Kulturanalys. - en metod för skolutveckling. Fördjupningsarbete i Rektorsprogrammet, Block 5. Öru, MHD, Hda HT2012/VT2013.

Transkript

1 Fördjupningsarbete i Rektorsprogrammet, Block 5 Öru, MHD, Hda HT2012/VT en metod för skolutveckling Monica Aspemyr Anna-Pia Ewerlöf

2 Innehållsförteckning sida 1. Inledning och problemformulering Kunskapsöversikt / tidigare forskning Berg Frirumsteori och kulturanalys Skolkultur Aktörsberedskap Skolan som institution och organisation Spelplansteori Scherp - Skolutveckling Hattie - Skolutveckling Skolinspektionen om skolforskning Metod och avgränsning på våra skolor på A-skolan -Anna-Pia Ewerlöf på B-skolan -Monica Aspemyr på C-skolan Gemensam slutdiskussion Hur fungerade kulturanalys som metod för att få fram utvecklingsområden på skolorna? Överensstämmer lärarnas bild av utvecklingsbehov med politikernas? Vilka möjligheter har vi som skolledare att utnyttja frirummet? Utvecklingsområden Källförteckning

3 1. Inledning och problemformulering Skolan har gått från att vara en centralt styrd verksamhet till att bli decentraliserad i och med kommunaliseringen och de reformer som följde. Pendeln har sedan slagit tillbaka till en ökad centralisering genom mer detaljerad lagstiftning och tillsyn (i form av skolinspektioner). Samtidigt vill kommunerna själva sätta prägel på sina skolor. Rektorer, lärare och övrig personal ska medverka i denna planering enligt Skollagens 4 kap. 3-6 som en led i det systematiska kvalitetsarbetet. (Skollagen 2010:800) Vi har valt att göra en kulturanalys på våra respektive skolor som examensarbete på Rektorsprogrammet. Dels vill vi hitta angelägna utvecklingsområden och dels vill vi undersöka hur friutrymmet på skolorna ser ut. Överensstämmer lärarnas bild av utvecklingsbehovet med politikernas? Vilket friutrymme har vi? Vilken möjlighet till skolutveckling har vi? 2. Kunskapsöversikt / tidigare forskning Vi kommer följande att redogöra för aktuell skolforskning och teoribildning kring skolutveckling. Framförallt kommer Bergs teori kring skolutveckling belysas och användas i våra undersökningar Berg Frirumsteori och kulturanalys Frirumsmodellen handlar om att hitta det handlingsutrymme eller frirum som är likvärdigt med möjligheten till skolutveckling. Frirummet finns inom de yttre gränserna för uppdragen t ex lagstiftning och huvudmannens krav(legalitetsperspektivet) och de inre gränserna eller skolkulturen vilket handlar om den egna personalens öppenhet för skolutveckling (legitimitetsperspektivet). Finns det en beredskap på skolan för att förändra? Genom att göra en kulturanalys kan vi försöka undersöka detta. (Berg 2000) Skolkultur Skolkultur kan generellt sett beskrivas som ett osynligt regelsystem som på ett informellt plan styr den pedagogiska och administrativa verksamhet som bedrivs inom en enskild skola (Berg 2000) Skolkulturer kan variera inom en skola och mellan skolor. Det är i princip omöjligt att genom en metod se en skolas alla kulturer då detta är mycket komplext. Kulturbegreppet är besläktat med begrepp som kollegialitet, yrkesetik, kåranda, atmosfär och skolkod. Varje begrepp fångar in skolkultur utifrån sitt perspektiv. Berg skriver även att det verkar finnas en generell yrkeskod hos lärarna t ex verkar det vara en generell strömning att samarbetsstödjande principer saknas i de flesta skolkoderna vilket tyder på att detta inte är en kontextberoende faktor utan snarare kan hänföras till begreppet kåranda för lärarna. (Berg 2000) Aktörsberedskap Utbildningsreformerna är ofta mångtydiga och svåra att implementera. Begreppet aktörsberedskap handlar om hur dessa reformer tas emot av de som är berörda t ex rektorer och lärare. Med aktörsberedskap menas kunskaper, färdigheter och förhållningssätt men också mottaglighet för förändringsarbete. (Berg 2000) 2

4 Implementering avser den process där det statliga uppdragen ligger till grund för skolors arbete. Under denna process utsätts uppdragen för samhällelig påverkan. Det innebär att uppdraget kan bli något annat i det slutliga vardagliga arbetet än vad som ursprungligen avsetts. Innehållet i uppdragen ska omsättas till en fungerande vardaglig uppgift, d.v.s. institutionell filtrering. (Berg 2011) Ett exempel på samhällelig påverkan kan t ex vara begränsningar i den kommunala ekonomin. Andra exempel kan vara den kompetens och de traditioner som finns på skolan och den sociala kontext som skolan verkar i. Detta kan leda till både ökat och minskat frirum för oss som skoledare. Skolverket och skolinspektionen följer upp detta för att inte allt för stora skillnader uppstår Skolan som institution och organisation Organisationer är de sammanslutningar genom vilka människor handlar och institutioner som de fastställda normer eller betingelser för handling som de har att följa. Skolan som institution kan definieras som en etablerad inrättning med traditioner som enligt Bernt Gustavsson kan ses som Frusna ideologier, d.v.s. etablerade värdebaser, t ex Den dolda läroplanen. (Berg 2000) Spelplansteori Berg skriver om olika spelplaner för skolan beroende på hur förhållandet mellan statsamhälle/skola sett ut. Under efterkrigstiden dominerade en spelplan som var helt regelstyrd och centraliserad. Skolledaren var i huvudsak resultatansvarig. Vid talets början talar han om en spelplan som var decentraliserad och målstyrd. Skolledaren var då i huvudsak verksamhetsansvarig och tämligen fri att utnyttja frirummet. Från slutet av 90-talet gäller en spelplan som i huvudsak är centralstyrd och resultatstyrd. Skolledaren idag är både resultat- och verksamhetsansvarig. Även regelstyrningen har ökat idag med den nya skollagen (Berg 2011) Scherp -Skolutveckling Scherp beskriver skolutveckling som en problemlösningsprocess som startar i upplevda vardagsproblem. Lärande handlar om att upptäcka och benämna dessa på ett meningsskapande sätt för att sedan försöka förstå. När lärare och rektorer beskriver vad som påverkar utveckling på skolan har den beskrivningen mycket lite gemensamt med det som framhålls på central nivå. Skolutveckling för lärarna grundar sig på problem de möter i vardagsarbetet snarare än att tolka mål i handlingsplaner. När vi genomför kulturanalyser på våra skolor grundar sig vår förhoppning att hitta utvecklingsområden utifrån detta bottom up-perspektiv. (Berg, Scherp, 2009). Det pedagogiska ledarskapet ses av många rektorer som något vid sidan av som en del bland alla andra uppgifter som måste genomföras. Scherp menar att det pedagogiska ledarskapet handlar om att hantera och leda den problemlösningsprocess som finns i det vardagliga arbetet. Rektor ska ta till vara de problem som dyker upp och se dem som en möjlighet och utgångspunkt för att prata utveckling. (Scherp, 2012) Hattie -Skolutveckling Hattie har i sina omfattande studier och analyser, presenterade i rapporten Visible Learning (Hattie, 2009), identifierat ett antal faktorer som på olika sätt påverkar inlärningen. Hattie har presenterat faktorerna efter det han kallar effektstorlek där t.ex. lärarnas förväntningar på och återkoppling till eleverna har en stor effekt på lärandet medan små grupper och huvudman har ganska ringa effekt. Sommarlov och 3

5 byte av skola har negativ inverkan på lärandet. Hattie påpekar att hans analys bygger på kvantitativ forskning som får ett värde för utvecklingsarbeten i den egna skolan först när man identifierat utgångsläget vilket vi har för avsikt att göra med hjälp av en kulturanalys Skolinspektionen om skolforskning Skolinspektionens rapport Framgång i undervisningen (2010) utmynnar i ett antal slutsatser utifrån skolforskning där lärarens roll betonas på samma sätt som i Hatties rapport. Även elevernas påverkansmöjligheter och kunskaper som utgångspunkt för undervisning framhålls. 3. Metod och avgränsning Vi har valt att använda oss av brevmetoden som är en beprövad metod för kvalitativa analyser av skolkulturer. Fördelarna med att använda brevmetoden är att den är relativt lätt att processa, ger en aktuell bild av verkligheten där vi annars som genomförare och skolledare skulle kunna påverka beskrivningarna. Breven är anonyma och har lämnats in i digital form. En av oss har valt att dela upp insamlingen i grupper. Nackdelarna med brevmetoden är att brevskrivarnas språkliga förmåga kan begränsa informationen och att vi inte kan ställa fördjupande och klargörande frågor. Tolkningen av breven kan försvåras och styras av att vi har en förförståelse för våra egna verksamheter. Å andra sidan är resultaten tänkta att vara start för utvecklingsarbete. I inledningsskedet gjorde vi en pilotundersökning där två på varje skola fick skriva brev för att testa frågan Skriv ned dina tankar om XXX-skolans utveckling idag och i framtiden. Efter pilotstudien bestämde vi även att breven skulle skrivas digitalt och vid ett gemensamt tillfälle vid en konferens (möjlighet fanns även vid ett uppsamlingstillfälle). Brevskrivandet föregicks även av en gemensam information kring syfte, teoretisk bakgrund och metod. Alla tydliggjorde att analysen skulle ligga till grund för utvecklingsarbete för att höja motivationen. I bearbetningen av breven delade vi in materialet i den 9-fältare som Berg föreslagit. Han delar in lärares kåranda i kvalitativa skalor som utgör tre dimensioner; samverkansdimensionen, planeringsdimensionen och förändringsdimensionen. Dessa dimensioner blir ledstjärnor i analysen av en skolas kultur. Den kvalitativa analysform visas i matrisen nedan. (Berg 2011) Egna arbetssituationen Skolans verksamhet i stort Rektors- o skolledningrollen Samverkansdimension Planeringsdimension Förändringsdimension Efter att indelningen slutförts har vi samlat ihop alla utsagorna från en ruta för att hitta mönster. Dessa mönstergivande utsagor redovisas i våra analyser nedan. För att materialet ska vara hanterbart begränsar vi oss genom att redogöra för de större mönstren i analysen. Det innebär att resultatet inte redovisas i 9-fältaren. 4

6 4. på våra skolor Under denna rubrik kommer vi att presentera undersökningarna som genomförts på respektive skola vilka benämns A-, B- och C-skolan på A-skolan Anna-Pia Ewerlöf I min kulturanalys, på en kommunal 6-9 skola, har 42 lärare skrivit brev. Jag har valt ut fem områden som har dominerat i breven, bildat mönster. Jag har även valt att inte dela in denna resultatredovisning i niofältaren utan presenterar materialet i dessa områden då bilden blev tydligare. 1. Attityder en sammanslagning av olika beskrivningar av A-skolan och där vi befinner oss mer allmänt. Sammantaget har ca 48 utsagor sorterats in i denna grupp och jag redogör för de dominerande trådarna. 2. Att arbeta tillsammans i ämnesgrupper och ämnesövergripande hela 42 utsagor rör specifikt detta område. 3. Stress och ökad administration 21 av utsagorna beskriver stress på olika sätt och 17 tar upp den ökade administrativa bördan. 4. Specialundervisning 18 utsagor berör detta område 5. IT 16 utsagor har beskrivit vad som saknas och vad man vill ha gällande IT. Direktcitatet beskriver i många fall tydligt vad läraren vill ha sagt och därför har jag valt att låta dessa tala i hög utsträckning. De kan användas för fortsatt diskussion i arbetslagen och/eller i andra grupper på skolan. Dessutom är mitt skrivutrymme begränsat i denna uppgift. Attityder De flesta uttrycker en positiv syn på A-skolan och arbetet här. Ändå jobbar vi och studerar på en allmänt bra skola, med goda relationer personal/personal emellan, elever/personal emellan samt med en mycket god elevvård. När det gäller värderingsgrunden, tycker jag vi har kommit långt. Vi har rutiner kring elevvård, engagerade lärare, och arbetet ger resultat (25). Till nästa läsår omorganiseras skolan från att ha varit en 6-9-skola till att bli en 7-9- skola. Det innebär neddragning av verksamheten i första skede men detta beskrivs som en positiv förändring i breven även om det är tråkigt att några kollegor måste sluta. Någon tycker att det är Bra att få bort mellanstadiestämpeln, som har vilat över skolan de senaste åren (118). Någon annan tycker att skolledningen ska ta tillfället i akt och bryta upp gamla arbetslag och låta nya ledare komma fram i samband med denna omorganisation (52). I några av breven beskrivs A-skolan som en organisation som inte utvecklas i nog utsträckning men anger olika orsaker till detta. På A-skolan arbetas det som det ska på en skola, elever, föräldrar, ledning och regering är nöjda. Elever har höga betyg och goda kunskaper i alla ämnen. Inget flum! De flesta lärare jobbar bakom stängda dörrar och alla är experter för sig. Det finns ett behov att förklara hur mycket och hur bra man arbetar/är I det här uppstår naturligtvis smågrupperingar, som mellan sig bygger upp någon slags vi och de känsla. (16). 5

7 Jag tycker att det är svårt med förändringar på A-skolan. Min analys är att skolan är så pass välfungerande att förändring inte är nödvändig därför får man heller inte heller så mycket gehör för förändringar (147). Det finns ytterligare utsagor som uttrycker att de vill att skolledningen tydligare ska prioritera och avgränsa mål och arbetsuppgifter (83,85,86,89). En annan lärare skriver En stöttande administration menar jag en som insett att de är där för att i stor utsträckning underlätta för lärarna (och eleverna) att utföra sitt jobb. En självklarhet kan tyckas men så är inte alltid fallet idag (2). Jag kan se två utvecklingsfrågor i citaten ovan. Den ena handlar om utvecklad kontra utveckling. Är A-skolan en utvecklad organisation men inte en skola i utveckling? Det kan bli många spännande diskussioner i kollegiet kring detta. Den andra handlar om spänningen mellan att skolledningen tydligt styr och synen på skolledning som bara en stöttande funktion till lärarnas arbete med andra ord det osynliga kontraktet. Existerar det osynliga kontraktet på A-skolan? Det vore olyckligt eftersom rektor som förste handläggare tillhör den regelstyrda skolan. Idag har rektor krav på sig att fungera som pedagogisk ledare och ge verksamheten en riktning, vilket också är en förutsättning för att utnyttja ett frirum (Berg 2011). Det finns även andra utsagor som jag sorterat in under attityder som jag vill avsluta med att citera. De rör viljan att skolan ska arbeta med och engagera oss i värdegrundsfrågor i högre utsträckning, både när det gäller innehåll i undervisningen och rutiner för att underlätta arbetet med lärarnas sociala uppdrag. Den stora utmaningen inför framtiden är att arbeta för större öppenhet gentemot annat och andra i samhället. Att jobba på attitydförändringar vad gäller fördomar, rasism och annat baserat på okunskap (107). Alla lärare skulle på sitt schema lägga in en rundvandring varje dag i skolans samtliga allmänna utrymmen såsom korridorer och uppehållsrum. På så sätt vandrar lärare runt och kan upptäcka både mobbning och förstörelse omedelbart (67). Dessa uttrycker en vilja att ta fostransuppdraget på större allvar men det finns också en utsaga som beskriver att vi borde ha personal som tar hand om rastvaktande/aktiviteter och t ex snöbollskastning (99) och en annan som konstaterar att framtiden ser mörk ut när det gäller struktur, förhållningsregler och vett och etikett(8). Att arbeta tillsammans i ämnesgrupper och ämnesövergripande. Många utsagor beskriver en önskan om ökat samarbete kring undervisningen. Av dessa vill den största gruppen ha ett ämnesövergripande samarbete, endast fem utsagor beskriver tydligt en önskan om ett samarbete inom ämnet t ex För att kunna tillämpa likvärdig bedömning behöver lärare inom ämnet samarbeta (42). När det gäller önskan att arbeta ämnesövergripande skriver flera om att det skulle vara arbets- och tidsbesparande på olika sätt. 6

8 Jag tror att vi måste börja jobba mellan ämnena för att hinna med det centrala innehållet Att vi sitter ensamma på vår kammare om vi gör idag blir på sikt helt ohållbart tror jag. Och väldigt omodernt (41). En annan och roligare utmaning är hur vi ska lösa tidsbristen i förhållande till det centrala innehållet i alla ämnen. Som jag ser det blir vi plötsligt tvungna att arbeta ämnesövergripande, något som jag har längtat efter Bara att få ha lektioner tillsammans med kollegor kommer att innebära ett lyft och en utveckling! (45). Några beskriver att denna utveckling påbörjats men vill samarbeta ännu mer. Under senare år har en förnyelse av personalgruppen inneburit att skolan fått lite nya idéer om hur man kan undervisa på ett för Äppelviksskolan mindre traditionsbundet sätt. Yngre lärare med yngre och friare synsätt kan påverka gamla uvar att förhoppningsvis tänka i något vidare banor. Det skulle vara roligt att kunna se en utveckling där samarbete verkligen innebär samarbete mellan klasser och lärare. Gärna under innevarande läsår. (18). Några av utsagorna uttrycker även att skolledningen kan förbättra förutsättningarna för samarbete. Att det inte förkommer särskilt mycket ämnesövergripande arbete beror på tradition, men också organisation. Det är inte något man lyfter från skolledningen (12). För att möjliggöra ämnesövergripande arbete måste arbetslagsarbetet och arbetslagsmötena ändra karaktär. Skolledningen behöver styra upp det (46). Stress och ökad administration 21 av utsagorna beskriver en stressad arbetssituation och 17 av utsagorna beskriver problem med en ökad administration. När det gäller administrationen talar utsagorna ofta om den tunga dokumentationen. En önskan är att arbetsbördan för lärarna kommer att minska, men troligtvis blir det inte så. Nu går alldeles för mycket tid till administrativa uppgifter. Kraven utifrån ökar, är otydliga och under ständig förändring. Självklart blir undervisningen lidande då många lärare, däribland jag, känner att jag inte hinner lägga ner den tid jag skulle vilja på planering av min undervisning (136). Det finns också, som redan nämnts ovan en vilja att skolledningen ska prioritera tydligare men någon utsaga skriver även Jag tror att man lätt kan övertolka det yttre, juridiska ramverket med extraarbete som följd, när man kanske lika gärna kan ha en tillfälligt mer liberal, avlastande syn på åtminstone delar av innehållet i väntan på tydligare praxis (141). När det gäller utsagor kring stress beskrivs detta på olika sätt. Många beskriver att orsakerna handlar om krav och prestationsångest. 7

9 Vi lider också av ett duktighetssyndrom, tävlingsmomentet finns där under ytan. Onödig energi går åt. Vi behöver arbeta mer tillsammans och för att göra det krävs det styrning uppifrån (88). Högpresterande elever och högpresterande lärare. Både elever och lärare känner sig periodvis stressade över det hårda tempot och prestationsångest förekommer (58). En del personal är inte nöjd med hur skolledningen angriper stressproblemet medan andra anser att skolledningen gör ett bra arbete. Jag hoppas på en skola där personalen och eleverna upplever mindre stress. Där ledningen ser hur mycket deras personal verkligen jobbar och hur mycket tid de lägger ner för att få undervisningen intressant och rolig för eleverna (55). Ledningen på skolan är ett skäl till att A-skolan är en trivsam arbetsplats. Som lärare blir du respektfullt behandlad. Man blir lyssnad på och tillåts känna att man är en viktig person, som bidrar till det som är gott för eleverna. Det är avgörande för att försöka lite till (7). Några utsagor tar upp den stress som skapas av lärarna själva och drabbar eleverna. Betygshysterin är en realitet som finns på denna skola och som inte dämpas av att många lärare proppar in prov och uppgifter i slutet av terminen och hotar med att just det provet är viktigt (97). Specialundervisning Skolans specialundervisning har nämnts i 18 utsagor. Vi har i flera skolinspektioner fått mycket bra kritik för vår specialundervisning. I många utsagor beskriver lärarna att det fungerar bra. Skolan har även en mycket väl fungerande specialundervisning, vilket har inneburit att elever når bra resultat som de kanske inte skulle ha gjort om de gått på andra skolor (22). I andra utsagor problematiserar man och vill se en utveckling på området. Det uttrycks en oro kring att de svagaste eleverna slås ut med de ökade kraven i de nya styrdokumenten och att lärarna inte anpassar sitt arbete för dessa elever. Jag vet att viljan att stötta och förstå elever i behov av särskilt stöd är stor bland de undervisande lärarna. Men när kraven på eleverna höjs, och till viss del förändras, samtidigt som arbetsbördan på lärarna ökar i och med de ökade dokumentationskraven och de nya bedömningsmetoderna är risken stor att det slår hårt mot redan ganska utsatta elever på skolan. Utan diskussion och utvecklande av gemensamma strategier för träning och stöd i klassrummen, kan vi på sikt skapa elever i behov av särskilt stöd och en återgång till att det enda sättet att stötta dessa elever är genom särskiljande lösningar (48). 8

10 det är varje enskild lärares ansvar att se till att alla elever är med och att det inte bara konstateras att eleven inte klarar kursen och sedan blir specialpedagogens/ speciallärarens ansvar. (135). Någon tycker även att skolledningen behöver förändra sin syn på specialpedagogik. Jag upplever att den pedagogiska ledningen på A-skolan gör skillnad på pedagogisk utveckling och specialpedagogisk utveckling vilket är allvarligt! (145). IT Det finns det 16 utsagor som handlar om att man vill se en bättre utveckling gällande IT på skolan. Nästan alla har gått PIM-utbildning, de flesta salar är utrustade med teamboard alternativt projektor med dator och man vill arbeta med IT i undervisningen. Ett stort problem är tillgången på väl fungerande elevdatorer. Vi behöver ipad och bärbara minidatorer för att underlätta dokumentationen Vi behöver enkelt kunna genomföra flipped classroom, förmedla länkar och exempel på arbeten i olika nivåer, visa planeringar och bedömningsformer (154). Vi är en framåt skola, men vi har inte de ekonomiska resurser som behövs för t ex fler datorer. Sakta börjar saker ta form, med t ex strömmande media, med tillgänglig dator i klassrummet (de flesta) men lite känns det som om vi ligger efter, och vi inte kan styra det (130). Sammanfattande reflektion Frågan är om A-skolan är en lärande organisation med förmåga att upptäcka och utnyttja sitt tillgängliga handlingsutrymme (frirum). Den bild vi har av oss själva är att det är högt i tak och att skolledningen och lärarna har ett stort ömsesidigt förtroende för varandra. Utifrån denna analys skulle jag vilja nyansera bilden. A- skolan ligger i ett studiemotiverat upptagningsområde. Tillgången på elever är mycket god. Det är viktigt att vara duktig både som elev och lärare. Kraven är ömsesidigt höga och lärarna värnar om att hålla en hög nivå i ämnesundervisningen vilket visar sig i resultaten, både betygsmässigt och hur eleverna sedan klarar sig på gymnasiet. Många av lärarna har fortbildat sig på universitetsnivå för att hänga med i utveckling av ämnen eller specialpedagogik. Lärarna upplever att arbetsbördan har ökat, då framförallt det man kallar administration och de upplever att det drabbar den tid de istället skulle vilja använda till att utveckla sin undervisning. Detta skapar stress och stör de arbetsformer som finns. Det finns ett ganska utbrett samarbete inom ämnena men nu ser man att för att klara av sitt uppdrag måste det till en förändring/utveckling det finns ett stort behov av ämnesövergripande samarbeten. Med tanke på den ganska starka ämneskultur som har funnits var detta ganska oväntat. Att detta inte har skett och att skolledningen inte har drivit i denna riktning kan av ett antal upplevas som om ingen utveckling sker. Det finns även i många utsagor en önskan om att skolledningen ska bli tydligare i sin styrning av verksamheten t.ex. just när det gäller ämnesövergripande arbetsformer, krav på mer ansvar hos lärarna när det gäller elever i behov och att se till att lärarna får förutsättningar att utnyttja IT för nya arbetssätt. 9

11 Utifrån detta resonemang skulle jag tolka det som att viljan och förmågan att lära av varandra är stor och att skolledningen måste ge förutsättningar för lärarna att arbeta fram nya arbetsformer t ex ämnesövergripande projekt/teman. Aktörberedskapen är relativt god och det finns ett frirum att erövra på B-skolan Monica Aspemyr Jag är rektor på en kommunal 7-9 skola på en liten ort. På skolan går 360 elever som undervisas av 39 lärare. en bygger på brev som den pedagogiska personalen skrev under konferenstid Jag har under analysen använt mig av ovanstående 9-rutssystem där jag funnit ett antal ämnen som återkommer. Dessa har jag plockat ut och behandlat nedan i form av mönstergivande utsagor. Jag har valt ut fyra teman som återkommit i flertalet brev. Utsagorna kommer från olika brev och är numrerade: (xxx). De fyra teman jag har valt ut är: värdegrund stöd till elever arbetsbelastningen/ det egna arbetet samarbete Värdegrund Från breven kan man utläsa att de allra flesta trivs bra på B-skolan som man beskriver som en bra arbetsplats med trevliga kolleger och elever. Det finns ett engagemang och driv och en vilja att göra sitt bästa för att eleverna ska nå sina mål. Klimatet beskrivs som öppet och lätt att som ny komma in i gruppen. Man tar hand om varandra och man tillåts att vara den man är. Börjar med att slå fast att jag tycker att B-skolan är en mycket bra skola med bra ledning och bra pedagoger. (221) Det är trevligt att komma till A-skolan, min arbetsplats. (273) Några märker dock av en förändring under senare år. Kanske beror den på ett allt tuffare tempo eller att en del av ens gamla förtrogna har slutat. Det hänvisas också till att olika intressen kan vara en orsak. Jag upplever en viss skiktning bland personalen som jag inte tidigare sett. Morgonbordet i personalrummet har kanske högre status? Detta är dock bara en känsla. (15) I några av breven beskrivs ett hårdnande klimat bland eleverna som till viss del förklaras av en samhällsutveckling men som inte blir mindre oroande för det. En vilja att försöka komma till rätta med detta framkommer i de brev som detta tas upp. Bland annat pekat många på att slopandet av pedagogiska måltider har fråntagit elever och lärare en mötesplats. Avståndet mellan elever och lärare skulle då krympa och i förlängningen skulle det gynna skolarbetet. (188) Åter andra beskriver skolreglerna som ett ämne till förtret då de följs olika av olika lärare. Har vi en regel ska väl alla följa den. I annat fall blir vissa av oss i personalen sedda som tjatmostrar och andra för kompisar. (250) 10

12 En revidering av regler efterlyses i flera brev där man också funderar över om några av reglerna rent av är förlegade t.ex. den om mobiltelefoner. En diskussion om hur man istället använder mobilerna efterfrågas. En balanserad användning av mobiler och faktiskt musik kan vara mycket fruktsamt. I mobilen finns kalender, skrivmöjligheter, kamera. Sen finns det en massa skit som absolut inte hör hemma i skolan men det är en annan fråga. (213) Stöd till elever I många av breven framkommer en oro över att vi inte ger alla elever det stöd de behöver. Många pekar på att vi får fler från mellanstadiet utan de kunskaper som man kan förvänta sig utifrån läroplanen. Vi bör verka för att man även på tidigare stadier än högstadiet kartlägger och sätter in åtgärder för framförallt läs- och skrivproblem. (106) Om vi sedan får elever till skolan som har godkänt från mellanstadier så kan det bara bli bättre. (202) I flera brev skriver man att specialundervisning inte längre finns. Fler elever tycks få en diagnos men det finns inte tillräckliga åtgärder för att stötta eleven på det sätt som rekommenderas i återkopplingen. Jag tror att man måste tänka till hur man ska hjälpa dessa elever på bästa sätt, för problemen finns även om pengarna saknas (193) Svenskämnet tas upp som särskilt eftersatt och här finns starka önskemål om en förändring i resursutlägg inför kommande läsår. Hur denna förändring ska se ut finns olika mening om. Några menar att det måste finnas en special dit man kan skicka elever för svenskstöd andra menar istället att mindre klasser generellt skulle kunna vara en väg att gå. I nuläget finns det tyvärr inga resurser i form av specialpedagoger så som det fanns tidigare. Då kunde vi skicka elever till XX för lästräning eller när YY arbetade kunde hon gå in och ta hand om vissa grupper I nuläget ska vi ordna allt detta i klassrummet. (255) När det gäller undervisningen i svenska i årskurs sju tycker jag att vi ska vara tre svensklärare på två klasser. (27) Behovet av utveckling av undervisningen för våra nykomna elever framkommer tydligt i många av breven. Det gäller svenska men även modersmålsundervisningen. Dessutom tar flera brev upp behovet av att arbeta mer med tolerans och integration. Prioriterat är att vi kommer till rätta med SVA-undervisningen. Våra elever ligger ofta på en kognitivt högre nivå än vad deras språk räcker till. (23) Vi måste arbeta mer integrerat med SVA-eleverna för att förebygga motsättningar. (25) Alternativ till den vanliga undervisningen framkommer som ett behov i flera brev. Några få elever når vi inte i den ordinarie organisationen och här saknar många någon annan form av verksamhet lik den som fanns under en tidigare period. Jag saknar dessutom ZZ. Det kryllar av elever som skulle behöva jobba tillsammans på ett sådant sätt som erbjöds i hans grupp. (282) 11

13 Arbetsbelastningen/det egna arbetet I nästan alla brev framkommer att man upplever att arbetsbelastningen har ökat under senare år. Implementeringen av Lgr-11 har tagit mycket tid och kraft och är inte klar. Mycket arbete återstår både för enskild lärare och för skolan i stort. Det som tynger mest tycks vara dokumentationen av till synes meningslösa saker. Just nu finns en skörhet, inbillar jag mig, hos personal pga. av den ansträngning och tidsugeri som funnits och finns i Lgr11 s implementering. Därför måste skolutveckling vara av mycket konkret karaktär. (218) Det måste vara skolledningens mål att hålla dokumentation på en rimlig nivå och skulle jag önska även vara olydiga. (113) Ett ständigt bollande med ÅP, uppföljningar och möten anser jag inte är till elevernas bästa. Det slukar alltför mycket energi och jag tappar lusten för jobbet. (102) Förutom den ökade dokumentationen tar man i flera brev upp önskemål om ny organisation där det finns möjlighet till olika stöd för t.ex. mentorskap/klassföreståndarskap. Man beskriver olika klasser/grupper som olika tunga och menar att resurserna skulle kunna fördelas mer utifrån faktisk arbetsbelastning. I skolans tjänstefördelning finns mycket kvar av det gamla usksystemet. Kanske kan man komma åt fördelningen av arbetsbördan på annat sätt? Ett nytänkande efterfrågas på området. Jag tycker att om man som klassföreståndare har en klass som kräver mer kraft på olika sätt skulle han/hon på t.ex. mindre undervisningstid för att kunna lägga in mentorstid eller träffa föräldrar och elever extra. (258) B-skolan har under de senaste fyra-fem året fått kraftigt minskade resurser vilket naturligtvis bidrar till känslan av ökade krav. Stora behov av datorer och projektorer i klassrummen har fått stå tillbaka under de stora besparingar som kommunen gjort under Under 2012 utrustades samtliga klassrum med projektorer och all lärarpersonal fick en egen arbetsdator. Det roligaste som hänt den här terminen är att alla har fått en dator. (136) Ytterligare faktorer som tas upp i flertalet brev är skolans fysiska status. Den är byggd på 1960-talet med de bildningsideal som då rådde och har sedan rustats en gång i början av nittiotalet. Skolan är både väldigt sliten och dåligt anpassad till dagens lärande. Många ger uttryck för att inte anses värda en fin arbetsmiljö av kommunens politiker. Man känner sig inte värderad för sin insats. man borde vara värd fräscha lokaler och hela böcker, typ. (215) Viss optimism dyker upp i några av breven då bildningsnämndens politiker nu börjat tala om att bygga en helt ny högstadieskola. Samarbete Arbetet med Lgr-11 verkar ha aktualiserat behovet av och längtan efter ämnesövergripande arbete och temaarbeten. I många av breven har önskemål kring samplanering inom och mellan ämnesgrupperna kommit fram. Man ser tidsvinster för både elever och lärare då många av målen kan hänföras till flera ämnen. Eleverna skulle öva upp ett större helhetstänk och vi skulle förhoppningsvis kunna vinna tid 12

14 Överhuvudtaget kan man av breven utläsa ett ökat behov av samarbete. Att besöka varandras klassrum och få tid för utbyte av goda idéer är andra tecken på det. Forum för och fortbildning i att göra gemensamma LPP och sambedömning efterfrågas. Skulle vilja att skolledningen bestämmer hur skolans LPP-er ska se ut och vad de ska innehålla. Om vi samplanerade och gjorde gemensamma LPP-er skulle vi inte bara lätta på arbetsbördan, vi skulle dessutom ge eleverna en mer jämlik skolgång. För att lyckas med ambitionen att samarbeta pekar man i några av breven på att kanske tjänstefördelning och schemaläggning behöver förnyas. Ibland så är schemat och salsfördelningen ett hinder för samarbete. Sammanfattande reflektion Metoden att använda kulturanalys för att finna utvecklingsområden på B-skolan har fungerat ganska väl. Vi har gemensamt funnit det frirum som vi har. Resultaten kommer att ligga till grund för kommande skolutveckling vid min skola. Jag ämnar då använda ett större material vid min redovisning tillbaka till kollegiet men lämnar det tillsvidare och ovan har jag endast tagit med de stora mönstergivande utsagorna som jag identifierat från breven. Jag finner att viljan till och förståelsen för behovet av förändring finns hos min engagerade personal, d.v.s. aktörberedskapen kan anses som god. Att finna utgångsläget för att sedan bedriva skolutveckling ser jag som mycket värdefullt för mig som skolledare. Jag tror, som bl. a. Scherp och Hattie, att det ger bättre förutsättningar för en hållbar skolutveckling om man grundar den i det upplevt behövda. B-skolan beskrivs i breven som en öppen arbetsplats. De tre första förbättringsområdena var ganska väntade för mig. Skolan är en traditionell högstadieskola med ämneslärare som alla har behörighet. Under senare år har man talat mycket om samarbete inom ämnesgrupperna och lite om ämnesövergripande arbete. Därför blir jag något överraskad av att så många beskrivit detta i sina brev. Kanske är det ändå så att utifrån den nya läroplanen får vi ett annat utgångsläge och därmed ser man andra behov då det gäller utveckling. Jag fann att analysen med hjälp av rutsystemet var intressant men också svår. Många av utsagorna tycks passa in på flera ställen. Dock hjälpte metoden mig att strukturera breven så att gemensamt viktiga teman blev lätt synliga. Jag valde sedan att sätta samman utsagor i grupper som jag färgmarkerade för ökad tydlighet. Om möjligheten hade funnits att följa upp breven med djupare intervjuer tror jag att fler viktiga nyanser kommit mig till del. Jag tror emellertid att det är svårt att för mig som chef utföra sådana intervjuer liksom det till viss del kan vara svårt att objektivt strukturera breven då det är svårt att bortse från en viss förförståelse på C-skolan Jag är rektor på en kommunal gymnasieskola där jag bla ansvarar för gymnasiesärskolan, där jag har för avsikt att genomföra kulturanalysen på. I metodavsnittet beskrevs att en av oss rektorer delat upp personalen i två grupper, då det inom särskolans verksamhet finns assistenter och lärare och det skulle vara intressant att se om deras uppfattning kring den kultur som råder och utvecklingsarbete skiljer sig åt. Jag har därför uppmanat min personal att i det anonyma brevet skriva om de är assistent eller lärare. 13

15 Totalt är det 21 brev som skrivits varav, 5 personer ej uppgett om de har anställning som assistent eller lärare. Jag har numrerat breven och benämnt breven som lärare skrivit med L, assistenter A och de som ej uppgett sin funktion benämns AL. Nedan redovisas ett urval av de mönsterbildande utsagorna i olika teman. Det blir en sammanfattning av det material som framkom i breven, då det var omfattande och avgränsning krävdes. Jag har utifrån Bergs matris/niofältare delat in breven. Jag har funnit fyra återkommande temata; samarbete/förhållningssätt planering/undervisning information handledning/stöd De två första temata var mest frekvent förekommande. I de utsagor som följer ligger fokus på de utvecklingsområden som breven belyser. Jag har valt att presentera resultatet under de fyra temata som var de mest förekommande. Samarbete / förhållningssätt Jag valde att skriva rubriken samarbete / förhållningssätt, då jag kan se att dessa två hänger ihop. Många brev tar upp det bristande samarbetet mellan programmen och belyser vilka konsekvenser det får. Flera tar också upp det förhållningssätt som personalen har. Man tar bla upp synen på elever, värdegrunden, vilken syn vi har på varandra och hur personalen agerar utifrån deras värdegrund och förhållningssätt. Några skriver att, Ett större samarbete mellan SIV/SSP skulle gagna både elever och personal. Om vi ska kunna få våra elever att förstå att vi har samma värde oavsett vilket handikapp vi har, så måste denna grundsyn finnas även bland all personal. Vi, personal, måste bygga ett gemensamt förhållningssätt för att denna inställning ska öka bland eleverna. A2 Fler elevaktiviteter ihop skulle gynna vi-känslan. Dessutom för att få en insikt och förståelse i elevernas olika lärande samt vad olika personaluppdraget innebär på de båda programmen. Det skulle också underlätta när personal är borta/sjuk om vi i befintlig verksamhet har personal som kan klasserna och de olika uppdragen. AL4 Förhållningssätt: samsyn, hur passar eleven in inte om. Elevers möjligheter idag. L1 Samarbetet behöver utvecklas på flera plan både inom skolan men också med externa aktörer, exempelvis den dagliga verksamheten och praktikplatser. Ett flertal lärare lyfter att Det behövs ett samarbete med arbetslivet, men hur ska det förbättras? L5 skolan ska vara mer arbetsrelaterad än skolrelaterad. Fokus tänker jag ska ligga på förberedelse att flytta hemifrån och komma ut i någon form av sysselsättning. Stor 14

16 vikt bör läggas på att eleverna kommer ut i praktik och får testa olika yrken. AL1 Flera lyfter också vikten av våra pedagogiska konferenser som är ett forum för samarbete mellan programmen, personalgrupperna, ämnen mm. Dom pedagogiska träffarna med varierande innehåll är guld värda där personalen får träffa varandra i mindre grupper där ofta diskussionerna blir positiva i ett gott samtalsklimat. Mera sådana tillfällen och ha gärna med specialpedagog och kurator. AL3 Upplevelsen av att man inte tar tillvara på den gemensamma planeringstid som finns i form av den avstämningstid som frigjordes inför detta läsår. Var den bra? Synpunkter framkommer att det är för personalens skull, men hur påverkar det eleverna i form av att de inte har rast samtidigt som övriga elever som någon skriver att det vill ha. Den schemaändring som gjordes inför lå12/13 på SIV är slarvigt hanterad, personal uträttar egna ärenden. Används inte effektivt. Olika uppfattningar i kollegiet kring den ändrade sluttiden. Eleverna vill ha rast när SSP eleverna har rast. Upplever inte att det gagnar eleverna. L2 Några utsagor belyser att vi har fokus på det som inte fungerar och ifrågasätter personalens förhållningssätt. Vi behöver se det vi har istället för att fokusera på det som inte fungerar. Flera brev tar upp att det finns en negativ attityd och att det finns en oflexibilitet bland viss personal. Att personal påverkar varandra negativt och inte är professionella. Måste få bort korridorprat och tyckande i korridorerna. Det finns en vilja att det ska vara ett tillåtande klimat i arbetslagen, och en önskan om att man ska våga tycka annorlunda och att det är ok att ifrågasätta, och att alla ska känna sig trygga i att våga ställa en motfråga. Några upplever att det är mycket kackel och gnäll samt att vissa gör en höna av en fjäder. En lärare skriver följande Ickeflexibel personal som har svårt för förändringar. Jag har förståelse för att vissa elever kan behöva en tydlig struktur för att fungera optimalt, men en lärare kan omöjligen vara i behov av en ultimat arbetssituation, för att kunna genomföra sina arbetsuppgifter. Att jobba med människor, kanske framförallt på särskolan, innebär ju att du behöver förmågan att jobba med det du har. Ibland kan jag tycka att vissa gör en höna av en fjäder. L6 Man klarar inte av att vara professionell i flera avseenden, negativ attityd smittar av sig vilket gör att ny personals handlande inte alltid ses med blida ögon. Vi behöver arbeta mera med att bli trygga i att våga vara uppriktiga mot varandra samt att ta emot åsikter och kritik på ett professionellt sätt. Våga ta upp, ifrågasätta och diskutera känsliga ämnen både runt oss som personal och våra elever. Måste få bort tyckande i korridorerna. AL4 15

17 Planering/undervisning Under denna rubrik framkommer ett mönster av en önskan att undervisningen är mer praktisk och kopplad till verkligheten. Hur planerar lärarna undervisningen för exempelvis en mer praktisk matematik, hur kan detta möjliggöras? Jag skulle vilja se mer av vardagligt lärande, t ex praktisk matte, möjlighet att träna på att åka buss och tåg, självständigt beställa och betala på café, planera och städa en lägenhet. A5 undervisningen behöver vara mer kopplad till verkligheten. Vi måste ännu mer utgå ifrån vad eleverna behöver ha med sig när de lämnar gymnasiet. Givetvis styrs detta till viss del av styrdokument men jag är övertygad om att det med tid till planering och omorganisation går att göra undervisningen mindre klassrumsbunden och mer omvärldsorienterad. AL5 Hur vi bedömer våra elever och vad och hur undervisningen ska se ut är återkommande i breven. Här efterlyses ett utbyte mellan personalen där man kan ta tillvara på varandras erfarenheter och idéer. Samordning av kurser och bedömning för lärande anser jag dock är ett utvecklingsområde. L9 Tydliggöra målen och ha en gemensam grund med värderingar och vad vi ska lägga krutet på i undervisningen. dela med oss av pedagogiska tankar om upplägg och innehåll? Hur gör du? Så här gör jag likaså när det gäller vår gemensamma värdegrund. Alla dessa saker kan ske vid regelbundna inplanerade tillfällen/träffar/konferenser. AL4 Planeringen kring elevernas APL/APU behöver ses över, det finns behov av att tydligare sammankoppla det till undervisningen. Jag funderar kring om vi använder vår kompetens och material optimalt? Breven andas att det finns ett utvecklingsbehov inom fler områden. tydligare medvetenhet och koppling till gällande styrdokument såsom programmål och kursplaner i de olika undervisningsaktiviteterna. APL och APU behöver bli mer sammankopplat till den undervisning eleverna ges i skolan. Vi har ju till och med ett eget läromedel för APU och praktik. Det behöver dock synliggöras mer för att det ska användas mer aktivt. L9 Information Vad gäller information inom särskolan utkristalliseras två informationsområden i breven. Det ena berör informationen kring elever bl.a. vid överlämnande från grundskolan till gymnasieskolan. Jag skulle vilja ha ett närmre samarbete med de högstadieskolor som vi tar emot elever ifrån. Detta för att det ska bli en så smidig överlämning som möjligt, eleverna blir placerade i rätt klass från början och att viktig information inte försvinner vi byte till gymnasieskola. AL1 16

18 Det andra informationsområdet berör information till nyanställd. När ny personal kommer in i verksamheten är det viktigt att denne får information om elever för att på bästa sätt möta dem. Det finns också frågetecken kring vem som ansvarar för olika delar av information. En personal beskriver det så här Det vore bra med någon slags rutin vad gäller introduktion för nyanställda. Det har under hösten blivit en del snack kring vem som förväntas göra vad osv. L6 Några belyser bristen av information kring eleverna när ny personal kommer in i verksamheten. Det finns också förslag till lösning med hjälp av ett faddersystem. När det kommer ny personal att det borde finnas någon typ av faddersystem. A6 Handledning/stöd I flera av breven framkommer det att det finns ett behov av att få stöd från elevhälsoteamet eller någon utifrån som kan handleda dem. Med tanke på den sociala problematik en del av de elever har som studerar på SSP, är det mycket viktigt att det även i framtiden finns goda möjligheter till kontakt och samarbete med stödteamet. AL2 Personalen belyser att det ibland kan vara svårt att möta särskolans elever och vårdnadshavare. Bl.a. kan det gälla elevens sociala situation. Många av våra ungdomar kommer från hem där stödet från föräldrar inte alltid är starkt. Det vore bra om personalen kunde få handledning kring dem. A5 En lärare skriver att handledning saknas och några assistenter skriver att de får regelbunden handledning, men det vore bra om man kunde få handledning kring enskilda elever. Sammanfattande reflektion För min och personalens del följde denna kulturanalys som ett led i vårt gemensamma utvecklingsarbete utifrån den medarbetarenkät som genomfördes under föregående läsår. en blev ett verktyg, en metod för att borra djupare och fånga upp varje enskild personals tankar och funderingar kring vår verksamhet. Generellt har utsagorna i breven framhållit att man trivs på sin arbetsplats och att C- skolan under de senaste åren utvecklats inom många områden. Det framkommer en bild av att man är stolt över sin verksamhet och att det finns ett engagemang för att utveckla den. Det framkommer skillnader och likheter mellan mina personalgrupper vad gäller utvecklingsområden. Det som är mer förekommande i lärarnas brev är samarbete/förhållningssätt och undervisning i form av infärgning av de teoretiska ämnena i de praktiska. 17

19 I assistenternas brev var det också fokus på undervisningen men mer på den praktiska träningen för eleven och att eleverna inte klarar av teori utan behöver lära i ett socialt sammanhang. Resultatet som framkommit av denna analys kommer ligga till grund för ett fortsatt utvecklingsarbete eller som Blossing (2009) skulle uttryckt det, skolförbättring. Vilket frirum finns på min skola? Utifrån Bergs (2011) spelplansteori elipsen har jag och min personal vaskat fram vårt frirum och med hjälp av kulturanalysen identifierat vad vi behöver utveckla utifrån var vi befinner oss i nuläget, som Hattie (2009) och Scherp (2009) menar är en viktig parameter för skolutveckling. Min bild är att det finns en vilja att förbättra och genom kulturanalysen har det framkommit fyra utvecklingsområden som vi nu kommer arbeta vidare med. Min bedömning är att det finns en tämligen god aktörsberedskap. Personalen har vid flertalet tillfällen nyfiket frågat kring resultatet av kulturanalysen och jag får en bild av att de är välvilligt inställda till att jobba vidare med dessa förbättringsområden. 5. Gemensam slutdiskussion Vi kommer i den följande slutdiskussionen utgå ifrån och försöka ge svar på de frågor som vi ställde inledningsvis Hur fungerade kulturanalys som metod för att få fram utvecklingsområden på skolorna? På alla tre skolorna kunde vi hitta ett antal utvecklingsområden, en del redan kända men i några fall nya och oväntade områden. Det fanns fler likheter på de kommunala högstadieskolorna än mot den kommunala gymnasiesärskolan. en fungerade bra för att hitta mönster i verksamheterna och därmed en grund för utveckling. Nio-fältaren fungerade bra som start vid sorteringen av utsagorna i breven men för att tydligt se det som var mönsterbildande var vi tvungna att sortera utsagorna ännu en gång med hjälp av överstrykningspennor där varje tema fick en egen färg. En brist kan vara att vår förförståelse av verksamheten kan påverka sorteringen men trots det kan vi inte förbise att vissa teman framträder tydligare än andra i breven Överensstämmer lärarnas bild av utvecklingsbehov med politikernas? Här finns inte ett entydigt svar. Politikerna har tryckt på ett ökat dokumentationskrav i olika delar av skolans verksamhet. Lärarna upplever att den ökade administrationen, till följd av detta krav, ökar arbetsbördan utan att den i motsvarande grad ger en ökad måluppfyllelse. Många lärare uttrycker att undervisningen och måluppfyllelsen istället blir sämre. De har inte tid att förbereda och utveckla den egna undervisningen. De känner sig inte delaktiga i det som kommer som pålagor uppifrån. Förändringar i personalens arbetsvillkor innebär ofta att rådande organisation och arbetsfördelning inte fungerar enligt tidigare etablerade mönster och/eller att inlärda roller, maktrelationer, gränser och normer inte upplevs som ändamålsenliga. (Berg, Scherp, 2009). När detta sker uppstår ett behov i verksamheten av skolutveckling, i skolans hela verksamhet och vardagsarbetets alla delar. Skolutveckling ur ett bottom up-perspektiv som berör och engagerar. Vi tycker oss kunna hitta exempel på detta i våra kulturanalyser. För att klara av den högre arbetsbördan och bibehålla kvalitet i undervisningen vill man arbeta ämnesintegrerat. Oron över att elever med särskilda 18

20 behov ska slås ut av de högre kraven i styrdokumenten leder till en vilja att utveckla all pedagogik. I dessa två exempel överensstämmer lärarnas vardagsproblem som grund för skolutveckling med politikernas viljeinriktning. 5.3.Vilka möjligheter har vi som skolledare att utnyttja frirummet? Vi har inte i vårt arbete redogjort för den yttre gränsen i frirumsmodellen, d.v.s. inte gjort någon dokumentanalys. Däremot har vi diskuterat detta under arbetets gång. Hur påverkas rektor av den dubbla styrningen från kommun och stat? Rektor ska som pedagogisk ledare enligt den nya skollagen, dvs. staten, ha mer fokus på elevens lärande och kunskapsinhämtning än på traditionell administration och förvaltning. Kommunen kräver dock att rektor ska ta ansvar för ekonomi, personaladministrativa uppgifter, att marknadsföra sin skola mm. (Berg, 2012). Risken är att rektor utifrån politikernas krav blir förvaltande och administrativ chef snarare än pedagogisk ledare. För att kunna utnyttja frirummet behöver rektor lägga mer kraft på det pedagogiska ledarskapet. Vi måste hitta en bra balans. Lite anmärkningsvärt är att endast ett fåtal har efterfrågat klassrumsbesök av rektor då flera forskare belyser att rektors pedagogiska ledarskap är starkt kopplat till klassrumsbesök. Genom kulturanalyserna har vi hittat mönstergivande teman på våra skolor som till viss del definierar de inre gränserna. Vår intention har inte heller varit att hitta en fullständig bild av de inre gränserna. Det är dessutom knappast möjligt med en metod. Däremot har vi genom metoden hittat utvecklingsområden. Det finns även en stark vilja att utvecklas och samarbeta, både hos personal och hos skolledning Utvecklingsområden Vi kan se flera gemensamma utvecklingsområden trots skillnader i geografiska och socioekonomiska områden, olika politiska styren och skolformer. Det kan bero på den gemensamma centrala styrningen men också att det finns en kåranda inom skolan. 1. Man vill minska de administrativa arbetsuppgifterna till förmån för att utveckla den egna undervisningen. Här har det hänt en del i februari Utbildningsministern har tagit till sig kritiken kring lärarnas ökade administrativa arbetsbörda och kommer att lägga ett förslag kring hur denna ska minskas (skriftliga omdömen och IUP tas bort i åk 6-9, och skrivs bara en gång per år i de yngre årskurserna). 2. Breven uttrycker en stark vilja till ökat samarbete på olika sätt, främst är det ämnesövergripande arbete som man vill utveckla. På gymnasiesärskolan vill man även hitta arbetsmetoder som har mer praktiska inslag och är mer vardagsanknuten. 3. Värdegrundsarbete i form av gemensamt förhållningssätt, t ex kring regler, trygghet och mångfald. 4. Utveckla undervisning av elever i behov av särskilt stöd på olika sätt och som riskerar att slås ut av de nya högre kraven i styrdokumenten. Avslutningsvis tycker vi alla tre att det här arbetet har varit givande. Vi har tagit med de större mönstergivande temata men det finns mer att undersöka. Det är nu arbetet börjar på skolorna och det ska bli spännande att erövra frirummet. Det tänker vi göra fler gånger! 19