Depression - symtom. Depression. Depression. Depression DIAGNOSTIK. Inte en utan många olika sjukdomar ICD-10 DSM-IV MADRS HAM-D. Dystymi.

Transkript

1 Depression Depression - symtom Nedstämdhet Ångest Anhedoni - anestesia dolorosa Depressivt tankeinnehåll Skuldkänslor Hopplöshetstankar Självmordstankar Kognitiva svårigheter Koncentrationsproblem Minnesstörningar Ambivalens - obeslutsamhet Oföretagsamhet - Psykomotorisk hämning - Stupor Sömnstörning, aptitförlust, viktnedgång Kroppslig värk Depression DIAGNOSTIK klassifikation ICD-10 DSM-IV bedömning av svårighetsgrad MADRS HAM-D Depression Inte en utan många olika sjukdomar Melankoli Dystymi Egentlig depression Post partum-depression Årstidsbunden depression

2 DSM-systemets uppbyggnad - operationellt - ateoretiskt Man Kvinna >180 cm <=180 cm Olika sorters depressioner (DSM) Egentlig depression Enstaka episod: (Lätt/medelsvår/svår utan eller med psykotiska drag) Katatona drag Melankoliska drag Atypiska drag Postpartum debut Partiell eller full remission-kronisk Recidiverande depression Longitudinellt förlopp specificerat (full remission/partiell remission mellan episoderna) Årstidsbunden depression Dystymi Lätt depression Recidiverande kortvariga depressioner Egentlig depression enligt DSM IV A. Minst fem av följande symtom har förekommit under samma tvåveckorsperiod. Detta har inneburit en förändring av personens tillstånd. Minst ett av symtomen (1) nedstämdhet eller (2) minskat intresse eller glädje måste föreligga. Obs: Inkludera ej symtom som uppenbart beror på somatisk sjukdom/skada eller på stämningsinkongruenta vanföreställningar eller hallucinationer. 1. Nedstämdhet under större delen av dagen, så gott som dagligen, vilket bekräftas antingen av personen själv (t.ex. känner sig ledsen eller t.o.m.) eller av andra (t.ex. ser ut att vilja gråta). Obs: Hos barn och ungdomar kan irritabilitet förekomma. 2. Klart minskat intresse för eller minskad glädje av alla eller nästan alla aktiviteter under större delen av dagen, så gott som dagligen (vilket bekräftas antingen av personen själv eller av andra). Egentlig depression enligt DSM IV, forts 3. Betydandeviktnedgång (utan att avsiktligt banta) eller viktuppgång (t.ex.mer än fem procentig förändring av kropps- vikten under en månad), eller minskad alternativt ökad aptit nästan dagligen. Obs: Ta också med i beräkningen om förväntad viktökning hos barn uteblivit. 4. Sömnstörning (för lite eller för mycket sömn nästan varje natt) 5. Psykomotorisk agitation eller hämning så gott som dagligen (observerbar för omgivningen och inte enbart en subjektiv upplevelse av rastlöshet eller tröghet). 6. Svaghetskänsla eller brist på energi så gott som dagligen. 7. Känslor av värdelöshet eller överdrivna eller obefogade skuldkänslor (vilka kan ha vanföreställningskaraktär) nästan dagligen (inte enbart självförebråelser eller skuldkänslor över att vara sjuk). 8. Minskad tanke- eller koncentrationsförmåga eller obeslutsamhet så gott som dagligen (vilket bekräftas antingen av personen själv eller av andra). 9. Återkommande tankar på döden (inte enbart rädsla för att dö), återkommande självmordstankar utan någon särskild plan, gjort självmordsförsök eller har planerat för självmord.

3 Egentlig depression enligt DSM IV, forts B. Symtomen uppfyller inte kriterierna för blandepisod mani/depression. C. Symtomen orsakar kliniskt signifikant lidande eller försämrad funktion i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden. D. Symtomen beror inte på direkta fysiologiska effekter av någon substans (t.ex. missbruksdrog, medicinering) eller av somatisk sjukdom/skada (t.ex. hypotyroidism). E. Symtomen förklaras inte bättre med sorgereaktion, dvs. den depressiva symtomatologin har varat längre än två månader efter en närståendes bortgång eller karaktäriseras av påtaglig funktionsförsämring, sjuklig upptagenhet av känslor av värdelöshet, självmordstankar, psykotiska symtom eller psykomotorisk hämning. Vitalsymtom, hypothalamiska symtom Viktförlust/Anorexi Hyposalivation Förstoppning Nedsatt tårsekretion Sömnstörning Dygnsvariation Sexuella störningar (sänkt libido) Depressiv episod med melankoliska drag (DSM) Somatiska symtom (ICD) Endera av: Förlust av glädje över alla eller nästan alla aktiviteter Avsaknad av reaktion för vanligen angenäma stimuli Minst 3 av följande: Distinkt kvalitet på depressionen Depressionen regelbundet värre på morgonen Tidigt uppvaknande (minst 2 tim tidigare än vanligt) Markant psykomotorisk hämning/agitation Starkt minskad aptit eller viktminskning Starkt överdriven eller inadekvat skuldkänsla Atypiska drag Lättar upp vid positiva händelser Minst två av följande: Signifikant viktökning ökad aptit Hypersomni "blytyngdkänsla" i armar och ben socialt fobiska och sensitiva drag habituellt

4 Postpartum-depression Inom 4 veckor efter förlossningen Drabbar drygt 10% av nyförlösta kvinnor. Kan även drabba fäderna. Suicidrisk och risk för utvidgat suicid. Ej ovanligt med PMS Känslighet för växlingar i gonadhormoner? Dystymi Diagnosen dystymi sätts när en patient har varit nedstämd nästan varje dag under minst två år. Barn och ungdomar kan istället vara irritabla och tidsgränsen för dessa grupper är ett år. Den drabbade personen ska dessutom ha minst två av följande symptom: ökad eller minskad aptit ökat eller minskat sömnbehov trötthet mindervärdeskänslor koncentrationssvårigheter och svårigheter att fatta beslut hopplöshetskänsla Kronisk depression Kriterierna för egentlig depressiv episod har varit uppfyllda oavbrutet under de senaste två åren. Årstidsbunden depression A) Regelbundet återkommande depressioner vid en särskild tid på året. B) Regelbundet tillfrisknande vid en särskild tid på året. C) Två årstidsbundna depressiva episoder de senaste två åren. D) Under hela livet har betydligt fler årstidsbundna än icke årstidsbunda depressiva episoder förekommit.

5 Depression hos äldre Risken att insjukna ökar med ålder. När vi blir äldre minskar halterna av signalsubstanser i hjärnan. Vaskulär demens. Yttre påfrestningar, till exempel när någon anhörig dör, ensamhet, ekonomiska problem eller missbruk. Kroppslig sjukdom. Brist på näringsämnen. Många äldre blir utan hjälp. Viktigt att anhöriga och vårdpersonal är uppmärksamma. Depression hos äldre Symtom Samma som hos yngre Äldre personer drabbas oftare av fler kroppsliga symtom vid depression. stark trötthet huvudvärk yrsel andfåddhet hjärtklappning smärtor i muskler, leder, rygg, mage, tarmar och hjärta. Vid depression och demens kan flera symtom vara lika. Depression hos unga Samma som hos vuxna, men Frånvaro av viktökning Irritabilitet räcker/räknas som nedstämdhet Somatisk samsjuklighet Hjärt-kärlsjukdom Cancer Metabola syndromet Infektioner Malabsorbtion Sömnapné Parkinsons sjukdom MS Kroniska smärttillstånd Steroidbehandling P-piller

6 Psykiatrisk samsjuklighet PMS Ångestsjukdom Tvångsyndrom AD/HD Ätstörning Demens Missbruk Psykossjukdom Emotionellt instabil personlighetsstörning Differentialdiagnostik Diabetes Hypotyreos-Hypertyreos, Hypoparatyreos-Hyperparatyreos Malignitet (t.ex. pankreastumor, lungcancer) Vitamin B12 / folsyrebrist Demens Mb Parkinson (obehandlad) Wilsons sjukdom MS Hjärntumör Orsaker hypoteser Monoaminhypotesen MAO-hämmare ökar mängden monoaminer 5HT och NA-återupptagshämmare ökar mängden monoaminer Man har inte funnit något enkelt samband mellan mängderna monoaminer och depression. Tryptofan-depletion ger depression hos dem som svarat på serotonerga antidepressiva Nedbrytningsprodukt för serotonin LÅG 5-HIAA korrellerar dock till suicidalitet - särskilt till våldsamma suicid

7 Inflammation i hjärnan? Sickness behaviour - många likheter till depression Koncentrationssvårigheter Uttröttbarhet (fatigue) Socialt undandragande Nedstämdhet Minskad aptit Ökat sömnbehov Cytokiner givna i samband med cancerbehandling ledde till depression Förhöjda nivåer av interleukin 6 i likvor vid suicidförsök Neurogenesis hypotheis of depression Neurogenesis Anti-depressant treatment Electroconvulsive stimulation Antidepressant drugs Physical exercise Environmental enrichment Neurogenesis Pro-depressant treatment Psychosocial stress Maternal separation Treatment with glucocorticoids Chronic alcohol XRAYS Santarelli et al, Science, 2003 Fluoxetine - reduced latency to feed in novel environment - stimulated neurogenesis Localized hippocampal irradiation inhibited both fluoxetine-inducecd neurogenesis and the antidepressant effect of fluoxetine Minskad hjärnvolym vid depression Prefrontala kortex Amygdala Hippokampus The cortisol hypothesis High levels of glucocorticoid receptors in hippocampus Steroid therapy can induce depression Hippocampal atrophy in depression and in Cushing s disease Raised cortisol levels in many depressed patients especially in melancholia

8 Stress-induced changes Psychosocial stress & glucocorticoids cause dendritic atrophies :-( Går depression i arv? Studier på enäggstvillingar har visat: Depression: 37% konkordans 63% miljö Manodepressiv sjukdom: 85 % konkordans Gene X Environment 5-HTT-polymorphism Influence of life stress on depression: moderation by a polymorphism in the 5-HTT gene. Caspi et al, Science 2003 Avshalom Caspi ession analyses estimating the association between number of ges 21 and 26 years) and depression outcomes at age 26 as a ong the 146 s/s homozygotes, 43 (29%), 37 (25%), 28 (19%), 15 bers experienced zero, one, two, three, and four or more stressful 435 s/l heterozygotes, 141 (32%), 101 (23%), 76 (17%), 49 (11%), one, two, three, and four or more stressful events. Among the %), 57 (21%), 26 (10%), and 29 (11%) experienced zero, one, essful events. (A) Self-reports of depression symptoms. The main ct not conditional on other variables) was marginally significant, P 0.06), the main effect of stressful life events was significant P 0.001), and the interaction between 5-HTTLPR and life events 0.89, SE 0.37, t 2.39, P 0.02). The interaction showed on self-reports of depression symptoms was stronger among 2.52, SE 0.66, t 3.82, P among s/s homozygotes, 5.02, P among s/l heterozygotes) than among l/l 0.43, t 1.79, P 0.08). (B) Probability of major depressive TTLPR was not significant (b 0.15, SE 0.14, z 1.07, P nts was significant (b 0.37, SE 0.06, z 5.99, P 0.001), and direction (b 0.19, SE 0.10, z 1.91, P 0.056). Life events epression among s carriers (b 0.52, SE 0.16, z 3.28, P, and b 0.39, SE 0.09, z 4.24, P among s/l l/l homozygotes (b 0.16, SE 0.13, z 1.18, P 0.24). (C) r attempt. The main effect of 5-HTTLPR was not significant (b 0.99), the main effect of life events was significant (b 0.51, SE the G E interaction was in the predicted direction (b 0.39,. Life events predicted suicide ideation or attempt among s carriers P 0.09 among s/s homozygotes, and b 0.91, SE 0.25, z rozygotes) but not among l/l homozygotes (b 0.13, SE 0.26, ant reports of depression. The main effect of 5-HTTLPR was not, t 0.98, P 0.33), the main effect of life events was significant, P 0.001), and the G E was in the predicted direction (b 0.01). The effect of life events on depression was stronger among t 5.23, P among s/s homozygotes, and b 0.17, SE Fig. 2. Results of regression analysis estimating the association between childhood maltreatment (between the ages of 3 and 11 years) and adult depression (ages 18 to 26), as a function of 5-HTT genotype. Among the 147 s/s homozygotes, 92 (63%), 39 (27%), and 16 (11%) study members were in the no maltreatment, probable maltreatment, and severe maltreatment groups, respectively. Among the 435 s/l heterozygotes, 286 (66%), 116 (27%), and 33 (8%) were in the no, probable, and severe maltreatment groups. Among the 265 l/l homozygotes, 172 (65%), 69 (26%), and 24 (9%) were in the no, probable, and severe maltreatment groups. The main effect of 5-HTTLPR was not significant (b 0.14, SE 0.11, z 1.33, P 0.19), the main effect of childhood maltreatment was significant (b 0.30, SE 0.10, z 3.04, P 0.002), and the G E interaction was in the predicted direction (b 0.33, SE 0.16, z 2.01, P 0.05). The interaction showed that childhood stress predicted adult depression only among individuals carrying an s allele (b 0.60, SE 0.26, z 2.31, P 0.02 among s/s homozygotes, and b 0.45, SE 0.16, z 2.83, P 0.01 among s/l heterozyotes) and not among l/l homozygotes (b 0.01, SE 0.21, z 0.01, P 0.99). HTTLPR and childhood maltreatment that occurred during the first decade of life (16, 25). Consistent with the G E hypothesis, the longitudinal prediction from childhood maltreatment to adult depression was significantly moderated by 5-HTTLPR (table S3). The interaction showed (P 0.05) that childhood maltreatment predicted adult depression only among individuals carrying an s allele but not among l/l homozygotes (Fig. 2). We previously showed that variations in the gene encoding the neurotransmitter-metabolizing enzyme monoamine oxidase A Downloaded from on September 22, 2011