Kallelse till grundskolenämnden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kallelse till grundskolenämnden"

Transkript

1 GRUNDSKOLENÄMNDEN KALLELSE SIDA 1 (2) Kallelse till grundskolenämnden Tid Torsdag den 3 oktober, klockan 18:00 Plats A-salen, kommunalhuset, Kommunalvägen 28, Huddinge Ärenden Diarienummer 1 Upprop och val av justerare 2 Godkännande av föredragningslistan 3 Information från förvaltningen 4 Delårsrapport per den 31 augusti och beräknat helårsutfall för år för grundskolenämnden GSN-/ Revidering av Huddinge kommuns författningssamling HKF 6210, taxebestämmelser för förskolan, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet. GSN-/ Revidering och förtydligande i principer och riktlinjer för mottagande av barn i Huddinge kommunala grundskolor GSN-/ Renovering av Tomtbergaskolans äldre paviljongbyggnad. GSN-/ Remiss- Inrättande av poliskontor i Flemingsberg- motion väckt av Lars Björkman (HP) GSN-/

2 GRUNDSKOLENÄMNDEN KALLELSE SIDA 2 (2) 9 Remiss inför Projektplan GSN-/ Anmälan av delegationsbeslut 11 Delgivningar till nämnden 12 Övriga frågor Huddinge den 16 september Malin Danielsson Ordförande Agneta Sarenius Wickström Sekreterare

3 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GSN-/ (3) HANDLÄGGARE Ståhlberg, Susanne Grundskolenämnden Delårsrapport per den 31 augusti och beräknat helårsutfall för år för grundskolenämnden Förslag till beslut Nämnden beslutar för egen del 1. Nämnden godkänner delårsrapporten samt beräknat helårsutfall för och överlämnar tjänsteutlåtandet till kommunstyrelsen för avstämning. 2. Nämnden godkänner avrapporteringen av de uppdrag, generella och riktade, för grundskolenämnden, som redovisas i delårsrapporten. Sammanfattning Vid årets andra prognos befaras att grundskolenämnden kommer att redovisa ett underskott i storleksordningen 3 mnkr vid årets slut. Vid årets första prognos bedömde förvaltningen att grundskolenämnden kommer att uppvisa nollresultat vid årets slut. Att de kommunala skolorna har en ekonomi i balans är avgörande för nämndens resultat. Majoriteten av skolorna har en ekonomi i balans. De skolor som har ekonomiska svårigheter arbetar med åtgärder. De flesta av åtgärderna har fått effekt vid höstterminens start. I dagsläget förväntas ett nollresultat för de kommunala skolorna totalt sett. Utfallet av årets löneförhandlingar är en stor osäkerhetsfaktor. Förvaltningen beräknar att varje 0,5 procent löneökning motsvarar nära 3,5 mnkr på helårsbasis. Nämndens ram innehåller en pris- och lönekompensation på cirka 2 procent. Enligt beslut i kommunfullmäktige har ramen kompletteras med 7 mnkr avseende läraravtal Stor påverkan på skolornas ekonomi är också höstens elevunderlag. Två friskolor har öppnat i Huddinge till höstterminen och cirka 150 av Huddinges elever har valt dessa skolor mot prognostiserat 100 i verksamhetsberättelsen. Totala elevunderlaget och vilken huvudman eleverna väljer påverkar också utfallet i nämndens ekonomi. Förvaltningen bedömer att totala antalet elever kan understiga planerat i verksamhetsplanen som grundas på befolkningsprognosen. Det är fortfarande tidigt på terminen. Alla skolbyten är inte riktigt klara. Förvaltningen har i dagsläget inte fått aktuella uppgifter om POSTADRESS Barn- och utbildningsförvaltningen HUDDINGE BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 Huddinge TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB

4 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GSN-/ (3) elevunderlag från samtliga utförare. Noteras kan den förskjutning som sker från kommunala skolor till friskolor, framförallt inom Huddinge. Tillkommande kostnader för lokalbidrag påverkar nämndens budget. För lokaler beräknas överskott med 1 mnkr. Utbyggnader och nya lokaler sker planenligt. Komplicerade utredningar har försenat planerade åtgärder av skolornas akustikmiljö. Grundskolans skolstöd beräknas inte klara sin verksamhet inom ram, framförallt har anslaget för tilläggsbelopp överskridits för läsår 13/14. Underskott på cirka 7 mnkr beräknas i dagsläget. Förvaltningen bedömer att vi har fler elever med grava tal och språk-kommunikationsstörningar i vår verksamhet jämfört med tidigare. Verksamheten vid Lilla Rosenhill, skola med behandling, avvecklades under våren vilket medfört avvecklingskostnader. För särskoleverksamheten prognostiseras överskott på 3 mnkr. Antalet inskrivna elever i särskolan är färre både i grundsärskolan och i fritidsverksamheten. Förvaltningen noterar att elevernas svårighetsgrad ökat vilket leder till högre kostnader även om elevantalet minskat något. För nämnd och ledning förväntas nollresultat. För bedömer förvaltningen att vi kommer att göra investeringar på sammanlagt 15,5 mnkr. Detta innebär ett överskridande med 3,5 mnkr av investeringsbudgeten. Prognosen beräknas enligt antagna ekonomistyrprinciper vid årets början. För investeringar enligt lokalplan förväntas ett överskott på 0,3 mnkr. Under inhyrs paviljonger vid Vistaskolan och Utsäljeskolan för att täcka behovet av nya skolplatser. För övriga investeringar beräknar förvaltningen ett överskridande med 3,8 mnkr. Vi fortsätter digitaliseringen av skolan med inköp av datorer, lärplattor och projektorer. Sammanlagt planerar förvaltningen utgifter på sammanlagt cirka 14,5 mnkr i år. Beskrivning av ärendet Enligt beslut i kommunfullmäktige ska en delårsrapport med beräknat helårs utfall upprättas efter tre respektive åtta månader av räkenskapsåret. Den ekonomiska uppföljningen görs per verksamhetsområde enligt Mål och budget/kommunplan. Nämndens avvikelse mellan budget och prognos kommenteras. I de fall prognosen innebär en negativ avvikelse ska åtgärder vidtas för att balansera budgeten.

5 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GSN-/ (3) Förvaltningens synpunkter Förvaltningen beräknar att grundskolenämnden har svårt att klara ett nollresultat vid årets slut. Flera delar pekar mot ett underskott i storleksordningen 3 mnkr. Förvaltningens prognos bygger på flera osäkra faktorer: Utfallet av årets löneförhandlingar, framförallt för lärarna, är en osäkerhetsfaktor. Förvaltningen beräknar att varje 0,5 procent löneökning motsvarar nära 3,5 mnkr på helårsbasis. Totala elevunderlaget och vilken huvudman eleverna väljer påverkar också utfallet i nämndens ekonomi. Förvaltningen bedömer i dagsläget att totala antalet elever kan understiga planerat i verksamhetsplanen som grundas på befolkningsprognosen. Visst överskott kan förväntas. Att de kommunala skolorna har en ekonomi i balans är avgörande för nämndens resultat. Majoriteten av skolorna har en ekonomi i balans. De skolor som har ekonomiska svårigheter arbetar med åtgärder. De flesta av åtgärderna har fått effekt vid höstterminens start. I dagsläget förväntas ett nollresultat för de kommunala skolorna totalt sett. I samband med årets andra uppföljningstillfälle har förvaltningen genomfört fördjupade dialoger med sex skolor. För Visättraskolan, Annerstaskolan och Tomtbergaskolan prognostiseras tillsammans underskott på 5 mnkr. Åtgärder har vidtagits, men inte tillräckligt. Det beräknade underskottet är mindre för hösten jämfört med våren. För Kvarnbergsskolan, Sjötorpsskolan och Edboskolan prognostiseras sammanlagt underskott på 1,7 mnkr. För hösten prognostiseras en ekonomi i balans vilket får bäring in i nästa år. Jukka Kuusisto Utbildningschef Bilagor Delårsrapport per den 31 augusti Beslutet delges Kommunstyrelsen, ekonomikontoret Akten Jan-Eric Johansson Grundskolechef

6 GSN /106 Delårsrapport per augusti för grundskolenämnden Barn- och utbildningsförvaltningen/grundskoleavdelningen OKTOBER

7 Innehåll Bedömning och prognos för nämndens arbete... 3 Sammanfattning... 4 Kommunens vision och profil... 4 Grundskolenämndens mål och resultat... 5 Hållbar samhällsutveckling... 5 Nöjda invånare Attraktiv arbetsgivare Sund ekonomi Effektiva processer Ekonomi Intern kontroll Verksamhetsstatistik nyckeltal Uppdrag från kommunfullmäktige... 32

8 Bedömning och prognos för nämndens arbete Hållbar samhällsutveckling Den samlade måluppfyllelsen bedöms som godtagbar. För att få bedömningen god behöver skillnaderna minska mellan pojkar och flickors resultat samt att resultaten i årskurs 3 bör bli bättre. Årskurs 3 elever gör ett något sämre resultat i de nationella proven jämfört med föregående år vilket gör att man fortsätter en negativ trend. Den totala måluppfyllelsen för årskurs 1-5 är dock sammantaget god. Betyg gavs för första gången i årskurs 6 och av den anledningen finns inga jämförbara resultat över tid. Det finns stora skillnader mellan pojkars och flickors resultat till de senares fördel. Både årskurs 8 och 9 redovisar ett högre meritvärde jämfört med föregående år. För de senare är det ett rekordresultat för Huddinge del. Både pojkarnas och flickornas resultat ligger över riksgenomsnittet. Samtidigt konstaterar vi att skillnaderna mellan skolornas resultat fortfarande är för stor. Nöjda invånare Vi kan konstatera att färre elever i förskoleklass har fått sitt förstahandsval tillgodosett jämfört med föregående år. Den sammanvägda bedömningen inom nöjda invånare blir därför ej godtagbar. Attraktiv arbetsgivare Bedömningen för målområdet Attraktiv arbetsgivare är att arbetet går enligt plan. Medarbetarenkäten för besvarades under tre veckor i februari/mars och resultatet kom under april. Svarsfrekvensen var för året bättre jämfört med förra årets, 73 procent jämfört med 58 procent. Presentationer av resultatet och diskussioner på varje skola kring prioriteringar och åtgärder formuleras i utvecklingsplaner som också verksamhetschef och personalchef tar del av. Prognos för målet Attraktiv arbetsgivare är att måluppfyllelsen bör bli god. Sund ekonomi Den samlade bedömningen av måluppfyllelsen inom sund ekonomi bedöms vara god. Den samlade bedömningen av måluppfyllelsen inom sund ekonomi bedöms vara god. Underskottet motsvarar 0,2 procent. För en högre bedömning krävs framförallt att samtliga skolor har en ekonomi i balans. För en högre bedömning krävs också att den automatiska utbetalningsprocessen går i drift, samt en kompetenshöjning ute i verksamheterna för att förstå samband mellan registreringarna i verksamhetssystemen och elevintäkt/utbetalning. Effektiva processer Bedömningen av området effektiva processer bedöms som godtagbar. För övergången mellan grundskola och gymnasium har en processgrupp skapats med representation från förvaltningens alla avdelningar. Verksamhetscheferna för gymnasiet och grundskolan är processägare. Även i år är det många av skolorna som inte lämnat in sina analyser av kunskapsresultaten i tid. Vi kommer att undersöka orsakerna till detta och vidta åtgärder för att förbättra processen kring systematisk kvalitetsuppföljning. Arbetet med att alla skolor ska ha en plan mot diskriminering och kränkande behandling enligt lagkrav på området löper enligt plan. För att ytterligare utveckla hanteringen av till förvaltningen inkomna incidentrapporter/utredningar registreras dessa i Microsoft Excel och därmed finns möjligheten att dra slutsatser på såväl enhetsnivå som ur ett kommunperspektiv. När det gäller lokalfrågor har förvaltningen aktivt arbetat för att komma in tidigare i lokalplaneringsprocessen. På kommunnivå har man startat en grupp som har till uppgift att se över hela lokalplaneringsprocessen. Sammanvägd bedömning För Attraktiv arbetsgivare och ekonomi är bedömningen god samtidigt som inte alla skolor en budget i balans, vilket när ett grundkrav. I alla övriga områden görs bedömningen godtagbar vilket gör att den sammanvägda bedömningen bara kan bli godtagbar. GRUNDSKOLENÄMNDEN 3

9 Sammanfattning Årets årskurs 9 elever gör ett historiskt bra resultat och resultatet för årets årskurs 8 elever ger en indikation att det kan bli ännu bättre nästa år. Elever i årskurs 6 och 7 har fått betyg för första gången. Lokalproblematiken kvarstår och lär göra detta flera år fram i tiden. Detta medför att allt färre elever får sitt förstahandsval tillgodosett. Till höstterminsstarten har två nya fristående skolor startat sin verksamhet inom kommunen. Glädjande är att resultaten i den senaste medarbetarenkäten blev bättre på alla punkter jämfört med föregående år. Men ett fortsatt aktivt uppföljande arbete runt enkätresultaten är en förutsättning för att denna positiva trend skall hålla i sig. Kommunens vision och profil Huddinges vision är att vara en av de tre mest populära kommunerna i Stockholms län att bo, besöka och verka i. I den nya varumärkesplattformen slås fyra kärnvärden fast: mod, omtänksamhet, driv och mångfald. Syftet med kärnvärden är att tala om vad vi som kommun vill stå för och ska fungera som ledstjärnor för alla verksamheter och individer som verkar i kommunen. Arbetet med att implementera kommunens varumärke och vision löper inte enligt plan. Hänsyn har tagits till förvaltningens arbete med framtagande av en pedagogisk plattform, vilket har inneburit att tidplanen för arbetet med varumärke och vision har flyttats fram. Vi har bedömt att det är viktigt att synkronisera arbetet med den pedagogiska plattformen och varumärkesarbetet, då dessa områden är nära förknippade med varandra och bör kommuniceras tillsammans för att skapa förståelse och en helhet. Arbetet med varumärke och vision fortsätter år Under hösten kommer grundskolans rektorer att gå en utbildning i kommunikativt ledarskap. En utbildning som förskolecheferna gick under år 2012 och förvaltningens ledningsgrupp går under. Utbildningen syftar till att fördjupa chefernas kunskaper om kommunikation som ett strategiskt verktyg i ledarskapet. Förvaltningens förhållningssätt är att kommunikation är ett verktyg som cheferna ska använda för att utveckla engagerade och delaktiga medarbetare och därmed öka kvalitén och servicen i våra tjänster. Utbildningen syftar även till att förvaltningens chefer ska få kunskap om kommunikations roll när de arbetar med att förmedla budskap om kommunens vision och profil. 4 DELÅRSRAPPORT PER 31 AUGUSTI

10 Grundskolenämndens mål och resultat Nämndens mål utgår från de lagar och förordningar som gäller för verksamheten, kommunfullmäktiges vision och mål i Mål och budget samt nämndens verksamhetsidé. Målen har sammanställts i tabeller nedan, nämndens mål och resultat. Av tabellerna framgår också hur målen mäts, senaste mätresultat, etappmål för planeringsåret samt hur målen kopplar till kommunfullmäktiges mål. Efter tabellerna följer text där nämnden beskriver arbetet med mål och uppdrag och vilka åtgärder som vidtagits/planeras. Hållbar samhällsutveckling Grundskolenämndens mål och resultat Mål Mått Senaste mätresultat (föregående mätning inom parentes) Etappmål KUNSKAP (1.1) Senaste mätresultat gällande kunskaper är från juni. Föregående mätresultat gällande kunskaper är från juni Senaste mätresultat baserade på elevenkäter är från mars. Föregående mätresultat baserade på elevenkäter är från mars Under läsåret 2011/2012 genomfördes det inte några föräldraenkätsundersökningar i grundskolan eller barnenkäter i skolbarnsomsorgsverksamheten (fritidshem). Alla elever når de nationella kunskapsmålen (2.3) Kunskapsmål årskurs 3 1 Flickor Pojkar Betyg årskurs 6 2 Flickor Pojkar Betyg, Gymnasiebehörighet yrkesförberedande program 3 Flickor Pojkar 87 % (84) 90 % (86) 84 % (82) 89 % (--) 90 % 88 % 88,8 % (88,6) 87,7 % (89,1) 89,7 % (88,3) Minst godkända betyg i minst 16 ämnen 86 % (85) 1 Andel elever som bedöms uppnå kunskapskraven i kursplanerna i matematik och svenska/svenska som andraspråk vårterminen. 2 Andel elever med minst betyget E i engelska, matematik och svenska/svenska som andraspråk samt fem andra ämnen vårterminen. 3 Från och med år 2011 har nya behörighetsregler för antagning till gymnasieskolan börjat tillämpas. GRUNDSKOLENÄMNDEN 5

11 Mål Mått Senaste mätresultat (föregående mätning inom parentes) Etappmål Alla skolor och fritidshem har en pedagogisk verksamhet som stimulerar och utmanar alla elever och barn i deras utveckling 4 Flickor Pojkar Elevenkät tidigaredel Flickor Pojkar Elevenkät senaredel Flickor Pojkar Barnenkät fritidshem Flickor Pojkar 85 % (86) 86 % (83) 8,0 (--) 8,1 (--) 8,0 (--) 6,6 (--) 6,5 (--) 6,7 (--) 7,7 (--) 7,8 (--) 7,6 (--) Alla barn och elever upplever att det finns kontinuitet i lärandet vid övergång mellan olika skolformer Mått saknas -- (--) Alla nyanlända elever erbjuds modersmålbaserad inlärning Andel elever som bedöms ha ett behov av studiehandledning som också får studiehandledning 94 % NORMER OCH VÄRDEN Senaste mätresultat är från läsåret 2012/. Föregående mätresultat är från läsåret 2011/2012. Under läsåret 2011/2012 genomfördes det inte några föräldraenkätsundersökningar i grundskolan eller barnenkäter i skolbarnsomsorgsverksamheten (fritidshem) Alla barn och elever är trygga i sin skol- och fritidshemsmiljö (1.2) Elevenkät tidigaredel Flickor Pojkar Elevenkät senaredel Flickor Pojkar Barnenkät fritidshem Flickor Pojkar 8,5 (8,5) 8,5 (8,5) 8,5 (8,4) 7,5 (7,6) 7,4 (7,5) 7,6 (7,7) 8,7 (--) 8,7 (--) 8,6 (--) ANSVAR OCH INFLYTANDE Senaste mätresultat är från läsåret 2012/. Föregående mätresultat är från läsåret 2011/2012. Under läsåret 2011/2012 genomfördes det inte några föräldraenkätsundersökningar i grundskolan eller skolbarnomsorgsverksamheten (fritidshem). Alla barn och elever har med stigande ålder ökat inflytande över sitt lärande och det inre arbetet i skolan och fritidshemmet Elevenkät tidigaredel Flickor Pojkar Elevenkät senaredel Flickor Pojkar Barnenkät fritidshem Flickor Pojkar 8,3 (--) 8,5 (--) 8,1 (--) 7,2 (--) 7,3 (--) 7,1 (--) 7,1 (--) 7,2 (--) 6,9 (--) 4 Påståendena i enkäten som ligger till grund för styrtalet har reviderats och årets styrtal är därför inte jämförbart med föregående år. 6 DELÅRSRAPPORT PER 31 AUGUSTI

12 Mål Mått Senaste mätresultat (föregående mätning inom parentes) Etappmål EKOSYSTEM I BALANS Senaste mätresultat är från första halvåret Andel ekologiska livsmedel Livsmedelsinköp 33,7 % (30) 35 % Bedömning Den samlade måluppfyllelsen bedöms som godtagbar. För att få bedömningen god behöver skillnaderna minska mellan pojkar och flickors resultat samt att resultaten i årskurs 3 bör bli bättre. Årskurs 3 elever gör ett något sämre resultat i de nationella proven jämfört med föregående år vilket gör att man fortsätter en negativ trend. Den totala måluppfyllelsen för årskurs 1-5 är dock sammantaget god. Betyg gavs för första gången i årskurs 6 och av den anledningen finns inga jämförbara resultat över tid. Det finns stora skillnader mellan pojkars och flickors resultat till de senares fördel. Både årskurs 8 och 9 redovisar ett högre meritvärde jämfört med föregående år. För de senare är det ett rekordresultat för Huddinge del. Både pojkarnas och flickornas resultat ligger över riksgenomsnittet. Samtidigt konstaterar vi att skillnaderna mellan skolornas resultat fortfarande är för stor. Kunskap Kunskapsresultat över tid årskurs 3 I resultatet som redovisas nedan i tabell 1a ingår alla elever; det vill säga elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser. Måluppfyllelsen utgår från kunskapskraven i kursplanerna som pedagogerna gör bedömning utifrån. Tabell 1a Kunskapsmål och ämnesprov Huddinges grundskolor 2012 Huddinges grundskolor Årskurs 3 F P T F P T Antal elever i årskurs Andel (%) elever som uppnådde kraven på samtliga delprov i ämnesproven i åk. 3 65,5 58,2 61,9 62,1 52,8 57,3 Andel (%) elever som inte uppnådde kraven på ett delprov i ämnesproven i åk. 3 16,5 18,2 17,3 14,9 18,0 16,5 Andel (%) elever som inte uppnådde kraven på två eller flera delprov i ämnesproven i åk. 3 16,8 22,3 19,5 21,6 27,9 24,8 Måluppfyllelse Sv/SvA och Ma 85,9 81,5 83,7 89,6 83,9 86,7 Ämnesproven fortsätter enligt föregående års negativa trend där andelen elever som uppnått målen i alla delprov minskar. Tappet har skett hos båda könen men mest hos pojkarna (52,8 procent). Största skillnaden i ämnesproven är dock på ämnesnivå, där det i år är matematiken som har fått ett tapp på 13 procentenheter mot föregående år, medan svenska och svenska som andraspråk visar på ett högre resultat. Vidare går det att se att skillnaden mellan skolorna har ökat, där enheten med högst andel elever som klarat samtliga delprov uppnått 100 procent medan enheten med lägst värde endast har 11,4 procent andel elever som klarat alla delprov. Det är dock inte samma elever som misslyckas i alla delprov utan det är många elever som misslyckats på ett eller flera delprov. Det går att dra vissa slutsatser utifrån en socioekonomisk synvinkel då skolan med högst resultat helt saknar elever med svenska som andraspråk medan skolan med lägst resultat har en stor andel elever med annat modersmål. Samtidigt kan man se att det inte enbart är den socioekonomiska faktorn som räknas då flera skolor i starkare socioekonomiska områden påvisar ett lägre resultat. I år har dock måluppfyllelsen i matematik, svenska och svenska som andraspråk gått upp (båda könen) medan resultaten på ämnesproven gått ner. Detta kan bero på flera saker, men signalerar att det inte sker en likvärdig bedömning mellan ämnesproven och måluppfyllelsen. Andel elever som bedöms uppnå kunskapskraven årskurs 1-5 Tabell 1b beskriver hur stor andel av eleverna i respektive årskurs som bedöms uppfylla kunskapskraven i respektive ämne. Bedömningen görs i förhållande till de kunskapskrav som finns och såvida inte skolan har brutit ner kunskapskraven för den aktuella terminen görs bedömningen om eleven framöver bedöms uppnå de krav som gäller för det aktuella ämnet och den aktuella årskursen. I resultaten GRUNDSKOLENÄMNDEN 7

13 inkluderas elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser. Tabell 1b - Måluppfyllelse VT13 årskurs 1-5 (procent) Ämne Åk elever Åk elever Åk elever Åk elever Åk elever Bild 98,2 98,1 99,4 99,1 98,3 Biologi 97,8 97,4 96,8 96,5 93,4 Engelska 98,6 97,8 96,1 93,6 90,4 Fysik 97,9 97,5 96,9 96,5 93,8 Geografi 97,4 97,2 97,0 96,2 94,5 Historia 97,5 97,1 97,0 96,4 93,9 Idrott och hälsa 99,6 99,8 98,9 98,7 99,0 Kemi 97,9 97,5 96,8 96,9 94,3 Matematik 95,6 92,7 90,7 92,4 91,9 Musik 98,8 98,9 99,5 98,3 98,3 Religionskunskap 97,4 97,3 96,8 96,1 94,8 Samhällskunskap 97,5 97,3 97,0 96,3 94,1 Slöjd 100,0 100,0 98,6 97,2 98,2 Svenska 97,0 94,3 92,2 93,1 92,5 Svenska som andraspråk 85,1 70,7 72,6 83,5 78,7 Teknik 99,4 98,2 97,6 97,8 96,3 De praktiskt orienterade ämnena idrott och hälsa, musik och slöjd ligger högst i alla årskurser. Svenska som andraspråk bibehåller sin post sedan tidigare års resultatmätningar som det ämne där måluppfyllelsen är lägst. Detsamma gäller basämnena matematik och svenska. Undantaget är engelska som till skillnad från de andra basämnena har en hög måluppfyllelse i årskurs 1-2. Högre upp i åldrarna sjunker dock måluppfyllelsen i engelska. Helhetsintrycket redovisar att måluppfyllelsen är sammantaget god i årskurs 1-5 med de flesta ämnen över 95 procent i alla årskurser. I jämförelse med tidigare vårterminsresultat syns inga större förändringar. Det ska tilläggas att skillnaden mellan flickor och pojkar i årskurs 3-5 är till flickornas fördel i engelska, matematik, svenska och svenska som andraspråk. Främst är det i svenska som skillnaden är den dubbla, där 9,8 procent av pojkarna ej uppnått målen i årskurs 3 och 11,8 procent i årskurs 5. Andelen flickor som inte uppnått målen är i sin tur 5 procent i årskurs 3 och så lågt som 2,5 procent i årskurs 5. Det är bekymmersamt att den stora skillnaden inte har förändrats från föregående år. Generellt sett faller måluppfyllelsen ju högre upp i årskurserna eleverna kommer. Vistaskolan skriver att en förklaring till att resultaten sjunker redan mellan årskurs 1-3 kan vara att eleverna bedöms försiktigt och positivt när de börjar i årskurs 1 för att på så vis kunna se hur deras progression fortlöper och att det då är naturligt att måluppfyllelsen sakta sjunker i och med att bedömningen optimeras. De beskriver även hur de arbetar med att inkorporera svenska på olika vis, eftersom svenska språket har hög påverkan i elevers kunskapsåtkomst i de andra ämnena. I ett annat fall, som ett gott exempel, lyfter Tomtbergaskolan fram sin fritidspersonal som ordnar matematik- och svenskagrupper och också skapar extratimmar vilket ger förutsättningar för extra stöd. Något oroväckande är diffus bedömning. För att exemplifiera; en skola i ett socioekonomiskt svagare område har en stor andel elever med låg måluppfyllelse i svenska och svenska som andraspråk, samtidigt som det anges att 100 procent av eleverna når målen i flera teoretiskt orienterade ämnen. Det är vedertaget att elever som har svårt med svenskan i regel även får svårigheter att ta åt sig kunskap i andra teoretiskt orienterade ämnen. Detta skulle kunna peka på en problematik med likvärdighet i bedömningen. Kunskapsresultat och könsjämförelse över tid årskurs 6 I år börjar betygsättningen i årskurs 6. Därför ändras redovisningen i delårsrapporten genom att siffrorna för måluppfyllelse försvinner och ersätts av betygsbaserade siffror. Därför saknas det även siffror för en tidsjämförelse. Nedanstående tabell (1c) redovisar meritvärde, gymnasiebehörigheter, minst betyget E i 16 ämnen och slutligen hur det har gått för eleverna i samtliga nationella ämnesprov (engelska, matematik och svenska/svenska som andraspråk). Det ska tilläggas att även om eleverna formellt inte är behöriga till gymnasiet i de lägre årskurserna så är detta en bra indikator för att göra jämförelse över årskurser i den senare delen av grundskolan. 8 DELÅRSRAPPORT PER 31 AUGUSTI

14 Tabell 1c Betyg och ämnesprov Huddinges grundskolor 2012 Huddinges grundskolor Årskurs 6 F P T F P T Antal elever i årskurs Meritvärde i åk ,5 199,9 208,1 Andel (%) elever som fick minst godkänt betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik och fem ämnen till ,0 87,6 88,8 Andel (%) elever som fick minst godkänt betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik och nio ämnen till (inkl. SO-ämnena) ,2 86,5 87,9 Andel (%) elever som fick minst godkänt betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik och nio ämnen till (inkl. NO-ämnena) ,4 86,3 87,3 Andel (%) elever som fick minst godkänt betyg i minst 16 ämnen ,8 79,9 81,3 Andel (%) elever som uppnådde målen på samtliga ämnesprov i Sv/SvA, En och Ma i åk. 6 72,7 62,0 67,2 81,3 68,8 74,9 Skillnaden i meritpoäng mellan flickorna (216,5p) och pojkarna (199,1p) är iögonfallande, vilket också speglar sig i könsskillnaden i ämnesproven med en skillnad på 12,5 procentenheter till flickornas fördel. Pojkarna har svenska som andraspråk och svenska som det svagaste ämnet (93,2 procent E eller högre) medan flickorna förvisso delar svenska som andraspråk som svagaste ämne, men sedvanlig svenska har de som sitt absolut starkaste ämne (99 procent E eller högre). Det går inte att se någon samvariation mellan socioekonomiskt område och skillnad mellan pojkars och flickors meritpoäng. Det är av största intresse att bevaka hur skillnaden mellan pojkars och flickors meritvärden fortskrider. Betygsfördelningen i svenska som andraspråk visar att ingen pojke i hela kommunen fått någon av de två högsta betygsstegen. Av flickorna i kommunen är det 5,5 procent som fått A eller B. Även om A-betyget sätts i lägre grad så är det högst ovanligt att ingen elev får vare sig A eller B, vilket är fallet för pojkarna i Huddinge. Svenska som andraspråk har dock högre krav på A än vad svenska har. I de andra basämnena, matematik och engelska, är det en ovanligt stor andel som har fått A (oavsett kön). Detta kan signalera att lärarna är något ovana vid betygssättningen i ovan nämnda ämnen. Å andra sidan bör basämnena vara de mer stabila ämnena i och med att ämnesproven funnits med som en del i bedömningen. Andel elever med minst betyget E årskurs 6-9 Tabellen (1d) nedan redovisar hur stor andel (procent) av eleverna i årskurs 6-9 som fått minst betyget E i respektive ämne. Elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelseklass ingår i resultaten. I jämförelse med måluppfyllelsen i lägre årskurser ger en överblick av resultatet i årskurs 6-9 en bild av att andelen elever som fått E eller högre följer mönstret för måluppfyllelsen i de lägre årskurserna. Generellt sett ligger dock resultaten något lägre i de högre årskurserna. Resultatet i årskurs 6-9 är i två avseenden identiska med måluppfyllelsen i årskurs 1-5; dels ligger svenska som andra språk i botten och dels hamnar de praktiskt orienterade ämnen högst. Undantaget från det sistnämnda är idrott och hälsa som befinner sig lägre i årskurs 8 där 90,5 procent av eleverna har uppnått målen, vilket är att betrakta som lågt i sammanhanget. Tabell 1d Minst E i betyg VT13 årskurs 6-9 Ämne Åk elever Åk elever Åk elever Åk elever Bild 98,1 96,9 96,1 98 Biologi 94,9 92,2 92,5 93 Engelska 93,8 90,5 90,8 92,6 Fysik 95,4 90,7 90,9 92,9 Geografi 94,7 91,3 92,4 93,8 Hem- och konsumentkunskap ,1 96,4 Historia 94 90,4 91,8 93,1 Idrott och hälsa 95,4 91,9 90,5 94,5 Kemi 95,1 91,1 89,6 91,8 Matematik 94,8 90,3 87,9 92,2 Musik 99,1 94,6 94,9 97 Religionskunskap 94, ,5 94,9 Samhällskunskap 94,6 91,7 93,5 94,1 Slöjd 98,7 96,7 96,6 97,8 Svenska 96 91,3 93,8 97 Svenska som andra språk 77,6 66,7 55,9 67,7 Teknik 95,7 92,9 92,9 94,8 Total I de högre årskurserna befinner sig matematik i årskurs 7-9 på bottenplats. Matematikens svagaste resultat syns hos eleverna i årskurs 8 där 87,9 procent av eleverna fått betyget E eller högre. Kemin i årskurs 8 och 9 är ytterligare ett problematiskt ämne för eleverna att uppnå kraven i då endast 89,6 procent av eleverna uppnår kraven i årskurs 8 och 91,8 procent i årskurs 9. Detta är bekymmersamt då vi vet att det är extremt få som söker sig till lärarutbildningen för kemilärare, vilket kommer att påverka kvali- GRUNDSKOLENÄMNDEN 9

15 teten på undervisningen framöver. Mer positivt är att 97 procent av eleverna erhållit betyget E eller högre i årskurs 9. I en könsjämförelse i årskurs 6-8 har flickorna högre resultat med någon procentenhet i de flesta ämnen med undantag för svenska som andraspråk där flickorna är starkare med närmare procentenheter. I årskurs 9 så är skillnaden marginell (en procentenhet) mellan könen i alla ämnen, inklusive svenska som andraspråk. Kunskapsresultat och könsjämförelse över tid årskurs 8 I tabell 1e nedan görs en årsjämförelse av resultaten i årskurs 8 gällande meritvärde, behörighet till gymnasiet (alla inriktningar) och minst G i 16 ämnen. Resultatet innefattar samtliga elever, det vill säga även elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser är inkluderade. En analys av nedanstående resultat möjliggör en prognos över hur resultatet för nästa års årskurs 9 kan komma att se ut. Även om resultaten brukar gå upp från årskurs 8 till årskurs 9 så är detta ingen given regel. Förändringar under året kan också påverka prognosen. Tabell 1e Ämnesprov, kunskapsmål och betyg Huddinges grundskolor 2011 Huddinges grundskolor 2012 Huddinges grundskolor Årskurs 8 F P T F P T F P T Antal elever i årskurs Meritvärde årskurs 8 // // // 196,6 183,4 189,5 204,1 187,6 196,0 Andel (%) elever som fick minst betyget E/G i svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik och fem ämnen till i årskurs 8. Behörighet yrkesprogram. Andel (%) elever som fick minst betyget E/G i svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik och nio ämnen till (inkl.de fyra SO ämnena) i årskurs 8. Behörighet ekonomi-, humanism och samhällsvetenskapprogram Andel (%) elever som fick minst betyget E/G i svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik och nio ämnen till (inkl.de tre NO ämnena) i årskurs 8. Behörighet naturvetenskaps- och teknikprogram Andel (%) elever som fick minst betyget E/G i minst 16 ämnen i årskurs 8 80,6 74,6 77,5 82,7 83,3 83,1 83,7 81,5 82,6 78, ,6 80,5 80,5 80,5 81,6 78,5 80,1 77, ,1 78,9 79,3 79,1 81,8 77,4 79,7 73,9 64,5 69,2 76,7 75,1 75,8 81,6 74,7 78,2 Det totala meritvärdet (196,0p) för årskurs 8 högre än föregående års resultat (189,5p), vilket skulle kunna tyda på att meritvärdet för årskurs 9 kommande år kommer att ligga något högre än i år. Även andelen elever som har fått minst betyg E (G tidigare år) eller högre har förbättrats bland eleverna i årskurs 8 i år (78,2 procent) mot föregående år (75,8 procent). I alla behörigheter till gymnasiet syns ett, om än marginellt, minskat resultat. Resultaten kan te sig vara jämna mot föregående år, men könsjämförelsen visar att pojkarna tappar en till flera procentenheter i alla indikatorer förutom när det gäller meritvärdet. Samtidigt så gör flickorna betydlig bättre ifrån sig. Det ska också tilläggas att antalet pojkar är lägre än föregående medan flickorna är fler, vilket ger flickorna något större genomslag i resultaten. Utifrån detta blir prognosen att meritvärdet i årskurs 9 läsåret 13/14 stiger lite tack vare att både flickor och pojkar höjt meritvärdet i årskurs 8 jämfört med åttornas meritvärde förra året. Ett orosmoment är dock att andelen pojkar som uppnått E i samtliga ämnen, samt att gymnasiebehörigheten bland pojkar sjunkit något i år. Kunskapsresultat och könsjämförelse över tid årskurs 9 Resultatet som redovisas nedanför i tabell 1f består av meritvärde, behörighet till gymnasiet och minst G i 16 ämnen, samt hur det har gått för eleverna i ämnesproven. Resultatet innefattar samtliga elever, det vill säga även elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser är inkluderade. 10 DELÅRSRAPPORT PER 31 AUGUSTI

16 Tabell 1f Ämnesprov, kunskapsmål och betyg VT13 Huddinges grundskolor 2011 Huddinges grundskolor 2012 Huddinges grundskolor Årskurs 9 F P T F P T F P T Antal elever i årskurs Meritvärdet i årskurs 9 215,8 203,6 209,5 221,6 204,2 212,7 225,4 210,2 217,1 Andel (%) elever som fick minst betyget E/G i svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik och fem ämnen till i årskurs 9. Behörighet yrkesprogram. Andel (%) elever som fick minst betyget E/G i svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik och nio ämnen till (inkl.de fyra SO ämnena) i årskurs 9. Behörighet ekonomi-, humanism och samhällsvetenskapprogram. Andel (%) elever som fick minst betyget E/G i svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik och nio ämnen till (inkl.de tre NO ämnena) i årskurs 9. Behörighet naturvetenskaps- och teknikprogram Andel (%) elever som fick minst betyget E/G i minst 16 ämnen i årskurs 9 Andel (%) som uppnådde målen på samtliga ämnesprov i sv/sva, en och ma i årskurs 9 89,3 87,9 88,6 89,1 88,3 88,7 87,7 89,7 88,8 87,5 85,6 86,6 86, ,8 85,9 87, ,4 82,8 84,1 86,4 83,8 85,1 84,8 86,8 85, ,6 82, ,5 85,2 85,8 85, ,7 66, ,2 66,5 81,2 69,2 74,7 Även i år har meritvärdet höjts och Huddinge kommun har i år ett rekordår i genomsnittligt meritvärde, med 217,1 poäng och ligger över Skolverkets preliminära riksgenomsnitt (212,7p). Förklaringen till förra årets höjning var att Kvarnbergsskolan höjde sitt resultat med 10 poäng och eftersom de hade (och har) det högsta antalet elever i årskurs 9 blev det ett stort genomslag på kommunnivå. I år har dock Kvarnbergsskolan minskat sitt resultat med 6 poäng, istället har nio av de övriga tolv skolorna höjt sina resultat och fem av dessa med poäng. Därmed ligger sammanlagt 8 av 13 skolor över 220 i meritpoäng och i de flesta fallen; mer än 10 poäng över riksgenomsnittet. Glädjande är också att den skola som står för den största höjningen är Annerstaskolan, som hade ett lågt resultat förra året men som nu klättrat upp med 35,0 poäng till 193,4 poäng. Dessvärre har Vårbyskolan i år, tappat 26,1 poäng och har i år ett genomsnittlig meritvärde på 152,2 poäng. Ur könsjämförelse ser man ökningen likväl hos flickor (225,5p) som hos pojkar (210,2p) vilket rimligtvis bör placera både flickors och pojkars meritvärde över riksgenomsnittet i år. Vistaskolan har, precis som föregående år, den minsta skillnaden i meritvärde mellan könen. Vistaskolan har också högst meritvärdesnotering i hela kommunen (232,8 poäng). Till samma grupp hör Kvarnbergs- och Skogåsskolan som också har en jämn könsfördelning. Två av kommunens skolor visar på den största skillnaden mellan flickor och pojkar i negativ bemärkelse med sina 40,4 respektive 51,2 poängs skillnad till fördel för flickorna. För andelen elever som är behöriga till yrkesförberedande gymnasieprogram har resultaten gått upp marginellt från 88,7 procent till 88,8 procent i jämförelse med Skolverkets preliminära siffror så ligger Huddinge över riksgenomsnittet (87,5 procent). 108 elever saknar behörighet i år vilket är något färre än föregående år då 114 elever saknade behörighet till yrkesförberedande gymnasieprogram. Det som har blivit en trend sedan 2011 är att en mindre andel flickor får behörighet medan för pojkarna är det tvärtom. Precis som med meritvärdet är det Annerstaskolan som i år står för den största ökningen när det gäller behörighet. I år har skolan höjt resultatet med 11,4 procentenheter till 73,5 procent behöriga elever. Den skola som tappat mest har minskat resultatet med 16,1 procentenheter och sjunkit till endast 37,1 procent elever som är behöriga till yrkesförberedande gymnasieprogram. När det gäller resten av skolorna backar ungefär hälften, medan resterande går upp, men skillnaderna är marginella något som gör att den aggregerade statistiken håller sig någorlunda stabil. Dessa resultat speglas även i de andra gymnasiebehörigheterna. Resultatet vad gäller andel elever som får minst E befäster slutsatsen att pojkar och flickor klarar kunskapskraven i samma utsträckning, men meritvärdespoängen visar att flickorna i högre utsträckning får högre betyg. När det gäller behörighet till yrkesförberedande gymnasieprogram är det dock flickorna som tappar och pojkarna som går framåt. En slutsats av detta skulle kunna vara att flickorna står för ytterligheterna och att pojkarna lägger sig på en tillräckligt bra nivå utan att sträva efter de högsta betygen. Andelen elever som inte klarade av svenska som andraspråk har ökat med nästan tio procentenheter mot föregående år. Liksom förra året är de ämnen där eleverna har GRUNDSKOLENÄMNDEN 11

17 störst problem och inte uppnår E eller högre betyg i årskurs 9 är svenska som andraspråk (32,3 procent), kemi (8,2 procent) och matematik (7,8 procent). Det har dock blivit en liten förbättring i kemi och matematik med ungefär en procentenhet. Detta mönster återfinns även i ämnesproven där de ämnen eleverna har svagast resultat och inte uppnått målen är svenska som andraspråk (24,6 procent) och matematik (8,6 procent). Det mest avvikande i ämnesproven är dock skillnaden mellan pojkar och flickor. I andel som uppnått målen i samtliga ämnesprov (svenska/svenska som andraspråk och matematik) har flickorna gjort en rejäl ökning från 70 procent VT12 till 81,2 procent i år. Pojkarna däremot har, från att år 2011 ligga några procentenheter högre än flickorna nu gått till att ligga lägre. Pojkarna har en stabil siffra när det kommer till andelen som har E eller högre och andelen behöriga till gymnasiet, så det låga resultatet i ämnesproven pekar på att det kan finnas olikheter i bedömningen mellan ämnesproven och betygen. En annan möjlig förklaring till det lägre resultatet hos pojkar är att det finns ett bortfall på 78 elever (varav majoriteten är pojkar) som inte gjort alla delprov. Områdesperspektiv Om kunskapsresultaten granskas ur ett områdesperspektiv kan det konstateras att andelen elever som är behöriga till ett yrkesförberedande program ökar i fyra av sju områden, medan det genomsnittliga värdet ökar i fem områden. Antal elever (åk. 9 VT13) Normer och värden (åk. 6/7-9 VT13) Ansvar och inflytande (åk 6/7-9) VT13 Kunskap (lärande) VT13 Behörighet till yrk. Prg (åk. 9) VT13 Meritvärde (åk. 9 VT13) Flemingsberg Annerstaskolan 102 7,7 (8,2) 6,7 (6,7) 6,9 (7,2) 73,5 (62,1) 193,4 (158,4) Vistaskolan 53 7,6 (7,3) 6,7 (6,4) 6,9 (6,5) 90,6 (84,8) 232,8 (219,8) Segeltorp Segeltorpsskolan 80 7,8 (7,5) 6,0 (6,1) 6,4 (6,2) 91,3 (95,2) 220,2 (215,8) Sjödalen-Fullersta Balingsnässkolan 50 8,2 (7,7) 6,6 (6,3) 6,6 (6,5) 94,0 (98,0) 226,3 (210,1) Källbrinksskolan 86 7,7 (8,0) 6,1 (6,5) 6,3 (6,7) 100,0 (96,4) 226,7 (219,7) Tomtbergaskolan 50 7,3 (7,8) 5,8 (6,3) 6,1 (6,5) 96,0 (86,5) 225,9 (207,2) Skogås Östra grundskolan 93 7,4 (7,7) 6,2 (6,6) 6,2 (6,7) 77,4 (82,9) 213,6 (215,3) Stuvsta-Snättringe Kungsklippeskolan 52 7,3 (7,6) 6,0 (6,2) 6,3 (6,6) 98,1 (94,3) 229,7 (212,4) Kvarnbergsskolan 192 7,4 (7,1) 6,1 (6,0) 6,3 (6,1) 95,8 (95,1) 223,1 (229,1) Trångsund Edboskolan 92 7,4 (7,8) 6,3 (6,4) 6,3 (6,5) 95,7 (94,9) 216,9 (212,7) Trångsundsskolan 72 7,9 (8,2) 6,7 (7,2) 6,9 (7,7) 95,8 (90,1) 228,5 (216,5) Vårby Vårbyskolan 35 7,9 (7,7) 7,3 (7,0) 7,4 (7,1) 37,1 (53,2) 152,2 (178,3) Flemingsberg I Flemingsberg har båda skolorna ökat sitt resultat från föregående år i både behörighet och meritvärde. Vistaskolan har det högsta meritvärdet för alla Huddinge kommuns skolor medan Annerstaskolan står för den högsta ökningen med 35 poäng. De förutsättningar som de två enheterna har är dock så vitt skilda att det bör tas i beaktning när man tittar på respektive skolas resultat. Segeltorp Området har bara en skola; Segeltorpsskolan. Det genomsnittliga meritvärdet har ökat medan behörigheten har minskat mot föregående år. Sjödalen-Fullersta Området består av tre skolor; Balingsnässkolan, Källbrinkskolan och Tomtbergaskolan. Området är näst störst sett till antalet elever. Alla skolor i området visar på en ökning i både genomsnittligt meritvärde och gymnasiebehörighet, förutom Balingsnässkolan som tappar i gymnasiebehörighet. Tomtbergaskolan står för de största ökningarna i och med att de går upp med 9,5 procentenheter till 96 procent i gymnasiebehörighet samtidigt som de ökar det genomsnittliga meritvärdet med 18,7 poäng. Alla skolor i området ligger nu på i princip samma genomsnittliga meritvärdespoäng (cirka 226 p). 12 DELÅRSRAPPORT PER 31 AUGUSTI

18 Skogås Skogås skolor har genomgått en omorganisering och nu har området endast en skola, Östra grundskolan. Jämförelsen bakåt i tiden försvåras i och med detta. Stuvsta-Snättringe Området är det största sett till antalet elever och har två skolor med senaredel; Kvarnbergsskolan är Huddinge kommuns största skola med senaredel. Områdets gymnasiebehörighet ökar i och med att båda skolorna ökar. Kvarnbergsskolans genomsnittliga meritvärde faller med 6 poäng men i och med att Kungsklippeskolan går upp rejält med nästan 17 poäng så förändras inte områdets resultat i negativ riktning utan ökar istället lite. Samtidigt belyser det genomslagskraften som Kvarnbergsskolan har eftersom de har så många elever ett områdesresultat avslöjar inte alltid de stora skillnaderna som en enhet utgör. Trångsund Trångsund har två skolor med senaredel; Edboskolan och Trångsundsskolan. Båda skolor ökar både i meritvärde och i gymnasiebehörighet men det är Trångsundsskolan som står för de största ökningarna då de går upp med fem procentenheter i gymnasiebehörighet och 12 poäng i det genomsnittliga meritvärdet. Vårby Området har bara en skola med senaredel. Vårbyskolan backar rejält i gymnasiebehörighet med ungefär 16 procentenheter till låga 37,1 procent. Likväl så sker det ett tapp i genomsnittligt meritvärde och skolan har kommunens lägsta genomsnittliga meritvärde (152,2p). Vårbyskolan är väl medveten om de låga resultaten och arbetar aktivt med olika metoder för att höja dessa. Förbättra resultat Arbetet löper enligt plan. Inga avvikelser har skett eller bedöms komma att ske. Öka likvärdighet i kommunen Arbetet fortgår enligt plan men resultaten har trots detta inte förändrats till det bättre, se vidare under rubriken kunskap. Alla elever skall utmanas Arbetet med kollegialt stöd via Huddinge Know-How har påbörjats under året. Skickliga pedagoger med specialkompetens har handlett och utbildat lärare i konkreta metoder för att möta elever som utmanar. Både lärare och skolledare har varit mycket nöjda med dessa insatser. Arbetet har organiserats genom en grupp rektorer och fortlöper under året. Utökad timplan i matematik Riksdagen fattade beslut den 24 april om utökad timplan. Grundskolenämnden fastställde redan den 13 februari ett höjt grundbelopp för elever årkurs 1-5 med anledning av annonseringen av den utökade timplanen i matematik från och med höstterminen. Statsbidrag som riktas till grundskolan Arbetet löper enligt plan. Inga avvikelser har skett eller bedöms komma att ske. Särskolan Resultat för särskola grundar sig på ett för litet urval varför resultat inte kan redovisas i delår, förvaltningen återkommer i verksamhetsberättelsen med kunskapsresultat för särskola på kommunnivå. Normer och värden Klassrumsmiljö och studiero Höstterminen inleddes med en fortbildning för alla lärare i Ledarskapet i klassrummet. I stort sätt samtliga lärare och skolledare har nu fått denna utbildning. Arbetet fortgår genom skolledningarnas besök i klasser åtföljt av återkoppling och diskussioner med berörd lärare. Ansvar och inflytande Större inflytande Arbetet fortlöper enligt plan. Ekosystem i balans Miljöarbetet Arbetet löper enligt plan. Inga avvikelser har skett eller bedöms komma att ske. Ekologiska livsmedel Ekologisk mat ska i ökad utsträckning serveras på grundskolorna. Varje skola ska under året nå upp till 35 procent. Fokus läggs på att laga maten från grunden, säsongsanpassa inköpen av frukt och grönt och att minska mat svinnet. Andelen ekologiska livsmedel inom BUF totalt ligger på 34,4 procent för halvåret. Inom kommunens förskolor är andelen ekologiska livsmedel 40 procent för halvåret, vilket är särskilt glädjande. Grundskolor och gymnasieskolor når vid delåret inte upp till 35 procent, vilket är ett förbättringsområde för den resterande delen av året. SkolmatSverige Grundskolenämnden beslutade hösten 2012 att skolorna skulle använda sig av SkolmatSveriges webbaserade enkät för att utvärdera sin måltidsverksamhet. Verktyget omfattar GRUNDSKOLENÄMNDEN 13

19 frågor som rör olika kvalitetsaspekter av skolmåltiden, uppdelade i sex kategorier inom tre nivåer. Nivå 1 är lagstadgat. SkolmatSverige Alla skolor utom en har svarat på nivå 1. På denna nivå får 67 procent av skolorna högsta poäng (2 poäng) i fråga om måltidsutbudet och 33 procent av skolorna får 1 poäng på grund av att de inte erbjöd en vegetarisk rätt dagligen som alla elever fick ta av. De skolor som inte uppfyller kravnivån i fråga om vegetariskt alternativ har ett förbättringsarbete att göra. Hälften har svarat på frågorna i nivå 2 och 40 procent har svarat på nivå 3. Ökningen av andelen skolor som har svarat på alla nivåer är ett utvecklingsområde inför kommande år. Likaså behöver skolledarna i regel öka sin delaktighet på nivå 2 och 3. SkolmatSverige bedömer skollunchens näringsriktighet utifrån fyra näringskriterier; måltidens fettkvalitet, dess innehåll av fiber och fullkorn, järn och vitamin D. Resultatet för utvalda näringsämnen ger även ett bra riktmärke för hur övriga näringsämnen står sig i förhållande till de Svenska Näringsrekommendationerna (SNR). Enkätsvaren gällande järn och fiber är bra (2 poäng) för alla skolor. Däremot är fettkvalitet och innehållet av D- vitamin i skolmåltiderna ett förbättringsområde, även om hälften av skolorna når högsta nivån. De skolor som inte uppfyller högsta nivån behöver se över sin planering av måltiderna. Varmhållning av mat är likaså ett utvecklingsområde eftersom ett antal skolor har en varmhållning av mat som överstiger 2 timmar. Folkhälsa Arbetet löper enligt plan. Inga avvikelser har skett eller bedöms komma att ske. Generella uppdrag Prioritera insatser som stödjer ett långsiktigt hållbart Huddinge Arbetet fortlöper enligt plan. Förbättra samverkan inom kommunen och med andra aktörer för att tidigt fånga upp barns och ungas behov av insatser En översyn av syfte och deltagare i Samkraft är genomförd inom kommunen. Grundskoleavdelningen har genomfört de uppdrag som styrgruppen för lagt på respektive verksamhet och utsett representanter i samkraftsteamen. Prioritera insatser som stödjer arbetslinjen Vi kan se tillbaka på en mycket lyckad sommar. Gensvaret från praktikplatserna och de ungdomar som sökt har varit mycket stort. Över 440 ungdomar tilldelades under april en plats inom något av våra områden, och sommarens tre perioder. Det är en ökning från föregående år och ett överintag mot de platser vi tilldelats från nämnden. Då alla praktikplatser inte har möjlighet att erbjuda lika många timmar och vi av erfarenhet vet att inte alla ungdomar gör en full praktikperiod har detta varit möjligt. Fyra grundskolor och ett fritidshem har i år tagit emot. Det kan jämföras mot föregående års fem och ett. För att förbättra kvalitén och öka informationen mot handledarna höll vi under maj, som en nyhet för i år, utbildning för respektive förvaltning. De visade sig vara ett lyckat drag. I år kom totalt 55 personer mot 7 förra året. En liknande satsning gjordes mot de ungdomar som tilldelats en plats. Vid tre tillfällen höll vi informationskvällar i Huddinge gymnasiets aula. Vi tog upp vad som är viktigt att tänka på inför och under feriepraktiken och möjlighet gavs att ställa frågor. Förutom det rent informativa, var ett av syftena, även att skapa en personligare kontakt mellan ungdomarna och kommunen som arbetsgivare. Under sommaren har fokus legat på att finnas tillgänglig på telefon och mail, tillsätta reserver på de platser där ungdomar inte dykt upp/inte kunnat slutföra sin praktik och betala ut löner. Liksom förra året har vi gjort extrautbetalningar för feriepraktikanterna vilket inneburit att de fått lön ca en vecka efter inkommen tidrapport. Ett flertal ungdomar och handledare på praktikplatserna har hört av sig och berättat hur lyckad sommaren varit. Projektet Tillsammans för Vårby har dessutom varit med på TV i nyhetsprogrammet ABC. Ett mycket positivt inslag! När de sista lönerna efter period 3 är utbetalda kommer vi att sammanfatta och analysera feriepraktiken olika delar. Rapporten kommer att finnas klar för Gymnasienämndens sammanträde i november. Medverka till att ta fram särskilda anställningar för arbetslösa försörjningsstödtagare Barn- och utbildningsförvaltningen erbjuder ett stort antal platser inom nämndens verksamhetsområde i projektet 100 Huddingejobb. Förvaltningen har en ambition att ytterligare öka antalet platser. 14 DELÅRSRAPPORT PER 31 AUGUSTI

20 Nöjda invånare Grundskolenämndens mål och resultat Mål Mått Senaste mätresultat (föregående mätning inom parentes) Etappmål GOD KOMMUNAL VERKSAMHET Senaste mätresultat är från läsåret 2012/. Föregående mätresultat är från läsåret 2011/2012. Under läsåret 2011/2012 genomfördes det inte några föräldraenkätsundersökningar i grundskolan eller barnenkäter i skolbarnsomsorgsverksamheten (fritidshem). Elever är nöjda med sin skola (1.2) Elevenkät tidigaredel Flickor Pojkar Elevenkät senaredel Flickor Pojkar 89 % (90) 89 % (92) 89 % (88) 74 % (77) 75 % (80) 74 % (76) Föräldrar är nöjda med sitt barns skola (1.2) Föräldrar är nöjda med sitt barns fritidshem (1.2) Mått saknas (--) Mått saknas (--) VALFRIHET MED KVALITET Senaste mätresultat är från ht Föregående mätresultat är från ht Alla föräldrar och elever kan fritt välja utbildning och skola (1.4) Förstahandsval 81 % (86) Bedömning Vi kan konstatera att färre elever i förskoleklass har fått sitt förstahandsval tillgodosett jämfört med föregående år. Den sammanvägda bedömningen inom nöjda invånare blir därför inte godtagbar. God kommunal verksamhet Enkätresultaten redovisades i delår 1 och inga nya värden finns till delår2. och årskurs 1. Detta medförde för hösten 2011 att 9 procent och hösten 2012 att 14 procent av barnen anvisades en annan skola än den de önskat. Vi är nu klara med ansökningarna för hösten och 19 procent kommer inte att få sitt förstahandsval tillgodosett. Jämförelser på huddinge.se Inga nya resultat finns att tillgå. Valfrihet med kvalitet Huddinge kommun har problem med mottagande av elever utifrån föräldrars förstahandsval, särskilt till förskoleklass GRUNDSKOLENÄMNDEN 15

Bokslut och verksamhetsberättelse 2013 för grundskolenämnden

Bokslut och verksamhetsberättelse 2013 för grundskolenämnden BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-01-27 GSN-/555.182 1 (3) HANDLÄGGARE Ståhlberg, Susanne Susanne.Stahlberg@huddinge.se Grundskolenämnden Bokslut och verksamhetsberättelse

Läs mer

Kallelse till grundskolenämnden

Kallelse till grundskolenämnden GRUNDSKOLENÄMNDEN KALLELSE SIDA 1 (3) Kallelse till grundskolenämnden Tid Torsdag den 9 oktober 2014, klockan 18:00 Plats A-salen, kommunalhuset, Kommunalvägen 28, Huddinge Ärenden Diarienummer Upprop

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet är reglerat i skollagen, 4 kap och regleras på nationell-, huvudmannaoch enhetsnivå. Huvudmannanivå

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 10 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Kvistbergsskolan Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått

Läs mer

Information om det systematiska kvalitetsarbetet

Information om det systematiska kvalitetsarbetet Anita Rune - P6AR01 E-post: anita.rune@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2013-09-09 Dnr: 2013/2541-BaUN- 013 Barn- och ungdomsnämnden Information om det systematiska kvalitetsarbetet Ärendebeskrivning

Läs mer

Tjänsteskrivelse Rapport resultat grundskolan

Tjänsteskrivelse Rapport resultat grundskolan VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE FÖRVALTING 2013-08-13 DNR BUN 2013.183 JONAS BERKOW SID 1/1 JONAS.BERKOW@VALLENTUNA.SE BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Rapport resultat grundskolan Förslag

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

Kommun Kommunkod Skolform

Kommun Kommunkod Skolform Skolblad avseende Bjärehovskolan Lingvägen 17 23734 BJÄRRED Tel Fax http://wwwlommase/bjerehov Huvudman Kommun Kommun Kommunkod Skolform Lomma 1262 Grundskola Skolkod 126200503 Skolid 02061 Nedan presenteras

Läs mer

Förändrade regler för utmärkelsen Årets ledare/chef från och med år 2014

Förändrade regler för utmärkelsen Årets ledare/chef från och med år 2014 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-09-09 GSN-2014/1424.601 1 (4) HANDLÄGGARE Nyberg, Peter Peter.Nyberg@huddinge.se Grundskolenämnden Förändrade regler för utmärkelsen Årets ledare/chef

Läs mer

Nulägesbeskrivning av Kvalitet i grundskolan i Eslövs kommun-2012

Nulägesbeskrivning av Kvalitet i grundskolan i Eslövs kommun-2012 Nulägesbeskrivning av Kvalitet i grundskolan i Eslövs kommun-2012 I denna rapport presenteras elevernas resultat på ett övergripande sätt samt utvärdering och analys av nuläget. Utvärderingen ligger till

Läs mer

Beslut. efter tillsyn i Svenljunga kommun

Beslut. efter tillsyn i Svenljunga kommun Beslut Svenljunga kommun Beslut efter tillsyn i Svenljunga kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Post- och besöksadress Lund, Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon: 08-586

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Beslut om bidragsbelopp 2014 grundskola och skolbarnsomsorg

Beslut om bidragsbelopp 2014 grundskola och skolbarnsomsorg BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BIDRAGSBELOPP SKOLA 2013-10-21 GSN-2013/496.182 1 (7) HANDLÄGGARE Ståhlberg, Susanne Utförare med elev från Susanne.Stahlberg@huddinge.se Beslut om bidragsbelopp 2014

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Sjuntorpsskolan 4-9 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Sjuntorpsskolan 4-9 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Sjuntorpsskolan 4-9 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat...

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

1. Verksamhetens förutsättningar

1. Verksamhetens förutsättningar Grundskola Resultatrapporten innehåller en värdering och analys av enhetens resultat kring kunskap och lärande samt resultat från brukarundersökningen. Resultatrapport för Lyckeskolan Upprättad av Eva

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Eksjö kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Eksjö kommun Skolinspektionen. Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon:

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Stavreskolan 4-9 2012 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Remiss - Personalpolicy för Huddinge kommun

Remiss - Personalpolicy för Huddinge kommun BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-06-22 GSN-2015/406.199 1 (2) HANDLÄGGARE Tullgren, Elisabet 08-535 360 30 elisabet.tullgren@huddinge.se Grundskolenämnden Remiss

Läs mer

Förslag till beslut Nämnden överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande i ärendet.

Förslag till beslut Nämnden överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande i ärendet. BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2013-01-09 GSN-2012/514.628 1 (4) HANDLÄGGARE Särkijärvi Zettervall, Karin Grundskolenämnden Karin.Sarkijarvi-Zettervall@huddinge.se Remissvar - Angående genuskompetens

Läs mer

E-strategi för grundskolenämnden 2013-2016

E-strategi för grundskolenämnden 2013-2016 BARN- OCH TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-03-15 GSN-2013/111.159 1 (3) HANDLÄGGARE Steinmo, Conny Grundskolenämnden Conny.Steinmo@huddinge.se E-strategi för grundskolenämnden 2013-2016 Förslag

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete BUN 2013-08-27 57 Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete i Svenljunga kommun Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Bokslut/Kvalitetsredovisning 2013 Krungårdsskolan

Bokslut/Kvalitetsredovisning 2013 Krungårdsskolan Sida 1 av 12 Bokslut/Kvalitetsredovisning 2013 Krungårdsskolan 1. Ekonomiska resultat /avvikelser 32 Blomstermåla fkl/grundskola/fritids Intäkter -2 150 000-2 567 826 119,4% Personalkostnader 19 262 037

Läs mer

Läget för lärarlegitimationer 2014

Läget för lärarlegitimationer 2014 Läget för lärarlegitimationer 2014 SKL genomförde våren 2014 en enkätundersökning ställd till skolans huvudmän. Den syftar till att följa upp genomförandet av lärarlegitimationsreformen och bland annat

Läs mer

Tabellbilaga för bokslut 2014

Tabellbilaga för bokslut 2014 Tabellbilaga för bokslut 2014 Personal Tabell 1 Kostnader 2013* Kostnad per inskrivet barn/ elev/heltidsstuderande totalt år 2013 Hudiksvall %** Jämförbara kommuner *** %** Riket %** Förskola 120 700 (2)

Läs mer

Konsekvensutredning avseende förslag till föreskrifter om nationella prov läsåret 2014/2015

Konsekvensutredning avseende förslag till föreskrifter om nationella prov läsåret 2014/2015 1 (6) Konsekvensutredning avseende förslag till föreskrifter om nationella prov läsåret 2014/2015 Bakgrund Enligt skolförordningen (2011:185) ska nationella ämnesprov genomföras i de årskurser och ämnen

Läs mer

Grundskolenämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN DATUM DIARIENR SIDA 2015-05-13 GSN-2015/233.610 1 (4)

Grundskolenämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN DATUM DIARIENR SIDA 2015-05-13 GSN-2015/233.610 1 (4) BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2015-05-13 GSN-2015/233.610 1 (4) HANDLÄGGARE Hjelm, Per 08-535 360 71 Per.Hjelm@huddinge.se Grundskolenämnden Svar på motion - Ta fram riktlinjer för Huddinges framtida

Läs mer

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien.

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. 2012-2015 Matte i πteå Matematiklyftet Nationell fortbildning av alla som undervisar i matematik SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten.

Läs mer

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13 2015 Matte i πteå Piteå kommun 2015-02-13 Bakgrund Svenska elevers kunskaper i matematik har försämrats under senare år. Försämringen märks i att andelen elever som uppnår det lägsta betyget ökar och

Läs mer

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Projektet Matte i Πteå Syfte Syftet med det treåriga projektet Matte i Πteå är att utveckla och förbättra undervisningen i matematik för att öka alla elevers

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Stockholms kommun Rektorn vid Äppelviksskolan Beslut för grundskola efter tillsyn av Äppelviksskolan i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon:

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Lyrfågelskolan 4-9 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Lyrfågelskolan 4-9 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Lyrfågelskolan 4-9 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Beslut om bidragsbelopp och resursfördelning för förskola och annan pedagogisk verksamhet för 2015

Beslut om bidragsbelopp och resursfördelning för förskola och annan pedagogisk verksamhet för 2015 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-10-10 FSN-2014/431.601 1 (2) HANDLÄGGARE Schönning, Jenny 08-535 360 12 Jenny.schonning@huddinge.se Förskolenämnden Beslut om bidragsbelopp och

Läs mer

Systematiskt Kvalitetsarbete 2011-2012

Systematiskt Kvalitetsarbete 2011-2012 Systematiskt Kvalitetsarbete 2011-2012 Vårbackaskolan INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. KVALITETSARBETET ÄR UNDER FÖRÄNDRING... 4 NATIONELLA FÖRÄNDRINGAR... 4 2. SAMMANFATTANDE BEDÖMNING... 5 SKOLA... 5 FRITIDSHEM...

Läs mer

Fakta om friskolor Februari 2015

Fakta om friskolor Februari 2015 Fakta om friskolor Februari 2015 Hur ser friskolesektorn ut egentligen? Som förbund för Sveriges fristående förskolor och skolor får vi ofta frågor om hur vår bransch ser ut. Hur ser det ut med antalet

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen Beslut 2014-04-23 Älghults Friskola Rektorn vid Älghults Friskola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn i Älghults Friskola i Uppvidinge kommun Skolinspektionen, Postadress:

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Beslut ein Skolinspektionen 2014-12-15 Leksands kommun Rektorn vid Siljansnäs skola Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Siljansnäs skola i Leksands kommun Skolinspektionen, Box 23069,

Läs mer

Bryt köttnormen - inför vegetariskt som grundalternativmotion väckt av Olof Olsson (MP)

Bryt köttnormen - inför vegetariskt som grundalternativmotion väckt av Olof Olsson (MP) BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2013-10-14 GSN-2013/447.809 1 (3) HANDLÄGGARE Kurki, Margareta 08-535 363 11 Margareta.Kurki@huddinge.se Grundskolenämnden Bryt köttnormen - inför vegetariskt som grundalternativmotion

Läs mer

Kallelse till Grundskolenämnden

Kallelse till Grundskolenämnden GRUNDSKOLENÄMNDEN KALLELSE SIDA 1 (2) Kallelse till Grundskolenämnden Tid Onsdag den 20 mars 2013, klockan 18:00 Plats Sessionssalen, kommunalhuset, Kommunalvägen 28, Huddinge Ärenden Diarienummer 1 Upprop

Läs mer

Remissvar - Handelscollege, motion väckt av Emil Högberg (S)

Remissvar - Handelscollege, motion väckt av Emil Högberg (S) BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2013-07-08 GN-2013/163.704 1 (4) HANDLÄGGARE Steen Hodin, Ann-Britt 08-53536082 Ann-Britt.Steen-Hodin@huddinge.se Gymnasienämnden Remissvar - Handelscollege, motion väckt

Läs mer

och utbildningsförvaltningen

och utbildningsförvaltningen BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-10-23 FSN-2013/352.809 1 (3) HANDLÄGGARE Kurki, Margareta 08-535 363 11 Margareta.Kurki@huddinge.se Förskolenämnden Bryt köttnormen

Läs mer

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Rapport 2015 Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Stockholm 2015-04-30 Beställare: Järfälla kommun, Lidingö Stad,

Läs mer

Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde

Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde 2013-04-25 Bildningsnämnden Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde För ytterligare information kontakta bildningsnämndens ordförande Carina Boberg (FP), telefon 013-20 69 37 Ärende 5 Preliminär

Läs mer

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk

Läs mer

Fakta om Friskolor. - mars 2014. (Preliminär version)

Fakta om Friskolor. - mars 2014. (Preliminär version) Fakta om Friskolor - mars 2014 (Preliminär version) Hur ser friskolesektorn ut egentligen? Som förbund för Sveriges fristående förskolor och skolor får vi ofta frågor om hur vår bransch ser ut. Vilka

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Reviderade riktlinjer för Feriepraktik 2015

Reviderade riktlinjer för Feriepraktik 2015 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2015-01-08 GN-2014.335.603 1 (2) HANDLÄGGARE Lilliestråle, Caroline Caroline. Lilliestrale@huddinge.se Gymnasienämnden Reviderade riktlinjer för Feriepraktik 2015 Förslag

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål Gymnasieskolan - introduktionsprogrammen 2012 ENHET Gymnasieskolan, introduktionsprogrammet FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET TIDSPERIOD 2012 GRUNDFAKTA OM ENHETEN Gymnasieskolan

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 1-3 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 1-3 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Stavreskolan 1-3 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16 Göran Åkerberg rektor Kunskap och lärande Var är vi? Hur gör vi? Delaktighet och inflytande Vart ska vi? Hur blev det? Normer och värden

Läs mer

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet Version 2, 2012 Lärarhögskolan www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp...

Läs mer

Fakta om friskolor Maj 2014

Fakta om friskolor Maj 2014 Fakta om friskolor Maj 2014 Hur ser friskolesektorn ut egentligen? Som förbund för Sveriges fristående förskolor och skolor får vi ofta frågor om hur vår bransch ser ut. Hur ser det ut med antalet elever

Läs mer

Revidering av delegationsordning för gymnasiesärskolan

Revidering av delegationsordning för gymnasiesärskolan BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-10-08 GN-2013/294.111 1 (2) HANDLÄGGARE Steen Hodin, Ann-Britt 08-53536082 Ann-Britt.Steen-Hodin@huddinge.se Gymnasienämnden

Läs mer

Skolan är till för ditt barn

Skolan är till för ditt barn Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Du är viktig Du

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Ämnesprov för grundskolan

Ämnesprov för grundskolan 2013-03-07 Ämnesprov för grundskolan Ämnesprov 2013 Kontroll av de resultat som registreras Exemplet nedan för Kemi i åk 6 säger att: 1. eleven kan få mellan 0 och 100 poäng på delprov A. Vidare ska läraren

Läs mer

Ansökan om godkännande och rätt till bidrag för en fristående förskoleklass och grundskola i Tranås kommun

Ansökan om godkännande och rätt till bidrag för en fristående förskoleklass och grundskola i Tranås kommun 1 (8) Ansökan om godkännande och rätt till bidrag för en fristående förskoleklass och grundskola i Tranås kommun Ansökan inkom den 20 januari 2004. Kompletteringar har inkommit den 13 april, den 25 maj,

Läs mer

Sveriges bästa skolkommun 2014

Sveriges bästa skolkommun 2014 2014-08-29 Lars Ullén Utredare Yrke och villkor Bakgrunds-PM Sveriges bästa skolkommun 2014 Att satsa på skolan är en oöverträffat god investering för framtiden. Genom att utse Sveriges bästa skolkommun

Läs mer

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända För unga 16 20 år Gymnasieskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Grundsär- och gymnasiesärskola

Läs mer

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN skolan Vi vet vart vi ska. Vi utvärderar, analyserar och förändrar. Utnyttja alla våra sinnen. Lär oss på olika sätt. Är tydliga! Gör våra elever medvetna om målen.

Läs mer

Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan. Motala kommun

Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan. Motala kommun Revisionsrapport Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan Motala kommun Eleonor Duvander Håkan Lindahl Innehållsförteckning Revisionell bedömning... 1 Bakgrund

Läs mer

Arbetsplan för skolenhet 2

Arbetsplan för skolenhet 2 UTBILDNINGSNÄMNDEN KÄRRTORPS GYMNASIUM NA TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR XDNRX SID 1 (7) 2012-10-30 Handläggare: Darko Krsek Telefon: 076 12 32 504 Arbetsplan för skolenhet 2 Inledning Skolenhet 2 består av: [NA]

Läs mer

Utbildningsfö rvaltningens fö rba ttringsplan 2015

Utbildningsfö rvaltningens fö rba ttringsplan 2015 Utbildningsfö rvaltningens fö rba ttringsplan 2015 2014-12-11 Prioriterade områden 1. Höjd kunskapsnivå och ökad likvärdighet Åtaganden: 1. Vi ska arbeta med ett ansvarstagande förhållningssätt 2. Åtgärder

Läs mer

Läxhjälp till alla barn i Linköpings skolor, svar på motion (S)

Läxhjälp till alla barn i Linköpings skolor, svar på motion (S) TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) 2014-02-04 Utbildningskontoret Dnr BOU 2013-309 Kathrin Hansson Dnr KS 2013-478 Barn- och ungdomsnämnden Läxhjälp till alla barn i Linköpings skolor, svar på motion (S) UTBILDNINGSKONTORETS

Läs mer

Kvalitetsarbete 2014/3

Kvalitetsarbete 2014/3 www.skola.ljungby.se Kvalitetsarbete 2014/3 Utveckling, lärande, kunskaper, betyg, bedömning Barn- och utbildningsnämnden 2014-12-01 Ansvariga för sammanställningen: Eva Jönsson, Hans Holmqvist, Nils-Göran

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014 Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI 1 Innehåll Inledning...3 Enhetens systematiska kvalitetsarbete...3 Styrdokument...3 Skollag och

Läs mer

Grund- och tilläggsbelopp höstterminen 2010

Grund- och tilläggsbelopp höstterminen 2010 27 maj 2011 1 (10) Grund- och tilläggsbelopp höstterminen 2010 Grundskolenämnden fastställer grund- och tilläggsbelopp. Beslutade belopp gäller för höstterminen 2010, och fastställdes 6 maj 2010, 37. Grundbeloppet

Läs mer

Antagning till Gymnasieskolan i Lund 2014/15

Antagning till Gymnasieskolan i Lund 2014/15 PM Antagning till Gymnasieskolan i Lund 2014/15 TIDSPLAN FÖR GYMNASIEVALET 2014 Januari Lösenord delas ut 15 januari webben öppnas för ansökan Februari April 15 februari sista dag för webbansökan 17 februari

Läs mer

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Innehåll Förord sid. 2 Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Begrepp sid. 5 Allmän handling sid. 5 Arbetsgång sid. 6 Handledning till omdömesblankett sid. 8 Omdömesblankett

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola 1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Remiss - Värdegrund för Huddinge kommun

Remiss - Värdegrund för Huddinge kommun BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2014-04-15 FSN-2014/92.119 1 (4) HANDLÄGGARE Tullgren, Elisabet 08-535 360 30 elisabet.tullgren@huddinge.se Förskolenämnden Remiss - Värdegrund för Huddinge kommun Förslag

Läs mer

Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola

Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola Malmö Stad Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola Inledning Barn som inte bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning,

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi

Utbildningspolitisk strategi Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-26 Mer kunskap bygger Sverige starkt Svensk utbildning ska hålla hög kvalitet och vara tillgänglig

Läs mer

BOKSLUT 2009 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. torsdag, 2010 mars 18

BOKSLUT 2009 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. torsdag, 2010 mars 18 BOKSLUT 2009 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Organisation Resultat Måluppfyllelse Kompetensutveckling God ekonomisk hushållning Likvärdighet IUP med skriftliga omdömen Nätverk Inspektioner Go BOKSLUT

Läs mer

1. Verksamhetens förutsättningar

1. Verksamhetens förutsättningar Grundskola Förskoleklass Fritidshem Resultatrapporten innehåller en värdering och analys av enhetens resultat kring kunskap och lärande samt resultat från brukarundersökningen. Resultatrapport för Habyskolan

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

5s0. 1. Tjänsteskrivelse,2ol3-o5-2o 2. Tertial r, zor3 UN VALLENTUNA KOMMUN. Verksamhetsuppfoljning 20L3, tertial 1 (UN 20t3.090) Ärendet i korthet

5s0. 1. Tjänsteskrivelse,2ol3-o5-2o 2. Tertial r, zor3 UN VALLENTUNA KOMMUN. Verksamhetsuppfoljning 20L3, tertial 1 (UN 20t3.090) Ärendet i korthet VALLENTUNA KOMMUN Utbildni ngsnämndens arbetsutskott Sa m ma nträdesprotokol I -06-04 6 (17) 5s0 Verksamhetsuppfoljning 20L3, tertial 1 (UN 20t3.090) Beslut Arbetsutskottet föreslår att: Utbildningsnämnden

Läs mer

Prologen kl. 18:00 Sluttid:19:45

Prologen kl. 18:00 Sluttid:19:45 MÖTESPROTOKOLL Mötesdatum Barn- o utbildningsnämndens au 2015-02-18 Plats och tid Beslutande ledamöter Prologen kl. 18:00 Sluttid:19:45 Lena Gerby (M), ordförande Göran Hellmalm (FP), vice ordförande Hanna

Läs mer

Beslut. efter tillsyn i Torsby kommun

Beslut. efter tillsyn i Torsby kommun Torsby kommun torsby.kommun@torsby.se efter tillsyn i Torsby kommun Skolinspektionen, Box 2320, 403 15 Göteborg, Besöksadress Kungsgatan 20 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 04 www.skolinspektionen.se

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Rapportens syfte och bakgrund... 4 Metoder... 5 Resultat vårterminen 2011... 6

Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Rapportens syfte och bakgrund... 4 Metoder... 5 Resultat vårterminen 2011... 6 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Rapportens syfte och bakgrund... 4 Metoder... 5 Uppgifter om resultaten i Malmö kommuns skolor... 5 Uppgifter om resultaten i fristående skolor i Malmö kommun...

Läs mer

Verksamhet. Styrtal 1 Meritvärde år 9 (Skolverket)

Verksamhet. Styrtal 1 Meritvärde år 9 (Skolverket) Verksamhetsberättelse Barn- och utbildningsnämnden Ordförande: Förvaltningschef: Krister Håkansson Ann-Christin Isaksson Verksamhet Ansvarsområde Förskoleverksamhet, pedagogisk omsorg, grundskola, förskoleklass,

Läs mer

Plan för intern kontroll 2015 för gymnasienämnden

Plan för intern kontroll 2015 för gymnasienämnden BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-10-13 GN-2014/400.601 1 (2) HANDLÄGGARE Rivelis, Marta Marta.Rivelis@huddinge.se Gymnasienämnden Plan för intern kontroll för

Läs mer

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958 Huvudmän inom skolväsendet 1 (10) Information om Matematiklyftet I detta dokument finns information om Matematiklyftet samt hur man som huvudman ska gå tillväga om man vill ansöka om statsbidrag för matematikhandledare

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Plan för intern kontroll 2015 för grundskolenämnden

Plan för intern kontroll 2015 för grundskolenämnden BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-10-13 GSN-2014/1600.601 1 (2) HANDLÄGGARE Carlsson, Artur Artur.Carlsson@huddinge.se Grundskolenämnden Plan för intern kontroll

Läs mer

Verksamhetsplan för. förskola skola

Verksamhetsplan för. förskola skola Verksamhetsplan för förskola skola Läsåret 2014-2015 2 Antistilla förskola skola Drivs av aktiebolaget Antistilla som är helägt av Stiftelsen Lagnövallen. Antistilla bedriver förskola för barn i åldrarna

Läs mer

Verksamhetsplan för Avesta centrala rektorsområde läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan för Avesta centrala rektorsområde läsåret 2013/2014 Verksamhetsplan för Avesta centrala rektorsområde läsåret 2013/2014 Avesta centrala rektorsområde omfattar Markusskolan, Bergsnässkolan samt fritidsverksamheten på båda skolorna. Skolledningen består av

Läs mer

Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete för kostverksamheten i grundskolan i Västerviks kommun

Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete för kostverksamheten i grundskolan i Västerviks kommun Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete för kostverksamheten i grundskolan i Västerviks kommun Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete av kostenverksamheten i grundskolan i Västerviks kommun Den

Läs mer

Verksamhetsplan Vimarskolan åk 7-9 2014/2015

Verksamhetsplan Vimarskolan åk 7-9 2014/2015 Tillsammans når vi toppen! Tre prioriterade utvecklingsområden för skolområde ÖST Höja måluppfyllelse och resultat Nationella prov Betyg Enkätresultat Elevhälsa VÄRDEGRUNDSARBETE Förebyggande arbete Samordna

Läs mer

UPPDRAGSPLAN 2015. Utbildningsnämnden

UPPDRAGSPLAN 2015. Utbildningsnämnden UPPDRAGSPLAN 2015 Utbildningsnämnden UN 2015/ 4661 Antagen av Utbildningsnämnden den 17 juni 2015 I enlighet med styrmodellen för Norrköpings kommun ska varje nämnd årligen ta fram en uppdragsplan. Uppdragsplanen

Läs mer

Budget 2014 samt plan för ekonomin åren 2015-2016 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET

Budget 2014 samt plan för ekonomin åren 2015-2016 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET Budget 2014 samt plan för ekonomin åren 2015-2016 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET VERKSAMHETERNA Externbudget Tkr Utfall 2012 Prognos 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Intäkter 46 058 47 634 45 384 45

Läs mer

Examenspremier till vissa lärare svar på remiss från utbildningsdepartementet

Examenspremier till vissa lärare svar på remiss från utbildningsdepartementet KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING 2014-08-27 KS-2014/897.609 1 (4) HANDLÄGGARE Björn Rosborg bjorn.rosborg@huddinge.se Kommunstyrelsen Examenspremier till vissa lärare svar på remiss från utbildningsdepartementet

Läs mer