärdena en eller ett par tiopotenser lägre. Tabell 6. Sammanställning av skattade K-värden vid brunnar i anslutning till BT Kemi-området baserat på uppgifter ur SGUs brunnsarkiv. Brunn är identisk med den ovan nämnda brunnen 201 inom BT Kemi-området. Brunn (SGU) Djup (m) Q (l/h) L (m) S w (m) K-värde (m/s) * * * * ,6 14, Läckageförhållanden De två övre grundvattenmagasinen i jord skiljs åt av finkorniga material i den övre lermoränen och i de undre finkorniga glaciala sedimenten. Man kan dock utgå ifrån att det sker ett vertikalt utbyte mellan de två magasinen. Att det sker ett läckage bekräftas av att fenoxisyror i mycket höga halter har påträffats i det undre jordmagasinet vid provtagning, i punkt BB och BB belägna i betsvämmeområdet, se Figur 28. Det undre grundvattenmagasinet i jord och magasinet i berg skiljs åt av finkorniga material i den undre lermoränen. Även i rör med filtret helt och hållet i bergmagasinet (BB och BB140019) har föroreningar påträffats vilket visar att det sannolikt sker ett visst vertikalt utbyte även mellan det undre jordmagasinet och bergmagasinet. Vattenutbytets storlek mellan de olika magasinen beror på den hydrauliska (vertikala) konduktiviteten i barriärerna mellan magasinen samt tryckets skillnad och riktning (gradient) mellan de olika magasinen. I januari 2015 utfördes mätningar i det undre jordmagasinet samt i bergmagasinet. Samtidigt utfördes 39 av 47

44 mätningar i det närmst belägna röret i det övre jordlagermagasinet. Mätningarna inom det södra området visar generellt på en nedåtriktad gradient från det övre jordmagasinet till bergmagasinet, se Figur 28. Undantaget är vid den sydvästra kanten av den södra betsvämman (vid punkt BB och punkt ) samt i den västra delen av det södra området (vid punkt BB och punkt SB130007). Här finns ingen gradient eller så är den svagt uppåtriktad. - 1,6 m + 0,8 m + 0,8 m + 0,0 m + 1,4 m + 1,3 m + 0,6 m - 0,1 m + 0,8 m + 0,8 m Figur 28. Röda siffror anger skillnaden i trycknivåer mellan det övre jordmagasinet och bergmagasinet. Gröna siffror anger skillnaden i trycknivåer mellan det övre jordmagasinet och det undre jordmagasinet. Tryckskillnaden baseras på mätningar i januari Grundvattenrör i det övre grundvattenmagasinet i jord markeras med blåa fyrkanter och rör i det undre grundvattenmagasinet i jord med gröna fyrkanter) Grundvattenrör i det undre magasinet i berg markeras med röda fyrkanter. Det är svårt att uttala sig om skillnaderna i trycknivåer mellan det undre magasinet i jord och bergmagasinet eftersom det inte finns några närbelägna och samtidiga mätningar i de båda magasinen. Jämförelser mellan punkterna BB och BB med närmast belägna punkter i berg, BB140002, 40 av 47

45 BB samt BB antyder dock att det är liten skillnad mellan magasinen, se Figur 29. Detta skulle kunna tolkas som att de två undre magasinen står i hydraulisk kontakt med varandra och att den undre lermoränen därmed inte fungerar som en tät barriär. Kolvprovtagningar utförda inom betsvämmeområdet har visat att den undre lermoränen är mycket kompakt och sannolikt mycket svårgenomsläpplig, men att den på sina ställen är relativt tunn, mindre än 1 m. Möjligen kan de två magasinen stå i hydraulisk kontakt med varandra i sådana områden. Figur 29. Detaljerad bild på mätningar i det övre grundvattenmagasinet i jord (blåa fyrkanter) samt i det undre grundvattenmagasinet i jord (gröna fyrkanter) i januari Mätningar i det undre magasinet i berg visas med röda fyrkanter. Uppmätt grundvattennivå/trycknivå (m.ö.h) visas med blå siffa. 41 av 47

46 6. Konceptuell modell vattenomsättning Baserat på grundvattennivåkartan och identifierade vattendelare kan det södra området delas upp i tre delområden där avrinningen sker åt olika håll, se Figur 30. A C B Figur 30. Konceptuell modell för vattenomsättningen i det övre magasinet inom det södra området. Identifierade vattendelare möjliggör en indelning av södra området i tre delområden, område A, område B och område C. Inom område A rinner grundvattnet mot dräneringsledningen på det norra området vilken är belägen norr om järnvägen. Från denna ledning pumpas vattnet vidare till Landskronas avloppsreningsverk. Inom område B rinner grundvattnet dels mot dag- och spillvattenledningar inne på det södra området, dels mot den kommunala spillvattenledningen i söder. Den västra delen av område B dräneras mot dag- och spillvattenledningarna som löper parallellt på åkermarken väster om området. Hur mycket som går till respektive ledning är omöjligt att skatta. Recipient för spillvattenledningen är reningsverket i Landskrona med slutrecipient Öresund, medan primär recipient för dagvattenledningen är Braån. De östra delarna, område C, avvattnas norrut och sannolikt mot Braån. 42 av 47