1. Egentlig depression enligt ICD (International Classification of Diseases)
|
|
- Per-Olof Vikström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Carina Svensson 1. Egentlig depression enligt ICD (International Classification of Diseases) För diagnosen lindrig egentlig depression krävs: a. att minst två av symtomen nedstämdhet, energifattigdom och minskad aktivitet dominerar under den senaste två veckors perioden. b. att detta inte kan förklaras av annan kroppslig eller psykisk störning, samt c. att minst ett av följande symtom också förekommer, eller totalt minst fyra symtom från a och c. förlust av självförtroende och självuppskattning överdriven eller obefogad självkritik och nedvärderingar av sig själv. återkommande tankar på död eller självmord, och all slags självskadande beteende upplevd nedsättning av förmågan till tankeverksamhet och koncentration, med vankelmod och beslutsångest. förändrad psykomotorisk aktivitet med antingen minskad rörlighet eller agitation vid alla slags sömproblem ökad eller minskad matlust med medföljande effekt på vikten. ICD skiljer på olika grader av egentlig depression: Måttlig depression: Anses föreligga när kriterierna för lindrig depression är uppfyllda och minst sex av symtomen från a och c förekommer. Patienten är nu så påverkad att dagliga sysslor är svåra att genomföras. Svår egentlig depression: Föreligger när alla tre symtomen från a och minst fem från c förekommer. Patienten är nu nså handikappad av depressionen att dagliga sysslor är omöjliga att genomföras. Dessutom färgas dagen (och natten) ofta av starka självförebråelser och till och med självmordstankar. Kroppsliga symtom är ofta klart noterbara. ICD-10 är ett diagnostiskt system som har utvecklats av Världshälsoorganisationen (WHO) ICD-10 är godkänt av Socialstyrelsen och används på många platser inom den svenska psykiatrin. 2. Egentlig depression med melankoli Följande kriterier beskrivs i DSM-IV för att möjliggöra diagnos av egentlig depression med melankoli: 1. Under depressionsepisoden uppträder åtminstone ett av följande två symtom: a. förmågan att känna lust eller glädje har i stort sätt försvunnit. b. reagerar inte ens tillfälligt på valigt positivt stimuli 2. Minst tre av följande symtom uppträder: a. nedstämdhet har distinkt kvalitet (skiljer sig från exempelvis sorg)
2 b. nedstämdheten är värst på morgonen. c. tidigt uppvaknade ( och omöjligt att somna om) d. psykomotorisk hämning eller agitation som är avsevärd e. betydande aptitlöshet och/eller viktminskning f. obefogade eller överdrivna skuldkänslor DSM-IV är ett klassificeringssystem, som läkare världen över använder för att ställa diagnoser. Den innehåller en rad kriterier och går under benämningen DSM-IV. (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, four edition). 3. Faktorer som leder till utbrändhet om de enskilt eller i kombination är tillräckligt starka. (enligt Maslach och Leiter 1999) För stor arbetsbelastning: när kraven överstiger de tillgängliga resurserna, och när vila och återhämtning inte är möjlig i tillräcklig utsträckning, då uppstår en av grundförutsättningarna för utbrändhet, nämligen utmattning. Bristande egenkontroll: detta kan gälla både själva arbetet, men också kontakterna med andra människor och den egna möjligheten att påverka. Bristande erkänsla: när arbetsinsatsen upplevs som betydligt större än det gensvar, uppskattning och erkänsla som medarbetare och chefer erbjuder. Bristande gemenskap på arbetsplatsen: detta inkluderar även en avsaknad av socialt stöd från medarbetare och chefer och en känsla av att vara ensam eller utlämnad. Orättvis behandling: när andra på ar betsplatsen får fördelar eller erkänsla som inte vilar på en saklig grund utan upplevs som orättvis. Värderingskonflikter: om arbetsgivare och arbetstagare har i grunden olika värderingsgrunder, exempelvis vad gäller hur människor behandlas eller hur arbetet ska utföras, kan denna konflikt till personen bli utbränd. 4. Socialstyrelsens förslag 2003 till diagnostiska kriterier för Utmattningssyndrom respektive tillägg med utmattningssyndrom. A. Fysiska och psykiska symtom på utmattning under minst två veckor. Symtomen har utvecklats till följd av en eller flera identifierbara stressfaktorer som förelegat under minst sex månader. B. Påtaglig brist på psykisk energi dominerar bilden, vilket visar sig i minskad företagsamhet, minskad uthållighet eller förlängd återhämtnings tid i samband med psykisk belastning. C. Minst fyra av följande symtom har förelegat i stort sett varje dag under samma två veckors period: 1. Koncentrationssvårigheter eller minnesstörning.
3 2. Påtaglig nedsatt förmåga att hantera krav eller utföra saker under tidspress. 3. Känslomässig labilitet eller irritabilitet. 4. Sömnstörning. 5. Påtaglig kroppslig svaghet eller uttröttbarhet. 6. Fysisk symtom såsom värk, bröstsmärtor, hjärtklappning, mag- och tarmbesvär, yrsel och ljudkänslighet. D. Symtomen orsakar kliniskt signifikant lidande eller försämrad funktion i arbetet, socialt eller i andra viktiga avseenden. E. Beror ej på direkta fysiologiska effekter av någon substans (inte pga. drogmissbruk eller medicinering)eller någon somatisk sjukdom/skada (tex. diabetes, infektionssjukdom) F. Om kriterierna för egentlig depression, dystymi eller generaliserat ångestsyndrom samtidigt är uppfyllda anges utmattningssyndrom endast som tilläggspecifikation till den aktuella diagnosen. Specificerar om: Med depressiva symtom ( fyller ej kriterierna för egentlig depression eller dystymi) Med ångestsymtom ( fyller ej kriterierna för generaliserat ångestsyndrom) Med blandad ångestdepressiv symtombild. Med akut symtomdebut. Med kopplingar till påfrestningar i arbetslivet. Specifikation som tillägg vid egentlig depression, dystymi och generaliserat ångestsyndrom: Med utmattningssyndrom A. en eller flera identifierbara stressfaktorer som förelegat under minst sex månader. Det finns ett samband i tid mellan påfrestningarna och tillkomsten av symtomen enligt kriterium B och C. B. Påtaglig brist på psykisk energi eller uthållighet dominerar bilden. C. Minst fyra av följande symtom har funnits i stort sett varje dag under minst två veckor: 1. Koncentrationssvårigheter eller minnesstörningar. 2. Påtagligt nedsatt förmåga att hantera krav eller utföra saker under tidspress. 3. Känslomässig labilitet eller irritabilitet. 4. Sömnstörning. 5. Påtaglig kroppslig svaghet eller uttröttbarhet. 6. Fysiska symtom såsom värk, bröstsmärtor, hjärtklappning, mag- och tarmbesvär, yrsel och ljudkänslighet. 5. Förebygga sömnproblem enligt American Sleep Disorder Association samt Buckwroth and Dishman 2002.
4 Undvik konsumtion av koffein 3-4 timmar innan sänggåendet. Sluta röka Undvika alkoholhaltiga drycker 4-6 timmar innan sänggåendet. Regelbunden motion befrämjar sömnen, för vissa människor kan motion dock motion innan läggdags ge motverkande effekt. Minst 6 timmar motionsfritid innan läggdags rekommenderas. Ett mörkt, tyst och komfortabelt sovrum är viktigt. Undvik större måltider omedelbart innan sänggåendet. Mjölkprodukter och lättare snacks kan dock vara positiva Försök endast sova när du känner dig sömnig. Vakna alltid vid en viss tid på morgonen och gå upp snarast möjligt. Använd sovrummet endast för sömn (och sex) Undvik tupplurar under dagtid. 6. Identifikation för träningsberoende enligt Grove och Zillman Ökad träningstolerans (det krävs allt större mängd träning för att uppnå positiva effekter) Abstinensbesvär (ett missat pass ger upphov till ångest/oro, nedstämdhet aggression, skuldkänslor och kroppsliga symtom). Överdriven tids investering (träningen upptar merparten av den vakna tiden, även när personen inte är aktiv tänker han/hon på aktiviteten) Allt annat är oviktigt (träningen prioriteras på bekostnad av allt annat inklusive familj, vänner och arbete). Negativa effekter (akuta eller överbelastningsskador, nedsatt immunförsvar och andra negativa effekter av för mycket träning i kombination med dålig återhämtning uppstår). Bortseende från de negativa effekterna (trots att personen är medveten om den överdrivna träningens negativa konsekvenser kan han/hon inte sluta, träningsbeteendet har blivit tvångsmässigt). 7. Copingstrategier Enligt Lazarus och Folkman 1984 finns det fyra copingstrategier för att hantera (bemästra) stressfulla situationer. Problemfokuserad coping - Strategier som direkt försöker lösa eller minimera den stressfyllda situationen. Systematisk problemlösning.// Skapa en handlingsplan och sedan följa den. Agera kraftfull.// Stå för egna åsikter och respektera andras. Söka aktivt socialt stöd // Söka hjälp eller stöd från personer som aktivt kan bidra till att stressen minskar. Emotionsfokuserad coping - Strategier för att minimera fysiska och mentala effekter av stressen.
5 Avslappning// Öva sig att använda avslappningstekniker. Motion// Fysiskt aktivera sig för genom detta minska stressens negativa effekter. Be en bön till högre makt// Söka spirituellt stöd och tröst hos högre makt. Omdefinierande coping - Strategier som förändrar upplevelsen av problemet. Kognitiv omstrukturering förändra negativa tankar eller minskar optimala men automatiska reaktionsmönster. Stärka självförtroendet. // Hitta vägar som öka tilltron till att situationen är hanterbar och går at bemästra. Undvikande copingstrategier.- Strategier som verkar distraherande. Ignorerande Vägrar att tänka på problem eller låtsas som om det ens inte existerar. Flyktbeteende. Strategier som innebär att annat ockuperar tankarna, som överdriven mat konsumtion, rökning, sprit eller andra droger. 8. Hälsosam livsstil 11 faktorer som bidrar till hälsa och välbefinnande enligt Cobin m.fl Regelbunden fysisk aktivet (minst tre men helst fler pass i veckan) Väl sammansatt kost (kontrollerad fetthalt, innehållande fiber och vitaminer) Stresshantering (känna igen och hantera stressfulla situationer) Undvikande av destruktiva beteende (rökning, överdriven alkoholkonsumtion) Säker sex ( använda kondom, ej sex med okända) Aktivt säkerhetsbeteende (medveten om riskfaktorer, genomtänkt strategi för att minska risker, defensiv körstil) Behärska först hjälpen (andning, blödning, chock) God personlig hygien (duscha, använda tvål, bakterier dödande medel vid behov). Söka och följa medicinska råd (regelbundna hälsokontroller, följa läkares ordination vid sjukdom). Vara informerad konsument (undvik farliga och ohälsosamma produkter). Bidra till att skydda miljön (återvinning, ekologiskt miljötänkande). 9. WHO s och Världsbankens DALY-mått (Disability Adjustged Life Years, Murray och Lopez 1996) ger en presentation om uppfattningen om vilka sjukdomar som betyder mest ur perspektivet funktionsförlorade levnadsår. DALY-måttet används även för att rangordna de sjukdomar som kostar samhället mest pengar och den enskilde mest lidande. Enligt Wasserman 2003b ser följande DALY s i Världen ut, för båda könen, i alla åldrar: År 1990 sjukdom/skada År 2020 sjukdom/skada 1. Infektioner i de nedre luftvägarna 1. Ischemiska hjärtsjukdomar tex. lunginflammation. tex. hjärtinfarkt 2. Diarrésjukdomar 2. Egentlig depression 3. Perinatala sjukdomar/dödsfall 3. Trafikolyckor
6 4. Egentlig depression 4. Cerebrovaskulära sjukdomar tex. slaganfall(stroke) 5. Ischemiska hjärtsjukdomar 5. Kroniska obstruktiva lungsjukdomar 10. Motionsfaktorer som påverkar positiv sinnestämning och ökar efterlevnaden. Enligt Berger 1996, Berger och Motl Turner m.fl Följande rekommendationer anses viktiga för att maximera chansen att påverka sinnestämningen positivt och öka efterlevnaden. Att aktiviteten upplevs som rolig. Att den är lätt att planera in och enkel att genomför utan vare sig dyr utrustning eller andra speciella förutsättningar. Att aktiviteten är enkel och förutsägbar (tex. promenader, jogging, löpning) Att den mestadels består av aerobiskt muskelarbete som ger upphov till rytmisk andning. Forskningsresultat visar dock att även styrkeinriktad motion kan vara väl så effektiv som konditionsinriktad motion. Att intensiteten är låg till måttlig och gärna upplevs meditativ Att den pågår under en längre tid, minst 30 minuter, men helst upp åt en timme. Att aktiviteten genomförs så ofta som möjligt, helst varje dag. Att miljön är lugn och trevlig, gärna kontemplativ. Att varje form av tävlingsinslag undviks, eftersom jämförelser med andra och stress i samband med utförandet kan inverka negativt på sinnestämningen.
DSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade)
Bilaga 2 DSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade) (Hämtade ur Svenska Psykiatriska Föreningens kliniska riktlinjer för förstämningssjukdomar) [59]. Egentlig depressionsepisod A. Minst fem
Läs merBella Stensnäs, leg psykolog
Bella Stensnäs, leg psykolog bellastensnas@hotmail.com Agenda Presenta(on av mig Forskning Fysiologiska och psykologiska konsekvenser av hög stressbelastning Strategier, stöd och förhållningssä> Utmattningssyndrom
Läs merUtmattningssyndrom (UMS)
Regional medicinsk riktlinje Utmattningssyndrom (UMS) Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-A 34-2014) giltigt till juli 2016 Utarbetad av Institutet för stressmedicin, sektorsråden allmänmedicin
Läs merVad händer i kroppen vid stress och vad är utmattningssyndrom? Lilian Wiegner Överläkare ISM
Vad händer i kroppen vid stress och vad är utmattningssyndrom? Lilian Wiegner Överläkare ISM Vad händer i kroppen vid stress och vad är utmattningssyndrom? Lilian Wiegner Överläkare lilian.wiegner@vgregion.se
Läs merStressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling
Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND Utredning, diagnostik och behandling Innehållsförteckning 1. Vad är stressrelaterad psykisk ohälsa? 3 2. Förslag på utredning 4 3. Diagnos 7 4. Behandling 10 5. Sjukskrivning
Läs merAtt aktivera nedstämda föräldrar eller Beteendeterapi vid depression eller Beteendeaktivering (BA) av Martell, Jacobsen mfl
Att aktivera nedstämda föräldrar eller Beteendeterapi vid depression eller Beteendeaktivering (BA) av Martell, Jacobsen mfl 1 Egentlig depressionsepisod Minst 5 symtom under 2 veckor Symtom 1 eller 2 krävs
Läs merSTRESS, UTMATTNINGSSYNDROM
STRESS, UTMATTNINGSSYNDROM Kortvariga perioder av stress är något som hör livet till och är inget som vi vanligtvis blir sjuka av. Om stressen däremot blir långvarig och vi inte får någon möjlighet till
Läs merBella Stensnäs, leg psykolog
Bella Stensnäs, leg psykolog bellastensnas@hotmail.com Agenda Presentation av mig Forskning Fysiologiska och psykologiska konsekvenser av hög stressbelastning Strategier, stöd och förhållningssätt Utmattningssyndrom
Läs merAgenda STRESS och DET UTMANANDE FÖRÄLDRASKAPET. Adhd 18/ Utmattningssyndrom. Presentation av mig. Forskning
STRESS och DET UTMANANDE FÖRÄLDRASKAPET Adhd 18/1 2018 Bella Stensnäs, leg psykolog bellastensnas@hotmail.com Agenda Presentation av mig Forskning Fysiologiska och psykologiska konsekvenser av hög stressbelastning
Läs merSTRESS och DET UTMANANDE FÖRÄLDRASKAPET. Autism 22/ Bella Stensnäs, leg psykolog
STRESS och DET UTMANANDE FÖRÄLDRASKAPET Autism 22/11 2018 Bella Stensnäs, leg psykolog bellastensnas@hotmail.com Agenda Presentation av mig Forskning Fysiologiska och psykologiska konsekvenser av hög stressbelastning
Läs merSTRESS och DET UTMANANDE FÖRÄLDRASKAPET. Aspergercenter, 7/ Fysiologiska och psykologiska konsekvenser av hög stressbelastning
STRESS och DET UTMANANDE FÖRÄLDRASKAPET Aspergercenter, 7/12-17 Bella Stensnäs, leg psykolog bellastensnas@hotmail.com Agenda Presentation av mig Forskning Fysiologiska och psykologiska konsekvenser av
Läs merUtmattningssyndrom Information till dig som närstående
Utmattningssyndrom Information till dig som närstående Vad är stress? Stressreaktioner är något naturligt och nödvändigt för människans överlevnad. Det är kroppens sätt att anpassa sig till ökade behov
Läs merInitialfas. IPT ÄR MULTITASKING Timing balans mellan manual & Patient
Att skapa sig en tydlig förståelse Initialfas Arbeta med valt fokus Återskapa färdigheter och planera för framtiden Diagnostisering Sammanlänka depressionen till ett interpersonellt sammanhang Interpersonell
Läs merBella Stensnäs, leg psykolog
Bella Stensnäs, leg psykolog bellastensnas@hotmail.com Agenda Presentation av mig Forskning Fysiologiska och psykologiska konsekvenser av hög stressbelastning Strategier, stöd och förhållningssätt Utmattningssyndrom
Läs merUnderlag för motiverande förändringssamtal kring hälsa. Cerifierad konsult Carina Winnersjö Carinas Testkund
Underlag för motiverande förändringssamtal kring hälsa Cerifierad konsult Carina Winnersjö Carinas Testkund Utvecklad av Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Träffgatan 4 136 44
Läs merVad är psykisk ohälsa?
Vad är psykisk ohälsa? Psykisk ohälsa används som ett sammanfattande begrepp för både mindre allvarliga psykiska problem som oro och nedstämdhet, och mer allvarliga symtom som uppfyller kriterierna för
Läs merBlir man sjuk av stress?
Blir man sjuk av stress? Om utmattning och återhämtning 1 ISM Institutet för stressmedicin Vad är stress? Olika områden inom vetenskapen definierar stress på olika sätt. Definitionen skiljer sig exempelvis
Läs merBlir man sjuk av stress?
Upplaga 5, 2015 I detta häfte beskrivs vad som händer i kroppen vid stress. Varför vissa blir så sjuka och vad man kan göra för att må bra igen. Lever vi under långvarig belastning utan chans för kroppen
Läs merBehandling av depression
Behandling av depression Våra rekommendationer Terapigrupp Psykiatri Pouya Movahed Diagnos ställs med hjälp av: Diagnos Klinisk bedömning och Diagnostiska kriterier enligt DSM-IV eller V Ett av dessa två
Läs merStressforskningsinstitutets temablad Utbrändhet
Stressforskningsinstitutets temablad Utbrändhet Stressforskningsinstitutet 1 Utbrändhet Utbrändhet - en kort historik Historiskt har utbränd definierats på flera olika sätt, men det förefaller alltmer
Läs mer2014-10-17. Utmattning hos RIG- och NIUtränare. Vinnare i det långa loppet 2014-10-15. Kvällens presentation
Erik Lundkvist Institutionen för Psykologi Idrottshögskolan Vinnare i det långa loppet 2014-10-15 Utmattning hos RIG- och NIUtränare. Institutionen för Psykologi Umeå Universitet Kvällens presentation
Läs merFirstbeat Livsstilsanalys
Firstbeat Livsstilsanalys Case 2017 Livsstilsanalys RAPPORT FÖR INTRODUKTIONSFRÅGOR Profil Case 2017 Mätningens startdatum 14.09.2015 RESULTAT AV FRÅGORNA Jag tror att jag är tillräckligt fysiskt aktiv
Läs merKarin Bengtsson Leg läkare, specialist allmänmedicin. Den goda sömnen
Karin Bengtsson Leg läkare, specialist allmänmedicin Den goda sömnen Varför behöver vi sova? Hjärnans återhämtning Laddar batterierna Fyller på energidepåer i cellerna Spolar rent - Eliminerar avfall.
Läs merFirstbeat Livsstilsanalys
Firstbeat Livsstilsanalys Case 2017 Livsstilsanalys RAPPORT FÖR INTRODUKTIONSFRÅGOR Profil Case 2017 Mätningens startdatum 09.01.2017 RESULTAT AV FRÅGORNA Jag tror att jag är tillräckligt fysiskt aktiv
Läs merSMÄRTTILLSTÅND FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Långvariga. Borgskalan. Förslag på aktiviteter
Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet Borg-RPE-skalan Din upplevda ansträngning 6 Ingen ansträngning alls 7 Extremt lätt 8 9 Mycket lätt 10 11 Lätt 12 13 Något ansträngande 14 15 Ansträngande 16 17 Mycket
Läs merDen moderna tröttheten
Den moderna tröttheten Indikation på ökad stress runt år 2000 Aronsson, G. & Gustafsson, K.: Sjuknärvaro förekomst och utvecklingstendenser. Arbete och Hälsa nr 2002:8. Har det under de senaste tolv månaderna
Läs merDepression. 26 september 2013
Depression 26 september 2013 Epidemiologi Prevalens 6% I Sverige har 12% av alla sjukskrivna diagnosen depression Patienter med depression 31% ingen vårdkontakt 51% misskända patienter 6% otillräcklig
Läs merSömn och stress. www.somnhjalpen.se
Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt
Läs merHÅGLÖSHET. Catharina Winge Westholm Överläkare, specialist i barn och ungdomspsykiatri Dr Silvias Barn och Ungdomssjukhus
HÅGLÖSHET Catharina Winge Westholm Överläkare, specialist i barn och ungdomspsykiatri Dr Silvias Barn och Ungdomssjukhus Psykosomatik- håglöshet Alla psykiska störningar har kroppsliga komponenter involverande
Läs merUtmattningssyndrom i primärvård om behandling och rehabilitering av personer med UMS
Utmattningssyndrom i primärvård om behandling och rehabilitering av personer med UMS Giorgio Grossi Beteendevetare, leg psykoterapeut Docent i medicinsk psykologi www.stressmottagningen.com Stress Överlevnadsmekanism
Läs merFirstbeat Livsstilsanalys
Firstbeat Livsstilsanalys 2018 Case Livsstilsanalys RAPPORT FÖR INTRODUKTIONSFRÅGOR Profil 2018 Case Mätningens startdatum 28.03.2018 RESULTAT AV FRÅGORNA Jag tror att jag är tillräckligt fysiskt aktiv
Läs merUtbrändhet. Temablad. Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se
Utbrändhet Temablad Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se Stressforskningsinstitutets temablad är en serie broschyrer som ger en fördjupad kunskap om institutets aktuella forskningsteman:
Läs merAtt (in)se innan det går för långt
Att (in)se innan det går för långt Främjande av psykisk hälsa på arbetsplatsen Conventum 20 september 2017 Matilda Skogsberg, arbetsmiljökonsult och leg. psykolog Regionhälsan, Region Örebro län Vad är
Läs merUTMATTNINGSSYNDROM EN KARTLÄGGNING AV DEN TIDIGASTE SYMTOMFASEN.
UTMATTNINGSSYNDROM EN KARTLÄGGNING AV DEN TIDIGASTE SYMTOMFASEN. Författare: Margareta Gustavsson, företagsläkare, specialist i allmänmedicin Apladalens FHV Pilgatan 10 331 30 Värnamo margareta.gustavsson@apladalen-fhv.com
Läs merFöreskrifter om Organisatorisk och social arbetsmiljö
Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö 1 Nya föreskrifter för att.. Minska den arbetsrelaterade ohälsan Ge stöd till arbetsgivare och arbetstagare 2 Arbetsmiljölagen: vidta alla åtgärder
Läs mer2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling. 22.8.2011 Rasmus Isomaa
2. DIAGNOSTIK Definition Diagnostiska system Problem och utveckling Definition: Med ätstörning avses en ihållande störning i ätbeteende, som påtagligt försämrar fysisk hälsa eller psykosocialt fungerande.
Läs merVåga fråga- kunskap & mod räddar liv
Våga fråga- kunskap & mod räddar liv Självmord, suicid eller psykologiska olycksfall Statistik 1500 personer dör varje år till följd av självmord i Sverige. 4 människor tar sitt liv varje dag i Sverige.
Läs merApotekets råd om. Nedstämdhet och oro
Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.
Läs merUtarbetad, utmattad, utbränd? ett problem i arbetslivet A R B E T S - O C H M I L J Ö M E D I C I N
A R B E T S - O C H M I L J Ö M E D I C I N Utarbetad, utmattad, utbränd? ett problem i arbetslivet juni 2006 Sedan slutet av 1990-talet och in på 2000-talet har långvarig sjukskrivning ökat påtagligt.
Läs merDEPRESSION. Esa Aromaa 24.9.2007 PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN
DEPRESSION Esa Aromaa 24.9.2007 VAD AVSES MED DEPRESSION? En vanlig, vardaglig sorgsenhet eller nedstämdhet är inte det samma som depression. Med egentlig depression avses ett tillstånd som pågår i minst
Läs merAPC Akademiskt primärvårdscentrum Kunskapsteam Försäkringsmedicin
Allmänläkaren och sjukskrivningen - kunskaper, förhållningssätt och rehabkoordinering Jakobsberg 181113 APC Akademiskt primärvårdscentrum Kunskapsteam Försäkringsmedicin För och av privata och SLSO Fortbildning
Läs merKris och krishantering. Regionhälsan Ebba Nordrup, beteendevetare
Kris och krishantering Regionhälsan 2018-10-26 Ebba Nordrup, beteendevetare AFS 1999:7 Vad är en kris? Definition: En händelse där ens tidigare erfarenheter, kunskaper och reaktionssätt inte räcker till
Läs merHur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?
Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor
Läs merStressforskningsinstitutetets temablad Utbrändhet. Stressforskningsinstitutet
Stressforskningsinstitutetets temablad Utbrändhet Stressforskningsinstitutet Utbrändhet - en kort historik Historiskt har utbränd definierats på flera olika sätt, men det förefaller alltmer tydligt att
Läs merSÖMN Fakta och praktiska tips
/ SÖMN Fakta och praktiska tips Varför sover vi egentligen? Reparation av kroppen Immunförsvaret aktiveras Uppbyggande hormon insöndras Återhämtning för hjärnan Hjärnan laddar upp energi Minnet uppgraderas
Läs merSömnhjälpen. www.somnhjalpen.se
Sömnhjälpen www.somnhjalpen.se Sömnsvårigheter kan ge allvarliga problem i vardagslivet och för hälsan. Genom att vara uppmärksam på våra vanor och vår livsstil, samt faktorer i miljön kan vi förebygga
Läs merPirrar det i benen så att du har svårt att sova?
Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? I natt pirrar det i benen på alltför många svenskar. Få känner till att obehagskänslorna inne i benen kan vara ett sjukdomstillstånd, Restless Legs Syndrom
Läs merSjälvskattning av mental trötthet
Självskattning av mental trötthet Namn: Datum: Arbetar du? Ja/Nej Ålder: Med det här formuläret vill vi ta reda på hur du mår. Vi är intresserade av ditt nuvarande tillstånd, d.v.s. ungefär hur du har
Läs merRutiner gällande remissförfarande, utprovning samt förskrivning av boll-tyngd-kedjetäcke
Rutiner gällande remissförfarande, utprovning samt förskrivning av boll-tyngd-kedjetäcke Regler gällande hjälpmedel i allmänhet För samtliga hjälpmedel som förskrivs på betalningsförbindelse via ÅHS gäller
Läs merFöreläsning stress & utmattning Kognitiva Teamet Rehab
Föreläsning stress & utmattning Kognitiva Teamet Rehab Anette Sjödin Beteendevetare/leg. psykoterapeut/handledare KBT Vd/verksamhetschef Kognitiva Teamet Kognitiva Teamet Rehab i Sverige AB, 2015 MMR2
Läs merDISA. Din Inre Styrka Aktiveras. En metod att förebygga stress och nedstämdhet bland tonårsflickor. Eva-Mari Thomas - Borås 4/5-2010. evamari@mac.
DISA En metod att förebygga stress och nedstämdhet bland tonårsflickor Eva-Mari Thomas - Borås 4/5-2010 DISA En metod att förebygga stress och nedstämdhet bland tonårsflickor Eva-Mari Thomas - Borås 4/5-2010
Läs merDepressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet
Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)
Läs merFallpreventivt arbete inom VLL. Cecilia Edström, Hälsoutvecklare, Västerbottens läns landsting
Fallpreventivt arbete inom VLL Cecilia Edström, Hälsoutvecklare, Västerbottens läns landsting Historik Bäst i Sverige på att falla! 2014 var det 1680 personer i Västerbotten, 65 år eller äldre, som föll
Läs merStress och stressrelaterad psykisk ohälsa
stockholm december 2 0 17 Stress och stressrelaterad psykisk ohälsa Ett bakgrundsmaterial från Hjärnfonden Vad är stress? Stress är en del av vår vardag, och något vi alla känner någon gång. Stressen är
Läs merBegreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang
2010-06-08 Dnr 4139/2010 Begreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang Utgångspunkter Utgångspunkter för Socialstyrelsens beskrivning av vad begreppet allvarlig sjukdom/skada
Läs merOro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård
Oro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Vetenskaplig ledare, PKC (Palliativt kunskapscentrum) Karolinska Institutet och Stockholms Sjukhem och
Läs merNär datorspelandet blir problematiskt gaming disorder hos barn och unga
När datorspelandet blir problematiskt gaming disorder hos barn och unga Jenny Rangmar, fil dr i psykologi FoU i Väst, Göteborgsregionen Sara Thomée, med dr Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet
Läs merFirstbeat Livsstilsanalys
Firstbeat Livsstilsanalys 2018 Case Livsstilsanalys VAD VISAR LIVSSTILSUTVÄRDERINGEN? Puls 845ms En livsstilsutvärdering hjälper dig att hantera stress, återhämta dig bättre och träna rätt. Utvärderingen
Läs merForskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?
Firma Margareta ivarsson Forskning och böcker av Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007 Stress och stresshantering Bosse Angelöw Marianne Frankenhaeuser Daniel Goleman Howard Gardner Aleksander Perski
Läs merAlkoholberoende, diagnos
Alkoholberoende, diagnos I Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer från år 2007 anges att 5 procent av befolkningen beräknas vara alkoholberoende, vilket motsvarar drygt 450 000 personer. (1) Utöver
Läs merPsykisk ohälsa- Vad är det?
Psykisk ohälsa- Vad är det? Tidningsrubriker, ex. Försök förstå de som mår dåligt (AB, 2009) Lindra din ångest med ny succemetod (AB, 2009) Ökad psykisk ohälsa oroar (DN, 2009) Självmordsförsök vanligt
Läs merVad har vi lärt under 10 år av utredning, behandling/rehabilitering om patienter med UMS?
Vad har vi lärt under 10 år av utredning, behandling/rehabilitering om patienter med UMS? Kristina Glise Överläkare, enhetschef behandling Institutet för stressmedicin Ökande sjukskrivningar för psykisk
Läs merOrganisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4
November 2016 Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4 Hur kan man arbeta med den nya föreskriften och få strategi och kultur att samverka? Frida Norrman & Johanna Rådeström Organisationspsykologer,
Läs merRekommendationer från Hälsorådet
Rekommendationer från Hälsorådet Levnadssvanor Hälso- och sjukvårdslagen Hälso- och sjukvården har ett uppdrag att bedriva hälsofrämjande arbete och förebyggande insatser (Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763;
Läs merTräffa Wenell. Hur klarar man pressen som ledare i interna förändringsprojekt?
Träffa Wenell Hur klarar man pressen som ledare i interna förändringsprojekt? Interna förändringsprojekt Inkluderar oss alla på ett eller annat sätt 70 % av interna förändringsprojekt misslyckas Problemområden:
Läs merSTRESS och Utmattningssyndrom Vårdsamordnare våren 2017
STRESS och Utmattningssyndrom Vårdsamordnare våren 2017 Lilian Wiegner Överläkare Institutet för Stressmedicin Institutet för stressmedicin ISM Projekt (2002) till permanent verksamhet (2008) Sedan start
Läs merFöreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö
Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsgivarverket Ulrich Stoetzer Med Dr, Psykolog Sakkunnig Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 1 Nya föreskrifter för att.. Minska den arbetsrelaterade
Läs merBegreppet allvarlig sjukdom eller skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang
2014-05-09 Dnr 3.1-10780/2014 1(5) Begreppet allvarlig sjukdom skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang Utgångspunkter Utgångspunkter för Socialstyrelsens beskrivning av vad begreppet allvarlig sjukdom
Läs merAgenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message
Diagnos och behandling vid ångest och depression Louise Hamark Distriktsläkare och KBT-terapeut Uppsala Agenda Bakgrund Diagnostik Depression Sammanfattning- take-home message Bakgrund 1/3 av primärvårdens
Läs merFöreskrifter om. Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk och social arbetsmiljö
Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö 1 Arbetsmiljölagen: vidta alla åtgärder Föreskrifterna förtydligar
Läs merVälkommen. till föreläsning om. utmattningssyndrom
Välkommen till föreläsning om utmattningssyndrom Kärt barn har många namn Neurasteni (1869) Utmattningsdepression (1989) Utmattningssyndrom (2003) Vad är stress? Biologiskt perspektiv Ett tillstånd då
Läs merPsykiska första hjälpen Ångestsyndrom
Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom Christina Björklund 24.9.2007 ÅNGEST En fysiologisk reaktion som har sin grund i aktivering av det autonoma nervsystemet: ökad hjärtfrekvens, svettning, yrsel, illamående.
Läs merDen hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö
Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Rapport från Arbetsmiljöverket, 2014:2 Sofia Nording, leg psykolog Stressrehabilitering Arbets- och miljömedicin
Läs merSTRESS OCH REHABILITERING. Bemötande och samverkan
STRESS OCH REHABILITERING Bemötande och samverkan Beteende ABC Aktiverare 20% Beteende, förändring Konsekvens 80% Förstärkning Positiv Lön Negativ Undvika kritik Försvagning Positiv Kritik, ökad belastning
Läs merVad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa
Stress Att uppleva stress är en del av livet - alla blir stressade någon gång. Det händer i situationer som kräver något extra och kroppen brukar då få extra kraft och energi. Men om stressen pågår länge
Läs merFyra tips till arbetsgivare för att hjälpa sina medarbetare till mindre stress och bättre sömn
Pressmeddelande 2011-08-10 Kvinnor sover sämre än män i Stockholms län Kvinnliga anställda har generellt sett svårare att sova än sina manliga kollegor. Hela 29 procent av kvinnorna i Stockholms län sover
Läs merDet går att få tillbaka individer i arbete vid stressrelaterad psykisk ohälsa!
Det går att få tillbaka individer i arbete vid stressrelaterad psykisk ohälsa! Kristina Glise, med dr, överläkare Institutet för stressmedicin Göteborg Utmattningssyndrom Generaliserad smärta Gråzon UTMATTNINGSSYNDROM
Läs merALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind
ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett
Läs merMötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare
Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den
Läs merPsykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare
Psykopatologi Maria Levander Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare maria.levander@gmail.com Introduktion Dagens agenda Hur ska man förstå psykisk
Läs merALKOHOL- OCH DROGPOLICY
ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Alkohol är ett stort folkhälsoproblemen i Sverige. En miljon svenskar har riskbeteenden eller alkoholproblem och 25-45 procent av all korttidsfrånvaro på arbetsplatserna orsakas
Läs merFörekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se
1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra
Läs merfortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom
Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna
Läs merTill dig som har varit med om en svår upplevelse
Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra
Läs merUtmattningssyndrom Nationell konferens koordinatorer sept-17
Utmattningssyndrom Nationell konferens koordinatorer sept-17 Lilian Wiegner Överläkare Institutet för Stressmedicin Carl Skottbergs gata 22B 413 19 Göteborg lilian.wiegner@vgregion.se Institutet för stressmedicin
Läs merF sisk aktivitet din väg till bättre psykis hälsa
F sisk aktivitet din väg till bättre psykis hälsa www.fysioterapeuterna.se/levnadsvanor December 2017 Fysioterapeuterna Grafisk form: Rickard Örtegren Materialet är finansierat med statsbidrag från Socialstyrelsen.
Läs merOrganisatorisk och social arbetsmiljö AFS 2015:4
Organisatorisk och social arbetsmiljö AFS 2015:4 Varför en ny föreskrift? Regeringen prioriterar arbetsmiljön 1. Nollvision mot dödsolyckor och förebyggande av arbetsolyckor 2. Ett hållbart arbetsliv 3.
Läs merOroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.
Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många
Läs merStressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se
Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se 10-03-24 Dr. Walter Osika, Doc. Aleksander Perski, Stressforskningsinstitutet 1 Behandling av utmattningssyndrom - hur bra blir man? Erfarenheter
Läs merÄr depression vanligt? Vad är en depression?
Depression Din läkare har ställt diagnosen depression. Kanske har Du uppsökt läkare av helt andra orsaker och väntade Dig inte att det kunde vara en depression som låg bakom. Eller också har Du känt Dig
Läs merHur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta
Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket
Läs merCertifierad konsult: Carina Winnersjö Carinas Testkund. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad
Certifierad konsult: Carina Winnersjö Carinas Testkund Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Winmar AB Träffgatan 4, 136 44 Handen Tel: 08-120 244 00 info@winmar.se,
Läs merLångtidseffekterna av långvarig stress är annorlunda än effekterna av akut/kortvarig stress. Sjuk. Stressrelaterade sjukdomar
Två allvarliga former av stress 1. Akut stress som överstiger människans förmåga att hantera påfrestningen och någorlunda snabbt återvinna sin balans (t ex PTSD). Stressrelaterade sjukdomar 2. Kronisk
Läs merStressrelaterade sjukdomarna
Stressrelaterade sjukdomarna 2421 Två allvarliga former av stress 1. Akut stress som överstiger människans förmåga att hantera påfrestningen och någorlunda snabbt återvinna sin balans (t ex PTSD). 2.
Läs merArbetstid & hälsa risker och lösningar
Arbetstid & hälsa risker och lösningar Författare; Göran Kecklund Att arbeta skift och natt innebär stora påfrestningar på hälsan, ökar risken för arbetsskador och felbehandlingar i vården. Skift och nattarbete
Läs merVet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!
Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)
Läs merBanta med Börje del 4 VILA
Banta med Börje del 4 VILA Återkoppling till förra program: Förra programmet handlade om motion och Börje, med tittarna, har fått utmaning att börja promenera 10 min, samt öka den med 1 min varje dag och
Läs merLite info om hälsa & livsstil
Lite info om hälsa & livsstil -Fakta, tips & råd För att vi ska må bra och få en fungerande vardag är det flera faktorer som är viktiga för oss. Framförallt är det viktigt att vi får tillräckligt med sömn,
Läs merInformation till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni:
Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni: Din ungdom har anmält sig till vår internetbehandling för sömnproblem. Behandlingen är en internetbaserad guidad självhjälp
Läs merFrisk under risk. - om förekomst och förebyggande av stressrelaterad psykisk ohälsa bland underläkare
Frisk under risk - om förekomst och förebyggande av stressrelaterad psykisk ohälsa bland underläkare Bakgrund Under de senaste 20 åren har förekomsten av långtidssjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa
Läs mer