Kallelse till grundskolenämnden

Transkript

1 GRUNDSKOLENÄMNDEN KALLELSE SIDA 1 (2) Kallelse till grundskolenämnden Tid Torsdag den 15 maj 2014, klockan 18:00 Plats A-salen, kommunalhuset, Kommunalvägen 28, Huddinge Ärenden Diarienummer 1 Godkännande av föredragningslistan 2 Information från förvaltningen 3 Beslut om omplacering av elever från Vistaskolan till Kästaskolan Handlingar i ärendet skickas senare till ledamöter och ersättare i nämnden 4 Delårsrapport per den 31 mars och beräknat helårsutfall för år 2014 för grundskolenämnden GSN-2014/ Akustikåtgärder i träslöjd-och musiksalar i fem grundskolor GSN-2014/ Remiss - Strategisk handlingsplan mot organiserad brottslighet i Huddinge GSN-2014/ Remiss - Värdegrund för Huddinge kommun GSN-2014/

2 GRUNDSKOLENÄMNDEN KALLELSE SIDA 2 (2) 8 Remiss - Webbriktlinjer för Huddinge kommun 2014 GSN-2014/ Anmälan av delegationsbeslut 10 Delgivningar till nämnden 11 Övriga frågor Huddinge den 28 april 2014 Malin Danielsson Ordförande Agneta Sarenius Wickström Sekreterare

3 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GSN-2014/ (3) HANDLÄGGARE Ståhlberg, Susanne Susanne.Stahlberg@huddinge.se Grundskolenämnden Delårsrapport per den 31 mars och beräknat helårsutfall för år 2014 för grundskolenämnden Förslag till beslut Nämnden beslutar för egen del 1. Nämnden godkänner delårsrapporten samt beräknat helårsutfall för 2014 och överlämnar tjänsteutlåtandet till kommunstyrelsen för avstämning. 2. Nämnden godkänner avrapporteringen av de uppdrag, generella och riktade, för grundskolenämnden, som redovisas i delårsrapporten. Nämnden begär hos kommunstyrelsen 3. Nämnden begär hos kommunstyrelsen att extra medel förstärker grundskolenämndens ram med anledning av ökade kostnader för lärarnas löneavtal Under förutsättning att beslut tas i kommunstyrelsen kommer grundbelopp att höjas till samtliga utförare. 4. Nämnden överför medel motsvarande 2,35 tjänster, 865 tkr, till kommunstyrelsens förvaltning för den kommungemensamma leverantörfakturaprocessen. Överfört belopp avser 12 månader. Sammanfattning Vid årets första prognos förväntas att grundskolenämnden ska klara sin verksamhet inom ram vid årets slut. Det finns osäkerheter och risker i prognosen. Exempel är den pågående löneöversynen, höstens placeringar, elevernas val av huvudman. Med anledning av den pågående löneöversynen 2014 för lärarna begär förvaltningen att ramen utökas. Om beslut om kompensation fattas av kommunstyrelsen kommer grundbelopp för samtliga utförare att höjas. Utan kompensation bedömer förvaltningen att skolorna har svårt att klara löneavtal 2014 inom ram. Att de kommunala skolorna har en ekonomi i balans är avgörande för nämndens resultat. Majoriteten av skolorna har en ekonomi i balans. De skolor som har ekonomiska svårigheter arbetar med åtgärder och de flesta POSTADRESS Barn- och utbildningsförvaltningen Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

4 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GSN-2014/ (3) åtgärderna får effekt till höstterminen. I dagsläget förväntas ett nollresultat för de kommunala skolorna totalt sett. Förvaltningen betonar att det är av största vikt att skolorna realiserar sina planerade åtgärder. Viktigt att dessa vidtas så snart som möjligt för att hinna få effekt. Stor påverkan på skolornas ekonomi är också höstens elevunderlag. Vi har en befolkningsökning totalt sett, men skillnader i ålders kullarnas storlek och olika efterfrågetryck i olika boendeområden. Just nu pågår placeringar av hösten elever i förskoleklass. Vi har ett högt efterfrågetryck i de yngre åldrarna. Planeringen för övriga stadieövergångar, exempelvis mellan sexan och sjuan pågår. Två friskolor öppnade i Huddinge i höstas och utökar sin verksamhet till höstterminen. Ytterligare en friskola har tillstånd att öppna till hösten. Totala elevunderlaget och vilken huvudman eleverna väljer påverkar utfallet i nämndens ekonomi. Förvaltningen bedömer att totala antalet elever ligger i nivå med planerat i verksamhetsplanen. Utfallet av årets löneförhandlingar är en osäkerhetsfaktor i prognosen. Beslutsprocessen för grundskolans skolstöd avseende nästa läsår pågår. I dagsläget prognostiseras nollresultat. För särskoleverksamheten prognostiseras nollresultat. Antalet inskrivna elever i särskolan är färre både i grundsärskolan och i fritidsverksamheten. Förvaltningen noterar att elevernas svårighetsgrad ökat vilket leder till högre kostnader även om elevantalet minskat något. För nämnd och ledning förväntas nollresultat. Beskrivning av ärendet Enligt beslut i kommunfullmäktige ska delårsrapport med beräknat helårsutfall upprättas efter tre respektive åtta månader av räkenskapsåret. Den ekonomiska uppföljningen görs per verksamhetsområde enligt Mål och budget. Nämndens avvikelse mellan budget och prognos kommenteras. I de fall prognosen innebär en negativ avvikelse ska åtgärder vidtas för att balansera budgeten. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen beräknar att grundskolenämnden kan klara ett nollresultat vid årets slut. Förvaltningens prognos bygger på flera osäkra faktorer: Utfallet av årets löneförhandlingar är en osäkerhetsfaktor. Förvaltningen beräknar att varje 0,5 procent löneökning för samtliga lönegrupper motsvarar cirka 3,5 mnkr beräknat från april.

5 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GSN-2014/ (3) Totala elevunderlaget och vilken huvudman eleverna väljer påverkar också utfallet i nämndens ekonomi. Att de åtgärder som de kommunala skolorna planerar också får effekt. Månadsuppföljningar i syfte att nå ekonomi i balans för varje skola Vi har förändrat vår uppföljningsmodell i år i syfte att få alla skolor i ekonomisk balans. Förvaltningen träffar rektor varje månad med fokus på ekonomin. Förvaltningen betonar att det är av största vikt att skolorna realiserar sina planerade åtgärder. Viktigt att dessa vidtas så snart som möjligt för att hinna få effekt. Överföring av medel för den kommungemensamma leverantörfakturaprocessen. Från grundskolenämnden ska medel motsvarande 2,35 tjänster, 865 tkr, överföras till kommunstyrelsens förvaltning för den kommungemensamma leverantörfakturaprocessen. Överfört belopp avser 12 månader och grundar sig på antalet leverantörsfakturor inom respektive förvaltning. Jukka Kuusisto Utbildningsdirektör Jan-Eric Johansson Grundskolechef Bilagor Delårsrapport per den 31 mars 2014 Beslutet delges Kommunstyrelsen, ekonomikontoret Akten

6 GSN 2014/269 Delårsrapport per mars 2014 för grundskolenämnden Barn- och utbildningsförvaltningen/grundskoleavdelningen APRIL 2014

7 Innehåll Bedömning och prognos för nämndens arbete... 3 Sammanfattning... 4 Kommunens vision... 4 Grundskolenämndens mål och resultat... 5 Nöjda invånare... 5 Hållbar samhällsutveckling... 7 Attraktiv arbetsgivare Sund ekonomi Ekonomi Processorientering Intern kontroll Verksamhetsstatistik nyckeltal... 30

8 Bedömning och prognos för nämndens arbete Nöjda invånare Vi gör bedömningen godtagbar inom området Nöjda invånare utgångspunkten för detta är: Elevernas nöjdhet med skolan är i stort sett densamma som föregående år rörande yngre elever medan de äldre elevernas resultat glädjande nog förbättras några procentenheter. Att önska skola inför förskoleklass har för första gången genomförts i Huddinge med hjälp av en e-tjänst. Det har dock inte gått helt enligt plan. Tjänsten har haft driftsstörning, föråldrade e-certifikat och webbläsare har ställt till det för vårdnadshavarna och vi har ännu inte kunnat lösa möjligheten att använda mobilt bank-id. Trots kapacitetsutökningar på lokalsidan så har vi stora svårigheter att möta vårdnadshavarnas önskemål om placering på den skola de önskat i första hand. Störst problem har vi i Segeltorp och Vistaberg vilket i sin tur får följdkonsekvenser för övriga skolor i centrala Huddinge. Hållbar samhällsutveckling Totalbedömning för området hållbar samhällsutveckling bedöms som god. Den samlade prognosen för kunskap årskurs 1-5 är att det rimligen finns en chans att resultatet inte rör på sig i större utsträckning åt något håll (som det sedvanligt gör mellan höst- och vårtermin). En sammanfattande prognos för årskurs 6-9 talar mycket för att förutom att utvecklingen är positiv vid jämförelse mellan olika terminer av samma elever så visar nästkommande kullar på bättre resultat. Det går inte att uttala sig om långtgående trender vid jämförelse av enbart två år men förhoppningsvis håller detta i sig och i så fall bör kommunen se en ökning i resultaten de kommande åren. Siffrorna visar att eleverna i årets årskurs 9 har högre höstterminsresultat vilket pekar på att de sannolikt kan bräcka förra årets avgångselever som satte nytt meritvärdesrekord. Årets elevenkät visar en svag nedgång för de yngre eleverna. Ett område föranleder viss oro och det är resultatet inom området lärande där påståendena som mäter elevernas deltagande i planeringen och om lärarna pratar med eleven om hur denne lär sig står för den största sänkningen. När det gäller de äldre eleverna har vi en svag ökning om de flesta områdena. När det gäller fritidshemsenkäten är förändringarna jämfört med föregående års enkät minimala. På enhetsnivå ser man en ganska stor spridning. Glädjande är att helhetsomdömet nöjdhet med fritidshemmet totalt sätt har ökat från 93 till 94 procent. När det gäller elevenkäten för särskolan får vi ett lägre resultat inom de två områdena lärande och nöjdhet. Annars är resultaten överlag mer positiva jämfört med tidigare år när det gäller majoriteten av påståendena. Resultaten från föräldraenkäten rörande särskola är överlag mycket goda. Till nästa år bör dock enkäten översättas till fler språk i syfte att öka svarsfrekvensen. Attraktiv arbetsgivare Bedömningen för målområdet attraktiv arbetsgivare är att arbetet går enligt plan. Resultaten från årets medarbetarundersökning visar en positiv utveckling och har en god svarsfrekvens som är högre än tidigare år. Den totala sjukfrånvaron har sänkts marginellt jämfört med tidigare period Sund ekonomi Vid årets första prognos förväntas att grundskolenämnden ska klara sin verksamhet inom ram vid årets slut. Det finns osäkerheter och risker i prognosen. Exempel är den pågående löneöversynen, höstens placeringar och elevernas val av huvudman. Den samlade bedömningen av måluppfyllelsen inom sund ekonomi bedöms vara god. För högre bedömning krävs framförallt att samtliga skolor har en ekonomi i balans. Förvaltningen träffar varje månad under våren skolor med svårigheter att nå ekonomi i balans. Förvaltningen bedömer i dagsläget att ekonomin vänder på dessa skolor under hösten. Förvaltningen betonar att det är av största vikt att skolorna realiserar sina planerade åtgärder. Viktigt att dessa vidtas så snart som möjligt för att hinna få effekt. Sammanvägd bedömning Arbetet löper i stort sett på utifrån plan. Den största oron gäller lokaler och svårigheten att tillgodose föräldrars önskemål om placering. Det största glädjeämnet är att samtliga resultat i medarbetarenkäten förbättrades jämfört med föregående år samtidigt som siffrorna visar att eleverna i årets årskurs 9 har högre höstterminsresultat vilket pekar på att de mycket möjligen kan bräcka förra årets avgångselever som satte nytt meritvärdesrekord. GRUNDSKOLENÄMNDEN 3

9 Sammanfattning När det gäller kunskap visar siffrorna att eleverna i årets årskurs 9 har högre höstterminsresultat vilket pekar på att de mycket möjligt kan bräcka förra årets avgångse-lever som satte nytt meritvärdesrekord. Ett annat glädje-ämne är att samtliga resultat i medarbetarenkäten förbättrades jämfört med föregående år. Den största oron gäller fortfarande lokaler och svårigheten att tillgodose föräldrars önskemål om skolplacering. Kommunens vision Huddinges vision är att vara en av de tre mest populära kommunerna i Stockholms län att bo, besöka och verka i. I den nya varumärkesplattformen slås fyra kärnvärden fast: mod, omtänksamhet, driv och mångfald. Syftet med kärnvärden är att tala om vad vi som kommun vill stå för och ska fungera som ledstjärnor för alla verksamheter och individer som verkar i kommunen. Pedagogisk plattform Barn- och utbildningsförvaltningen har tagit fram en pedagogisk plattform som baseras på aktuell pedagogiskforskning. Arbetet med den pedagogiska plattformen tydliggör vad alla barn och elever ska möta i förvaltningens verksamheter. Genom detta visar förvaltningen på mod och driv den mångfald som finns i verksamheterna omtanke om alla barn och elever Plattformen syftar till att bidra till högre måluppfyllelse och likvärdighet i verksamheten. Den ska tydligt ange vad som förväntas av pedagoger och pedagogiska ledare som arbetar i Huddinge. Plattformen är gemensam för alla skolformer och förmedlar grundläggande förhållningssätt som varje barn och elev ska möta i Huddinges förskolor och skolor varje dag. Arbetet med den pedagogiska plattformen är indelat i tre etapper; 1. Ta fram en pedagogisk plattform Arbetet inleddes med en forskningsöversikt som presenterades på chefsmöten och i våra politiska nämnder. Genom workshops i ovanstående grupper, samt med pedagoger och fackliga företrädare, arbetades ett förslag till en pedagogisk plattform fram. 2. Arbete kring definition och effektområden Arbetet fortsätter med att definiera kännetecken och begrepp i den pedagogiska plattformen. Detta görs genom pedagogiska diskussioner i alla Huddinge kommuns förskolor och skolor. I etapp två ingår även att identifiera effektområden för den pedagogiska plattformen. 3. Implementering Den pedagogiska plattformen anses vara implementerad då den är integrerad i verksamheternas vardagliga arbete all pedagogisk personal känner till plattformen och kan berätta om innehållet den används som bas i olika sammanhang i syfte att utveckla verksamheten Den första etappen inleddes september 2012 och avslutades i och med att den pedagogiska plattformen beslutades i VP Etapp två har nu påbörjats och arbetet bedöms fortlöpa enligt plan. Sommaren 2016 är riktmärke för projektavslut och arbetet med den pedagogiska plattformen går då in i ordinarie arbete 4 DELÅRSRAPPORT PER 31 MARS 2014

10 Grundskolenämndens mål och resultat Nämndens mål utgår från de lagar och förordningar som gäller för verksamheten, kommunfullmäktiges vision och mål i Mål och budget 2014 samt nämndens verksamhetsidé. Målen har sammanställts i tabeller nedan, nämndens mål och resultat. Av tabellerna framgår också hur målen mäts, senaste mätresultat, etappmål för planeringsåret samt hur målen kopplar till kommunfullmäktiges mål. Efter tabellerna följer text där nämnden beskriver arbetet med mål och uppdrag och vilka åtgärder som vidtagits/planeras. Nöjda invånare Grundskolenämndens mål och resultat Mål Mått Senaste mätresultat (föregående mätning inom parentes) Etappmål 2014 GOD KOMMUNAL VERKSAMHET (1.2) Senaste mätresultat är från läsåret 2013/2014. Föregående mätresultat är från läsåret 2012/2013. Under läsåret 2012/2013 genomfördes det inte några föräldraenkätsundersökningar i grundskolan eller i skolbarnsomsorgsverksamheten (fritidshem). Elever är nöjda med sin skola Elevenkät tidigaredel Flickor Pojkar Elevenkät senaredel Flickor Pojkar 89 % (89 %) 90 % (89 %) 88 % (89 %) 77 % (74 %) 78 % (75 %) 79 % (74 %) Föräldrar är nöjda med sitt barns skola Föräldrar är nöjda med sitt barns fritidshem Mått saknas (--) Mått saknas (--) VALFRIHET MED KVALITET (1.4) Senaste mätresultat är från ht Föregående mätresultat är från ht Alla föräldrar och elever kan fritt välja utbildning och skola Förstahandsval xx 1 % (81) 1 Beräkningarna för våren är ännu inte klara, redovisas i delår 2 GRUNDSKOLENÄMNDEN 5

11 Bedömning Vi gör bedömningen godtagbar inom området Nöjda invånare utgångspunkten för detta är: Elevernas nöjdhet med skolan är i stort sett densamma som föregående år rörande yngre elever medan de äldre elevernas resultat glädjande nog förbättras några procentenheter. Att önska skola inför förskoleklass har för första gången genomförts i Huddinge med hjälp av en e-tjänst. Det har dock inte gått helt enligt plan. Tjänsten har haft driftsstörning, föråldrade e-certifikat och webbläsare har ställt till det för vårdnadshavarna och vi har ännu inte kunnat lösa möjligheten att använda mobilt bank-id. Trots kapacitetsutökningar på lokalsidan så har vi stora svårigheter att möta vårdnadshavarnas önskemål om placering på den skola de önskat i första hand. Störst problem har vi i Segeltorp och Vistaberg vilket i sin tur får följdkonsekvenser för övriga skolor i centrala Huddinge. God kommunal verksamhet Kvalitetsarbete Skollagen betonar att vi ska bedriva ett kvalitetsarbete som tillåter insyn från olika intressenter. För att underlätta elevers och föräldrars önskemål av skola redovisas numera olika resultat i kommunens jämför service. Jämför service uppdateras årligen i god tid före skolvalet. På finns även kvalitetsdeklarationer för grundskola. Förvaltningen bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete utifrån skollagens krav, både på huvudmannanivå och på enhetsnivå. Mer om detta går att läsa i internkontrollplanen. Arbetet fortlöper enligt plan. E-förvaltning Arbetet med att utveckla befintliga e-tjänster har påbörjats. Till detta år har e-tjänsten skolvalsansökan erbjudits. Smartare arbetssätt Skolansökan genomfördes digitalt under januari och februari Utvärdering är gjord och förbättringar kommer att genomföras till ansökan Sociala medier Arbetet fortlöper enligt plan. Inga nya resultat finns att tillgå Valfrihet med kvalitet Att önska skola inför förskoleklass har för första gången genomförts i Huddinge med hjälp av en e-tjänst. Det har dock inte gått helt enligt plan. Tjänsten har haft driftsstörning, föråldrade e-certifikat och webbläsare har ställt till det för vårdnadshavarna och vi har ännu inte kunnat lösa möjligheten att använda mobilt bank-id. På grund av detta har endast 45 procent av de sökande använt e-tjänsten. Barn- och utbildningsförvaltningen har tillsammans med IT-avdelningen och servicecenter utvärderat årets val och arbetar på lösningar för att avhjälpa bristerna. Förstahandsval Inför intaget av elever till läsåret 14/15 har förvaltningen dels beställt en paviljong för cirka 120 elever till Kästa- /Vistaskolan, dels tillskapat extra grupper på Tomtbergaskolan och Stensängsskolan. Trots denna kapacitetsutökning så har vi stora svårigheter att möta vårdnadshavarnas önskemål om placering på den skola de önskat i första hand. Störst problem har vi i Segeltorp och Vista vilket i sin tur får följdkonsekvenser för övriga skolor i centrala Huddinge. Intagningarna är ännu inte färdigställda men vi närmar oss samma nivåer som föregående år. Den nya befolkningsprognosen har precis kommit och en snabb analys visar att ökningstakten ökar i centrala Huddinge jämfört med förra årets prognos vilket gör behovet av nya skolor allt mer akut. Likvärdig behandling Likabehandlingsarbete Det är nolltolerans mot kränkningar i skolan. Förvaltningen ger stöd i arbetet med att varje skola ska ha en Plan mot diskriminering och kränkande behandling som lever upp till de lagkrav som finns på området. Såväl upprättade rutiner som det stödmaterial som förvaltningen tillhandahåller bygger på Skolverkets Allmänna Råd. Åtagande för likvärdig behandling Regelbunden fortbildning av kontaktpersoner från samtliga grundskolor i syfte att utveckla likvärdigheten inom området. Rutiner och syn på dokumentation, anmälningsplikt, kartläggning och övriga områden som ryms inom Plan mot diskriminering och kränkande behandling kommer att behandlas. En nätverksgrupp för skolornas likabehandlingsarbete är bildad. I nätverksgruppen ingår kontaktpersoner för varje grundskola och arbetet leds av utredningssekreterare på förvaltningen. Syftet med nätverksgruppen är att utveckla likvärdigheten inom området. Fem möten är planerade för läsåret och arbetet löper enligt plan. Förvaltningen kommer att göra regelbundna uppföljningar av skolornas likabehandlingsarbete som redovisas på grundskolenämnden. Förvaltningen har följt upp varje grundskolas Plan mot diskriminering och kränkande behandling och identifierat förbättringsområden. Vidare genomförs enkätundersökningar där eleverna ges möjlighet att uttrycka hur man uppfattar sin situ- 6 DELÅRSRAPPORT PER 31 MARS 2014

12 ation i skolan i förhållande till diskrimineringsgrunderna och kränkande behandling. Arbetet löper enligt plan och resultatet kommer att redovisas för nämnden i juni Bra att leva och bo i Huddinge Arbetet fortlöper enligt plan. Inga nya resultat finns att tillgå. Hållbar samhällsutveckling Grundskolenämndens mål och resultat Skolors dimensionering Arbetet fortlöper enligt plan. Inga nya resultat finns att tillgå. Utveckling av naturupplevelser Arbetet fortlöper enligt plan. Inga nya resultat finns att tillgå. Mål Mått Senaste mätresultat (föregående mätning inom parentes) Etappmål 2014 KUNSKAP (2.5) Senaste mätresultat gällande kunskaper är från dec 2013 (hösttermin). Föregående mätresultat gällande kunskaper är från dec 2012 (hösttermin). Senaste mätresultat baserade på elevenkäter är från mars 2014 Föregående mätresultat baserade på elevenkäter är från mars 2013 Under läsåret 2013/2014 genomfördes det inte några föräldraenkätsundersökningar i grundskolan eller i skolbarnsomsorgsverksamheten (fritidshem). Alla elever når de nationella kunskapsmålen Alla skolor och fritidshem har en pedagogisk verksamhet som stimulerar och utmanar alla elever och barn i deras utveckling 5 Kunskapsmål årskurs 3 2 Flickor Pojkar Betyg årskurs 6 3 Flickor Pojkar Betyg, Gymnasiebehörighet yrkesförberedande program 4 Flickor Pojkar Minst godkända betyg i minst 16 ämnen Flickor Pojkar Elevenkät tidigaredel Flickor Pojkar Elevenkät senaredel Flickor Pojkar Barnenkät fritidshem Flickor 87 % (86) 89 % (89) 86 % (84) 82 % (84) 85 % (86) 79 % (83) 86 % (84) 87 % (82) 86 % (85) 76 % (73) 78 % (74) 75 % (72) 8,0 (--) 8,1 (--) 8,0 (--) 6,6 (--) 6,5 (--) 6,7 (--) 7,7 (--) 7,8 (--) 7,6 (--) 2 Andel elever som bedöms uppnå kunskapskraven i kursplanerna i matematik och svenska/svenska som andraspråk vårterminen Andel elever med minst betyget E i engelska, matematik och svenska/svenska som andraspråk samt fem andra ämnen vårterminen Från och med år 2011 har nya behörighetsregler för antagning till gymnasieskolan börjat tillämpas. 5 Påståendena i enkäten som ligger till grund för styrtalet har reviderats och årets styrtal är därför inte jämförbart med föregående år. GRUNDSKOLENÄMNDEN 7

13 Mål Mått Senaste mätresultat (föregående mätning inom parentes) Etappmål 2014 Pojkar Alla barn och elever upplever att det finns kontinuitet i lärandet vid övergång mellan olika skolformer Mått saknas -- (--) Alla nyanlända elever erbjuds modersmålbaserad inlärning Andel elever som bedöms ha ett behov av studiehandledning som också får studiehandledning 94 % NORMER OCH VÄRDEN (2.3, 2.5) Senaste mätresultat är från läsåret 2013/2014. Föregående mätresultat är från läsåret 2012/2013. Alla barn och elever är trygga i sin skol- och fritidshemsmiljö Elevenkät tidigaredel Flickor Pojkar Elevenkät senaredel Flickor Pojkar Barnenkät fritidshem Flickor Pojkar 8,5 (8,5) 8,5 (8,5) 8,4 (8,4) 7,5 (7,6) 7,4 (7,5) 7,6 (7,7) 8,6 (8,7) 8,6 (8,7) 8,6 (8,6) ANSVAR OCH INFLYTANDE (2.2, 2.5) Senaste mätresultat är från läsåret 2013/2014. Föregående mätresultat är från läsåret 2012/2013. Under läsåret 2013/2014 genomfördes det inte några föräldraenkätsundersökningar i grundskolan eller skolbarnomsorgsverksamheten (fritidshem). Alla barn och elever har med stigande ålder ökat inflytande över sitt lärande och det inre arbetet i skolan och fritidshemmet Elevenkät tidigaredel Flickor Pojkar Elevenkät senaredel Flickor Pojkar Barnenkät fritidshem Flickor Pojkar 8,2 (8,3) 8,4 (8,5) 8,0 (8,1) 7,2 (7,2) 7,3 (7,3) 7,2 (7,1) 7,1 (7,1) 7,2 (7,2) 7,0 (6,9) EKOSYSTEM I BALANS (2.1) Senaste mätresultat är från första halvåret Andel ekologiska livsmedel Livsmedelsinköp 32,5 % (33,7) 37 % Bedömning Totalbedömning för området hållbar samhällsutveckling bedöms som god. Det redovisas inga nya kunskapsresultat i delår 1 utan resonemanget är fördjupat utifrån analyser i verksamhetsberättelsen för år Årets elevenkät visar en svag nedgång för de yngre eleverna. Ett område föranleder viss oro och det är resultatet inom området lärande där påståendena som mäter elevernas deltagande i planeringen och om lärarna pratar med eleven om hur denne lär sig står för den största sänkningen. När det gäller de äldre eleverna har vi en svag ökning om de flesta områdena. När det gäller fritidshemsenkäten är förändringarna jämfört med föregående års enkät minimala. På enhetsnivå ser man en ganska stor spridning. Glädjande är att helhetsomdömet 8 DELÅRSRAPPORT PER 31 MARS 2014

14 nöjdhet med fritidshemmet totalt sätt har ökat från 93 till 94 procent. Om resultaten granskas utifrån ett områdesperspektiv framkommer det att Flemingsberg har de högsta eller nästintill högsta styrtalen medan Trångsund och Vårby (förutom när det gäller normer och värden i Vårbys fall) har de lägsta eller nästintill lägsta styrtalen. När det gäller elevenkäten för särskolan får vi ett lägre resultat inom de två områdena lärande och nöjdhet. Annars är resultaten överlag mer positiva jämfört med tidigare år när det gäller majoriteten av påståendena. Resultaten från föräldraenkäten rörande särskola är överlag mycket goda. Till nästa år bör dock enkäten översättas till fler språk i syfte att öka svarsfrekvensen. Kunskap Arbetet fortlöper enligt plan. Inga nya resultat finns att tillgå. Kunskapsresultat Andelen elever som bedöms uppnå kunskapskraven årskurs 1-5 jämförelse av samma elever Tabellen (1a) visar andelen elever som bedöms uppnå kunskapskraven ur ett elevperspektiv, det vill säga samma elevkull under två olika höstterminer. Grön markering visar en positiv förändring på en procentenhet eller högre, gul markering visar oförändrat resultat (under en procentenhet) och rött en negativ förändring på en procentenhet eller mer. Tabell 1a Åk. 1 Åk. 2 Åk. 2 Åk. 3 Åk. 3 Åk. 4 Åk. 4 Åk. 5 Kärnämnen (prioriterade områden) HT12 HT13 HT12 HT13 HT12 HT13 HT12 HT13 Engelska 96,9 % 97,4 % 97,7 % 95,7 % 96,5 % 93,2 % 94,5 % 91,1 % Matematik 97,1 % 92,6 % 94,2 % 91,2 % 91,5 % 92,2 % 92,4 % 90,7 % Svenska 96,3 % 93,9 % 94,2 % 92,4 % 91,4 % 93,3 % 92,5 % 91,6 % Svenska som andraspråk 87,7 % 84,7 % 77,0 % 74,2 % 73,2 % 75,5 % 83,5 % 84,7 % Avvikande ämnen Fysik 98,0 % 96,8 % 97,4 % 96,0 % 97,2 % 95,5 % 96,7 % 92,4 % Teknik 99,3 % 97,6 % 97,6 % 94,5 % 97,7 % 95,5 % 98,9 % 93,1 % Flickor Åk. 1 Åk. 2 Åk. 2 Åk. 3 Åk. 3 Åk. 4 Åk. 4 Åk. 5 Kärnämnen (prioriterade områden) HT12 HT13 HT12 HT13 HT12 HT13 HT12 HT13 Engelska 97,2 % 98,1 % 98,3 % 96,5 % 97,3 % 95,1 % 95,5 % 93,3 % Matematik 97,6 % 92,0 % 94,3 % 90,1 % 91,9 % 94,2 % 93,2 % 91,8 % Svenska 97,2 % 95,1 % 97,4 % 94,5 % 94,4 % 97,7 % 96,1 % 94,6 % Svenska som andraspråk 89,0 % 87,9 % 78,9 % 80,0 % 78,7 % 85,9 % 84,7 % 88,3 % Avvikande ämnen Fysik 98,3 % 97,8 % 98,0 % 97,1 % 97,2 % 96,6 % 98,0 % 91,0 % Teknik 99,1 % 98,6 % 97,5 % 95,7 % 97,5 % 97,1 % 98,9 % 91,0 % Pojkar Åk. 1 Åk. 2 Åk. 2 Åk. 3 Åk. 3 Åk. 4 Åk. 4 Åk. 5 Kärnämnen (prioriterade områden) HT12 HT13 HT12 HT13 HT12 HT13 HT12 HT13 Engelska 96,6 % 96,8 % 97,3 % 95,0 % 95,9 % 91,4 % 93,5 % 88,9 % Matematik 96,6 % 93,0 % 94,1 % 92,2 % 91,2 % 90,3 % 91,6 % 89,6 % Svenska 95,4 % 92,8 % 91,3 % 90,4 % 88,7 % 89,0 % 88,9 % 88,6 % Svenska som andraspråk 86,4 % 81,4 % 75,3 % 69,9 % 68,3 % 67,5 % 82,4 % 81,3 % Avvikande ämnen Fysik 97,7 % 95,9 % 96,8 % 94,9 % 97,2 % 94,3 % 95,4 % 90,0 % GRUNDSKOLENÄMNDEN 9

15 Tabell 1a Åk. 1 Åk. 2 Åk. 2 Åk. 3 Åk. 3 Åk. 4 Åk. 4 Åk. 5 Teknik 99,4 % 96,6 % 97,7 % 93,4 % 98,0 % 94,0 % 98,8 % 90,9 % Resultatbilden (tabell 1a) kring andelen elever som bedöms uppnå kunskapskraven varierar. Eleverna befinner sig i majoriteten av ämnena nära 95 procent i de tidigare årskurserna (med undantag för svenska som andraspråk), medan i de senare årskurserna börjar siffrorna sjunka i kärnämnena och närma sig 90 procent. Progressionen i elevkullarna mellan höstterminerna är ytterst låg och andelen elever som bedöms uppnå kunskapskraven backar i de flesta årskurserna. Undantaget är i årskurs 4 där det går att se höjningar. Både i fysik samt teknik syns tapp, något större i årskurs 5, vilket syns lika mycket hos båda könen. Könsjämförelsen visar vidare att det är generellt pojkarna som backar mest, medan hos flickorna syns en höjning i matematik, svenska och svenska som andraspråk i årskurs 4. Även om båda könen backar i flesta årskurserna bör det noteras att flickorna har i regel en högre andel som bedöms uppnå kunskapskraven. Andelen elever som bedöms uppnå kunskapskraven årskurs 1-5 jämförelse av olika elevkullar Tabellen (1b) visar andel elever som bedöms uppnå kunskapskraven i en jämförelse mellan olika elevkullar; det vill säga årets elever i jämförelse med förra årets elever i respektive årskurs. Grön markering visar en positiv förändring på en procentenhet eller högre, gul markering visar oförändrat resultat (under en procentenhet) och rött en negativ förändring på en procentenhet eller mer. Tabell 1b Åk. 1 Åk. 2 Åk. 3 Åk. 4 Åk. 5 Kärnämnen (prioriterade områden) HT12 HT13 HT12 HT13 HT12 HT13 HT12 HT13 HT12 HT13 Engelska 96,9 % 94,3 % 97,7 % 97,4 % 96,5 % 95,7 % 94,5 % 93,2 % 88,9 % 91,1 % Matematik 97,1 % 94,4 % 94,2 % 92,6 % 91,5 % 91,2 % 92,4 % 92,2 % 90,5 % 90,7 % Svenska 96,3 % 94,8 % 94,2 % 93,9 % 91,4 % 92,4 % 92,5 % 93,3 % 91,7 % 91,6 % Svenska som andraspråk 87,7 % 84,0 % 77,0 % 84,7 % 73,2 % 74,2 % 83,5 % 75,5 % 72,2 % 84,7 % Avvikande ämnen Fysik 98,0 % 97,7 % 97,4 % 96,8 % 97,2 % 96,0 % 96,7 % 95,5 % 95,6 % 92,4 % Teknik 99,3 % 93,2 % 97,6 % 97,6 % 97,7 % 94,5 % 98,9 % 95,5 % 98,2 % 93,1 % Utifrån jämförelsen mellan årets och förra årets elever (tabell 1b) går det att konstatera största undantaget bland ämnena är svenska som andraspråk där årets elever i årskurs 2 och 5 visar en ökning på 7,7 samt 12,5 procentenheter mot föregående elevkull. Både fysik och teknik är de negativt avvikande ämnena där teknik noterar ett tapp på 5,1 procentenheter mot föregående år i årskurs 5. Könsjämförelsen speglar det som syns i totala resultaten. Undantaget är flickorna i årets årskurs 4 vilka står främst för ökningen i kärnämnena jämfört mot resultatet från föregående års flickor. Medan det är pojkarna som står för ökningen i samma ämnen i årskurs 3 mot förra årets pojkar. Flickorna avviker mest i svenska som andraspråk i årskurs 5 med en ökning på 17,5 procentenheter men pojkarna ökar också i ämnet med 7,8 procentenheter. Det är även i svenska som andraspråk som det lägsta resultatet mot föregående år noteras; pojkarna i årets årskurs 4 visar ett tapp på 14,9 procentenheter. Andel elever med minst betyget E årskurs 6-9 jämförelse av samma elever Tabellen (1c) visar andelen elever som fått betyget E eller högre ur ett elevperspektiv, det vill säga samma elevkull under två olika höstterminer. Grön markering visar en positiv förändring på en procentenhet eller högre, gul markering visar oförändrat resultat (under en procentenhet) och rött en negativ förändring på en procentenhet eller mer. 10 DELÅRSRAPPORT PER 31 MARS 2014

16 Tabell 1c Åk. 6 Åk. 7 Åk. 7 Åk. 8 Åk. 8 Åk. 9 Kärnämnen (prioriterade områden) HT12 HT13 HT12 HT13 HT12 HT13 Engelska 91,5 91,5 89,9 90,7 89,1 93,2 Matematik 91,8 92,1 87,1 88,1 86,1 92,0 Svenska 94,8 94,4 91,2 93,1 93,1 96,5 Svenska som andra språk 75,2 72,3 63,6 64,4 52,5 62,9 Avvikande ämnen Samhällskunskap 94,8 96,0 90,1 93,8 90,4 96,1 Geografi 94,2 95,9 91,3 93,2 90,3 96,1 Flickor Kärnämnen (prioriterade områden) Åk. 6 Åk. 7 Åk. 7 Åk. 8 Åk. 8 Åk. 9 HT12 HT13 HT12 HT13 HT12 HT13 Engelska 92,0 91,6 92,1 90,5 89,5 93,7 Matematik 91,4 93,2 89,6 88,6 87,4 90,6 Svenska 98,2 97,4 94,5 95,8 94,7 97,9 Svenska som andra språk 80,5 82,1 77,4 70,1 62,7 69,6 Avvikande ämnen Samhällskunskap 96,8 96,4 93,4 95,5 91,3 97,2 Geografi 96,0 97,1 94,0 94,0 91,0 96,4 Pojkar Kärnämnen (prioriterade områden) Åk. 6 Åk. 7 Åk. 7 Åk. 8 Åk. 8 Åk. 9 HT12 HT13 HT12 HT13 HT12 HT13 Engelska 91,0 91,4 87,7 91,0 88,6 92,7 Matematik 92,2 91,0 84,6 87,6 84,8 93,4 Svenska 91,7 91,6 87,9 90,3 91,3 95,1 Svenska som andra språk 69,6 63,5 50,7 58,8 42,0 56,7 Avvikande ämnen Samhällskunskap 92,9 95,5 87,1 92,1 89,5 95,0 Geografi 92,6 94,7 88,7 92,5 89,7 95,9 Vid jämförelse av samma elever mellan olika terminer (tabell 1c) syns följande: Eleverna i årskurs 7 har ett oförändrat resultat i andelen som har minst betyget E eller högre. Eleverna som går i årskurs 8 ökar något. Eleverna som går i årskurs 9 ökar rejält. Den egentliga minskningen som går att se är med två procentenheter i svenska som andraspråk i årskurs 7. Samhällskunskap och geografi särskiljer sig från de andra ämnena då det sker en markant ökning i båda ämnen över alla årskurser. Könsjämförelsen belyser att det är pojkarnas ökning i årskurs 8 som täcker upp för flickornas sänkning i engelska, matematik och svenska som andraspråk. Inom ramen av detta bör det poängteras att det är hos flickorna en större andel med minst betyget E återfinns, något som speglas i alla årskurser och ämnen. Andel elever med minst betyget E årskurs 6-9 jämförelse av olika elevkullar Tabellen (1d) visar andel elever som fått betyget E eller högre ur ett verksamhetsperspektiv; det vill säga årets årskurs och elever i jämförelse med förra årets årskurs och elever. Grön markering visar en positiv förändring på en procentenhet eller högre, gul markering visar oförändrat resultat (under en procentenhet) och rött en negativ förändring på en procentenhet eller mer. GRUNDSKOLENÄMNDEN 11

17 Tabell 1d Åk. 6 Åk. 7 Åk. 8 Åk. 9 Kärnämnen (prioriterade områden) HT12 HT13 HT12 HT13 HT12 HT13 HT12 HT13 Engelska 91,5 89,3 89,9 91,5 89,1 90,7 89,9 93,2 Matematik 91,8 89,6 87,1 92,1 86,1 88,1 88,7 92,0 Svenska 94,8 92,4 91,2 94,4 93,1 93,1 95,1 96,5 Svenska som andra språk 75,2 69,2 63,6 72,3 52,5 64,4 69,0 62,9 Avvikande ämnen Samhällskunskap 94,8 94,0 90,1 96,0 90,4 93,8 92,9 96,1 Geografi 96,0 95,2 94,0 97,1 91,0 94,0 93,8 96,4 Resultaten i årskurs 6-9 (tabell 1d) visar på kontraster mellan årskurserna. Årets elever i årskurs 6 backar i andelen med minst E i så gott som alla ämnen mot föregående års elever. Årets kull i årskurs 7 visar på motsatsen med ökning i nästintill alla ämnen. Årskurs 8 är i sin tur en blandad kompott, det är en positiv ökning vid jämförelse mot förra årets elever, men det bör noteras att matematik ligger fortfarande under 90 procent. Årskurs 9 redovisar goda resultat, där flertalet ämnen har toppnoteringar mot tidigare årskurser. Undantaget är svenska som andraspråk där eleverna backar med 6,1 procentenheter mot föregående års elever. Engelska och matematik bör lyftas i sammanhanget som de ämnen där det skulle vara önskvärt att se en högre progression då dessa ämnen ligger närmare 90 procent i flesta årskurserna. Könsjämförelsen visar att svenska som andraspråk sticker ut då pojkarna i årskurs 7 och 8 står för den största ökningen med 12,8 samt 16,8 procentenheter, samtidigt som de står för det största tappet i årskurs 9 med 8,0 procentenheter. Flickorna tappar som mest i svenska som andraspråk i årskurs 6 (10,3 procentenheter), men det bör poängteras att i svenska som andraspråk är andelen flickor med betyget minst E i samtliga årskurser högre än andelen pojkar. I årskurs 7 är det pojkarna som står för den största ökningen, dubbelt upp i flesta fall mot flickorna. Här är det dock fortfarande flickorna som har, om än marginellt, högre andel som har minst betyget E. Den sammanfattande prognosen kring andelen elever som får minst E är att det bör bli högre resultat vårterminen, med undantag för årskurs 6 som har ett lägre resultat än föregående års elevkull. Årskurs 6-9 meritvärde, minst E lästa ämnen och behörighet, jämförelse av samma elever Tabellen (1e) visar elevernas meritvärde, andelen elever med minst E i lästa ämnen och andelen behöriga till gymnasiet ur ett elevperspektiv. Det vill säga samma elevkull under två olika höstterminer. Grön markering visar en positiv förändring på en procentenhet eller högre, gul markering visar oförändrat resultat (under en procentenhet) och rött en negativ förändring på en procentenhet eller mer. Tabell 1e HT12 HT13 HT12 HT13 HT12 HT13 Åk. 6 Åk. 7 Åk. 7 Åk. 8 Åk. 8 Åk. 9 Genomsnittligt Meritvärde 176,6 196,3 159,4 195,1 172,5 207,5 Minst E lästa ämnen 78,9 78,1 70,5 70,9 70,3 76,4 Andel (%) behörig till yrkesprogram 3+5 ämnen 84,4 84,3 80,9 81,5 79,3 86,1 Andel (%) behörig till SP 3+9 inkl. SO 80,8 82,2 75,9 79,4 76,9 84,3 Andel (%) behörig till NV 3+9 inkl. NO 81,4 82,7 76,7 79,5 77,2 83,1 Flickor Åk. 6 Åk. 7 Åk. 7 Åk. 8 Åk. 8 Åk. 9 Genomsnittligt Meritvärde 182,1 205,5 167,3 205,1 178,7 215,3 Minst E lästa ämnen 81,9 82,6 76,3 75,6 73,8 77,6 Andel (%) behörig till yrkesprogram 3+5 ämnen 85,5 86,8 85,2 83,6 81,6 86,5 Andel (%) behörig till SP 3+9 inkl. SO 82,4 85,7 80,8 82,6 80,2 83,8 Andel (%) behörig till NV 3+9 inkl. NO 82,1 86,1 80,4 82,1 80,0 84,0 HT13 HT12 HT13 HT12 HT13 12 DELÅRSRAPPORT PER 31 MARS 2014

18 HT12 Pojkar Åk. 6 Åk. 7 Åk. 7 Åk. 8 Åk. 8 Åk. 9 Genomsnittligt Meritvärde 171,4 187,7 151,5 185,3 166,1 199,5 Minst E lästa ämnen 76,0 73,9 64,8 66,3 66,7 75,1 Andel (%) behörig till yrkesprogram 3+5 ämnen 83,4 82,0 76,6 79,3 76,8 85,7 Andel (%) behörig till SP 3+9 inkl. SO 79,2 78,8 71,1 76,2 73,6 84,9 Andel (%) behörig till NV 3+9 inkl. NO 80,6 79,5 73,0 76,9 74,2 82,1 Resultatbilden i årskurs 6-9 ur elevperspektiv (tabell 1e) visar: En ökning i meritvärde i alla årskurser. Att eleverna i årskurs 7 har en minskad andel med minst betyget E i lästa ämnen och i yrkesbehörigheten. Att samma sker i årskurs 8, fast där sker et dock ett stort lyft i meritvärde. Att eleverna i årskurs 9 gör ett lika stort hopp i meritvärde men ökar i behörigheterna också. Både pojkarna och flickorna i varje årskull ökar ungefär lika mycket i meritvärden, flickorna har högre meritvärde, högre andel med minst E i lästa ämnen och i behörigheterna (med undantag för natur- och teknikbehörigheten i årskurs 9). Flickorna i årskurs 7 och 8 står still och backar till och med i minst E i lästa ämnen i årskurs 8. Pojkarna i årskurs 7 minskar i resultat mot föregående hösttermin då de sänker resultatet i alla variabler förutom meritvärdet. Pojkarna i årskurs 8 och 9 gör tvärtom, och de båda elevkullarna höjer sina resultat markant; elevkullen i årskurs 9 gör en sådan höjning att de når upp till flickornas nivå i minst E i lästa ämnen och i behörigheterna. Årskurs 6-9 Meritvärde, minst E lästa ämnen och behörighet, jämförelse av olika elevkullar Tabellen (1f) visar elevernas meritvärde, andelen elever med minst E i lästa ämnen och andelen behöriga till gymnasiet ur ett verksamhetsperspektiv; det vill säga årets årskurs och elever i jämförelse med förra årets årskurs och elever. Grönmarkering visar en positiv förändring på en procentenhet eller högre, gul markering visar oförändrat resultat (under en procentenhet) och rött en negativ förändring på en procentenhet eller mer. Tabell 1f Åk. 6 Åk. 7 Åk. 8 Åk. 9 HT12 HT13 HT12 HT13 HT12 HT13 HT12 HT13 Genomsnittligt Meritvärde 176,6 173,8 159,4 196,3 172,5 195,1 201,2 207,5 Minst E lästa ämnen 78,9 76,7 70,5 78,1 70,3 70,9 72,9 76,4 Andel (%) behörig till yrkesprogram 3+5 ämnen 84,4 82,0 80,9 84,3 79,3 81,5 83,5 86,1 Andel (%) behörig till SP 3+9 inkl. SO 80,8 74,2 75,9 82,2 76,9 79,4 81,8 84,3 Andel (%) behörig till NV 3+9 inkl. NO 81,4 74,4 76,7 82,7 77,2 79,5 79,8 83,1 Resultatbilden vid jämförandet av olika årskurser och elevkullar visar på att: Årskurs 6 backar i alla indikatorer och det tyder på att årets elevkull har en lägre utgångspunkt i resultaten. Elevkullen i årskurs 7 signalerar betydligt starkare resultat mot föregående elevkull. Årskurs 8 ser en stor ökning i meritvärde (22,5 poäng) men inte lika stor i behörigheterna. Årskurs 9 har minsta ökningen i meritvärde (dock högsta noteringen) men god ökning i behörigheterna. Könsjämförelsen pekar på att det är huvudsakligen pojkarna som backar i årskurs 6 medan flickorna gör en minimal ökning i meritvärde och tappar marginellt i de andra segmenten. Både flickorna och pojkarna ökar i årskurs 7 fast pojkarna ökar dubbelt så mycket i behörigheterna och i minst E i lästa ämnen. Flickorna har dock högsta resultaten i alla årskurser och i alla variabler. En sammanfattande prognos talar mycket för att förutom att utvecklingen är positiv vid jämförelse mellan olika terminer av samma elever så visar nästkommande kullar på bättre resultat. Det går inte att uttala sig om långtgående trender vid jämförelse av enbart två år men förhoppningsvis håller detta i sig och i så fall bör kommunen se en ökning i resultaten de kommande åren. Siffrorna visar att eleverna i årets årskurs 9 har högre höstterminsresultat vilket pekar på att de mycket möjligen kan bräcka förra årets avgångselever som satte nytt meritvärdesrekord. Enkätresultat Tidigaredelen Svarsfrekvensen låg på 91 procent för tidigaredelen. En sänkning från föregående års svarsfrekvens på 93 procent. Jämfört med föregående år har styrtalen för nämndmålen normer och värden, ansvar och inflytande samt lärande sjunkit marginellt. Inom området normer och värden är det GRUNDSKOLENÄMNDEN 13

19 enbart trygghetspåståendet som sjunkit (sänkning i andelen positiva svar med två procentenheter). Inom området lärande har påståendena som mäter elevernas deltagande i planeringen och om lärarna pratar med eleven om hur denne lär sig den största sänkningen (sänkning i andelen positiva svar med två procentenheter). Andelen nöjda elever är oförändrad sedan tidigare år. En analys uppdelad på kön visar att det föreligger marginella skillnader mellan pojkarna och flickorna inom normer och värden och lärande. Flickorna har ett styrtal som är identiskt med pojkarnas för normer och värden och ett styrtal som är 0,1 högre än pojkarnas för lärande medan det finns en viss differens inom området ansvar och inflytande (en styrtalsskillnad på 0,4). Detta speglar resultatet i föregående års undersökning. Flickorna har två procentenheter fler positiva svar för såväl det påstående som mäter inflytande som det påstående som mäter ansvar. De fyra påståenden som har den högsta andelen positiva svar (93-95 procent) är: Jag trivs med mina kamrater De vuxna bemöter mig på ett positivt sätt På min skola använder vi olika arbetssätt Jag tar ansvar för mina arbetsuppgifter. Endast två påståenden har en andel positiva svar som understiger 80 procent. Dessa är: På min skola råder den arbetsro som jag behöver (74 procent) Jag är med och planerar mitt skolarbete (74 procent). De rektorsområden som har den lägsta andelen positiva svar när det gäller arbetsro har omkring 60 procent positiva svar. De rektorsområden som har den lägsta andelen positiva svar när det gäller huruvida eleverna deltar i planeringen av skolarbetet har mellan 37 och 51 procent positiva svar. Senaredelen Svarsfrekvensen låg på 88 procent för senaredelen. Detta utgör en ökning från föregående års svarsfrekvens som var 86 procent. Styrtalet för ansvar och inflytande är oförändrat. Styrtalet för lärande har ökat obetydligt (ökning med 0,1) från föregående år och styrtalet för normer och värden har även det ökat i liten utsträckning (0,2) från föregående år. När det gäller nöjda invånare är det något fler nöjda elever jämfört med förra årets undersökning (3 procentenheter fler nöjda elever). De påståenden som lyft styrtalet för normer och värden utgörs av: De vuxna bemöter mig på ett positivt sätt (två procentenheters ökning i andelen positiva svar) Skolan arbetar för att förhindra mobbning (tre procentenheters ökning). De påståenden som lyft styrtalet för lärande utgörs av: Jag är med och planerar mitt arbete (två procentenheters ökning i andelen positiva svar) Mina lärare pratar med mig om hur jag lär mig (tre procentenheters ökning) Jag är med och utvärderar mitt arbete (tre procentenheters ökning för bägge påståenden) Vi använder olika arbetssätt (fyra procentenheters ökning). Granskas resultaten utifrån ett könsperspektiv framkommer det att pojkarna har ett högre styrtal jämfört med förra året för samtliga nämndmål. Flickorna har ett högre styrtal enbart inom området normer och värden. Pojkarna har en större styrtalsökning (0,3) än flickorna (0,2) inom detta område. Pojkarna har också en större ökning när det gäller hur nöjd man är med sin skola (5 procentenheter fler nöjda pojkar i årets undersökning jämfört med 4 procentenheter fler nöjda flickor). När det gäller lärande har differensen mellan pojkarna och flickorna ökat (från ett styrtal på 0,2 till 0,4). Pojkarna är nöjdare med sin skola än flickorna och de svarar positivt i högre utsträckning när det gäller både lärande och normer och värden men inte ansvar och inflytande. De påståenden som har den högsta andelen positiva svar (87-93 procent) utgörs av: Jag tar ansvar för mina arbetsuppgifter Jag trivs med mina kamrater De vuxna bemöter mig på ett positivt sätt Jag känner mig trygg De påståståenden som har den lägsta andelen positiva svar (63-68 procent) är: Det råder arbetsro på mina lektioner Jag är med och planerar mitt arbete Mina lärare pratar med mig om hur jag lär mig Jag är nöjd med mina resultat. Fritidshem År 2013 infördes en barnenkät i fritidsverksamheten för att mäta måluppfyllelsen på fritidshemmen. I och med resultaten från årets barnenkät är det möjligt att jämföra måluppfyllelsen från På styrtalsnivå är förändringarna minimala. Styrtalen för trygghet och folkhälsa har sänkts med en decimal (från 8,7 till 8,6 för trygghet och från 7,4 till 7,3 för folkhälsa) medan styrtalet för lärande har ökat en decimal (från 7,7 14 DELÅRSRAPPORT PER 31 MARS 2014

20 till 7,8). Styrtalet för ansvar och inflytande är oförändrat (7,1). På enhetsnivå syns en stor spridning i styrtalsvärdena för respektive målområde. Spridningen bland rektorsområdena är störst inom målområdet ansvar och inflytande. Spridningen är ungefär lika stor som den var förra året men styrtalsintervallet har förskjutits positivt så att såväl det lägsta som det högsta värdet är något högre än i undersökningen för år Granskas resultatet för varje enskilt påstående framkommer det att andelen positiva svar är högst för följande påståenden: Jag trivs med mina kamrater (94 procent) De vuxna bemöter mig på ett bra sätt (95 procent) jag känner mig trygg på mitt fritidshem (94 procent) jag är nöjd med de aktiviteter som erbjuds (94 procent) Jag är nöjd med mitt fritidshem (94 procent). Detta speglar föregående års resultat. Dock kan man nämna att helhetsomdömet nöjdhet med fritidshemmet låg på 93 procent föregående år och att det därmed ökat med procentenhet och att nöjdheten med utbudet av aktiviteter ökat från 90 till 94 procent i årets undersökning. De påståenden som har sämst resultat relaterar i första hand till lärande. Jag lär mig nya saker på mitt fritidshem har 80 procent positiva svar och påståenden som handlar om utvärdering, information om målen, möjligheten att påverka valet av aktiviteter, samt lugn och ro har alla under 80 procent positiva svar. Det påstående som har lägst andel positiva svar är: Jag har möjlighet att få lugn och ro på mitt fritidshem (73 procent). Dock visar resultatet en något högre andel positiva svar jämfört med förra året för de flesta av dessa påståenden. Till exempel är det 80 procent som svarar positivt på frågan om de lär sig nya saker medan det var 77 procent föregående år. Flickorna svarar positivt i högre utsträckning än pojkarna i majoriteten av påståendena men könsdifferensen har i de flesta fall minskat sedan förra året och i vissa fall har den försvunnit. Det påstående där pojkar och flickor skiljer sig mest åt handlar om lärande. Pojkarna anser inte i samma utsträckning som flickorna att de lär sig nya saker på sitt fritidshem. Pojkarna anser dessutom inte i samma utsträckning att de får påverka valet av aktiviteter på fritidshemmet. Det finns ett måttligt starkt samband mellan lärande och inflytande. Det innebär att om respondenterna svarar högt för påståendet Jag lär mig nya saker på mitt fritidshem svarar de också högt för påståendet Jag får vara med och påverka vad vi ska göra på mitt fritidshem. Områdesperspektiv Tabell 1G redovisar styrtalen för elevenkäten som riktar sig till årskurs 6 9 (senaredel) utifrån ett områdesperspektiv. Förra årets styrtal redovisas inom parantes. Höjningar på mer än 0,2 i styrtalen markeras med grön färg, sänkningar på mer än 0,2 i styrtalen markeras med röd färg. Tabell 1g områdesperspektiv (årskurs 6-9) Normer och värden Ansvar och inflytande Kunskap Flemingsberg 7,9 (7,7) 7,4 (7,6) 7,1 (7,2) Annerstaskolan 7,8 (7,6) 7 (7,6) 7 (7,1) Vistaskolan 8,1 (7,9) 7,9 (7,7) 7,3 (7,3) Segeltorp 7,8 (7,8) 7,5 (7,1) 6,8 (7,3) Segeltorpsskolan 7,8 (7,8) 7,5 (7,1) 6,8 (7,3) Sjödalen-Fullersta 7,4 (7,5) 7,2 (7,1) 6,4 (6,5) Balingsnässkolan 7,4 (7,5) 7,2 (7,1) 6,4 (6,5) Källbrinksskolan 7,6 (7,8) 7,3 (7,2) 6,6 (6,6) Tomtbergaskolan 6,5 (6,9) 6,7 (6,7) 5,8 (6,5) Skogås 7,9 (7,3) 7,2 (7) 7 (6,3) Östra grundskolan 7,9 (7,3) 7,2 (7) 7 (6,3) Stuvsta-Snättringe 7,9 (7) 7,5 (7) 6,7 (6,2) Kungsklippeskolan 7,2 (7) 7,2 (6,8) 6,1 (6) Kvarnbergsskolan 8 (7) 7,5 (7) 6,9 (6,2) Trångsund 7,3 (7,7) 6,7 (7,2) 6 (6,5) Edboskolan 7,2 (7,7) 6,6 (7) 5,7 (6,3) Trångsundsskolan 7,5 (7,6) 6,9 (7,3) 6,3 (6,7) Vårby 7,7 (7,6) 6,9 (7,3) 6,8 (7,4) Vårbyskolan 7,7 (7,6) 6,9 (7,3) 6,8 (7,4) GRUNDSKOLENÄMNDEN 15

21 Om resultaten granskas utifrån ett områdesperspektiv framkommer det att Flemingsberg har de högsta eller nästintill högsta styrtalen medan Trångsund och Vårby (förutom när det gäller normer och värden i Vårbys fall) har de lägsta eller nästintill lägsta styrtalen. Det är Edboskolan som drar ner styrtalen för Trångsundsområdet. När det gäller enskilda skolor har Vistaskolan genomgående de högsta styrtalen medan Tomtbergaskolan genomgående har de lägsta styrtalen. Jämfört med föregående år har Skogås och Stuvsta-Snättringe en relativt stor höjning i styrtalen (0,4-0,9) medan Trångsund och Vårby har en motsvarande sänkning. Styrtalen för Sjödalen-Fullersta är i stort sett oförändrade förutom för Tomtbergaskolan vars styrtal har sjunkit när det gäller normer och värden och lärande. Fortsatt fokus på kunskapsresultaten Skickliga Lärare Arbetet fortlöper enligt plan. Inga nya resultat finns att tillgå. Grundsärskolan Arbetet med registrering av måluppfyllelse pågår och förväntas vara klart inom kort. Mallen för redovisning av systematiska kvalitetsarbetet i grundsärskola har omarbetats för att stärka analyserna och arbetet med att hitta fler utvärderingsmetoder pågår. Bland annat håller ett självvärderingsverktyg på att utarbetas i syfte att utveckla arbetet med kunskapsbedömning i grundsärskolorna. Enkätanalys grundsärskola Elevenkät Inom de två områdena lärande och nöjdhet är resultaten lägre än inom andra målområden. Överlag är eleverna mer positiva jämfört med tidigare år när det gäller majoriteten av påståendena. Ökningen i andelen positiva svar är dock liten jämfört med förra året. 85 procent av eleverna upplever arbetsro på lektionerna mot 77 procent förra året. De senaste två åren är det färre elever som upplever att de inte får vara med och ta fram sin IUP och de är även mindre nöjd med sin skola jämfört med tidigare år. Antalet elever som inte svarar på enskilda frågor har ökat. Detta är något som borde undersökas. Flickornas resultat är något bättre än föregående år. Flickorna har ett bättre resultat än pojkarna. Flickorna svarar på samtliga påståenden i större omfattning än pojkarna. Pojkarna upplever att de är trygga i högre utsträckning än flickorna. Alla flickor upplever att deras skola arbetar för att elever inte ska bli mobbade. Endast 82 procent av pojkarna upplever att de får röra på sig i skolan till skillnad från alla flickorna. Elevenkäten i urval Bra resultat: Påstående Instämmer ganska mycket/ helt (%) Jag lär mig viktiga saker i skolan 96 Min skola arbetar för att elever inte ska bli mobbade Lärarna lyssnar på mina tankar och idéer. Förbättringsområden: Påstående Jag är med och tar fram min individuella utvecklingsplan IUP Instämmer ganska mycket/helt (%) 77 Jag kan arbeta självständigt 75 Jag är nöjd med min skola 81 Föräldraenkät Resultaten från föräldraenkäten är överlag mycket goda. Till nästa år bör enkätten översättas till fler språk i syfte att öka svarsfrekvensen. 91 procent av föräldrarna upplever att utvecklingssamtalet belyser både barnets kunskapsutveckling och sociala utveckling jämfört med förra året då andelen var 83 procent. Endast 81 procent av föräldrarna anser att deras barn har arbetsro, tidigare har andelen positiva svar legat över 90 procent Alla föräldrar till flickorna upplever att utvecklingssamtalet belyser kunskapsutvecklingen och den sociala utvecklingen medan endast 87 procent av föräldrarna till pojkarna upplever detsamma. Föräldrarna anser att arbetsron på lektionerna är sämre än tidigare år och föräldrarna till pojkarna anser detta i högre grad än föräldrarna till flickorna. Föräldrarna till barn som läser inriktning träningsskolan är nöjdare (100 procent) med det stöd deras barn får än föräldrarna till barn som läser inriktning grundsärskolan (84 procent). Föräldraenkäten i urval Bra resultat: Påstående Instämmer ganska mycket/helt (%) Mitt barn känner sig tryggt i skolan 97 Personalen är lyhörd för mitt barns förutsättningar och behov Mitt barns skola arbetar för att förhindra att elever blir mobbade DELÅRSRAPPORT PER 31 MARS 2014