OnlineID: KlassID: Kontrollnr: TIMSS & PIRLS Lärarenkät. Årskurs 4. PIRLS/TIMSS 2011 Skolverket Stockholm

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "OnlineID: KlassID: Kontrollnr: TIMSS & PIRLS Lärarenkät. Årskurs 4. PIRLS/TIMSS 2011 Skolverket Stockholm"

Transkript

1 OnlineID: KlassID: Kontrollnr: TIMSS & PIRLS 2011 Lärarenkät Årskurs 4 PIRLS/TIMSS 2011 Skolverket Stockholm IEA, 2011

2 Lärarenkät Din skola har samtyckt till att delta i TIMSS 2011 (Trends in International Mathematics and Science Study) och PIRLS 2011 (Progress in International Reading Literacy Study), forskningsstudier som stöds av IEA (International Association for the Evaluation of Educational Achievement). Syftet med TIMSS och PIRLS är att undersöka trender i elevers prestationer i matematik, NO och läsinlärning och studera skillnader mellan nationella utbildningssystem i mer än 60 länder för att på så vis bidra till att förbättra undervisning och inlärning runt om i världen. Denna enkät riktar sig till årskurs 4-lärare och syftet är att söka information om lärarnas akademiska och yrkesmässiga bakgrund, klassrumsutrustning, undervisningsmetoder och lärarnas syn på att undervisa. Eftersom din klass ingår i ett nationellt urval så är dina uppgifter mycket viktiga för att beskriva undervisningen i grundskolan i Sverige. Vissa frågor i denna enkät refererar till PIRLS/ TIMSS-klassen eller den här klassen. Med detta avses den årskurs 4-klass som deltar i PIRLS/TIMSS på din skola och som anges på enkätens framsida. Om du bara undervisar vissa av eleverna i PIRLS/ TIMSS-klassen ska du ha undervisningen i den grupp där dessa elever ingår i tankarna när du besvarar de klasspecifika frågorna. Det är viktigt att du besvarar varje fråga noggrant, så att den information du lämnar ger en så rättvisande bild som möjligt av din arbetssituation. TIMSS och PIRLS är internationella studier där alla länder besvarar samma enkät, och vissa frågor kan verka ovanliga eller irrelevanta för dig eller för svenska skolor. Det är dock viktigt att du gör ditt bästa för att besvara alla frågor så att jämförelser mellan länderna blir möjliga. Vi räknar med att det tar ungefär 45 minuter att besvara enkäten. Vi uppskattar att du lägger ner tid och möda på detta och tackar för ditt samarbete. När du besvarat enkäten, lägg den i det bifogade kuvertet och lämna den till skolsamordnaren för TIMSS och PIRLS. Tack för din medverkan. TIMSS & PIRLS 2011

3 Om dig G1 G2 G3 G4 Hur många år har du totalt undervisat efter detta läsårs slut? år Avrunda till närmaste heltal. Är du kvinna eller man? Hur gammal är du? Kvinna --- A Man --- A Under A A A A A 60 eller äldre --- A Vilken är den högsta utbildningsnivå du har fullföljt? Har ej slutfört gymnasieutbildning --- A Gymnasieutbildning --- A Eftergymnasial utbildning, ej högskolenivå --- A Högskoleutbildning upp till två år (t.ex. högskoleexamen) --- A Universitets- eller högskoleutbildning omfattande tre till fem år (t.ex. kandidat- eller magisterexamen) --- A Forskarutbildning (licentiatexamen eller doktorsexamen) --- A G5 A. Vilket/vilka områden var din eftergymnasiala utbildning i huvudsak inriktad mot? a) Grundskollärare med inriktning mot de yngre barnen, tidigarelärare, lågstadielärare, mellanstadielärare eller motsvarande examen A A b) Grundskollärare med inriktning mot de äldre barnen, senarelärare, ämneslärare eller motsvarande examen A A c) Matematik A A d) Naturvetenskap A A e) Svenska A A f) Annat A A B. Om du har en lärarutbildning, vilken inriktning har du? Ja Nej Ja Nej a) Matematik A A b) Naturvetenskap A A c) Svenska A A d) Annat ämne A A C. Har du någon form av lärarexamen? Ja -- A Nej -- A Årskurs 4 Lärarenkät 2

4 D. Om du har lärarexamen, vilket år examinerades du? Ange det år du examinerades. E. Vilken lärarutbildning har du? Småskollärarutbildning A Folkskollärarutbildning A Lågstadielärarutbildning A Mellanstadielärarutbildning A Högstadielärarutbildning A Grundskollärarutbildning, 1-7 svenska-so A Grundskollärarutbildning, 1-7 matematik-no A Grundskollärarutbildning, A Annan, ange vilken A G. Om du har en lärarexamen, ingick ämnesmetodik/ didaktik i nedanstående ämnen? a) Läsförståelse/svenska A A b) Matematik A A c) Naturvetenskap A A d) Biologi A A e) Geografi/geovetenskap A A f) Fysik A A g) Kemi A A Ja Nej Ange vilken. F. Hur många terminer motsvarande heltidsstudier har du studerat nedanstående ämnen på högskola/universitet? 0 terminer 1/2 termin 1 termin 2 terminer 3 terminer 4 terminer eller mer a) Läsförståelse/svenska -----A A A A A A b) Matematik A A A A A A c) Naturvetenskap A A A A A A d) Biologi A A A A A A e) Geografi/geovetenskap ---A A A A A A f) Fysik A A A A A A g) Kemi A A A A A A 3 Årskurs 4 Lärarenkät

5 Om din skola G6 Hur skulle du beskriva var och en av följande faktorer vid din skola? Mycket stor Stor Medel Liten a) Lärarnas arbetstillfredsställelse A A A A A Mycket liten G7 Ange i vilken utsträckning du instämmer eller inte instämmer i följande med avseende på din nuvarande skola. Instämmer helt och hållet Instämmer Instämmer inte Instämmer inte alls a) Skolan ligger i ett tryggt och säkert område A A A A b) Lärarnas kännedom om skolans måldokument ---- A A A A A b) Jag känner mig trygg i den här skolan A A A A c) Lärarnas grad av framgång när det gäller att realisera läroplanen/kursplanerna A A A A A d) Lärarnas förväntningar på elevernas prestationer A A A A A c) Den här skolans säkerhetsbestämmelser och tillämpningen av dessa är tillfredsställande A A A A d) Eleverna uppför sig väl A A A A e) Föräldrarnas stöd för elevernas skolarbete A A A A A e ) Eleverna visar respekt för lärarna A A A A f) Föräldrarnas delaktighet i skolaktiviteter A A A A A g) Elevernas respekt för skolans egendom A A A A A h) Elevernas önskan att göra bra ifrån sig i skolan A A A A A i) Lärarnas intresse för ämnesmetodiska/didaktiska diskussioner A A A A A j) Lärarnas förmåga att i sin undervisning utgå från elevernas individuella behov A A A A A k) Skolans kompetens att skilja mellan andraspråksutveckling och utveckling av läsfärdigheter A A A A A l) Lärarnas förmåga att följa upp effekterna av sin undervisning, t.ex. i form av förbättrade elevresultat A A A A A m) Rektors stöd och intresse för din arbetsinsats A A A A A G8 Hur allvarligt är vart och ett av följande problem i din nuvarande skola? Inget problem Mindre problem Måttligt problem Allvarligt problem a) Skolbyggnaden behöver omfattande reparationer A A A A b) Det är trångt/överfullt i klassrummen A A A A c) Lärarna har för många undervisningstimmar A A A A d) Lärarna har inte lämpliga arbetsutrymmen (t.ex. för lektionsförberedelser,samarbete eller möten med elever) A A A A e) Lärarna har inte tillräckligt med läromedel och förbrukningsmaterial A A A A Årskurs 4 Lärarenkät 4

6 G9 A. I vilken utsträckning utgör följande ett problem bland elever i årskurs 4 på din skola? Inget problem Mindre problem Måttligt problem Allvarligt problem a) Sen ankomst A A A A b) Skolk och annan ogiltig frånvaro A A A A c) Bråkig klassrumsmiljö A A A A d) Fusk A A A A e) Svordomar/grovt språk A A A A f) Skadegörelse A A A A g) Stölder A A A A h) Hot eller verbala angrepp mellan elever (inklusive SMS, osv.) A A A A i) Slagsmål mellan elever A A A A j) Hot eller verbala angrepp mot lärare eller annan personal (inklusive SMS, osv.) A A A A B. I vilken utsträckning utgör följande ett problem bland lärare på din skola? Inget problem Mindre problem Måttligt problem Allvarligt problem a) Kommer för sent eller går för tidigt A A A A b) Ogiltig frånvaro A A A A c) Bristande engagemang A A A A d) Kränkande behandling kollegor emellan A A A A e) Brister i ämnesmetodik/ didaktik A A A A f) Brister i ämneskunskap A A A A 5 Årskurs 4 Lärarenkät G10 A. Använder du datorer på något sätt i din undervisning till följande? a) Till förberedelser A A b) Till administration A A c) I din undervisning A A Om Ja på I din undervisning B. Hur mycket håller du med om följande om datoranvändningen i din undervisning? Ja Nej Instämmer helt och hållet Instämmer Instämmer inte Instämmer inte alls a) Jag trivs med att använda datorer i undervisningen A A A A b) När jag drabbas av tekniska problem har jag snabb tillgång till IT-personal på min skola A A A A c) Jag får adekvat stöd för att använda datorer i undervisningen A A A A

7 Om att vara lärare G11 Hur ofta samarbetar du med andra lärare på följande sätt? Aldrig eller nästan aldrig 2 eller 3 gånger i månaden 1-3 gånger i veckan Varje dag eller nästan varje dag a) Diskuterar hur man kan undervisa i ett visst ämnesområde A A A A b) Samarbetar vid planering och framtagande av undervisningsmaterial A A A A c) Delar med mig av mina undervisningserfarenheter ---- A A A A d) Besöker andra klassrum för att lära mig mer om hur undervisning kan gå till A A A A e) Samarbetar för att pröva ut nya idéer A A A A G12 Hur väl instämmer du i följande? Instämmer helt och hållet Instämmer Instämmer inte Instämmer inte alls a) Jag är tillfreds med mitt yrke som lärare A A A A b) Jag är nöjd med att arbeta som lärare på den här skolan A A A A c) Jag var mer entusiastisk när jag började undervisa än vad jag är nu A A A A d) Jag utför ett viktigt arbete som lärare A A A A e) Jag planerar att fortsätta som lärare så länge jag kan A A A A f) Jag är frustrerad som lärare ---- A A A A f) Samarbetar med lärare som undervisar i samma ämnen ---- A A A A g) Samarbetar med lärare som undervisar i andra ämnen A A A A h) Samarbetar med modersmålslärare A A A A Årskurs 4 Lärarenkät 6

8 Att undervisa PIRLS/TIMSSklassen G13 A. Hur många elever går det i den här klassen? elever Ange antal. B. Hur många av eleverna i fråga G13A går i årskurs 4? elever i årskurs 4 Ange antal. C. Hur många terminer har du undervisat den här klassen i följande ämnen? Ange antal terminer. a) Svenska (läsning) terminer b) Matematik terminer c) NO terminer G14 A. Hur många elever i årskurs 4 har problem med att förstå talad svenska? elever i den här klassen Ange antal. B. Hur många av eleverna i den här klassen har ett annat språk än svenska som modersmål? elever i den här klassen Ange antal. C. Hur många elever i din klass får modersmålsundervisning? elever i den här klassen Ange antal. G15 Vilka av följande ämnen undervisar du i den här klassen? a) Jag undervisar klassen i svenska (läsning) A A b) Jag undervisar klassen i matematik A A c) Jag undervisar klassen i NO A A G16 Hur ofta gör du följande när du undervisar i den här klassen? Ja Nej Varje eller nästan varje lektion Cirka hälften av lektionerna Några lektioner Aldrig a) Sammanfattar vad eleverna bör ha lärt sig under lektionen A A A A b) Visar på sambandet mellan lektionsinnehållet och elevernas vardag A A A A c) Använder frågor för att locka fram resonemang och förklaringar A A A A d) Uppmuntrar alla elever att förbättra sina prestationer ---- A A A A e) Berömmer eleverna för att de anstränger sig A A A A f) Tar med intressant material till lektionen A A A A D. Hur många års erfarenhet har du av att undervisa tvåspråkiga elever? år Ange antal. 7 Årskurs 4 Lärarenkät

9 G17 I vilken utsträckning anser du att följande begränsar ditt sätt att undervisa den här klassen? Ej tillämpligt Inte alls Till viss del Mycket a) Elever som saknar nödvändiga kunskaper eller färdigheter A A A A b) Elever som lider av undernäring A A A A c) Elever som lider av sömnbrist A A A A d) Elever med särskilda behov (t.ex. fysiska funktionshinder, psykiska eller känslomässiga problem) A A A A e) Störande elever A A A A f) Ointresserade elever A A A A g) Elever som har annat språk än svenska som modersmål --- A A A A G18 A. Hur ofta gör du de här sakerna för den typiska eleven i den här klassen? Minst 1 gång i veckan 1 eller 2 gånger i månaden 4 till 6 gånger per år 1 till 3 gånger per år a) Träffas eller pratar enskilt med elevens föräldrar för att diskutera elevens kunskapsutveckling A A A A A b) Skickar hem skriftiga rapporter som beskriver elevens individuella kunskapsutveckling A A A A A Aldrig B. Förekommer det nivåindelning av elever i årskurs 4 i denna klass, dvs. indelning av elever i olika undervisningsgrupper efter deras studie-/kunskapsförmåga i nedanstående ämnen? (Om Nej, gå till fråga R1 under avsnittet Läsundervisning) Ja Nej a) Läsning A A b) Matematik A A Årskurs 4 Lärarenkät 8

10 C. Hur ofta omprövas och följs elevernas indelning upp i de olika undervisningsgrupperna? Flera gånger per termin 1 gång per termin 1 gång per läsår Mer sällan än varje läsår Aldrig a) Läsning A A A A A a) Matematik A A A A A D. Indelningen av eleverna i de olika undervisningsgrupperna baseras på test/ provresultat. Instämmer helt Instämmer till viss del Instämmer lite Instämmer inte alls F. I vilken mån instämmer du i följande påståenden gällande elever i åk 4? Instämmer helt Instämmer till viss del Instämmer lite Instämmer inte alls a) Nivågruppering är bra för alla elever A A A A b) Nivågruppering är framförallt bra för högpresterande elevers studieresultat A A A A c) Nivågruppering är framförallt bra för lågpresterande elevers studieresultat A A A A d) Planering och genomförande av undervisningen underlättas genom nivågruppering A A A A a) Läsning A A A A b) Matematik A A A A E. Indelningen av eleverna i de olika undervisningsgrupperna baseras på elevens/ föräldrarnas önskan. Instämmer helt Instämmer till viss del Instämmer lite Instämmer inte alls a) Läsning A A A A b) Matematik A A A A 9 Årskurs 4 Lärarenkät

11 Läsundervisning i PIRLS/TIMSSklassen R1 A. Hur mycket tid ägnar du åt undervisning i ämnet svenska och/eller tillhörande aktiviteter under en vanlig vecka? Räkna med undervisning i eller aktiviteter kring läsning, skrivning, muntligt språk, litteratur och övriga språkfärdigheter. timmar och minuter per vecka Ange timmar och minuter. B. Hur stor andel av tiden som ägnas åt svenskundervisningen läggs på följande färdigheter? Ange procentandel på varje rad. a) Läsning % b) Grammatik och rättstavning % c) Skrivövningar % d) Tal och hörövningar % e) Annat % Totalt = 100 % R3 Frågorna R3-R10 handlar om läsundervisningen i årskurs 4 i PIRLS/TIMSS-klassen. Hur ofta brukar du organisera eleverna på följande vis vid läsundervisning eller läsaktiviteter? Alltid eller nästan alltid Ofta Ibland a) Jag undervisar hela klassen i läsning samtidigt A A A A b) Jag grupperar elever med samma läsförmåga A A A A c) Jag grupperar elever med olika läsförmåga A A A A d) Jag undervisar eleverna individuellt i läsning A A A A e) Eleverna arbetar självständigt efter individuella planer eller mål A A A A Aldrig R2 Oavsett om du har schemalagd tid för läsundervisning eller inte, hur mycket tid använder du för undervisning i läsning och/eller läsaktiviteter under en vanlig skolvecka? Räkna med både sådant som du gör över ämnesgränserna och under schemalagd läsundervisning. f) Eleverna arbetar självständigt mot ett mål som de själva valt A A A A g) Låta eleverna förbättra sitt arbete utifrån den feedback (återkoppling) jag gett dem -- A A A A h) Låta eleverna ge feedback (återkoppling)på varandras arbeten A A A A timmar och minuter per vecka Ange timmar och minuter. Årskurs 4 Lärarenkät 10

12 R4 A. Hur många elever i din klass behöver special-/ stödundervisning i läsning? R5 årskurs 4-elever i klassen Ange antal. B. Hur många elever i fråga R4A får special-/stödundervisning i läsning? elever Ange antal. Finns det några resurser för avancerade läsare att få ytterligare eller mer utmanande läsundervisning på din skola? Ja --- A Nej --- A R6 A. Hur använder du följande resurser vid läsunder visning och/eller läsaktiviteter? Som basmaterial Som komplement a) Läroböcker A A A b) Läseböcker (t.ex. gemensamma eller nivågrupperade läseböcker) A A A c) Övningsböcker eller arbetsblad A A A d) Olika sorters barnböcker (t.ex. skönlitteratur, samlingar med berättelser, andra litterära former) A A A e) Material från olika ämnen A A A Används inte f) Tidningar och/eller tidskrifter för barn A A A g) Datorprogram för läsundervisning A A A h) Referensmaterial (t.ex. uppslagsverk, ordböcker) A A A i) Läsmaterial på Internet (webbsidor) A A A B. Hur ofta får de tvåspråkiga eleverna använda ovanstående resurser och läsa på sitt modersmål? Alltid eller nästan alltid--- A Ofta--- A Ibland--- A Aldrig--- A 11 Årskurs 4 Lärarenkät

13 R7 Hur ofta låter du eleverna läsa följande texttyper när du har läsundervisning och/eller andra läsaktiviteter (i tryckt form eller online)? A. Berättande texter Varje dag eller nästan varje dag 1 eller 2 gånger i veckan 1 eller 2 gånger i månaden Aldrig eller nästan aldrig a) Korta berättelser (t.ex. noveller, fabler, sagor, spänning, science fiction, deckare) A A A A b) Längre böcker med kapitel (skönlitteratur) A A A A c) Pjäser A A A A d) Texter för andraspråkselever som de kan läsa på deras modersmål A A A A e) Annat A A A A B. Faktatexter a) Faktaböcker eller läroböcker A A A A b) Längre kapitelindelade faktaböcker A A A A c) Faktaartiklar som beskriver olika saker, människor, händelser, eller hur saker fungerar A A A A R8 Hur ofta gör du följande när du undervisar i läsning och/eller gör andra läsaktiviteter? Varje dag eller nästan varje dag 1 eller 2 gånger i veckan 1 eller 2 gånger i månaden Aldrig eller nästan aldrig a) Läser högt för klassen A A A A b) Låter elever läsa högt A A A A c) Låter elever läsa tyst för sig själva A A A A d) Låter eleverna läsa böcker som de valt själva A A A A e) Undervisar eleverna i hur man avkodar ljud och ord A A A A f) Låta eleverna arbeta med ordkunskap A A A A g) Lär ut eller visar skumläsning eller översiktsläsning A A A A h) Lär ut läsförståelse A A A A i) Låter eleverna arbeta med att lösa uppgifter individuellt A A A A j) Låter eleverna arbeta med att lösa uppgifter i grupp A A A A k) Undervisar hela klassen gemensamt A A A A Årskurs 4 Lärarenkät 12

14 R9 Hur ofta ber du eleverna göra följande för att utveckla deras lässtrategier eller läsförståelse? Varje dag eller nästan varje dag 1 eller 2 gånger i veckan 1 eller 2 gånger i månaden Aldrig eller nästan aldrig a) Söka information i texten A A A A b) Identifiera en texts huvudbudskap A A A A c) Förklara den egna förståelsen av en text A A A A d) Jämföra text med egna erfarenheter A A A A e) Jämföra olika texter A A A A f) Förutsäga vad som kommer att hända i texten A A A A g) Göra generaliseringar och dra slutsatser från text A A A A h) Beskriva texters stil och uppbyggnad A A A A i) Redogöra för författarens perspektiv eller avsikter A A A A j) Översätta till/presentera något på svenska som eleven läst på sitt modersmål A A A A R10 Hur ofta ber du eleverna göra följande när de har läst något? Varje dag eller nästan varje dag 1 eller 2 gånger i veckan 1 eller 2 gånger i månaden Aldrig eller nästan aldrig a) Skriva något om vad de läst eller på annat sätt ge respons A A A A b) Svara muntligt på frågor om vad de läst eller sammanfatta muntligt A A A A c) Prata med varandra om vad de läst A A A A d) Svara på olika sorters skriftliga prov om vad de läst A A A A e) Redovisa något på svenska som de har läst på sitt modersmål A A A A 13 Årskurs 4 Lärarenkät

15 Datorer och biblioteksresurser R11 A. Har eleverna i årskurs 4 i PIRLS/TIMSS-klassen tillgång till datorer under läsundervisningen? Om Ja, B. Är någon dator uppkopplad till Internet? Ja --- A Nej --- A Ja --- A Nej --- A (Om Nej, gå till fråga R12) C. Hur ofta låter du eleverna ägna sig åt följande datoraktiviteter under läsundervisningen? Varje dag eller nästan varje dag 1 eller 2 gånger i veckan 1 eller 2 gånger i månaden Aldrig eller nästan aldrig a) Söka information på Internet -- A A A A b) Läsa berättelser eller andra texter på datorn A A A A c) Använda undervisningsprogram för att utveckla läsfärdigheter och strategier A A A A d) Skriva berättelser och andra texter A A A A e) Jämföra material från olika medier på olika språk A A A A R12 A. Har ni ett bibliotek eller en läshörna i ert klassrum? Om Ja, Ja --- A Nej --- A (Om Nej, gå till fråga R13) B. Ungefär hur många böcker finns det i ert klassbibliotek? A A A Fler än A C. Ungefär hur många tidskrifter med olika titlar finns det i ert klassbibliotek? 0 -- A A A Fler än 5 -- A D. Ungefär hur många böcker på andra språk än svenska finns i ert klassbibliotek? A A A Fler än A Årskurs 4 Lärarenkät 14

16 Läsläxa E. Ungefär hur många tidskrifter på andra språk än svenska finns det i ert klassbibliotek? A A A Fler än A F. Hur ofta ger du klassens elever möjlighet att använda klassbiblioteket eller läshörnan? Varje dag eller nästan varje dag -- A En eller två gånger i veckan --- A En eller två gånger i månaden --- A Aldrig eller nästan aldrig --- A G. Får eleverna låna hem böcker från klassbiblioteket eller läshörnan? Ja --- A Nej --- A Frågorna R14-R16 handlar om läxor för klassens elever i årskurs 4. R14 Hur ofta ger du läxa i att läsa i något ämne? Jag ger aldrig läxa --- A (Gå vidare till fråga R17) Mer sällan än en gång i veckan --- A 1 eller 2 gånger i veckan --- A 3 eller 4 gånger i veckan --- A Varje dag --- A R15 Ungefär hur länge förväntas eleverna arbeta vid varje läxtillfälle (i samtliga ämnen) som kräver läsning? 15 minuter eller mindre --- A minuter --- A minuter --- A Mer än 60 minuter --- A R13 Hur ofta låter du eleverna gå till ett annat bibliotek än klassens eget bibliotek? Minst en eller två gånger i veckan -A En eller två gånger i månaden --- A Några gånger per år --- A Aldrig eller nästan aldrig --- A R16 Hur ofta gör du följande med läsläxan i den här klassen? Alltid eller nästan alltid Ibland a) Rättar läxorna och ger eleverna respons A A A b) Diskuterar läxan i klassen A A A c) Kontrollerar om läxorna har gjorts eller inte A A A Aldrig eller nästan aldrig 15 Årskurs 4 Lärarenkät

17 Lässvårigheter Bedömning av lässvårigheter Frågorna R17 R18 handlar om hur du hanterar lässvårigheter hos klassens elever i årskurs 4. R17 Är följande resurser tillgängliga för dig i arbetet med elever med lässvårigheter? Alltid Ibland a) Personal med specialkompetens (t.ex. speciallärare med inriktning mot läsning, talpedagog) A A A b) En hjälplärare A A A c) Frivillig vuxen/förälder A A A Aldrig R19 Hur stor vikt lägger du vid följande metoder när det gäller att följa elevernas läsutveckling? Stor vikt Viss vikt a) Utvärdering av elevernas fortlöpande arbete A A A b) Prov i klassen (t.ex. prov gjorda av lärare eller prov från läroböcker) A A A c) Nationella prov A A A Liten eller ingen vikt R18 Vad brukar du göra om en elev avstannar i sin läsutveckling? Ja Nej a) Jag låter eleven arbeta med personal med specialkompetens (t.ex. speciallärare med inriktning mot läsning, talpedagog) A A b) Jag väntar för att se om eleven kommer igång igen allt eftersom han eller hon mognar A A c) Jag lägger ner mer tid på att arbeta individuellt med eleven a A d) Jag ber föräldrarna att hjälpa eleven med läsningen A A Årskurs 4 Lärarenkät 16

18 Utbildning i läsundervisning R20 I vilken utsträckning studerade du följande när du genomgick din formella utbildning och/eller praktik? Inte alls Som orientering eller introduktion till ämnet Det var ett ämne som gavs stor vikt a) Svenska A A A b) Läspedagogik/läsundervisning A A A c) Psykologi A A A d) Lässtöd A A A e) Teorier om läsning A A A f) Specialpedagogik A A A g) Andraspråksinlärning A A A h) Bedömningsmetoder vid läsning A A A R22 Hur ofta läser du barnböcker för att kompetensutveckla dig inom ditt yrke? Minst en gång i veckan --- A En eller två gånger i månaden --- A En eller två gånger om året --- A Aldrig eller nästan aldrig --- A R21 Hur många timmar har du ägnat åt professionell kompetensutveckling i läsning i tjänsten de senaste två åren? Det kan omfatta seminarier eller studiegrupper som handlat direkt om läsning eller läsundervisning (t.ex. teorier om läsning, undervisningsmetoder osv.)? Inga alls --- A Mindre än 6 timmar --- A 6-15 timmar --- A timmar --- A Mer än 35 timmar --- A 17 Årskurs 4 Lärarenkät

19 Att undervisa PIRLS/TIMSSklassen i matematik Frågorna M1-M3 handlar om matematikundervisningen årskurs 4 i PIRLS/ TIMSS-klassen. M3 Hur ofta ber du eleverna i den här klassen att göra följande när du undervisar dem i matematik? M1 M2 Hur mycket tid ägnar du åt matematikundervisningen i den här klassen under en typisk vecka? timmar och minuter per vecka Ange antalet timmar och minuter. Hur säker känner du dig på följande när du undervisar matematik i den här klassen? Mycket säker Något säker Inte alls säker a) Besvara elevernas frågor om matematik A A A b) Visa eleverna olika sätt att lösa problem A A A c) Ge utmanande uppgifter till duktiga elever A A A d) Anpassa min undervisning för att väcka elevernas intresse --- A A A e) Hjälpa eleverna att förstå värdet av att lära sig matematik A A A Varje eller nästan varje lektion Ungefär hälften av lektionerna Vissa lektioner Aldrig a) Lyssna på mig när jag förklarar för dem hur man löser olika uppgifter A A A A b) Memorera regler, procedurer och fakta A A A A c) Arbeta med uppgifter (enskilt eller i grupp) med handledning från mig A A A A d) Arbeta med uppgifter tillsammans i helklass under min direkta ledning A A A A e) Arbeta med uppgifter (enskilt eller i grupp) medan jag är upptagen med andra uppgifter A A A A f) Förklara sina svar A A A A g) Koppla det de lär sig i matematik till sin vardag A A A A h) Svara på olika sorters skriftliga prov A A A A i) Argumentera för rimligheten i sina slutsatser A A A A j) Lösa icke rutinmässiga uppgifter A A A A k) Förbättra sitt arbete utifrån den feedback (återkoppling) jag gett dem A A A A l) Låta eleverna ge feedback (återkoppling) på varandras arbeten A A A A Årskurs 4 Lärarenkät 18

20 Resurser för matematikundervisningen Frågorna M4-M6 handlar om resurser till matematikundervisningen i årskurs 4 i PIRLS/ TIMSS-klassen. M4 A. Hur använder du följande resurser när du undervisar matematik i den här klassen? Som basmaterial Som komplement Används inte a) Läroböcker A A A b) Övningsbok eller arbetsblad -- A A A c) Konkreta föremål eller material som hjälper eleverna att förstå storheter eller procedurer A A A d) Programvara till matematikundervisningen ---- A A A B. Om du använder lärobok/läroböcker i undervisningen av eleverna i den här klassen, vilken lärobok använder du huvudsakligen i matematik? Ange titel, författare, förlag och årtal. M6 A. Har eleverna i den här klassen tillgång till datorer under matematiklektionerna? Om Ja, Ja --- A Nej --- A (Om Nej, gå till fråga M7) B. Har någon av datorerna Internetuppkoppling? Ja --- A Nej --- A Kryssa endast i en cirkel C. Hur ofta låter du eleverna göra följande på datorn? Varje dag eller nästan varje dag 1 eller 2 gånger i veckan 1 eller 2 gånger i månaden Aldrig eller nästan aldrig a) Utforska matematiska principer och begrepp A A A A b) Öva färdigheter och procedurer A A A A c) Söka idéer och information ---- A A A A M5 Får eleverna i den här klassen använda miniräknare under matematiklektionerna? Ja, obegränsad användning --- A Ja, begränsad användning --- A Nej, miniräknare är inte tillåtna--- A 19 Årskurs 4 Lärarenkät

21 Matematikundervisningens innehåll Frågorna M7-M8 handlar om de delområden som lärs ut och det innehåll som täcks in av matematikundervisningen för årskurs 4 i PIRLS/TIMSS-klassen. M7 Följande lista omfattar de huvudområden som finns med i TIMSS-provet i matematik. Välj det svar som bäst beskriver när eleverna i denna klass undervisats i respektive område. Om ett område var med i kursplanen före årskurs 4 väljer du I huvudsak undervisats före innevarande år. Om undervisningen inom ett område ägt rum till hälften under detta läsår och till hälften före detta, men ännu inte slutförts, anges I huvudsak undervisats i år. Om ett ämne inte finns med i kursplanen väljer du Inte undervisats än eller precis börjat. A. Tal I huvudsak undervisats före innevarande år a) Hela tal, inklusive position och ordningsföljd A A A b) Addition, subtraktion, multiplikation och/eller division med heltal A A A c) Bråktal (bråk som en del av en helhet eller delar av ett antal, eller som position på tallinjen; jämföra och storleksordna bråktal) A A A d) Addition och subtraktion med bråktal A A A e) Decimaler, inklusive position och ordningsföljd A A A f) Addition och subtraktion med decimaler A A A g) Matematiska uttryck (att hitta saknade tal, att beskriva enkla situationer med talföljder) A A A h) Talföljder (att utöka talföljder med ytterligare tal och att hitta saknade tal) A A A B. Geometriska former och dimensioner a) Linjer: mäta och beräkna linjer; parallella och vinkelräta linjer A A A b) Jämföra och rita vinklar A A A c) Använda koordinatsystem för att placera ut punkter på ett plan (t.ex. i ruta B4) A A A d) Grundläggande egenskaper hos vanliga geometriska former A A A e) Spegling och rotation A A A f) Förhållandet mellan tvådimensionella och tredimensionella former A A A g) Hitta och beräkna area, omkrets och volym A A A C. Datapresentation a) Utläsa data från tabeller, bilddiagram, stapeldiagram eller cirkeldiagram A A A b) Dra slutsatser ur presenterade data A A A c) Presentera data med hjälp av tabeller, bilddiagram och stapeldiagram A A A I huvudsak undervisats i år Inte undervisats än eller precis börjat Årskurs 4 Lärarenkät 20

22 Matematikundervisningens täckning Läxor i matematik M8 När läsåret är slut, hur stor andel av läsårets matematikundervisning i PIRLS/TIMSS-klassen kommer du att ha ägnat åt följande? Ange procentandel på varje rad. a) Tal (inklusive beräkning med heltal, bråk, decimaler och pre-algebra, inklusive talföljder) % b) Geometriska figurer och mått (inbegripet två- och tredimensionella former, längd, area och volym) % c) Presentation av data (inbegripet att läsa, göra och tolka tabeller och diagram) % d) Annat % Totalt = 100% M9 Fråga M9 handlar om läxor i matematik för årskurs 4 i PIRLS/TIMSS-klassen. A. Hur ofta brukar du ge eleverna i denna klass läxa i matematik? Jag ger inte läxa i matematik --- A (Gå till fråga M10) Mer sällan än en gång i veckan --- A 1 eller 2 gånger i veckan --- A 3 eller 4 gånger i veckan --- A Varje dag --- A B. När du ger läxa i matematik till eleverna i denna klass, ungefär hur många minuter brukar du räkna med att det kommer att ta dem? (Tänk på den tid det skulle ta en genomsnittlig elev i din klass.) 15 minuter eller mindre --- A minuter --- A minuter --- A mer än 60 minuter --- A C. Hur ofta gör du följande med matematikläxorna i den här klassen? Alltid eller nästan alltid Ibland Aldrig eller nästan aldrig a) Rättar läxuppgifterna och ger eleverna respons A A A b) Diskuterar läxorna i klassen ---- A A A c) Kontrollerar om läxorna har gjorts eller inte A A A 21 Årskurs 4 Lärarenkät

23 Bedömning av matematik Matematikförberedelser Fråga M10 handlar om bedömning av matematikkunskaper för årskurs 4 i PIRLS/ TIMSS-klassen. M10 Hur stor vikt lägger du vid följande för att följa elevers utveckling i matematik? Stor vikt Viss vikt Liten eller ingen vikt a) Bedömning av elevernas pågående arbete A A A b) Prov (t.ex. lärartillverkade eller från läromedel) A A A c) Nationella diagnostiska material A A A M11 A. Har du under de senaste två åren deltagit i fortbildning som avsett något av följande och i så fall hur omfattande har den varit? Ja Nej a) Ämnesinnehåll i matematik A A b) Ämnesmetodik/didaktik inom matematik -----A A c) Kursplan i matematik A A d) Integration av informationsteknik (IT) i matematik a A e) Bedömning av kunskaper i matematik A A f) Bemötande av enskilda elevers behov A A B. Om Ja, fyll i omfattning. Fler än 35 tim tim 6-15 tim Färre än 6 tim a) Ämnesinnehåll i matematik ---- A A A A b) Ämnesmetodik/didaktik inom matematik A A A A c) Kursplan i matematik A A A A d) Integration av informationsteknik (IT) i matematik A A A A e) Bedömning av kunskaper i matematik A A A A f) Bemötande av enskilda elevers behov A A A A Årskurs 4 Lärarenkät 22

24 M12 Hur väl förberedd känner du dig för att undervisa inom följande matematiska områden? Om ett ämne inte undervisas i årskurs 4 eller om du inte är ansvarig för undervisningen i det här ämnet ska du kryssa i inte tillämpligt. A. Tal Inte tillämpligt Mycket väl förberedd Ganska förberedd Inte förberedd a) Hela tal, inklusive position och ordningsföljd A A A A b) Addition, subtraktion, multiplikation och/eller division med heltal A A A A c) Bråktal (bråk som en del av en helhet eller delar av ett antal, eller som position på tallinjen; jämföra och storleksordna bråktal) A A A A d) Addition och subtraktion med bråktal A A A A e) Decimaler, inklusive position och ordningsföljd A A A A f) Addition och subtraktion med decimaler A A A A g) Matematiska uttryck (att hitta saknade tal, att beskriva enkla situationer med talföljder) A A A A h) Talföljder (att utöka talföljder med ytterligare tal och att hitta saknade tal) A A A A B. Geometriska former och dimensioner a) Linjer: mäta och beräkna linjer; parallella och vinkelräta linjer A A A A b) Jämföra och rita vinklar A A A A c) Använda koordinatsystem för att placera ut punkter på ett plan (t.ex. i ruta B4) A A A A d) Grundläggande egenskaper hos vanliga geometriska former A A A A e) Spegling och rotation A A A A f) Förhållandet mellan tvådimensionella och tredimensionella former A A A A g) Hitta och beräkna area, omkrets och volym A A A A C. Datapresentation a) Utläsa data från tabeller, bilddiagram, stapeldiagram eller cirkeldiagram A A A A b) Dra slutsatser ur presenterade data A A A A c) Presentera data med hjälp av tabeller, bilddiagram och stapeldiagram A A A A 23 Årskurs 4 Lärarenkät

25 M13 I vilken grad instämmer du i följande? Instämmer helt och hållet 5 a) I min matematikundervisning använder jag inte matematikterminologi utan mest vardagssvenska så att eleverna ska förstå lättare A A A A A b) Jag använder inte vardagssvenska utan mest matematikterminologi för att eleverna behöver lära sig den A A A A A Instämmer inte alls 1 Årskurs 4 Lärarenkät 24

26 S1 Att undervisa PIRLS/TIMSSklassen i naturorienterande ämnen Frågorna S1-S3 handlar om NO-undervisningen i årskurs 4 i PIRLS/TIMSS-klassen. A. Bedrivs undervisningen i NO för eleverna i denna klass främst som ett separat ämne (dvs. inte integrerat med andra ämnen)? Ja --- A Nej --- A B. Försök uppskatta den tid som du undervisar eleverna i denna klass i NO. S2 timmar och minuter per vecka Ange antal timmar och minuter. Hur säker känner du dig på följande när du undervisar NO i den här klassen? Mycket säker Något säker Inte alls säker a) Besvara elevernas frågor om NO -- A A A b) Förklara vetenskapliga begrepp eller principer genom att göra vetenskapliga experiment A A A c) Ge utmanande uppgifter till duktiga elever A A A d) Anpassa min undervisning för att väcka elevernas intresse A A A e) Hjälpa eleverna att uppskatta värdet av att lära sig NO A A A S3 Hur ofta ber du eleverna i klassen att göra följande när du undervisar dem i NO? Varje eller nästan varje lektion Ungefär hälften av lektionerna Vissa lektioner Aldrig a) Observera naturfenomen som t.ex. vädret eller en växande planta och beskriva vad de ser A A A A b) Titta på när jag visar ett experiment eller en undersökning A A A A c) Utforma eller planera experiment eller undersökningar A A A A d) Genomföra experiment eller undersökningar A A A A e) Läsa i sina läroböcker eller annat källmaterial A A A A f) Låta eleverna memorera fakta och principer A A A A g) Ge förklaringar till något som de studerar A A A A h) Koppla det de lär sig i NO till sin vardag A A A A i) Göra undersökningar utanför lektionstid A A A A j) Svarar på olika sorters skriftliga prov A A A A k) Diskutera sina olika uppfattningar om ett naturvetenskapligt fenomen -- A A A A l) Arbeta med processer (hypotesövningar, variabelkontroll mm) A A A A m) Besvara frågor om naturvetenskapens karaktär (t.ex. naturvetenskap som mänsklig konstruktion) A A A A n) Förbättra sitt arbete utifrån den feedback (återkoppling) jag har gett dem A A A A o) Låta eleverna ge varandra feedback (återkoppling) på varandras arbeten A A A A 25 Årskurs 4 Lärarenkät

27 Resurser för NO-undervisningen S4 Frågorna S4-S5 handlar om resurser till NOundervisningen i årskurs 4 i PIRLS/TIMSS-klassen. A. Hur använder du följande resurser när du undervisar NO i den här klassen? Som basmaterial Som komplement Används inte a) Läroböcker A A A b) Övningsbok eller arbetsblad --- A A A c) NO-utrustning och material --- A A A d) Programvara till NO-undervisningen A A A e) Referensmaterial (t.ex. uppslagsverk, ordbok) -- A A A B. Om du använder lärobok/läroböcker i NOundervisningen i den här klassen, vilken lärobok använder du huvudsakligen i dessa ämnen? NO Ange titel, författare, förlag och årtal. Biologi Ange titel, författare, förlag och årtal. Fysik Ange titel, författare, förlag och årtal. S5 A. Har eleverna i denna klass tillgång till datorer under NO-lektionerna? Om Ja, Ja --- A Nej --- A (Om Nej, gå till fråga S6) B. Har någon av datorerna Internetuppkoppling? Ja --- A Nej --- A C. Hur ofta låter du eleverna göra följande på datorn under NO-lektionerna? Varje dag eller nästan varje dag 1 eller 2 gånger i veckan 1 eller 2 gånger i månaden Aldrig eller nästan aldrig a) Öva färdigheter och procedurer A A A A b) Söka idéer och information --- A A A A c) Göra vetenskapliga försök eller experiment A A A A d) Studera naturfenomen genom simuleringar A A A A Kemi Ange titel, författare, förlag och årtal. Geografi Ange titel, författare, förlag och årtal. Årskurs 4 Lärarenkät 26

28 NO-undervisningens innehåll S6 Frågorna S6-S7 handlar om de delområden som lärs ut och det innehåll som täcks in av NO-undervisningen för årskurs 4 i PIRLS/TIMSS-klassen. Följande lista omfattar de huvudområden som finns med i TIMSS-provet i NO. Välj det svar som bäst beskriver när eleverna i denna klass undervisats i respektive område. Om ett område var med i kursplanen före årskurs 4 väljer du I huvudsak undervisats före innevarande år. Om undervisningen inom ett område ägt rum till hälften under detta läsår och till hälften före detta, men ännu inte slutförts, anges I huvudsak undervisats i år. Om ett ämne inte finns med i kursplanen väljer du Inte undervisats än eller precis börjat. A. Biologi 27 Årskurs 4 Lärarenkät I huvudsak undervisats före innevarande år a) Kroppens viktigaste strukturer och funktioner hos människor och andra organismer (växter och djur) A A A b) Livscykler och reproduktion hos växter och djur A A A c) Växters och djurs fysiska egenskaper, beteende och överlevnad i olika miljöer A A A d) Sambanden i ett givet system (t.ex. enkla näringsvävar, relationen mellan rovdjur och bytesdjur) A A A e) Miljöförändringar (effekter av mänsklig aktivitet, miljöförstöring och förebyggande verksamhet) A A A f) Människors hälsa (t.ex. spridning/förebyggande av smittsamma sjukdomar, tecken på hälsa/ohälsa, kost, träning) ----A A A B. Fysik och kemi a) Materiens tillstånd (fast, flytande, gas) och skillnader i de fysiska egenskaperna (form, volym) inklusive förändringar av tillståndet genom uppvärmning och avkylning A A A b) Klassificering av olika material baserat på fysiska egenskaper (t.ex. vikt/massa, volym, magnetism) A A A c) Skapa och separera blandningar A A A d) Vanliga förändringar i material (t.ex. nedbrytning av dött växt- och djurmaterial, förbränning, rostbildning, matlagning) A A A e) Vanliga energikällor och energiformer samt deras praktiska användning (t.ex. sol, elektricitet, vatten, vind) A A A f) Ljus (t.ex. ljuskällor, egenskaper) A A A g) Elektriska kretsar och egenskaper hos magneter A A A h) Krafter som får föremål att röra sig (t.ex. tyngdkraft, skjutkraft, dragkraft) A A A C. Geografi a) Vatten på jorden (plats, typ och rörelser) och luft (sammansättning, bevis på dess existens, användning) A A A b) Vanliga kännetecken för jordens landskap (t.ex. berg, slättland, floder, öknar) och sambandet med människans användande (t.ex. jordbruk, bevattning, markexploatering) A A A c) Väderförhållanden från dag till dag eller över årstiderna a A A d) Fossil av djur och växter (ålder, plats, uppkomst) A A A e) Jordens solsystem (planeter, sol, måne) A A A f) Dag, natt och skugga på grund av jordens rotation och dess förhållande till solen A A A I huvudsak undervisats i år Inte undervisats än eller precis börjat

29 S7 NO-undervisningens innehåll Ungefär hur stor andel av undervisningstiden för eleverna i denna klass kommer du, vid slutet av detta läsår, att ha ägnat åt vart och ett av följande NO-områden? Ange procentandel på varje rad. a) Biologi (inklusive miljöfrågor) % b) Fysik och kemi % c) Geografi (inklusive jorden och solsystemet) % d) Annat % Totalt = 100% Läxor i NO Fråga S8 handlar om läxor i NO för årskurs 4 i PIRLS/TIMSS-klassen. S8 A. Hur ofta brukar du ge eleverna i denna klass läxa i NO? Jag ger inte läxa i NO --- A (Gå till fråga S9) Mer sällan än en gång i veckan --- A 1 eller 2 gånger i veckan --- A 3 eller 4 gånger i veckan --- A Varje dag --- A B. När du ger läxa i NO till eleverna i denna klass, ungefär hur många minuter brukar du räkna med att det kommer att ta dem? (Tänk på den tid det skulle ta en genomsnittlig elev i din klass.) 15 minuter eller mindre --- A minuter --- A minuter --- A mer än 60 minuter --- A C. Hur ofta gör du följande med NO-läxorna i den här klassen? Alltid eller nästan alltid Ibland Aldrig eller nästan aldrig a) Rättar läxuppgifterna och ger eleverna respons A A A b) Diskuterar läxorna i klassen --- A A A c) Kontrollerar om läxorna har gjorts eller inte A A A Årskurs 4 Lärarenkät 28

30 Bedömning i NO NO-förberedelser S9 Fråga S9 handlar om bedömning av NO för årskurs 4 i PIRLS/TIMSS-klassen. Hur stor vikt lägger du vid följande för att följa elevers utveckling i NO? Stor vikt Viss vikt Liten eller ingen vikt a) Bedömning av elevernas pågående arbete A A A b) Prov (t.ex. lärartillverkade eller från läromedel) A A A c) Nationella diagnostiska material A A A S10 A. Har du under de senaste två åren deltagit i fortbildning som avsett något av följande och i så fall hur omfattande har den varit? a) Ämnesinnehåll i NO A A b) Ämnesmetodik/didaktik inom NO A A c) Kursplan i NO A A d) Integration av informationsteknik (IT) i NO A A e) Bedömning av kunskaper i NO A A f) Bemötande av enskilda elevers behov A A Ja Nej B. Om Ja, fyll i omfattning. Fler än 35 tim tim 6-15 tim Färre än 6 tim a) Ämnesinnehåll i NO A A A A b) Ämnesmetodik/didaktik inom NO A A A A c) Kursplan i NO A A A A d) Integration av informationsteknik (IT)i NO --A A A A e) Bedömning av kunskaper i NO A A A A f) Bemötande av enskilda elevers behov A A A A 29 Årskurs 4 Lärarenkät

LÄRARENKÄT. 2005, International Association for the Evaluation of Educational Achievement. Bo Palaszewski, projektledare Skolverket Stockholm

LÄRARENKÄT. 2005, International Association for the Evaluation of Educational Achievement. Bo Palaszewski, projektledare Skolverket Stockholm LÄRARENKÄT 2005, International Association for the Evaluation of Educational Achievement Bo Palaszewski, projektledare Skolverket 106 20 Stockholm Lärarenkät Din skola är utvald att representera Sverige

Läs mer

TIMSS Lärarenkät. Matematik. Årskurs 8 TIMSS Skolverket Stockholm

TIMSS Lärarenkät. Matematik. Årskurs 8 TIMSS Skolverket Stockholm TIMSS 2011 Lärarenkät Matematik Årskurs 8 TIMSS 2011 Skolverket 106 20 Stockholm IEA, 2011 Lärarenkät Din skola har samtyckt till att delta i TIMSS 2011 (Trends in International Mathematics and Science

Läs mer

Online ID: Skol ID: Kontrollnr: TIMSS & PIRLS Skolenkät. Årskurs 4. PIRLS/TIMSS Skolverket Stockholm

Online ID: Skol ID: Kontrollnr: TIMSS & PIRLS Skolenkät. Årskurs 4. PIRLS/TIMSS Skolverket Stockholm Online ID: Skol ID: Kontrollnr: TIMSS & PIRLS 2011 Skolenkät Årskurs 4 PIRLS/TIMSS Skolverket 106 20 Stockholm IEA, 2011 Skolenkät Din skola har samtyckt till att delta i TIMSS 2011 (Trends in International

Läs mer

Lärarenkät. Årskurs 4. Skolverket 106 20 Stockholm

Lärarenkät. Årskurs 4. Skolverket 106 20 Stockholm h k Lärarenkät Årskurs 4 Skolverket 106 20 Stockholm International Association for the Evaluation of Educational Achievement Copyright IEA, 2007 l n Allmänna anvisningar Din skola har samtyckt till att

Läs mer

TIMSS Skolenkät. Årskurs 8. TIMSS 2011 Skolverket Stockholm

TIMSS Skolenkät. Årskurs 8. TIMSS 2011 Skolverket Stockholm TIMSS 2011 Skolenkät Årskurs 8 TIMSS 2011 Skolverket 106 20 Stockholm IEA, 2011 Skolenkät Din skola har samtyckt till att delta i TIMSS 2011 (Trends in International Mathematics and Science Study), som

Läs mer

OBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY. Skolenkät. Årskurs 4. TIMSS 2015 Skolverket Stockholm

OBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY. Skolenkät. Årskurs 4. TIMSS 2015 Skolverket Stockholm OBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY Skolenkät Årskurs 4 TIMSS 2015 Skolverket 106 20 Stockholm IEA, 2014 Skolenkät Din skola är utvald att delta i TIMSS 2015

Läs mer

OBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY. Skolenkät. Årskurs 8. TIMSS 2015 Skolverket Stockholm

OBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY. Skolenkät. Årskurs 8. TIMSS 2015 Skolverket Stockholm OBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY Skolenkät Årskurs 8 TIMSS 2015 Skolverket 106 20 Stockholm IEA, 2014 Skolenkät Din skola är utvald att delta i TIMSS 2015

Läs mer

Lärarenkät Matematik. Årskurs 8 TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY. OBS! Vik och riv försiktigt!

Lärarenkät Matematik. Årskurs 8 TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY. OBS! Vik och riv försiktigt! OBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY Lärarenkät Matematik Årskurs 8 TIMSS 2015 Skolverket 106 20 Stockholm IEA, 2014 Lärarenkät Din skola är utvald att delta

Läs mer

TIMSS Lärarenkät. NO-ämnen. Årskurs 8 TIMSS Skolverket Stockholm

TIMSS Lärarenkät. NO-ämnen. Årskurs 8 TIMSS Skolverket Stockholm TIMSS 2011 Lärarenkät NO-ämnen Årskurs 8 TIMSS 2011 Skolverket 106 20 Stockholm IEA, 2011 Lärarenkät Din skola har samtyckt till att delta i TIMSS 2011 (Trends in International Mathematics and Science

Läs mer

OBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY. Lärarenkät. Årskurs 4. TIMSS 2015 Skolverket Stockholm

OBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY. Lärarenkät. Årskurs 4. TIMSS 2015 Skolverket Stockholm OBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY Lärarenkät Årskurs 4 TIMSS 2015 Skolverket 106 20 Stockholm IEA, 2014 Lärarenkät Din skola är utvald att delta i TIMSS

Läs mer

Skolenkät. Årskurs 8. Skolverket Stockholm

Skolenkät. Årskurs 8. Skolverket Stockholm i j Skolenkät Årskurs 8 Skolverket 106 20 Stockholm International Association for the Evaluation of Educational Achievement Copyright IEA, 2007 h k Allmänna anvisningar Din skola har samtyckt till att

Läs mer

Lärarenkät. MATEMATIK Årskurs 8. Skolverket Stockholm

Lärarenkät. MATEMATIK Årskurs 8. Skolverket Stockholm q i Lärarenkät MATEMATIK Årskurs 8 Skolverket 106 20 Stockholm International Association for the Evaluation of Educational Achievement Copyright IEA, 2007 j h Din skola har samtyckt till att delta i TIMSS

Läs mer

TIMSS Elevenkät. Field Test Version. Årskurs 8. j Skol ID: Klass ID: Elev ID: Kontrollnr: OBS! Vik och riv försiktigt!

TIMSS Elevenkät. Field Test Version. Årskurs 8. j Skol ID: Klass ID: Elev ID: Kontrollnr: OBS! Vik och riv försiktigt! Skola: Elev: Klass: j Skol ID: Klass ID: Elev ID: Kontrollnr: l TIMSS 2011 OBS! Vik och riv försiktigt! Field Test Version Elevenkät Årskurs 8 TIMSS 2011 Skolverket 106 20 Stockholm IEA, 2011 BARCODE k

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR OM SKOLAN

FRÅGEFORMULÄR OM SKOLAN FRÅGEFORMULÄR OM SKOLAN International Association for the Evaluation of Educational Achievement Bo Palaszewski, projektledare Skolverket 106 20 Stockholm Frågeformulär om skolan Din skola är utvald att

Läs mer

IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY

IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY OBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY Skolenkät Skolverket 106 20 Stockholm IEA, 2014 Skolenkät Din skola är utvald att delta i TIMSS Advanced 2015 (Trends

Läs mer

Identification Label. School ID: School Name: Skolenkät. Skolverket Bo Palaszewski, projektledare Stockholm

Identification Label. School ID: School Name: Skolenkät. Skolverket Bo Palaszewski, projektledare Stockholm Identification Label School ID: School Name: Skolenkät Skolverket Bo Palaszewski, projektledare 106 20 Stockholm International Association for the Evaluation of Educational Achievement Copyright IEA, 2008

Läs mer

OBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY. Elevenkät. Årskurs 8. TIMSS 2015 Skolverket Stockholm

OBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY. Elevenkät. Årskurs 8. TIMSS 2015 Skolverket Stockholm OBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY Elevenkät Årskurs 8 TIMSS 2015 Skolverket 106 20 Stockholm IEA, 2014 Instruktioner I det här häftet finns frågor om dig

Läs mer

Umeå universitet Enheten för pedagogiska mätningar UMEÅ. (Separata NO-ämnen) Årskurs 8

Umeå universitet Enheten för pedagogiska mätningar UMEÅ. (Separata NO-ämnen) Årskurs 8 Umeå universitet Enheten för pedagogiska mätningar 901 87 UMEÅ Huvudstudie Elevenkät (Separata NO-ämnen) Årskurs 8 Allmänna anvisningar I det här häftet finns frågor om dig själv. En del frågor gäller

Läs mer

Identification Label. Student ID: Student Name: Elevenkät Avancerad Matematik. Skolverket Bo Palaszewski, Projektledare Stockholm

Identification Label. Student ID: Student Name: Elevenkät Avancerad Matematik. Skolverket Bo Palaszewski, Projektledare Stockholm Identification Label Student ID: Student Name: Elevenkät Avancerad Matematik Skolverket Bo Palaszewski, Projektledare 106 20 Stockholm International Association for the Evaluation of Educational Achievement

Läs mer

Identifikationsetikett Umeå universitet Enheten för pedagogiska mätningar 901 87 UMEÅ Skol-ID: Stratum ID: Huvudstudie Skolenkät Årskurs 8 Din skola har samtyckt till att delta i TIMSS 2003, en stor internationell

Läs mer

Lärarenkät NO-ämnen. Årskurs 8 TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY. OBS! Vik och riv försiktigt!

Lärarenkät NO-ämnen. Årskurs 8 TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY. OBS! Vik och riv försiktigt! OBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY Lärarenkät NO-ämnen Årskurs 8 TIMSS 2015 Skolverket 106 20 Stockholm IEA, 2014 Lärarenkät Din skola är utvald att delta

Läs mer

TIMSS & PIRLS Elevenkät. Årskurs 4. Skol ID: Klass ID: Elev ID: Kontrollnr: OBS! Vik och riv försiktigt! PIRLS/TIMSS Skolverket STOCKHOLM

TIMSS & PIRLS Elevenkät. Årskurs 4. Skol ID: Klass ID: Elev ID: Kontrollnr: OBS! Vik och riv försiktigt! PIRLS/TIMSS Skolverket STOCKHOLM i k Skol ID: Klass ID: Elev ID: Kontrollnr: TIMSS & PIRLS 2011 OBS! Vik och riv försiktigt! Elevenkät Årskurs 4 Skola: Elev: Klass: PIRLS/TIMSS Skolverket 106 20 STOCKHOLM IEA, 2011 BARCODE j l Instruktioner

Läs mer

Lärarenkät Avancerad matematik

Lärarenkät Avancerad matematik OBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY Lärarenkät Avancerad matematik Skolverket 106 20 Stockholm IEA, 2014 Lärarenkät Avancerad matematik Din skola är utvald

Läs mer

Elevenkät. Årskurs 4. Skolverket 106 20 Stockholm

Elevenkät. Årskurs 4. Skolverket 106 20 Stockholm j h Elevenkät Årskurs 4 Skolverket 106 20 Stockholm International Association for the Evaluation of Educational Achievement Copyright IEA, 2007 k l Instruktioner I det här häftet finns frågor om dig själv.

Läs mer

Förslag den 25 september Fysik

Förslag den 25 september Fysik Fysik Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden

Läs mer

OBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY. Elevenkät. Årskurs 4. TIMSS 2015 Skolverket Stockholm

OBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY. Elevenkät. Årskurs 4. TIMSS 2015 Skolverket Stockholm OBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY Elevenkät Årskurs 4 TIMSS 2015 Skolverket 106 20 Stockholm IEA, 2014 Instruktioner I det här häftet finns frågor om dig

Läs mer

TIMSS 2015 frisläppta uppgifter. Uppgifter i NO, årskurs 4 och 8

TIMSS 2015 frisläppta uppgifter. Uppgifter i NO, årskurs 4 och 8 TIMSS 2015 frisläppta uppgifter Uppgifter i NO, årskurs 4 och 8 Rättigheten till de frisläppta uppgifterna ägs av The International Association for the Evaluation of Educational Achievement (IEA). Innehållsförteckning

Läs mer

Umeå universitet Enheten för pedagogiska mätningar 901 87 UMEÅ. Lärarens namn: Gruppens beteckning: Lärarens ID: Lärarens linknr: Matematik Årskurs 8

Umeå universitet Enheten för pedagogiska mätningar 901 87 UMEÅ. Lärarens namn: Gruppens beteckning: Lärarens ID: Lärarens linknr: Matematik Årskurs 8 Umeå universitet Enheten för pedagogiska mätningar 901 87 UMEÅ Lärarens namn: Gruppens beteckning: Lärarens ID: Lärarens linknr: Huvudstudie Lärarenkät Matematik Årskurs 8 Din skola har samtyckt till att

Läs mer

IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY

IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY OBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY Lärarenkät Fysik Skolverket 106 20 Stockholm IEA, 2014 Lärarenkät Fysik Din skola är utvald att delta i TIMSS Advanced

Läs mer

Identification Label. Teacher Name: Class Name: Lärarenkät. avancerad matematik. Skolverket Bo Palaszewski, projektledare Stockholm

Identification Label. Teacher Name: Class Name: Lärarenkät. avancerad matematik. Skolverket Bo Palaszewski, projektledare Stockholm Identification Label Teacher Name: Class Name: Teacher ID: Teacher Link # Lärarenkät avancerad matematik Skolverket Bo Palaszewski, projektledare 106 20 Stockholm International Association for the Evaluation

Läs mer

PIRLS & TIMSS Årskurs 4. En enkät om undervisningen i läsning, matematik och naturvetenskap. Skol ID: Klass ID: Elev ID: Kontrollnr: BARCODE

PIRLS & TIMSS Årskurs 4. En enkät om undervisningen i läsning, matematik och naturvetenskap. Skol ID: Klass ID: Elev ID: Kontrollnr: BARCODE h Skol ID: Klass ID: Elev ID: Kontrollnr: j BARCODE PIRLS & TIMSS 2011 OBS! Vik och riv försiktigt! En enkät om undervisningen i läsning, matematik och naturvetenskap Årskurs 4 Skola: Elev: Klass: PIRLS/TIMSS

Läs mer

TIMSS 2015 frisläppta uppgifter. Uppgifter i matematik, årskurs 4 och 8

TIMSS 2015 frisläppta uppgifter. Uppgifter i matematik, årskurs 4 och 8 TIMSS 2015 frisläppta uppgifter Uppgifter i matematik, årskurs 4 och 8 Rättigheten till de frisläppta uppgifterna ägs av The International Association for the Evaluation of Educational Achievement (IEA).

Läs mer

+ + Grundskola åk Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Grundskola åk 4-6. Ange ett alternativ. Grundskola åk 7-9

+ + Grundskola åk Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Grundskola åk 4-6. Ange ett alternativ. Grundskola åk 7-9 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola åk 1-3 Grundskola åk 4-6 Grundskola åk 7-9 Gymnasieskola NV, SP, TE, ES, B Gymnasieskola Övriga program 2 Arbetar du på en kommunal

Läs mer

Identifiera och analysera tekniska lösningar. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik.

Identifiera och analysera tekniska lösningar. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik. LPP NO (Biologi, kemi och fysik) samt Teknik Lokal pedagogisk planering år 1 Förmågor i NO: Diskutera och ta ställning Planera och undersöka Beskriva och förklara Förmågor i Teknik: Identifiera och analysera

Läs mer

Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie

Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 009 huvudstudie Nationell lärarenkät Skolverket 06 0 Stockholm International Association for the Evaluation of Educational Achievement

Läs mer

Hur viktigt har följande varit för ditt val av gymnasieutbildning?

Hur viktigt har följande varit för ditt val av gymnasieutbildning? 1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan, gymnasieskolan eller går du inte i skolan? Grundskolan Gymnasieskolan Går inte i grund- eller gymnasieskola. Du behöver inte svara på fler frågor. Viktigt,

Läs mer

Digitalisering i skolan

Digitalisering i skolan Digitalisering i skolan 1 Frågeblanketten läses maskinellt. Vi ber dig därför att: Använda bläckpenna Markera dina svar med kryss, så här: Om du svarat fel täck hela rutan med det felaktiga krysset, så

Läs mer

30-40 år år år. > 60 år år år. > 15 år

30-40 år år år. > 60 år år år. > 15 år 1 av 14 2010-11-02 16:21 Namn: Skola: Epostadress: 1. Kön Kvinna Man 2. Ålder < 30 år 30-40 år 41-50 år 51-60 år > 60 år 3. Har varit verksam som lärare i: < 5 år 6-10 år 11-15 år > 15 år 4. Har du en

Läs mer

Vad är matematiskt kunnande

Vad är matematiskt kunnande Svensk skola i internationell belysning med fokus på matematik AtidP Astrid Pettersson Stockholm den 25 november 2014 Vad är matematiskt kunnande enligt PISA? En individs d förmåga att formulera, använda

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I

Läs mer

NATURORIENTERANDE ÄMNEN

NATURORIENTERANDE ÄMNEN NATURORIENTERANDE ÄMNEN Biologi, fysik och kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i naturorienterande ämnen har

Läs mer

EV3 Design Engineering Projects Koppling till Lgr11

EV3 Design Engineering Projects Koppling till Lgr11 EV3 Design Engineering Projects Koppling till Lgr11 När man arbetar med LEGO i undervisningen så är det bara lärarens och elevernas fantasi som sätter gränserna för vilka delar av kursplanerna man arbetar

Läs mer

Planeringsstöd. Kunskapskrav i fokus

Planeringsstöd. Kunskapskrav i fokus Planeringsstöd Kunskapskrav i fokus Svenska Du kan med flyt läsa texter som handlar om saker du känner till. Du använder metoder som fungerar. Du kan förstå vad du läser. Du berättar på ett enkelt sätt

Läs mer

Kurskatalog för Särvux. Särskild utbildning för vuxna

Kurskatalog för Särvux. Särskild utbildning för vuxna Kurskatalog för Särvux Särskild utbildning för vuxna Läsåret 2015-2016 Särvux Särskild utbildning för vuxna Särvux är en frivillig kommunal vuxenutbildning för dig över 20 år och som har en utvecklingsstörning

Läs mer

Särskild utbildning för vuxna

Särskild utbildning för vuxna Särskild utbildning för vuxna lärcenter.nu Välkommen till särskild utbildning för vuxna på Lärcenter Särskild utbildning för vuxna är en del av kommunens vuxenutbildning. Du är välkommen att söka kurser

Läs mer

Förslag den 25 september Biologi

Förslag den 25 september Biologi Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt

kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt Lokal pedagogisk planering Matematik år 2 Syfte Undervisningen i matematikämnet ska syfta till att eleverna ska utveckla kunskaper om matematik och visa intresse och tilltro till sin förmåga att använda

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.

Läs mer

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla. Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt

Läs mer

Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24. Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass

Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24. Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24 Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass 1 Mål att sträva mot Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven S11 utvecklar intresse för matematik

Läs mer

Kursplan för Matematik

Kursplan för Matematik Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för

Läs mer

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola?

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola? 1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan Gymnasieskolan Går inte i grund- eller gymnasieskola. Du behöver inte svara på fler frågor. Viktigt, skicka ändå in blanketten!

Läs mer

Engelska... 2. Matematik... 3. Svenska... 4. Svenska som andraspråk... 5. Idrott och hälsa... 6. Musik... 7. Biologi... 7. Fysik... 8. Kemi...

Engelska... 2. Matematik... 3. Svenska... 4. Svenska som andraspråk... 5. Idrott och hälsa... 6. Musik... 7. Biologi... 7. Fysik... 8. Kemi... 2010-08-23 Lokal kursplan år 4 Engelska... 2 Matematik... 3 Svenska... 4 Svenska som andraspråk... 5 Idrott och hälsa... 6 Musik... 7 Biologi... 7 Fysik... 8 Kemi... 8 Slöjd... 9 Geografi... 10 Historia...

Läs mer

Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie

Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie Lärarenkät Skolverket 06 20 Stockholm International Association for the Evaluation of Educational Achievement Copyright

Läs mer

Enkät 2: Om din läsning (12 15 år)

Enkät 2: Om din läsning (12 15 år) Modul: Stimulera elevers läsintresse Del 1: Stimulera läsintresse en introduktion Enkät 2: Om din läsning (12 15 år) 1. Vem är du? Hur gammal är du? På vilka språk läser du? 2. Hur mycket tycker du om

Läs mer

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla. Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt

Läs mer

Vi vill veta vad du tycker om skolan

Vi vill veta vad du tycker om skolan Vi vill veta vad du tycker om skolan Hjälp oss att läsa dina svar med vår maskin Dina svar kommer att läsas med hjälp av en maskin. För att det ska fungera ber vi dig att tänka på följande när du svarar:

Läs mer

Inledning, Lästrumpet

Inledning, Lästrumpet Inledning, Lästrumpet Läsfärdighet är ett av den nutida människans viktigaste verktyg. På Vallatorpsskolan arbetar vi medvetet och målinriktat för att varje elev ska utveckla sin läsförmåga på bästa möjliga

Läs mer

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål NO Biologi Åk 4-6 Syfte och mål Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och

Läs mer

ELEVFRÅGOR. International Association for the Evaluation of Educational Achievement. Bo Palaszewski, projektledare Skolverket 106 20 Stockholm

ELEVFRÅGOR. International Association for the Evaluation of Educational Achievement. Bo Palaszewski, projektledare Skolverket 106 20 Stockholm ELEVFRÅGOR International Association for the Evaluation of Educational Achievement Bo Palaszewski, projektledare Skolverket 106 20 Stockholm Instruktioner I det här häftet finns frågor om dig själv och

Läs mer

Lokal pedagogisk planering svenska, so, no, teknik och bild. Forntiden, jordens uppkomst och första tiden på jorden.

Lokal pedagogisk planering svenska, so, no, teknik och bild. Forntiden, jordens uppkomst och första tiden på jorden. Lokal pedagogisk planering svenska, so, no, teknik och bild. Forntiden, jordens uppkomst och första tiden på jorden. Syfte Undervisningen ska syfta till att ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper

Läs mer

Identification Label. Teacher Name: Class Name: Lärarenkät. fysik. Skolverket Bo Palaszewski, projektledare Stockholm

Identification Label. Teacher Name: Class Name: Lärarenkät. fysik. Skolverket Bo Palaszewski, projektledare Stockholm Identification Label Teacher Name: Class Name: Teacher ID: Teacher Link # Lärarenkät fysik Skolverket Bo Palaszewski, projektledare 106 20 Stockholm International Association for the Evaluation of Educational

Läs mer

Bagarmossens skolas kravnivåer beträffande tal och talens beteckningar som eleven ska ha uppnått efter:

Bagarmossens skolas kravnivåer beträffande tal och talens beteckningar som eleven ska ha uppnått efter: Matematik 1-5 Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära sig matematik och

Läs mer

Vad jag ska kunna! Åk 2

Vad jag ska kunna! Åk 2 Matematik Taluppfattning HT Taluppfattning Jag kan skriva talens grannar upp till 50. Jag kan läsa av tal som visas på olika sätt upp till 50, t.ex. pengar. Jag kan markera ut rätt tal på tallinjen upp

Läs mer

Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6

Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6 Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla förmågan att De matematiska förmågor

Läs mer

Bedömning för lärande i matematik

Bedömning för lärande i matematik HANDLEDNING TILL Bedömning för lärande i matematik FÖR ÅRSKURS 1 9 1 Handledning I denna handledning ges förslag på hur du kan komma igång med materialet Bedömning för lärande i matematik åk 1 9. Du börjar

Läs mer

Läsårsplanering NO-ämnen (Thunmanskolan)

Läsårsplanering NO-ämnen (Thunmanskolan) Läsårsplanering NO-ämnen () Utgångspunkten för hur vi på arbetar i de olika ämnena är vad som står i Läroplanen (Lgr-11). Under ett läsår på arbetar vi enligt nedanstående. Ordningsföljden kan variera,

Läs mer

ATTITYDER TILL SKOLAN 2003 SKOLBARNSFÖRÄLDRAR

ATTITYDER TILL SKOLAN 2003 SKOLBARNSFÖRÄLDRAR ATTITYDER TILL SKOLAN 2003 SKOLBARNSFÖRÄLDRAR Fråga 1 Nedanstående fråga omfattar ett antal påståenden som förekommit i debatten om den svenska skolan. I vilken instämmer Du i vart och ett av dem? Påståenden

Läs mer

Stavelsen Det talade ordet Läsa via skrivandet Strukturerad inlärning Vi arbetar i studiegrupper, dvs. ettor och tvåor tillsammans i mindre grupper.

Stavelsen Det talade ordet Läsa via skrivandet Strukturerad inlärning Vi arbetar i studiegrupper, dvs. ettor och tvåor tillsammans i mindre grupper. Stavelsen Det talade ordet Läsa via skrivandet Strukturerad inlärning Vi arbetar i studiegrupper, dvs. ettor och tvåor tillsammans i mindre grupper. Lokala mål Tala och lyssna: Jag kan lyssna och förstå

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan biologi Naturorienterande ämnen 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR DIDAKTIK OCH PEDAGOGISK PROFESSION

INSTITUTIONEN FÖR DIDAKTIK OCH PEDAGOGISK PROFESSION INSTITUTIONEN FÖR DIDAKTIK OCH PEDAGOGISK PROFESSION L6NT10 Naturvetenskap och teknik för lärare åk 4-6, 30 högskolepoäng Science and Technology for Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen

Läs mer

Illustrerad vetenskap. ett temaarbete i Hårkdalen F-5 v.4-9 2011

Illustrerad vetenskap. ett temaarbete i Hårkdalen F-5 v.4-9 2011 Illustrerad vetenskap ett temaarbete i Hårkdalen F-5 v.4-9 2011 Illustrerad vetenskap ett temaarbete i Hårkdalen F-5 v.4-9 2011 Mål att arbeta mot för åk 1-3: Svenska: Uppnåendemål för åk3 Beträffande

Läs mer

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla. Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt

Läs mer

Kunskapsmål. F 3 Lilla Järnåkra/Vegaskolan, Lund. Mål att uppnå i slutet av det tredje skolåret. Bild. Engelska. Svenska Svenska som andraspråk

Kunskapsmål. F 3 Lilla Järnåkra/Vegaskolan, Lund. Mål att uppnå i slutet av det tredje skolåret. Bild. Engelska. Svenska Svenska som andraspråk Bild Svenska Svenska som andraspråk Engelska Matematik Kunskapsmål F 3 Lilla Järnåkra/Vegaskolan, Lund NO S0 Idrott & Hälsa Musik Mål att uppnå i slutet av det tredje skolåret Mer information, se www.skolverket.se

Läs mer

Trender i läsresultaten i PIRLS 2001-2006. Jan-Eric Gustafsson Göteborgs Universitet och Universitetet i Oslo

Trender i läsresultaten i PIRLS 2001-2006. Jan-Eric Gustafsson Göteborgs Universitet och Universitetet i Oslo Trender i läsresultaten i PIRLS 21-26 Jan-Eric Gustafsson Göteborgs Universitet och Universitetet i Oslo Progress in International Reading Literacy Study (PIRLS) Läsförståelse i åk 4 (9-1 år) Litterära

Läs mer

Engelska... 2. Svenska... 6. Svenska som andraspråk... 7. Idrott och hälsa... 8. Musik... 9. Biologi... 10. Fysik... 11. Kemi... 11. Slöjd...

Engelska... 2. Svenska... 6. Svenska som andraspråk... 7. Idrott och hälsa... 8. Musik... 9. Biologi... 10. Fysik... 11. Kemi... 11. Slöjd... 2010-08-23 Lokal kursplan år 3 Engelska... 2 Svenska... 6 Svenska som andraspråk... 7 Idrott och hälsa... 8 Musik... 9 Biologi... 10 Fysik... 11 Kemi... 11 Slöjd... 12 Geografi... 13 Historia... 13 Religion...

Läs mer

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla. Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt

Läs mer

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3 Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3 Avsnitt / arbetsområde: Undersöka med Hedvig Ämnen som ingår: Svenska/svenska som andraspråk, matematik, bild, So,

Läs mer

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet, Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi, åk 1-3 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i

Läs mer

Särskild utbildning för vuxna 2014-2015. Gnesta Kommun Lärvux 0158-275 686

Särskild utbildning för vuxna 2014-2015. Gnesta Kommun Lärvux 0158-275 686 Särskild utbildning för vuxna 2014-2015 Gnesta Kommun Lärvux 0158-275 686 Särskild utbildning för vuxna är till för dig som har fyllt 20 år har en utvecklingstörning eller har fått en hjärnskada i vuxen

Läs mer

I komvux. Lärvux. Särskild utbildning för vuxna Kurskatalog

I komvux. Lärvux. Särskild utbildning för vuxna Kurskatalog I komvux Lärvux Särskild utbildning för vuxna Kurskatalog Innehåll Så söker du till Lärvux > 3 Vi som arbetar på Lärvux > 3 Så arbetar vi > 4 Kurser på Grundläggande nivå Natur och miljö > 5 Individ och

Läs mer

KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa

KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL LÄRARE I MATEMATIK, ÅRSKURS 8 kupolstudien.se Vad är Kupol? Kupol står för Kunskap om ungas psykiska hälsa och lärande och är ett

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik Övergripande Mål: Genom undervisningen i ämnet fysik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att använda kunskaper i fysik för

Läs mer

Vad tycker du om skolan?

Vad tycker du om skolan? Vad tycker du om Fråga 1 Vilket år är Du född? År 19... Fråga 2 Går Du i grundskolan, gymnasieskolan eller går Du i Grundskolan Gymnasieskolan Går i skolan. Du behöver svara på fler frågor. Viktigt, skicka

Läs mer

Örskolan; förskoleklass samt åk 1-5

Örskolan; förskoleklass samt åk 1-5 Örskolan; förskoleklass samt åk 1-5 I detta skolblad presenteras olika data i tabeller för skolan. Uppgifterna 1 är antalsoch andelsuppgifter avseende, modersmåls- undervisning, lärare, och provresultat.

Läs mer

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I samtal

Läs mer

Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie

Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie Nationell elevenkät Skolverket 106 20 Stockholm International Association for the Evaluation of Educational Achievement

Läs mer

Torskolan i Torsås Mars 2007. Matematik. Kriterier för betyget godkänd. Metoder: Arbetssätt. Muntligt. Problemlösning

Torskolan i Torsås Mars 2007. Matematik. Kriterier för betyget godkänd. Metoder: Arbetssätt. Muntligt. Problemlösning Torskolan i Torsås Mars 2007 Matematik Kriterier för betyget godkänd Metoder: Arbetssätt Ta ansvar för sin egen inlärning. Göra läxor. Utnyttja lektionstiden (lyssna, arbeta). Utnyttja den hjälp/stöd som

Läs mer

Läroplanens mål. Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå.

Läroplanens mål. Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå. Läroplanens mål Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå. Mål att sträva mot är det som styr planeringen av undervisningen och gäller för alla årskurser.

Läs mer

I komvux. Lärvux. Särskild utbildning för vuxna Kurskatalog

I komvux. Lärvux. Särskild utbildning för vuxna Kurskatalog I komvux Lärvux Särskild utbildning för vuxna Kurskatalog Innehåll Så söker du till Lärvux > 3 Vi som arbetar på Lärvux > 3 Så arbetar vi > 4 Kurser på Grundläggande nivå Natur och miljö > 5 Individ och

Läs mer

Nationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv

Nationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv Nationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv Lena Löfgren lena.lofgren@hkr.se Britt Lindahl britt.lindahl@hkr.se Diagnoser ino bakgrund och erfarenheter för arbete med NP Diagnosmaterialets övergripande

Läs mer

Grundskolan Grundskolan Grundskolan Gymnasieskolan Gymnasieskolan år 1-3 år 4-6 år 7-9 NV, SP, TE, IB, ES Övriga program

Grundskolan Grundskolan Grundskolan Gymnasieskolan Gymnasieskolan år 1-3 år 4-6 år 7-9 NV, SP, TE, IB, ES Övriga program + + Vad tycker Du om skolan? ATTITYDER TILL SKOLAN 2003 UNDERSÖKNING BLAND LÄRARE Bakgrundsfrågor Fråga 1 Var har Du huvuddelen av Din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskolan Grundskolan Grundskolan

Läs mer

Naturorienterande ämnen

Naturorienterande ämnen OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen

Läs mer

KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa PILOTSTUDIE ENKÄT TILL LÄRARE I MATEMATIK, ÅRSKURS 7 ARBETSKOPIA

KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa PILOTSTUDIE ENKÄT TILL LÄRARE I MATEMATIK, ÅRSKURS 7 ARBETSKOPIA KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa PILOTSTUDIE ENKÄT TILL LÄRARE I MATEMATIK, ÅRSKURS 7 För- och efternamn: Kod: Datum: Skola: Klass: Var vänlig besvara nedanstående frågor med

Läs mer

ESLÖVS KOMMUN Bilaga 2 Barn och Familj 2009-09-21. UTDRAG ur inlämnade analyser av resultat nationella ämnesproven skolår 3 våren 2009.

ESLÖVS KOMMUN Bilaga 2 Barn och Familj 2009-09-21. UTDRAG ur inlämnade analyser av resultat nationella ämnesproven skolår 3 våren 2009. ESLÖVS KOMMUN Bilaga 2 Barn och Familj 2009-09-21 UTDRAG ur inlämnade analyser av resultat nationella ämnesproven skolår 3 våren 2009 Västra skolan Resultat på de nationella ämnesproven skolår 3 Eftersom

Läs mer

Enkät 2; Om din läsning (12-15 år)

Enkät 2; Om din läsning (12-15 år) Modul: Stimulera läsintresse Del 1: Att stimulera elevers läsintresse ett samverkansuppdrag Enkät 2; Om din läsning (12-15 år) 1. Vem är du? Hur gammal är du? På vilka språk läser du? 2. Hur mycket tycker

Läs mer

LÄRVUX kurser 2015/2016

LÄRVUX kurser 2015/2016 Lärvux kurser 2015/2016 1 Välkommen till Lärvux Lärvux är kommunens vuxenutbildning för dig som har inlärningssvårigheter som beror på utvecklingsstörning eller förvärvad hjärnskada. Lärvux är för dig

Läs mer

Jorden År F-3 Närmiljö År 4-6 Vårt ekosystem År 7-9 Jordens ekosystem

Jorden År F-3 Närmiljö År 4-6 Vårt ekosystem År 7-9 Jordens ekosystem Lokala kursplaner i No/Teknik: Vi jobbar med det naturvetenskapliga arbetssättet dvs. genom att ställa hypoteser, undersöka, experimentera och dra slutsatser. Vi har delat in No området i tre huvudgrupper,

Läs mer

Eleven skall kunna framställa bilder och former med hjälp av olika redskap och tekniker,

Eleven skall kunna framställa bilder och former med hjälp av olika redskap och tekniker, BILD kunna framställa bilder och former med hjälp av olika redskap och tekniker, kunna använda egna och andras bilder för att berätta, beskriva eller förklara, ha grundläggande förmåga att granska och

Läs mer