Länsstyrelserna utvecklar jämställdhet (LUJ)

Transkript

1 Länsstyrelserna utvecklar jämställdhet (LUJ) Slutredovisning från en utvecklingssatsning Länsstyrelsen i Gotlands län 2015 Dnr

2 Förord I din hand håller du slutrapporten för Länsstyrelserna utvecklar jämställdhet, LUJ. Det är ett arbete som för oss på Länsstyrelsen i Gotlands län startade våren 2012 när vi uppvaktade dåvarande jämställdhetsminister och erbjöd oss att ta ett nationellt ansvar att samordna och stödja landets länsstyrelser i arbetet med jämställdhetsintegrering. Våren 2013 fick Länsstyrelsen i Gotlands län i uppdrag av regeringen att genomföra en sådan utvecklingssatsning. I rapporten kan du läsa om resultat, lärdomar och förslag på fortsatt utveckling. Det är med stolthet jag kan konstatera att vi genom utvecklingssatsningen har lyckats göra en positiv skillnad för länsstyrelserna i arbetet med jämställdhetspolitiken. Utvärderingen av LUJ visar bland annat att: Satsningen varit uppskattad och välorganiserad Många länsstyrelser har höjt sin ambitionsnivå när det gäller jämställdhetsarbetet och en ökad samstämmighet finns kring jämställdhetsuppdraget länsstyrelserna emellan En bra grund är lagt för ett fortsatt utvecklingsarbete Det finns ett fortsatt behov av ett länsstyrelsegemensamt stöd- och samordningsarbete för ökad jämställdhet i länen I vår egen strategiska utvecklingsplan har länsstyrelsen i Gotlands län ett mål som handlar om att vår myndighet ska kunna ta på sig och genomföra nationella uppdrag och genom LUJ har vi visat att detta är möjligt. I årets regleringsbrev har vi fått förtroendet att även under 2015 fortsätta att stödja och samordna länsstyrelserna i arbetet att utveckla sitt arbete med jämställdhetsintegrering. Mycket bra är gjort men det återstår mer arbete för att utveckla arbetet med jämställdhet vid landets länsstyrelser, inte minst att dra lärdomar av de regionala jämställdhetsstrategier som har arbetats fram under Vi vill fortsätta att utveckla och lära tillsammans med andra myndigheter som också fått uppdrag av regeringen utveckla sitt jämställdhetsarbete. Slutligen vill jag tacka för gott samarbete länsstyrelserna emellan, med Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet, Tillväxtverket, Uppsala universitet - Campus Gotland och med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Cecilia Schelin Seidegård Landshövding 1

3 Innehåll Förord... 1 Sammanfattning Inledning... 5 Uppdrag... 5 Bakgrund... 5 Nytt uppdrag... 6 Uppdragets genomförande... 6 Organisering... 6 Extern löpande utvärdering... 7 Slutredovisning av en utvecklingssatsning Samordning... 9 Insatser för samordning... 9 Bedömda effekter av samordning Effekter av samordning på kort sikt Effekter av samordning på lång sikt Analys av fortsatta behov av samordning Samverkan med nationella aktörer Uppföljning och analys Länsstyrelserna som förändringsagenter Förslag om samordning för fortsatt utveckling Förslag till den fortsatta utvecklingssatsningen Förslag till länsstyrelserna gemensamt Förslag till regeringen Stöd Insatser för stöd Bedömda effekter av stöd på kort sikt Bedömda effekter av stöd på lång sikt Analys av fortsatta behov av stöd Kunskapsutveckling, lärande och erfarenhetsutbyte Jämställdhetsintegrering och andra tvärsektoriella frågor inom länsstyrelsernas sakområden Förslag om stöd för fortsatt utveckling Förslag till den fortsatta utvecklingssatsningen Förslag till länsstyrelserna gemensamt Kompetensutveckling Insatser för kompetensutveckling

4 Bedömda effekter av kompetensutveckling på kort sikt Bedömda effekter av kompetensutveckling på lång sikt Analys av fortsatta behov av kompetenshöjning Implementering av ny kunskap Olika utgångslägen, olika behov Förslag för fortsatt kompetensutveckling Förslag till den fortsatta utvecklingssatsningen Lärdomar av att driva utvecklingssatsning Att bygga en stöd- och samordningsfunktion Utvärdering och lärande Källor Bilaga 1. Effekter i sammanfattning Bilaga 2. Förslag i sammanfattning Förslag till den fortsatta utvecklingssatsningen Förslag till länsstyrelserna gemensamt Förslag till regeringen Bilaga 3 Deltagande i utbildningar Bilaga 4 Ekonomisk redovisning Bilaga 5 Regeringsuppdraget

5 Sammanfattning Länsstyrelsen i Gotlands län har under 2013 och 2014 haft ett regeringsuppdrag att genomföra en utvecklingssatsning för att stärka länsstyrelsernas arbete med jämställdhetsintegrering. Syftet som Länsstyrelsen i Gotlands län formulerade med utvecklingssatsningen har varit att skapa så goda förutsättningar som möjligt för länsstyrelserna att gemensamt och var för sig verka för att de jämställdhetspolitiska målen uppnås samt att stödja aktörer i arbetet med jämställdhetsintegrering. Utvecklingssatsningen har utgått från tre områden: samordning, stöd och kompetensutveckling och bland annat bidragit till följande resultat: Samtliga länsstyrelser har idag ett organiserat arbete med och strategier för jämställdhetsintegrering. Länsstyrelserna samverkar mer idag om till exempel lärande och erfarenhetsutbyte. Länsstyrelsernas jämställdhetsarbete är mer spritt idag genom till exempel gemensam hemsida, lärande exempel på Jämställ.nu och gemensam medverkan på konferenser. 97 procent av de särskilt sakkunniga i jämställdhet och cheferna i länsstyrelsernas chefsforum för social hållbarhet uppger att utvecklingssatsningen har bidragit till en mer gemensam bild av uppdraget. De särskilt sakkunniga i jämställdhet upplever idag ett större stöd från närmaste chef än tidigare. Den självupplevda kunskapsnivån bland de särskilt sakkunniga i jämställdhet och chefer i chefsforum för social hållbarhet har ökat. 16 utbildningsdagar ha genomförts och samlat totalt 120 personer från länsstyrelserna. Den externa löpande utvärderingen av satsningen konstaterar att LUJ, trots en kort projektperiod, har bidragit till att en utveckling av länsstyrelsernas jämställdhetsarbete har inletts, att en bra grund är lagd för fortsatt arbete och att utvecklingssatsningen har varit uppskattad, värdefull och välorganiserad. De externa utvärderarna rekommenderar ett fortsatt länsstyrelsegemensamt stöd- och samordningsuppdrag med utgångspunkt i länsstrategierna för jämställdhetsintegering (Boman & Sjöberg 2014, Slutrapport lärande utvärdering av Länsstyrelsen utvecklar jämställdhet (LUJ) s. 2). Erfarenheterna från LUJ visar att en samordnande och stöttande aktör är en styrka och en framgångsfaktor för utvecklingsarbetet inom jämställdhetsområdet på länsstyrelserna. Utifrån genomförda insatser och uppnådda resultat föreslår Länsstyrelsen i Gotlands län flera insatser för fortsatt utveckling. Bland annat föreslås följande: Att det fortsatta utvecklingsarbetet under 2015 följer upp genomförda aktiviteter för att bidra till fortsatt utveckling av till exempel strategisk dialog, kompetensutveckling, spridning av lärdomar och implementering av länsstrategier för jämställdhetsintegrering. vidareutvecklar samarbetet mellan länsstyrelserna och nationella aktörer. Att länsstyrelserna löpande fortsätter utveckla arbetet med lärande och erfarenhetsutbyte i gemensamma nätverk. fattar beslut om att jämställdhetsintegrera en länsstyrelsegemensam process, med stöd av utvecklingssatsningen. Att regeringen inför framtiden uppdrar åt länsstyrelserna att genomföra fördjupad och samordnad uppföljning och analys av arbetet med jämställdhetsintegrering och utvecklingen av de jämställdhetspolitiska målen i länen. uppdrar åt en länsstyrelse att efter 2015 driva ett länsstyrelsegemensamt utvecklingsarbete genom stöd och samordning. 4

6 Kapitel 1 Inledning 1. Inledning Uppdrag Länsstyrelsen i Gotlands län fick under våren 2013 i uppdrag av regeringen att genomföra en utvecklingssatsning för länsstyrelsernas arbete med jämställdhetsintegering (RB U2013/2724/JÄM, ). Utvecklingssatsningen kom att kallas LUJ Länsstyrelserna utvecklar jämställdhet och genomfördes under För uppdraget tilldelades 4,5 miljoner kronor (Se bilaga 5). I uppdraget ingår att: samordna länsstyrelsernas arbete med jämställdhetsintegering för att bidra till ökad samverkan och samordningsvinster i arbetet genom att bland annat anordna erfarenhetsutbyten samt identifiera och sprida lärande exempel och goda resultat från länsstyrelsernas arbete med jämställdhetsintegrering, ge stöd till länsstyrelserna i arbetet med jämställdhetsintegrering, inklusive att lämna stöd till arbetet med uppdraget att utarbeta en strategi för jämställdhetsintegrering inom respektive län, genomföra kompetensutvecklingsaktiviteter för de målgrupper vid länsstyrelserna som Länsstyrelsen i Gotlands län hade identifierat i förstudien om en utvecklingssatsning för att stärka länsstyrelsernas arbete med jämställdhetsintegrering i länen. Enligt uppdraget ska Länsstyrelsen i Gotlands län även samråda med Program för hållbar Jämställdhet (SKL) och Nationella sekretariatet för genusforskning, samverka med övriga länsstyrelser, publicera material på Jämställ.nu och säkerställa en extern löpande utvärdering. Syftet som Länsstyrelsen i Gotlands län formulerade med utvecklingssatsningen var att skapa så goda förutsättningar som möjligt för länsstyrelserna att gemensamt och var för sig verka för att de jämställdhetspolitiska målen uppnås. Den önskade effekten var att länsstyrelserna gemensamt ska öka sitt kunnande och sin kompetens och därigenom vara en tydlig och tongivande aktör i jämställdhetsarbetet (Länsstyrelsen i Gotlands län 2013b, Projektplan: LUJ Länsstyrelserna utvecklar jämställdhet). Bakgrund År 1994 förtydligades och förstärktes länsstyrelsernas uppdrag inom jämställdhetspolitiken. Krav på en expertfunktion 1 vid varje länsstyrelse infördes. När uppdraget kom angavs att länsstyrelserna skulle arbeta kunskapsbyggande, initierande, samordnande, stödjande och uppföljande (Civildepartementet, Utvecklingsgruppen för länsstyrelsefrågor 1994, Länsstyrelsernas arbete med jämställdhetsfrågor). I propositionen Jämställdhetspolitiken: Delad makt delat ansvar föreslogs ett tillägg till den ursprungliga instruktionen som innebar att länsstyrelserna skulle få ansvar för att följa upp de nationella målen för jämställdhet, utveckla metoder och modeller för att såväl kvinnors som mäns villkor och behov skulle analyseras i åtgärdsförslag, strategidokument samt fördelning av resurser (Prop.1993/94:147, s. 82) gjordes ytterligare tillägg och förtydliganden kring uppdraget i regleringsbrevet och jämställdhetsintegrering som strategi fick större fokus. Uppdraget från 1994 kvarstår och länsstyrelserna ska idag verka för, samordna, främja och följa jämställdhetsutvecklingen i länen. Länsstyrelserna har även specifika uppdrag inom det fjärde jämställdhetspolitiska målet om att mäns 1 Sedan 2003 kallad särskilt sakkunnig i jämställdhet

7 Kapitel 1 Inledning våld mot kvinnor ska upphöra, inom sakområdet regional tillväxt och uppdrag inom mänskliga rättigheter. Flera aktörer har genom åren haft olika uppdrag att arbeta med jämställdhet. Länsstyrelserna är dock den enda myndigheten som har haft ett permanent uppdrag att stödja andra aktörer. Varje länsstyrelse skulle enligt regleringsbrev 2013 utarbeta en strategi för jämställdhetsintegrering inom respektive län. Dessa redovisades i februari 2014 till Regeringskansliet och strategierna gäller till och med I regeringens skrivelse om jämställdhetspolitikens inriktning stod följande om jämställdhetsintegrering på regional nivå: Länsstyrelserna bör även i fortsättningen vara ansvariga för att bedriva, samordna och stödja det övergripande arbetet med jämställdhetsintegrering på regional nivå. Aktörer med ansvar för det regionala tillväxtarbetet har en central roll i och ansvar för att integrera jämställdhet i det regionala tillväxtarbetet i respektive län. Stödet för jämställdhetsintegrering till aktörer på regional nivå behöver dock utvecklas. Syftet är att erbjuda stöd till främst myndigheter, men även kommuner, landsting, samverkansorgan och företag i privat sektor som utför offentligt finansierad service ska kunna komma i fråga. Funktionen som särskilt sakkunnig i jämställdhet vid varje länsstyrelse kommer enligt regeringens bedömning behövas också fortsättningsvis. (Regeringen, skr. 2011/12:3) Under 2012 fick Länsstyrelsen i Gotlands län ett uppdrag från regeringen om att genomföra en förstudie och ge förslag på hur en utvecklingssatsning för länsstyrelsernas jämställdhetsarbete kan utformas (Länsstyrelsen i Gotlands län 2013a, Jämställdhet i alla län). Länsstyrelsen i Gotlands län fick därefter ett uppdrag att genomföra utvecklingssatsningen. Nytt uppdrag Länsstyrelsen i Gotlands län har i årets regleringsbrev fått i uppdrag att samordna och stödja länsstyrelsernas arbete med jämställdhetsintegrering i enlighet med det tidigare uppdraget (U2014/7489/JÄM). För detta arbete tilldelas 2,5 miljoner kronor. Uppdraget ska slutredovisas den 31 januari Länsstyrelsen i Gotlands län avser att ta vid där den första utvecklinssatsningen slutade. Utgångspunkten är länens strategier för jämställdhetsintegrering och att fortsätta stödja och samordna länsstyrelsernas arbete med jämställdhetsintegrering. Ett viktigt fokus är att förvalta och följa upp de insatser som gjorts inom LUJ för att främja fortsatt utveckling. Uppdragets genomförande Organisering Arbetet inom LUJ har organiserats i tre grupper: Styrgupp med ansvar för projektplan, ekonomi och strategiska beslut Referensgrupp för erfarenhetsutbyte, råd och lärdomar från såväl länsstyrelsernas verksamheter som liknande satsningar inom andra myndigheter och organisationer Projektgrupp med operativt ansvar Styrgrupp I styrgruppen ingick landshövding, länsråd och enhetschef från Länsstyrelsen i Gotlands län samt rektorsrådet för Uppsala universitet - Campus Gotland. Styrgruppen har sammanträtt fyra gånger per år under projekttiden för att fatta strategiska beslut, uppdateras om verksamhetens fortlöpande samt få ekonomisk uppdatering. Styrguppen har varit mer verksam i inledande och avslutande period då projektplan fastställdes och slutrapport togs fram. 6

8 Kapitel 1 Inledning Styrgruppen har bidragit till LUJ med strategiska beslut, långsiktiga perspektiv och erfarenheter. Andra exempel på styrgruppens bidrag är risk- och sårbarhetsanalyser utifrån projektplanering och analys av resultat utifrån den externa utvärderingen. Medlemmarnas deltagande i länsstyrelsegemensamma nätverk har gjort att LUJ förankrats på flera nivåer inom länsstyrelsernas ordinarie strukturer och har bidragit till att höja kunskapen om och deltagandet i LUJs verksamheter. Referensgrupp Referensgruppen för LUJ bestod av representanter från länsstyrelsernas länsrådsgrupp, chefsforum för social hållbarhet, nätverket för särskilt sakkunniga i jämställdhet, nätverket för länsstyrelsernas arbete med mäns våld mot kvinnor och controllernätverket. Därtill tillkom även representanter för Nationella sekretariatet för genusforskning, Program för hållbar jämställhet (SKL) samt Tillväxtverket. Syftet med referensgruppen var att få råd, tips och stöd under utvecklingssatsningen samt ges möjligheter att utbyta erfarenheter av att leda nationella utvecklingssatsningar inom jämställdhet. Utöver att fungera som ett stöd till projektgruppen har referensgruppen också varit viktig som förmedlare av information om LUJ tillbaka till sina organisationer och nätverk. För att stärka återkoppling till och förankring i nätverket för länsstyrelsernas arbete med mäns våld mot kvinnor, inkluderades till exempel en representant för detta i referensgruppen från och med januari Projektgrupp Projektgruppen har bestått av samordnare och kommunikatör. Projektgruppen har planerat och genomfört aktiviteter enligt projektplanen. Projektgruppen har också följt upp och kontinuerligt utvärderat sina egna insatser för att styra om eller förbättra innehåll och utformning av aktiviteter. Den har återkommande rapporterat till styrgruppen och tagit upp viktiga strategiska frågor för rådslag och beslut. Projektgruppen har också varit i återkommande kontakt med de externa utvärderarna för att följa upp och revidera projektplan utifrån utvärderarnas delresultat. En viktig del i projektgruppens arbete har varit att förankra och sprida information till länsstyrelserna om LUJ och om utvecklingssatsningens aktiviteter. Detta har varit extra viktigt då projekttiden varit kort, aktivitetsprogrammet intensivt och tempot högt. För att ge relevant och specifik information till de olika målgrupperna, såsom information om kommande utbildningar eller återrapportering från aktiviteter och utåtriktat verksamhet, har länsstyrelsegemensamma nätverksmöten varit en viktig kanal för LUJ. Projektgruppen har producerat underlag inför möten och styrgruppens representanter har på sina respektive nätverksträffar 2 haft LUJ som återkommande punkt på dagordningarna. Projektgruppen har själva ansvarat för informationsspridning och återrapportering inom nätverket för särskilt sakkunniga i jämställdhet. Utöver nätverksträffar har LUJ använt sig av postala månadsbrev till länsråd och chefer inom chefsforum för social hållbarhet, elektroniska veckobrev till särskilt sakkunniga i jämställdhet samt notiser och dialog på den gemensamma elektroniska samarbetsyta som projektet har producerat. För att sprida kunskap om LUJ och dess aktiviteter till övriga medarbetare på länsstyrelserna har LUJ använt sig av intranät där artiklar om ett urval av aktiviteterna har publicerats. Extern löpande utvärdering I enlighet med regeringens uppdrag har utvecklingssatsningen följts av en extern aktör som genomfört en lärande utvärdering av LUJ. Efter upphandling tillföll utvärderingsuppdraget forskningsföretaget Apel FoU AB. Ann Boman och Karin Sjöberg genomförde uppdraget med den löpande lärande utvärderingen De externa utvärderarna har genomfört två insamlingar av empiriskt underlag. Den första, under våren 2014, bestod av telefonintervjuer med representanter för de olika målgrupperna inom LUJ. Den 2 Landshövdingemöten, länsrådsträffar och möten för chefsforum för social hållbarhet. 7

9 Kapitel 1 Inledning andra, under hösten 2014, bestod av både enkät och intervjuer. Som jämförelsepunkt till svaren som inkom användes undersökningen som Länsstyrelsen i Gotlands län genomförde i samband med förstudien Varje insamling följdes av analys först av utvärderarna och sedan gemensamt med målgrupperna för att främja lärande och ge vägledning för LUJs styrning. Dessa analysseminarier redovisades tillsammans med utvärderarnas egna analyser i dels en delrapport och dels en slutrapport och ligger till grund för de bedömningar av resultat som presenteras senare i denna rapport. Slutredovisning av en utvecklingssatsning Denna slutrapport bygger på underlag och lärdomar insamlade under utvecklingssatsningen samt på de externa utvärderarnas underlag och analyser. LUJ har också haft en mycket givande process tillsammans med Nationella sekretariatet för genusforskning, SKL och Tillväxtverket där aktörerna har utbytt erfarenheter och lärdomar om att driva utvecklingsarbete inom jämställdhetsintegrering. Utifrån dessa samlade erfarenheter har aktörerna kommit fram till några gemensamma slutsatser. De redovisas i olika delar av slutrapporten och kan betraktas som medskick till framtidens satsningar inom jämställdhetspolitiken. Två analysseminarier utifrån de externa utvärderarnas analyser av LUJ har genomförts med representanter från länsstyrelserna. Inför det andra tog LUJ fram ett idédokument som innehöll analys av behov och förslag på insatser. Delar av idédokumentet användes också för dialog på länsstyrelsegemensamma nätverk. Respektive länsstyrelse hade möjlighet att ge inspel i nätverken och på analysseminariet. De länsstyrelser som inte hade möjlighet att medverka på analysseminariet kunde skicka in synpunkter skriftligen. Idédokumentet presenterades även på länsrådens ordinarie möte och de hade möjlighet att både muntligen och skriftligen inkomma med synpunkter. Till analysseminariet fanns en mängd förslag och efter länsstyrelsernas synpunkter har de förslag som flest såg behov av tagits med. Ett sådant exempel är förslag på uppdrag om uppföljning och analys i länen. Slutredovisningen är indelad i tre huvudkapitel utifrån de huvudteman som regeringsuppdraget innehöll: samordning, stöd och kompetensutveckling. Varje kapitel går igenom insatser, effekter, analys och förslag. Förslagen är indelade i tre kategorier beroende på vilken aktör de riktar sig till. Den första kategorin förslag är till den fortsatta utvecklingssatsningen och ska fungera som utgångspunkt för det redan givna stöd- och samordningsuppdraget som Länsstyrelsen i Gotlands län fått i uppdrag i och med regleringsbrevet för Den andra kategorin förslag är sådant som länsstyrelserna gemensamt bedöms behöva ansvara för och ta initiativ till inom ramen för sina resurser och mandat. Den tredje kategorin förslag är sådana som kräver regeringsbeslut. Sammanfattningar av utvecklingssatsningens resultat och förslag på fortsatt utveckling finns i bilaga 1 och 2. 8

10 Kapitel 2 Samordning 2. Samordning En av regeringsuppdragets tre delar var att bidra till samordningsvinster. LUJ har tolkat uppdraget till att verka för minskade skillnader i tolkning och genomförande av länsstyrelsernas uppdrag. Samordning har också tolkats till att innebära gemensamt lärande, erfarenhetsutbyte och spridning av kunskap och erfarenhet i syfte att höja kvaliteten på arbetet, inte minst med länens strategier för jämställdhetsintegrering. Vinster kan definieras på olika sätt och vi har här resonerat utifrån att det kan bestå av framförallt effektivisering. Vinster kan också inträffa genom att lärande insatser kan bidra till högre kvalitet på arbetet som genomförs och i förlängningen bättre måluppfyllnad för de jämställdhetspolitiska målen. Ekonomiska vinster av samordning är inte helt lätta att beräkna. En samordningsfunktion kräver resurser men bidrar till ett effektivare arbetssätt för länsstyrelserna tillsammans vilket i sig är resurssparande. Målen för samordningen var enligt projektplanen följande: samordningsvinster, ökad samverkan mellan länsstyrelserna, gemensam bild av jämställdhetsuppdraget, fler som upplever länsstyrelsernas uppdrag som tydligt, gemensam ambitionsnivå, spridning av erfarenheter, regelbundna lärande aktiviteter i länsstyrelsegemensamma nätverk och bidrag till en fördjupad bild av arbetet med jämställdhetsintegrering i länen. Insatser för samordning Nedan listas några exempel på insatser som genomförts inom LUJ för att bidra till samordning och samverkan. Skapat forum för erfarenhetsutbyte kring framtagandet av länsstrategier för jämställdhet, främst under utbildningar och på regionala träffar men även digitalt. Skrivit en samlande analys om länsstrategierna, 21 Strategier om jämställdhet. Tillhandahållit möjligheter för länsledningar att föra strategiska diskussioner om jämställdhetsuppdraget genom arrangerande av en strategidag som samlade personer från flera nivåer från alla länsstyrelser. Syftet var att analysera jämställdhetsarbetet hos länsstyrelserna utifrån länens strategier för jämställdhetsintegrering, för att diskutera hur arbetet bör utvecklas. Samordnat länsstyrelsernas deltagande i externa styr-, arbets- och referensgrupper till exempel Jämställ.nu och Tillväxtverkets uppdrag om jämställd regional tillväxt samt samverkat kring gemensamma aktiviteter för erfarenhetsutbyte. Samordnat länsstyrelsernas portaldelägarskap i nätresursen Jämställ.nu genom att representera länsstyrelserna i styr- och arbetsgrupp, ta fram underlag för en åtagandeplan för länsstyrelsernas delägarskap samt bidragit med material till portalen. Samordnat länsstyrelsernas deltagande på Politikerveckan i Almedalen, en heldag i samarbete med Jämställ.nu om jämställdhetspolitikens historia, nuläge och framtid. Stöttade, dokumenterade och deltog i länsstyrelsernas aktiviteter under Nordiskt Forum och forskningskonferensen EGI. Producerat en länsstyrelsegemensam hemsida som beskriver jämställdhetsuppdraget,

11 Kapitel 2 Samordning Arbetat fram en metodsamling för erfarenhetsutbyte och lärande. Tagit fram ett introduktionspaket till länsstyrelsernas uppdrag inom jämställdhet. Paketet beskriver uppdragets historik och genomförande samt ger förslag på kompetensprofil för rekrytering. Introduktionspaketet syftar till att bidra till gemensam bild och genomförande samt bibehållen kunskapsnivå. Tagit fram en utvecklingsplan för nätverket för särskilt sakkunniga i samråd med nätverkets kontaktpersoner. Syftet med planen är att stärka lärande och erfarenhetsutbyte. Organiserade ett arrangemang för att uppmärksamma och sprida länsstyrelsernas erfarenheter av 20 års arbete med jämställdhet och jämställdhetsintegrering. Bedömda effekter av samordning Effekter av samordning på kort sikt Målområde Utveckling Kommentar Fortsatt utvecklingsarbete Samordningsvinster Ja, utvecklingsarbete utan samordnings- och stödfunktion hade tagit stora resurser från respektive länsstyrelse. Plan för lärande och utvecklingsarbete Fortsatt stöd och samordning Ökad samverkan Ja, och verktyg och förutsättningar för samverkan framöver Stöd för aktiviteter inom ordinarie nätverk. Insatser för fler målgruppen och sakområden Nedan ges några exempel på samordningsvinster som LUJ genom sin samordning har bidragit till: En aktör utöver de särskilt sakkunniga i jämställdhet som planerar och förbereder träffar för lärande och erfarenhetsutbyte sparar tid från de enskilda länsstyrelserna. En aktör som planerar och förbereder underlag inför möten bland chefer och länsledningarna skapar vinster genom att jämställdhet diskuteras på ett strukturerat sätt. En aktör som samlar in och skriver lärande exempel bidrar till att spara tid från de särskilt sakkunniga i jämställdhet och bidrar till spridning som annars inte skulle bli av. En aktör som kan analysera samtliga länsstyrelsers arbete skapar en helhetsbild som annars skulle vara svår och mycket resurskrävande att skapa. Vinsten av det är främst att kunskap och lärdomar genereras och sprids. Möjligheten att sprida länsstyrelsernas erfarenheter och att samarbeta med andra aktörer har underlättats av en aktör med tid för att planera och samordna. Arrangerandet av denna typ av aktiviteter är resurskrävande och tar mycket tid från arbetet i länet. En samordnande aktör skapar en-väg-in för externa aktörer vilket skapar mer effektiva processer för samverkan. 3 Samling av dokument och exempel strukturerat på en plats gör det enklare för samtliga länsstyrelser att hitta och använda material som andra länsstyrelser har tagit fram. Det bidrar till kortare förberedelsetider inför stödinsatser inom olika områden. Om materialet visar på erfarenheter av vad som fungerar och inte fungerar bör det också kunna leda till snabbare och bättre vägar fram i förändringsarbetet. 3 Till exempel med andra myndigheter som också har regeringsuppdrag inom jämställdhetsområdet. 10

12 Kapitel 2 Samordning Samverkan mellan länsstyrelserna har ökat i och med utvecklingssatsningens insatser och samordningsvinster har uppstått. Framförallt har utvecklingssatsningen bidragit med att skapa verktyg, till exempel gemensam elektronisk samarbetsyta, exempeldatabas och introduktionspaket, och arbetssätt, exempelvis idébank för erfarenhetsutbyte, samt skapat infrastruktur för att samverka. Men bedömningen är att det finns behov av att få in mer samverkan i det vardagliga arbetet och i ordinarie nätverk och strukturer. Samverkan bygger på att alla bidrar och tar sitt ansvar, vilket är tidskrävande men nödvändigt om länsstyrelserna gemensamt ska utvecklas. I utvecklingssatsningen har utvecklingsledarna inom mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer inkluderats i flera aktiviteter, vilket bedöms ha bidragit till ökad samverkan mellan arbetet med jämställdhetsintegrering och det fjärde jämställdhetspolitiska målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. LUJs insatser har också bidragit till att identifiera insatser som kan genomföras för ökad samordning och samverkan mellan områdena, både på de enskilda länsstyrelserna och länsstyrelsegemensamt. Effekter av samordning på lång sikt Målområde Tendens Kommentar Fortsatt utvecklingsarbete Gemensam bild av jämställdhetsuppdraget Uppdraget upplevs som tydligt Svårt att bedöma. Behov av fortsatt dialog om tolkningar. Svårt att bedöma. Färre uppger otydligt uppdrag som hinder. Gemensam ambitionsnivå En formell gemensam nivå ströks som mål, men dialog och diskussion om genomförande kan ändå ha bidragit. Spridning av erfarenheter Ja, i mycket större utsträckning än innan, men behov av rutiner och ansvarstagande. Lärande i nätverk Lärande inom LUJ, men behov av strukturer för lärande i ordinarie mötesformer Bidragit till en fördjupad bild av arbetet med jämställdhetsintegrering i länen Material och analys framtaget, men behov av utveckling. Oklart om användning av analys. Dialog i nätverk och mellan nätverk. Dialog på den enskilda länsstyrelsen om förväntningar och ansvarsfördelning Dialog i nätverk och mellan nätverk. Dialog på den enskilda länsstyrelsen om förväntningar och ansvarsfördelning Dialog i nätverk och mellan nätverk. Dialog på den enskilda länsstyrelsen om förväntningar och ansvarsfördelning Stöd i utvecklingsarbete för att hitta rutiner. Arbete på den egna länsstyrelsen med att paketera och sprida sitt arbete. Stöd till nätverket för särskilt sakkunniga i jämställdhet att genomföra utvecklingsplan. Insatser inom ordinarie nätverksformer. Fortsatt samverkan och utveckling kring analys och uppföljning samt insatser för spridning. Ett långsiktigt mål som sattes upp är att länsstyrelserna ska ha en gemensam bild av sitt jämställdhetsuppdrag. Även efter utvecklingssatsningens genomförande är det svårt att bedöma huruvida länsstyrelserna har en gemensam bild av uppdraget. På den enskilda länsstyrelsen kan det finnas olika bilder beroende på vilken nivå i organisationen frågan ställs till. Det kan också finnas olika bilder mellan respektive länsstyrelse. Slutligen kan det också vara så att en viss gemensam bild uttrycks men att den inte motsvaras av ett genomförande som återspeglar bilden. Svaren i de externa utvärderarnas enkät visar att de särskilt sakkunniga i jämställdhet i störst utsträckning tycker att bilden skiljer sig åt, därefter cheferna och landshövdingarna som i mindre 11

13 Kapitel 2 Samordning utsträckning tycker att bilden skiljer sig åt. I stort sett samtliga särskilt sakkunniga i jämställdhet och chefer som besvarat frågan (97 procent) menar att LUJ bidragit till målet om att nå en gemensam bild. (Boman & Sjöberg 2014, s. 18) I inledningen av LUJ fördes en dialog bland de särkskilt sakkunniga i jämställdhet om länsstyrelsens roll och uppdrag i relation till länsstrategiuppdraget. LUJ arbetade fram en bild för att beskriva de olika delarna och processerna av länsstyrelsernas uppdrag och genomförande. Bilden försöker förklara de delar eller processer som krävs för att jämställdhetsintegrering ska fungera och bidra till att de jämställdhetspolitiska målen nås. Bilden beskriver hur länsstyrelsen genom insatser inom varje sakområde i länsstyrelsens verksamhet utvecklar och stärker genomslaget för jämställdhetspolitiken i länet. Arbetet leds av länsstyrelsens ledning och stöds och samordnas av särskilt sakkunnig i jämställdhet. Bilden har följt med och använts under hela utvecklingssatsningen och har på många sätt blivit en sorts målbild för länsstyrelsernas arbete med jämställdhetintegrering. Flera personer på olika nivåer hos länsstyrelserna hänvisar till bilden och resonerar om sitt eget genomförande i relation till den. Den spridning bilden har fått visar på en början till en god dialog och samling kring uppdraget. Den kan därför på sätt och vis ses som en gemensam bild av uppdraget. Något som kom upp bland flera respondenter till förstudien inför LUJ var att uppdraget i Länsstyrelseinstruktionen upplevdes som otydligt. Det var dock få som kunde konkretisera hur det kunde bli tydligare. Oavsett om uppdraget är otydligt eller inte verkar upplevelsen utgöra ett hinder i genomförandet. Målet som sattes upp för LUJ var därför att fler skulle uppleva länsstyrelsernas uppdrag som tydligt. Målet omfattade både aktörer som arbetar på länsstyrelserna och aktörer och organisationer som länsstyrelserna samarbetar med eller som är berörda av uppdraget. LUJ har inte specifikt fokuserat på något förtydligande av uppdraget utan talat mer om genomförandet av uppdraget och vad som krävs för att jobba hållbart med jämställdhetsintegrering. LUJs intryck är att det nu mer sällan uttrycks att uppdraget upplevs som otydligt. På frågan om bild av uppdraget redovisar länsstyrelserna lite olika bilder, men under tiden med LUJ har allt färre hänvisat till otydligt uppdrag som hinder för att kunna arbeta med jämställdhetsintegrering. Det kan tolkas som att färre tycker så eller som att LUJ har haft fokus på konkreta delar av genomförandet mer än på diskussioner om bilden av uppdraget. 12

14 Kapitel 2 Samordning Ursprungligen fanns ett långsiktigt mål om en gemensam ambitionsnivå, en nivå som skulle tas fram inom LUJ och skulle uppfyllas av alla länsstyrelser. Under tiden för utvecklingssatsningen blev det tydligt att en gemensam ambitionsnivå i nuläget inte är rätt väg att gå. Ordet ambitionsnivå väckte tankar och reaktioner som inte var det LUJ syftade på, till exempel uppfattades det som styrning, brist på möjlighet att ta hänsyn till regionala förutsättningar eller svårigheter att uppfylla på grund av ekonomiska förutsättningar. Styrgruppen beslutade istället att det introduktionspaket som arbetades fram skulle innehålla tips och beskrivning av vad uppdraget kan innebära och på så sätt bidra till en sorts gemensam ambitionsnivå. De externa utvärderarnas intervjuer och enkäter visar på att det bland mellanchefer och särskilt sakkunniga i jämställdhet ändå uppfattas som att LUJ har bidragit till att nå en gemensam ambitionsnivå. Samtidigt visar intervjuerna med länsråden på stor skepsis mot att ta fram och ha en gemensam ambitionsnivå. (Boman & Sjöberg 2014, s. 23) I förstudien och i dialog med aktörer både i och utanför länsstyrelsevärlden blev det uppenbart att länsstyrelserna inte sprider sina erfarenheter och lärdomar i tillräcklig utsträckning. Målet som sattes var därför att erfarenheter, lärdomar och exempel från länsstyrelsernas genomförande av jämställdhetsuppdraget ska vara spridda och kända. Huruvida de är kända är svårt att uttala sig om just nu, men det kan konstateras att de är mycket mer är spridda nu än innan LUJ 4. Genom samordning av gemensamma spridningsaktiviteter har LUJ bidragit till att sprida länsstyrelsernas arbete. Spridningen har skett på flera olika sätt tack vare en personell resurs i form av kommunikatör i LUJ. Att det finns en tydlig ingång till länsstyrelserna genom LUJ har gjort att aktörer kontaktat länsstyrelserna för att delta i olika sammanhang och berätta om länsstyrelsernas uppdrag och arbete. Insatsen för samarbete mellan de särskilt sakkunniga i jämställdhet och länsstyrelsernas kommunikatörer bedöms vara viktigt första steg för att bidra till att spridning fungerar i vardagen på den enskilda länsstyrelsen. Vad gäller lärande inom nätverk är det nätverk som LUJ framförallt haft ingång till att jobba med nätverket för de särskilt sakkunniga i jämställdhet. Men insatser har även genomförts i och för nätverket chefsforum för social hållbarhet. Fokus inom LUJ har legat på att föra in lärande om jämställdhet i de ordinarie mötesstrukturerna och på att bygga strukturer och visa på metoder för erfarenhetsutbyte. Det finns en bättre grundstruktur för det idag än innan LUJ, men bedömningen är ändå att det återstår en del tills dess att länsstyrelserna ser kontinuerligt lärande som en del av sitt arbete för verksamhetsförbättringar. Nätverken behöver fortsätta utveckla och konkretisera hur de ska jobba med lärande och utvecklingsarbete. Analys av fortsatta behov av samordning Samverkan med nationella aktörer Samarbetet med andra nationella aktörer har varit tidskrävande men bedömningen är att det leder till stor nytta. En gemensam slutsats efter dialog mellan SKL, Nationella sekretariatet för genusforskning och Länsstyrelsen i Gotlands län är att ett forum skulle kunna utvecklas för mer samverkan och synergier mellan pågående satsningar. Idag finns flera parallella referensgrupper där samma organisationer finns representerade. På regional nivå finns behov av att arbeta med synergieffekter mellan olika samtidigt pågående satsningar, men det skulle vara värdefullt även på en nationell nivå. Nationella satsningar som till exempel Program för hållbar jämställdhet (Håj) och Jämställdhetsintegrering i statliga myndigheter (JiM) får konsekvenser för länsstyrelserna eftersom länsstyrelserna har ett regionalt uppdrag att stötta aktörer, även de som ingår i dessa satsningar. 4 Lärande exempel från länsstyrelsernas arbete med jämställdhetsintegrering finns idag publicerade på som har cirka 6000 unika besökare per månad och på som har cirka 150 unika besökare per månad. Länsstyrelserna har också spridit kunskap om uppdrag och genomförande genom gemensam monter och/eller seminarium på flera nationella konferenser och evenemang såsom Nordisk Forum, EGI och Politikerveckan i Almedalen. 13

15 Kapitel 2 Samordning Dessutom kräver varje satsning fortsatt uppföljning även efter det att projekttiden är slut. Länsstyrelserna är i nuläget den enda regionala myndigheten med ett kontinuerligt jämställdhetsuppdrag som inkluderar stöd till och samordning av andra. Fortsatt och utvecklad samverkan är viktig för att satsningar ska få de långsiktiga effekter som eftersträvas i arbetet med att uppnå de jämställdhetspolitiska målen. Uppföljning och analys Efter flera satsningar på jämställdhetsintegrering de senaste åren har det i flera län, kommuner och myndigheter skett mycket utvecklingsarbete med jämställdhetsintegrering. Både lokalt, regionalt och nationellt finns behov av att ta del av det utvecklingsarbete och de insatser som sker. Utöver länsstyrelsernas årsredovisningar och eventuella enskilda rapporter i några län levereras idag inte samlade uppföljningar och analyser länsvis och nationellt av allt arbete med jämställdhetsintegrering och med de jämställdhetspolitiska målen. Länsstyrelserna skulle kunna användas mycket mer för att göra detta. Den uppföljande rollen skulle kunna förtydligas och på så sätt tillgodose behov om samlad bild och tillvaratagande av genomförda insatser inom jämställdhetspolitiken. Det kan både handla om att på regional nivå följa upp indikatorer för jämställdhetspolitiken men också att följa upp hur, i vilken omfattning och med vilka resultat aktörer arbetar med jämställdhetsintegrering. Uppföljningarna kan utgöra ett värdefullt instrument för att nå aktörer som idag inte bedriver något arbete med jämställdhetsintegrering samt underlag för att sprida erfarenheter och lärdomar. Uppföljningarna kan också vara utgångspunkt för planering av länsstyrelsernas stöd- och samordningsinsatser i länen. De kan även utgöra ett viktigt underlag för aktörer i länet att planera och genomföra insatser kopplade till jämställdhet och regional utveckling, men också för den nationella nivån i relation till hela jämställdhetspolitiken. Tillsammans kan den typen av underlag bidra till att skapa en övergripande och mer samlad bild av utvecklingen runt om i landet. För att det ska vara möjligt behövs ett samlat uppdrag till länsstyrelserna som utgår från regeringens behov av information och analys. Utifrån det skulle inriktningen på uppföljningarna kunna variera beroende av vilka satsningar som pågår eller vilka behov av fördjupad information som finns. Kopplat till uppföljning och analys är regional könsuppdelad statistik viktigt, både för länsstyrelsernas eget arbete och för analys av länet. Statistiken är också viktigt för flera andra aktörer än länsstyrelserna. Fickböckerna som några länsstyrelser beställer från SCB finns inte tillgängliga i alla län idag på grund av att alla inte har de ekonomiska förutsättningarna att beställa och sprida dem. 5 Statistikhäften efterfrågas och används flitigt i länen och är ofta det gemensamma kunskapsunderlag aktörer i länet utgår ifrån. Det finns därför behov av en samlad lättillgänglig regional könsuppdelad statistik i alla län. Det finns idag flera olika möjligheter att själv söka i databaser och sammanställa statistiken, men det finns skäl som talar för att göra statistiken så tillgänglig och jämförbar som möjligt. Det är också strategiskt viktigt att alla länsstyrelser och aktörer i länen pratar utifrån samma typ av siffror i relation till de jämställdhetspolitiska målen. Det bidrar till att skapa en gemensam bild och utgångspunkt för arbetet med jämställdhetsintegrering. Länsstrategierna för jämställdhetsintegrering sträcker sig till och med 2016, men det finns frågetecken om vad som händer därefter. Hur kommer länsstyrelsernas arbete att organiseras då och hur ska resultaten från strategiarbetet tas om hand? Vilka uppdrag kommer länsstyrelserna att ha inom jämställdhetsområdet? Det finns också behov av att göra en samlad uppföljning av arbetet med strategierna under tiden och vid uppdragets slut. Det finns även behov av att veta mer om vad strategierna faktiskt bidrar till i länen. Några sådana frågor lyftes i rapporten 21 strategier för jämställdhet (Länsstyrelsen i Gotlands län 2014); 5 Baspriset för statistik till fickböcker ligger idag på kronor. Därtill betalar varje länsstyrelse kronor per kommun i länet med ett maxpris på kronor. Västerbottens län som inbegriper 15 kommuner betalar alltså kronor medan Västra Götaland med 49 kommuner betalar maxpriset. Innehållet är standardiserat, för eventuella ändringar eller tillägg tillkommer kostnader. Tryck är inte inkluderat i priset. 14

16 Kapitel 2 Samordning - Hur bidrar strategierna till att de jämställdhetspolitiska målen nås? - Hur bidrar strategierna till ökad omfattning och kvalitet på arbetet med jämställdhetsintegrering i länen? - Hur tas erfarenheter från satsningar i länen tillvara? - Hur bidrar strategierna till ökat lärande och samarbete i länen? Varje länsstyrelse har i uppdrag att rapportera hur genomförandet har sett ut, men ingen aktör har i uppdrag att göra en samlad utvärdering av hur alla strategier har genomförts och dra slutsatser kring vilken betydelse de har haft för utvecklingen i länen. På så sätt blir det också svårt för länsstyrelserna och andra aktörer att lära av det arbete som nu kommer att genomföras och ta tillvara och sprida erfarenheterna. Det finns också behov av att följa upp utvecklingen av länsstyrelsernas arbete med fokus på verksamhetsförbättringar (till exempel jämställda arbetsmetoder, rutiner, styr- och ledningssystem, statistik och uppföljningsverktyg). Länsstyrelserna som förändringsagenter Allt det utvecklingsarbete som genomförts i LUJ och som respektive länsstyrelse bedriver har som mål att påverka arbetet som sker i länet och i förlängningen uppfyllandet av de jämställdhetspolitiska målen. Länsstyrelserna har redan rollen att samordna och stödja i länen, men bör ännu tydligare och kraftfullare kunna fungera som förändringsagenter på regional nivå. Ett tydligt exempel på när en sådan aktör behövs är när andra större satsningar pågår eller tar slut, som till exempel Program för hållbar jämställdhet eller Jämställdhetsintegrering i myndigheter. Det har nu under flera år pågått flertalet satsningar och det finns behov av att konsolidera och föra samman erfarenheter och lärdomar från dessa för att bygga vidare på. Behoven av stöd i länen är både strategiska (samordning, dialog m.m.) och mer operativa (handledning, processtöd, utbildning). Idag fungerar länsstyrelserna och speciellt de särskilt sakkunnig i jämställdhet både som strategiskt och operativt stöd. Ju mer länsstyrelserna arbetar för jämställdhet och ju fler insatser som genomförs desto större blir efterfrågan på stöd. Det går också att fundera över balansen mellan strategiskt och operativt arbete och vad som ska vara i fokus för en hållbar utveckling i länen. Idag är länsstyrelsernas arbete och uppdrag framförallt strategiskt inriktat, men det finns stora behov i länen av mer operativt stöd, liknande det som länsstyrelserna har möjlighet att ge inom ramen för uppdragen inom fjärde jämställdhetspolitiska delmålet eller det som gavs inom ramen för ESF Jämt och strukturfondsprojekt. Samtliga satsningar inom jämställdhetsområdet påverkar på något sätt länsstyrelsernas arbete. Därför är samverkan och dialog med andra aktörer på nationell nivå viktigt. Genom LUJ har externa aktörer fått en enklare väg in och länsstyrelserna har fått en möjlighet att sprida sitt arbete och samarbeta med nationella aktörer på ett annat sätt än tidigare. Det samarbete som har arbetats fram behöver fortsätta och utvecklas för att sprida erfarenheter och skapa synergieffekter mellan satsningar och aktörers arbete. Arbetet med jämställdhetsintegrering i statliga myndigheter genom JiM har påbörjats och utökats, och i flera län fanns sedan tidigare myndigheter som var aktiva. Men det finns stora behov i länen att få med de lokala och regionala nivåerna av myndigheterna i arbetet. De spelar ofta en stor roll i att förverkliga de insatser som finns i länsstrategierna och skapa jämställd medborgarservice. De lokala och regionala företrädarna behöver stöd och arbetet behöver följas upp och spridas. Redan idag märks en ökad efterfrågan på samarbete med och stöd från länsstyrelserna utifrån JiMmyndigheternas arbete, men det finns inte alltid resurser att möta efterfrågan på regional nivå. Inom ramen för Program för hållbar jämställdhet och uppdrag om jämställd regional tillväxt påbörjade flera aktörer ett arbete. Men det finns fortfarande flertalet kommuner och landsting som inte påbörjat ett arbete med jämställdhetsintegrering. Dessa två grupper innebär två parallella men olika utmaningar för länsstyrelserna. 15

17 Kapitel 2 Samordning 1. I flera län prioriterar inte regionförbund, kommuner och landsting arbetet med jämställdhetsintegrering. Det påverkar möjligheterna att implementera strategierna och att samordna arbetet i länen. Det krävs insatser, främst strategiska sådana, för att få igång dem och att stödja deras processer. 2. Det finns samtidigt behov av att följa upp och bibehålla kontakt med de aktörer som kommit igång och som bedriver ett bra arbete med jämställdhetsintegrering. Deras arbete och erfarenheter måste spridas till fler i länen och även mellan länen. I takt med att fler kommuner och landsting undertecknar CEMR-deklarationen 6 ökar också behoven operativt arbete i form av stöd och spridning. För att inte särskilda satsningar ska bli tillfälliga och avskilda från övrigt arbete med jämställdhetsintegrering i länen behöver erfarenheter och resultat spridas. Det finns mycket att tjäna på att arbeta för spridning och lärande regionalt. Det tydligaste behovet som brukar komma fram bland olika aktörer i länen är just lärande exempel och att få höra om hur andra jobbar. Behoven av aktiviteter för lärande och erfarenhetsutbyten regionalt är därför fortsatt stora och där kan länsstyrelserna fylla en ännu tydligare roll som brygga mellan aktörer och satsningar. Länsstyrelserna gör mycket redan idag inom ramen för sitt uppdrag, men utifrån nuvarande resurser är det sällan möjligt att möta de faktiska behov som finns i länen. Apel lyfter i sin rapport Från politik till praktik behovet av att skapa möjligheter och samordna regionala strukturer för lärande (Boman, Sjöberg & Svensson 2013, s. 41). Även slutrapporten från följeforskningen av Program för hållbar jämställdhet visar på behov av stöd lokalt och regionalt (Svensson, Sjöberg, Callerstig & Lindholm 2014, Program för Hållbar Jämställdhet: Resultat och effekter av ett utvecklingsprogram, slutrapport från följeforskningen , s. 30). Den externa utvärderingen av LUJ menar att länsstyrelserna skulle kunna spela en central roll i att erbjuda stöd till andra men också att skapa arenor för lärande och för uppföljning och utvärdering (Boman & Sjöberg 2014b, s. 20) I samband med de kommande strukturfondsprogrammen kommer också en mängd aktörer att bedriva arbete med jämställdhetsintegrering som behöver stödjas och spridas. Oavsett vilken typ av stödstruktur för jämställdhetsintegrering i strukturfondsprojekten som skapas, finns behov av spridning och koppling till övrigt arbete med jämställdhetsintegrering och regional utveckling i länen. Olika pågående satsningar inom en mängd områden aktualiserar också behoven av övergripande mål för jämställdhet inom specifika ämnen. En gemensam slutsats från Länsstyrelsen i Gotlands län, SKL, Nationella sekretariatet för genusforskning och Tillväxtverket är att arbetet med jämställdhetsintegrering i olika områden kan underlättas och förstärkas om respektive fackdepartement bryter ner de jämställdhetspolitiska målen inom just sitt område och förtydligar kopplingen mellan området och jämställdhetsmålen. Det skulle både underlätta arbetet med att integrera jämställdhet i länsstyrelsernas olika sakområden och i arbetet med stödja aktörer i länet som till exempel myndigheter, kommuner och landsting. 6 Den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå, CEMR, riktar sig till Europas kommuner och regioner. 16

18 Kapitel 2 Samordning Förslag om samordning för fortsatt utveckling Utifrån genomförda insatser och en bedömning av hur samordningen har bidragit till att utveckla länsstyrelsernas arbete med jämställdhetsintegrering har Länsstyrelsen i Gotlands län följande förslag. Förslag till den fortsatta utvecklingssatsningen att genomföra uppföljande aktiviteter utifrån de strategiska dialoger som genomförts under utvecklingssatsningen. Ett exempel på en sådan är strategidagen. Syftet är att fortsatta strategiska samtal mellan olika nivåer på och mellan länsstyrelserna om fortsatt utveckling för länsstyrelsernas jämställdhetsarbete och arbetet med länsstrategierna. att samordna spridningsaktiviteter om länsstyrelsernas erfarenheter och lärdomar av arbetet med jämställdhetspolitiken och länsstrategierna. Detta görs tillsammans med länsstyrelsernas nätverk för särskilt sakkunniga och nätverken för arbetet inom det fjärde jämställdhetspolitiska delmålet. att utveckla samarbete mellan länsstyrelserna och andra nationella aktörer såsom myndigheter, Nationella sekretariatet för genusforskning (JiM och Jämställ.nu) och SKL. Förslag till länsstyrelserna gemensamt att fatta ett gemensamt beslut om att fortsätta sitt portaldelägarskap i Jämställ.nu. att fortsätta utveckla arbetet med lärande och erfarenhetsutbyte i olika gemensamma nätverk. Förslag till regeringen att uppdra åt en länsstyrelse att göra en samlad uppföljning och analys av länsstyrelsernas genomförande av strategierna för jämställdhetsintegrering. Uppföljningen bör omfatta såväl insatser och resultat bland aktörer i länet som verksamhetsutveckling och resultat internt på länsstyrelserna. att uppdra - åt respektive länsstyrelse att genomföra fördjupad uppföljning och analys av arbetet med jämställdhetsintegrering och utvecklingen av de jämställdhetspolitiska målen i länen. - åt en länsstyrelse att i samverkan med övriga länsstyrelser samordna arbetet med uppföljning och analys genom att utveckla gemensamma riktlinjer och arbetssätt för uppföljning samt sammanställa, jämföra och analysera det samlade underlaget. att uppdra åt en länsstyrelse att efter 2015 driva ett länsstyrelsegemensamt utvecklingsarbete genom stöd och samordning. att uppdra åt SCB att tillhandahålla ett basutbud av könsuppdelad regional statistik utifrån de jämställdhetspolitiska målen till länsstyrelserna. Statistiken kan med fördel utgå från de nationella indikatorerna för uppföljning av jämställdhetspolitiken, för att skapa en koppling mellan nationell och regional nivå. att respektive fackdepartement bryter ner och konkretiserar de jämställdhetspolitiska målen inom just sitt område och förtydligar kopplingen mellan området och jämställdhetspolitiken. 17

19 Kapitel 3 Stöd 3. Stöd Enligt regeringsuppdraget skulle LUJ ge stöd till länsstyrelserna i arbetet med jämställdhetsintegrering inklusive stöd till uppdraget att utarbeta länsstrategier för jämställdhetsintegrering. De stödinsatser som genomfördes i LUJ syftade till att på olika sätt utveckla och förbättra länsstyrelsernas arbete med jämställdhetsuppdraget med fokus på länens strategier för jämställdhetsintegrering. En viktig utgångspunkt var de behov som uttrycktes i förstudien där till exempel de särskilt sakkunniga i jämställdhet efterfrågade mer stöd från närmaste chef, större efterfrågan på resultat och tydligare indikationer på att jämställdhetsintegrering ansågs som en prioriterad fråga för länsstyrelserna. I projektplanen sattes som mål upp att stödet till länsstyrelserna bland annat skulle bidra till att: andelen av de särskilt sakkunniga i jämställdhet som upplever att de får mycket stöd i arbetet från sin närmaste chef och högsta ledning ska öka, närmaste chef till särskilt sakkunnig i jämställdhet och ledning i högre utsträckning ska efterfråga resultat av jämställdhetsarbetet, fler särskilt sakkunniga i jämställdhet ska ange att de upplever att arbetet inom jämställdhetsområdet uppfattas som viktigt bland närmaste chefen och ledningen, alla länsstyrelser ska ha ett organiserat arbete med jämställdhetsintegrering med mål, styrning, uppföljning, stöd, samordning och utbildning. Insatser för stöd För att uppnå projektets mål har LUJ genomfört följande aktiviteter: Stöttat identifiering, dokumentation och spridning av goda exempel från länsstyrelsevärlden. Nio artiklar som beskriver länsstyrelsernas arbete med jämställdhetsintegrering finns till exempel publicerade på Jämställ.nu och Jämställdalän.se Producerat ett gemensamt kommunikationsmaterial som för allmänheten beskriver länsstyrelsernas arbete med jämställdhet och jämställdhetsintegrering. Skapat en hemsida ( om länsstyrelsernas jämställdhetsuppdrag och dess genomförande. Arrangerat nio fysiska och digitala regionala mötesplatser för stöd och erfarenhetsutbyte utifrån framtagandet av länsstrategier. Några av träffarna inkluderade medverkan av forskare från närliggande lärosäte för att stärka banden till forskning på området. Genomfört åtta länsbesök för stöd och samtal om utveckling utifrån varje länsstyrelses specifika behov och inriktning i länsstrategin. 7 Erbjudit stöd och handledning till enskilda länsstyrelser, både på begäran och på projektgruppens eget initiativ. Stödet har bestått av olika insatser som till exempel enskilda möten, svar på förfrågningar via mejl och telefon samt feedback på texter och material. Länsstrategierna har varit i fokus för stödet. Utvecklat och introducerat en utvecklingsplan för nätverket för särskilt sakkunniga i jämställdhet i samarbete med nätverkets kontaktpersoner med syfte att främja lärande och erfarenhetsutbyte. Utvecklingsplanen är antagen av nätverket och verksam från och med De besökta länen är Blekinge, Gävleborg, Kalmar, Kronoberg, Norrbotten, Södermanland, Värmland och Västernorrland. Vid besöken har LUJ träffat särskilt sakkunnig i jämställdhet och chefer. Upplägget för besöken har bestämts tillsammans med berörd länsstyrelse men haft fokus på organisering och genomförand av och utmaningar med jämställdhetsuppdraget.

20 Kapitel 3 Stöd Skapat en gemensam elektronisk samarbetsyta för kunskapsspridning, diskussion och stöd till lärande och utveckling. Ytan innehåller dessutom en exempeldatabank över jämställdhetsintegrering inom länsstyrelsernas sakområden samt en kunskapsbank för internt bruk (innehåller metoder, rapporter, utbildningsmaterial, avhandlingar etc.) Bedömda effekter av stöd på kort sikt Målområde Utveckling Kommentar Fortsatt utvecklingsarbete Stöd i arbetet med jämställdhetsintegrering Ja bland SSJ, men behov av mer stöd till mellanchefer Ökad efterfrågan på resultat Ja, av närmaste chef, men ev. behov av ökad efterfrågan från högsta ledning Jämställdhetsarbetet upplevs som viktigt och prioriterat Gemensamma strukturer och rutiner för dokumentation och spridning Ja, av närmaste chef, men inte i samma utsträckning från länsledning och kollegor Nya strukturer, men rutiner och brett ansvarstagande behövs Insatser för dialog bland landshövdingar och länsråd. Arbete på den egna länsstyrelsen om ansvarsfördelning och förväntningar Insatser för dialog bland landshövdingar och länsråd. Arbete på den egna länsstyrelsen om ansvarsfördelning och förväntningar Insatser för dialog bland landshövdingar och länsråd. Arbete på den egna länsstyrelsen om ansvarsfördelning och förväntningar Stöd i utvecklingsarbete för att hitta rutiner. I de uppställda kortsiktiga målen om stöd, efterfrågan och prioritering har det skett en positiv förändring förutom när det gäller högsta ledningen, enligt den externa utvärderingen (Boman & Sjöberg 2014, s. 8 ff.). Andelen särskilt sakkunniga i jämställdhet som anger att de upplever ett gott eller mycket gott stöd i arbetet med jämställdhetsintegrering från närmaste chefen har ökat samtidigt som andelen har minskat när det gäller stödet från högsta ledningen. Cheferna uppger i lägre utsträckning än de särskilt sakkunniga i jämställdhet att de upplever stöd i arbetet med jämställdhetintegrering oavsett från vem. Det verkar alltså finnas behov av att öka engagemanget bland chefer högre upp i hierarkin på länsstyrelserna. Ett liknande mönster återfinns när det kommer till efterfrågan på resultat. Fler särskilt sakkunniga i jämställdhet upplever att närmaste chefen efterfrågar resultat men färre uppger att ledningen gör detsamma i någon större utsträckning. 8 Detsamma gäller för huruvida jämställdhetsarbetet upplevs som viktigt och prioriterat. En möjlig tolkning av svaren är att då närmaste chefen engagerar sig och efterfrågar resultat, ser ledningen att arbetet flyter på och lägger sitt fokus inom andra områden. En annan tolkning kan vara att chefernas ökade efterfrågan på resultat gör att ledningens engagemang ter sig som mindre i jämförelse. Cheferna uppger också att de upplever efterfrågan som större från ledningen än vad de särskilt sakkunniga i jämställdhet gör, vilket kan förklaras av att de organisatoriskt befinner sig närmare ledningen. Målgrupperna i LUJ har visat sig ha svårt för att konkretisera sina återkommande krav på ledningens engagemang, stöd och efterfrågan. Vad är det som konkret förväntas att ledningen ska göra? LUJs bedömning är att det ibland handlar om brist på förståelse eller kännedom om olika chefsnivåers förutsättningar och möjligheter. Konkretisering av vad stöd och engagemang ska bestå av krävs för att chefer och ledning ska kunna förbättra sig. Förväntningar och ansvarsområden för olika funktioner på de enskilda länsstyrelserna behöver förtydligas. LUJs bedömning är att det behövs 8 Frågor om kollegors stöd och efterfrågan har inte ingått i något uppställt mål eftersom insatser för samtliga länsstyrelsernas medarbetare inte ingick i utvecklingssatsningen. 19