Lärarenkät. Årskurs 4. Skolverket Stockholm

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lärarenkät. Årskurs 4. Skolverket 106 20 Stockholm"

Transkript

1 h k Lärarenkät Årskurs 4 Skolverket Stockholm International Association for the Evaluation of Educational Achievement Copyright IEA, 2007 l n

2 Allmänna anvisningar Din skola har samtyckt till att delta i TIMSS 2007, som är en stor internationell studie av elevers kunskaper och lärande i matematik och naturvetenskap som görs i mer än 60 länder runt om i världen. Syftet med TIMSS (Trends in International Mathematics and Science Study) är att undersöka trender i elevers prestationer och studera skillnader mellan nationella utbildningssystem för att på så vis bidra till att förbättra undervisningen och lärandet i matematik och naturvetenskap runt om i världen. Studien organiseras av International Association for the Evaluation of Educational Achievement (IEA). Som en del av studien kommer ett slumpmässigt urval av elever i årskurs 4 i Sverige att genomföra TIMSS prov i matematik och NO. Denna enkät riktar sig till lärare som undervisar dessa elever i matematik och NO. Syftet är att söka information om lärarnas akademiska och yrkesmässiga bakgrund, undervisningsmetoder och deras syn på att undervisa i matematik och NO. Eftersom du är lärare i matematik och/eller NO i en av de slumpmässigt utvalda klasserna är dina svar mycket viktiga för beskrivningen av matematik och NOundervisningen i Sverige. Välj en tid och en plats där du kan fylla i enkäten utan att bli avbruten. Det ska inte behöva ta mer än 45 minuter. De flesta frågorna är flervalsfrågor där du bara behöver fylla i cirkeln för det alternativ som du väljer. Om du undervisar i både matematik och NO ska du besvara samtliga frågor i enkäten. Undervisar du endast i matematik ska du besvara frågorna Undervisar du endast i NO-ämnena ska du besvara frågorna 1-10 och Lägg enkäten i det bifogade kuvertet när du besvarat den och lämna det till skolsamordnaren för TIMSS. Tack för din medverkan! Några av frågorna i enkäten gäller uttryckligen eleverna i TIMSS-klassen. Det är den klass/grupp på din skola som anges på framsidan av enkäten och som ska delta i TIMSS-undersökningen. Om du bara undervisar vissa av eleverna i TIMSS-klassen, ska du ha undervisningen i den grupp där dessa elever ingår i tankarna när du besvarar de klasspecifika frågorna. Det är viktigt att du besvarar varje fråga noggrant, så att den information du lämnar ger en så rättvisande bild som möjligt av din arbetssituation. 2 Lärarenkät Årskurs 4

3 q i 3 Bakgrundsinformation 1 Hur gammal är du? Under A A A A A 60 eller äldre A 5 Vilken är den högsta formella utbildning som du har slutfört? Har ej slutfört gymnasieutbildning A Gymnasieutbildning A Eftergymnasial utbildning, ej högskolenivå A Högskoleutbildning (minst 80 p, mindre än 120 p) -A Universitetsexamen ( p) A Högre universitetsexamen (mer än 160 p) A 2 3 Är du kvinna eller man? Kvinna A Man A Hur många år totalt har du undervisat efter detta läsårs slut? Antal år som du har undervisat 6 A. Vilket/vilka områden var din eftergymnasiala utbildning i huvudsak inriktad mot? a) Grundskollärare med inriktning mot de yngre barnen, tidigarelärare, lågstadielärare, mellanstadielärare eller motsvarande examen A---A b) Grundskollärare med inriktning mot de äldre barnen, senarelärare, ämneslärare eller motsvarande examen A---A c) Matematik A---A d) Naturvetenskap A---A e) Annat A---A 4 Har du genomgått en lärarutbildning? A---A B. Om du har en lärarutbildning, vilken inriktning har du? a) Matematik A---A b) Naturvetenskap A---A c) Svenska A---A d) Annat ämne A---A 3 Lärarenkät Årskurs 4 j h

4 k l 6 Fortsättning C. Hur många högskolepoäng har du i matematik? 0p A 1-5p A 6-10p A G. Gick du en gymnasieutbildning med inriktning mot naturvetenskap eller teknik? A---A 11-20p A 21-40p A 41-60p A mer än 60p A D. Hur många högskolepoäng har du i naturvetenskapliga ämnen? 0p A 1-10p A 11-20p A 21-40p A 41-60p A mer än 60p A E. Om du har en lärarexamen, vilket år examinerades du? Ange det år som du examinerades F. Ingick ämnesmetodik/didaktik i din lärarexamen? I NO A---A I matematik A---A 4 Lärarenkät Årskurs 4 n q

5 i j Om din skola 7 9 Hur ofta samarbetar du med andra lärare på följande sätt? Hur allvarligt är vart och ett av följande problem i din nuvarande skola? Varje dag eller nästan varje dag 1-3 gånger i veckan 2 eller 3 gånger i månaden Aldrig eller nästan aldrig a) Diskussioner angående hur man kan undervisa om ett speciellt kunskapsområde -- A -- A -- A---A b) Arbete med att förbereda undervisningsmateriel ---- A -- A -- A---A c) Besök hos en annan lärare för att observera hur han/ hon undervisar A -- A -- A---A Allvarligt problem Mindre problem Inget problem a) Skolbyggnaden behöver omfattande reparationer A -- A---A b) Det är trångt/överfullt i klassrummen A -- A---A c) Lärarna har inte lämpliga arbetsutrymmen utanför sina klassrum - A -- A---A d) Det saknas material för att utföra experiment eller undersökningar - A -- A---A 8 d) Informella observationer i mitt klassrum gjorda av en annan lärare A -- A - A---A e) Samarbetar med lärare som undervisar i samma ämnen -A-- A -- A---A Ange i vilken utsträckning du instämmer eller inte instämmer i vart och ett av följande påståenden med avseende på din nuvarande skola. Instämmer inte alls Instämmer inte Instämmer Instämmer helt och hållet a) Skolan ligger i ett tryggt och säkert område -- A -- A -- A---A b) g känner mig trygg i den här skolan A -- A -- A---A c) Den här skolans säkerhetsbestämmelser och tillämpningen av dessa är tillfredsställande A -- A -- A---A 10 Hur skulle du beskriva var och en av följande faktorer vid din skola? Mycket liten Liten Medel Stor Mycket stor a) Lärarnas arbetstillfredsställelse A -- A -- A -- A---A b) Lärarnas kännedom om skolans måldokument A -- A -- A -- A---A c) Lärarnas grad av framgång när det gäller att realisera läroplanen/ kursplanerna A -- A -- A -- A---A d) Lärarnas förväntningar på elevernas prestationer A -- A -- A -- A---A e) Föräldrarnas stöd för elevernas skolarbete -A-- A -- A -- A---A f) Föräldrarnas delaktighet i skolaktiviteter A -- A -- A -- A---A g) Elevernas respekt för skolans egendom ---- A -- A -- A -- A---A h) Elevernas önskan att göra bra ifrån sig i skolan A -- A -- A -- A---A 5 Lärarenkät Årskurs 4 h k

6 l n Om att undervisa i matematik 11 Hur väl förberedd känner du dig för att undervisa inom följande matematikområden? A. Tal Inte förberedd Ganska förberedd Mycket väl förberedd Inte tillämpligt a) Heltal, inbegripet platsvärde och storleksordnande A -- A -- A -- A b) Addera, subtrahera, multiplicera och/eller dividera med heltal A -- A -- A -- A c) Bråk (delar av helhet eller en samling objekt (en mängd) bråkets plats på tallinjen) A -- A -- A -- A d) Bråk som beskrivs med ord, tal eller modeller A -- A -- A -- A e) Jämföra och storleksordna bråk A -- A -- A -- A f) Addera och subtrahera bråk A -- A -- A -- A g) Addera och subtrahera med decimaltal A -- A -- A -- A h) Teckna uppgifter (finna det tal som saknas, modellera enkla situationer med öppna utsagor) A -- A -- A -- A i) Talföljder (utöka/komplettera talföljder och hitta de tal som saknas) A -- A -- A -- A j) Relationer mellan givna par av heltal A -- A -- A -- A B. Geometriska figurer och mått a) Jämföra och rita vinklar A -- A -- A -- A b) Grundläggande egenskaper hos vanliga geometriska figurer A -- A -- A -- A c) Relationen mellan tvådimensionella och tredimensionella former A -- A -- A -- A d) Beräkna area och omkrets A -- A -- A -- A e) Uppskatta areor och volymer A -- A -- A -- A f) Använda enkla koordinatsystem för att kunna placera punkter i ett plan A -- A -- A -- A g) Speglingar och rotationer A -- A -- A -- A C. Presentation av data a) Läsa data från tabeller, bilddiagram, stapeldiagram eller cirkeldiagram A -- A -- A -- A b) Dra slutsatser från presenterade data A -- A -- A -- A c) Presentera data med hjälp av tabeller, bilddiagram, stapeldiagram eller cirkeldiagram A -- A -- A -- A 6 Lärarenkät Årskurs 4 q i

7 j h 3 Att undervisa TIMSS-klassen i matematik Frågorna gäller TIMSS-klassen, alltså den klass/grupp som anges på omslaget till denna enkät och som kommer att testas inom TIMSS 2007 på din skola. 12 A. Hur många elever går i TIMSS-klassen i matematik? Ange totalt antal elever som undervisas i gruppen, både de som ingår och inte ingår i TIMSS-urvalet. B. Hur många elever i fråga 12A går i årskurs 4? Ange antal elever i årskurs 4 15 Hur stor andel av lektionstiden i matematik ägnar årskurs 4-eleverna i TIMSS-klassen åt följande aktiviteter under en vanlig vecka? Ange procentandel Summan ska bli 100 % a) Redovisa läxor % b) Lyssna till längre genomgångar % c) Arbeta med uppgifter under din handledning % d) Arbeta självständigt med uppgifter utan din handledning % 13 Hur många minuter per vecka undervisar du årskurs 4-eleverna i TIMSS-klassen i matematik? Ange antalet minuter per vecka e) Lyssna då du repeterar och ytterligare förklarar ämnesinnehåll eller metoder ---- % f) Delta i prov eller förhör % g) Delta i aktiviteter som inte gäller lektionens innehåll/syfte (t.ex. hålla ordning) % h) Andra elevaktiviteter % 14 A. Använder du någon lärobok (läroböcker) när du undervisar årskurs 4-eleverna i TIMSS-klassen i matematik? A---A Summa % Fortsätt till fråga 15, om du svarat nej B. Hur använder du läroboken (läroböckerna) när du undervisar årskurs 4-eleverna i TIMSSklassen i matematik? Som huvudsaklig grund för lektionerna A Som ett komplement A 7 Lärarenkät Årskurs 4 k l

8 n q 16 Får årskurs 4-eleverna i TIMSS-klassen använda miniräknare under matematiklektionerna?, obegränsad användning A, begränsad användning A, miniräknare är inte tillåtna A 18 A. Har årskurs 4-eleverna i TIMSS-klassen tillgång till datorer under matematiklektionerna? A---A Fortsätt till fråga 20, om du svarat nej Fortsätt till fråga 18, om du svarat nej B. Har någon av datorerna Internetuppkoppling? A---A 17 Hur ofta använder årskurs 4-eleverna i TIMSS-klassen miniräknare under matematiklektionerna för att göra följande? Aldrig Vissa lektioner Ungefär hälften av lektionerna Varje eller nästan varje lektion a) Kontrollera svar A -- A---A--A b) Göra vanliga beräkningar -- A -- A --A--A c) Lösa invecklade problem A -- A- -A--A d) Utforska talbegrepp A --A-- A--A 19 Hur ofta låter du årskurs 4-eleverna i TIMSSklassen använda datorer för följande aktiviteter när du undervisar dem i matematik? Aldrig Vissa lektioner Ungefär hälften av lektionerna Varje eller nästan varje lektion a) Upptäcka matematiska principer och begrepp A -- A -- A---A b) Öva färdigheter och procedurer A -- A -- A---A c) Söka efter idéer och information A -- A -- A---A 8 Lärarenkät Årskurs 4 i j

9 h k 20 Hur ofta ber du årskurs 4-eleverna i TIMSSklassen att göra följande när du undervisar dem i matematik? Aldrig Vissa lektioner Ungefär hälften av lektionerna Varje eller nästan varje lektion a) Träna addition, subtraktion, multiplikation och division utan att använda miniräknare A -- A -- A---A b) Arbeta med bråk och decimaltal A -- A -- A---A c) Mäta föremål i klassrummet och runt skolan A -- A -- A---A d) Göra tabeller, diagram eller kurvor A -- A -- A---A e) Lära om geometriska objekt såsom cirklar, trianglar, rektanglar och kuber A -- A -- A---A f) Teckna ekvationer för problem som beskrivs i ord -A -- A -- A---A g) Förklara sina svar A -- A -- A---A h) Koppla det de lär sig i matematik till sin vardag----a -- A -- A---A i) Memorera formler och beräkningsprocedurer A -- A -- A---A j) Argumentera för rimligheten i sina slutsatser A -- A -- A---A k) Lösa icke rutinmässiga uppgifter A -- A -- A---A 21 Ungefär hur stor andel av undervisningstiden för årskurs 4-eleverna i TIMSS-klassen kommer du, vid slutet av detta läsår, att ha ägnat åt vart och ett av följande matematikområden under detta läsår? Ange procentandel Summan ska bli 100 % a) Tal (inbegripet beräkningar med heltal, bråk, decimaler och talföljder) % b) Geometriska figurer och mått (inbegripet två- och tredimensionella former, längd, area och volym) % c) Presentation av data (inbegripet att läsa, göra och tolka tabeller och diagram) % d) Annat, specificera: % Summa % 9 Lärarenkät Årskurs 4 l n

10 q i 22 Följande lista omfattar de huvudområden som finns med i TIMSS-provet i matematik. Välj det svar som bäst beskriver när årskurs 4-eleverna i TIMSS-klassen undervisats i respektive område. Om undervisningen inom ett område ägt rum till hälften under detta läsår och till hälften före detta, men ännu inte slutförts, anges I huvudsak undervisats i år. Om ett område inte finns med i kursplanen väljer du Inte undervisats än eller precis börjat. Inte undervisats än eller precis börjat I huvudsak undervisats i år I huvudsak undervisats före innevarande år A. Tal a) Representera heltal med ord, diagram eller symboler A -- A -- A b) Heltal, inbegripet platsvärde och storleksordnande A -- A -- A c) Beräkningar med heltal A -- A -- A d) Multiplar och faktorisering av tal A -- A -- A e) Uppskattningar med heltal A -- A -- A f) Problem som omfattar andelar (del av helhet) A -- A -- A g) Bråk (delar av en hel eller en objektssamling, plats på tallinjen) A -- A -- A h) Ekvivalenta bråk A -- A -- A i) Jämföra och storleksordna enkla bråk A -- A -- A j) Bråk som representeras med ord, tal (siffror) eller modeller A -- A -- A k) Addera och subtrahera enkla bråk A -- A -- A l) Platsvärde i decimaltal, inbegripet att beskriva decimaltal med ord och tal (siffror) A -- A -- A m) Addera och subtrahera med decimaltal A -- A -- A n) Finna det tal som saknas i en öppen utsaga (t. ex om 17 + = 29, vilket tal ska då skrivas in för att utsagan skall bli sann?) A -- A -- A o) Göra matematiska modeller av enkla situationer med uttryck eller öppna utsagor, som innehåller obekanta tal A -- A -- A p) Utöka talföljder och hitta de tal som saknas i dem A -- A -- A q) Beskriva relationen mellan angränsande tal i en talföljd A -- A -- A r) Skapa talpar enligt en given regel (t.ex. multiplicera det första talet med 3 och addera 2 för att få det andra talet) A -- A -- A s) Bestämma regeln för en relation med utgångspunkt i några talpar som uppfyller relationen ---- A -- A -- A 10 Lärarenkät Årskurs 4 j h

11 k l 22 Fortsättning Följande lista omfattar de huvudområden som finns med i TIMSS-provet i matematik. Välj det svar som bäst beskriver när årskurs 4-eleverna i TIMSS-klassen undervisats i respektive område. Om undervisningen inom ett område ägt rum till hälften under detta läsår och till hälften före detta, men ännu inte slutförts, anges I huvudsak undervisats i år. Om ett område inte finns med i kursplanen väljer du Inte undervisats än eller precis börjat. Inte undervisats än eller precis börjat I huvudsak undervisats i år I huvudsak undervisats före innevarande år B. Geometriska figurer och mått a) Mäta och uppskatta längder A -- A -- A b) Parallella och vinkelräta linjer A -- A -- A c) Jämföra vinklars storlek och rita vinklar (t.ex. en rät vinkel, vinklar som är större eller mindre än en rät vinkel) A -- A -- A d) Grundläggande egenskaper hos vanliga geometriska figurer A -- A -- A e) Känna till relationer mellan tredimensionella former och deras tvådimensionella avbildning ---- A -- A -- A f) Beräkna area och omkrets för kvadrater och rektanglar av givna dimensioner A -- A -- A g) Bestämma storleken på areor genom att täcka över med en given form eller räkna rutor A -- A -- A h) Storleksuppskatta areor och volymer A -- A -- A i) Använda enkla koordinatsystem för att beskriva var punkter i ett plan ligger A -- A -- A j) Figurer med symmetrilinjer A -- A -- A k) Speglingar och rotationer A -- A -- A C. Presentation av data a) Läsa data från tabeller, bilddiagram, stapeldiagram eller cirkeldiagram A -- A -- A b) Jämföra information från relaterade datauppsättningar (t.ex. ta reda på i vilken klass choklad är populärast utifrån givna diagram som visar olika klassers favoritsmak på glass) A -- A -- A c) Använda information från presenterade data för att utvinna mer information än enbart själva avläsningen (t.ex. genom att utföra beräkningar, dra slutsatser och göra förutsägelser) A -- A -- A d) Jämföra och para ihop olika framställningar av samma data A -- A -- A e) Organisera och presentera data med hjälp av tabeller, bilddiagram, stapeldiagram eller cirkeldiagram A -- A -- A 11 Lärarenkät Årskurs 4 n q

12 i j 23 Ger du årskurs 4-eleverna i TIMSS-klassen läxor i matematik? A---A Fortsätt till fråga 26, om du svarat nej 26 I vilken utsträckning anser du att följande faktorer begränsar ditt sätt att undervisa i matematik i TIMSS-klassen? I stor utsträckning I viss utsträckning I liten utsträckning Inte alls Inte tillämpligt 24 Hur ofta brukar du ge årskurs 4-eleverna i TIMSS-klassen läxa i matematik? Varje eller nästan varje lektion A Omkring hälften av lektionerna A Vissa lektioner A a) Elever med olika studieförmåga A -- A -- A -- A---A b) Elever med mycket olika bakgrund (t.ex. ekonomisk, språklig) -A-- A -- A -- A---A c) Elever med särskilda behov (t.ex. nedsatt hörsel eller syn, talsvårigheter, fysiska funktionshinder, psykiska eller känslomässiga problem) A -- A -- A -- A---A d) Ointresserade elever -A -- A -- A -- A---A 25 När du ger läxa i matematik till årskurs 4- eleverna i TIMSS-klassen, ungefär hur många minuter brukar du räkna med att det kommer att ta dem? (Tänk på den tid det skulle ta en genomsnittlig elev i din klass.) Mindre än 15 minuter A 27 e) Störande elever A -- A -- A -- A---A f) Brist på läromedel/ annan undervisningsmateriel för elevbruk -A-- A -- A -- A---A g) Brister i stöd/intresse från rektor A -- A -- A -- A---A Har du under de senaste två åren deltagit i fortbildning som avsett något av följande? minuter A minuter A minuter A Mer än 90 minuter A a) Ämnesinnehåll i matematik A---A b) Pedagogik/metodik inom matematik --- A---A c) Kursplan i matematik A---A d) Integration av informationsteknik (IT) i matematik A---A e) Utveckling av elevers kritiska tänkande eller problemlösningsfärdigheter A---A f) Bedömning av kunskaper i matematik -- A---A 12 Lärarenkät Årskurs 4 h k

13 l n 28 Hur stor vikt lägger du vid följande för att följa elevers utveckling i matematik? Ingen vikt Liten vikt Viss vikt Stor vikt a) Prov (t.ex lärartillverkade eller från läromedel) A---A---A---A b) Din egen professionella bedömning A---A---A---A c) Nationella diagnostiska material A---A---A---A 29 I vilken grad instämmer du i följande påståenden? Instämmer inte alls Instämmer helt och hållet 5 a) I min matematikundervisning använder jag inte matematikterminologi utan mest vardagssvenska så att eleverna ska förstå lättare A -- A -- A -- A---A b) g använder inte vardagssvenska utan mest matematikterminologi för att eleverna behöver lära sig den A -- A -- A -- A---A 13 Lärarenkät Årskurs 4 q i

14 j h 3 Om att undervisa i naturorienterande ämnen 30 Hur väl förberedd känner du dig för att undervisa inom följande naturvetenskapliga områden? Inte förberedd Ganska förberedd Mycket väl förberedd Inte tillämpligt A. Biologi a) Kroppens viktigaste strukturer och funktioner hos människor och andra organismer (växter och djur) A -- A -- A -- A b) Reproduktion och utveckling hos växter och djur (utmärkande egenskaper, vanliga organismers livscykler) A -- A -- A -- A c) Organismers fysiska egenskaper, beteende och överlevnad i olika livsmiljöer A -- A -- A -- A d) Samband i en levande miljö (t.ex. enkla näringskedjor, förhållanden mellan rovdjur och byten) A -- A -- A -- A e) Miljöförändringar (effekter av mänsklig aktivitet, miljöförstöring och förebyggande verksamhet) A -- A -- A -- A f) Mänsklig hälsa (t.ex. överföring och förebyggande av smittsamma sjukdomar, tecken på hälsa och sjukdom, kost, motion) A -- A -- A -- A B. Fysik och kemi a) Klassificering av föremål och material baserat på fysiska egenskaper (t.ex. massa, form, volym, färg, hårdhet, textur, ledningsförmåga för värme och elektricitet, magnetisk växelverkan) - A -- A -- A -- A b) Skapa och separera blandningar A -- A -- A -- A c) Materiens olika tillstånd (fast, flytande, gas) och olikheter i deras fysiska egenskaper (form, volym), inbegripet förändringar av materiens tillstånd genom upphettning och avkylning (smältning, frysning, kokning, avdunstning, kondensation) A -- A -- A -- A d) Vanliga förändringar i material (t.ex. nedbrytning av dött växt- och djurmaterial, förbränning, rostbildning, matlagning) A -- A -- A -- A e) Vanliga energikällor och energiformer samt deras praktiska användning (t.ex. vind, sol, vatten, elektricitet, olika bränslen, föda) A -- A -- A -- A f) Ljus (t.ex. källor och egenskaper) A -- A -- A -- A g) Elektriska kretsar A -- A -- A -- A h) Magneters egenskaper A -- A -- A -- A i) Krafter som får föremål att röra sig (t.ex. tyngdkraft, skjutkraft, dragkraft) A -- A -- A -- A C. Geografi a) Jordens landskap (t.ex. berg, slättland, floder, öknar) A -- A -- A -- A b) Vatten på jorden (plats, typ och rörelser) A -- A -- A -- A c) Luft (sammansättning, bevis på dess existens, användning och betydelse för att upprätthålla liv) A -- A -- A -- A d) Gemensamma drag för jordens landskap (t.ex. berg, slättland, floder, öknar) och hur de hänger ihop med människans utnyttjande (t.ex. jordbruk, bevattning, markexploatering) - A -- A -- A -- A e) Väderförhållanden från dag till dag eller över årstiderna A -- A -- A -- A f) Fossiler av djur och växter (ålder, uppkomst) A -- A -- A -- A g) Jordens solsystem (planeter, sol, måne) A -- A -- A -- A 14 Lärarenkät Årskurs 4 k l

15 n q 3 Att undervisa TIMSS-klassen i NO-ämnen Frågorna gäller TIMSS-klassen, alltså den klass/grupp som anges på omslaget till denna enkät och som kommer att testas inom TIMSS 2007 på din skola. 31 A. Hur många elever går i TIMSS-klassen i NO? Ange totalt antal elever som undervisas i gruppen, både de som ingår och inte ingår i TIMSS-urvalet. B. Hur många av eleverna i fråga 31A går i årskurs 4? 33 A. Har årskurs 4-eleverna i TIMSS-klassen tillgång till datorer under NO-lektionerna? A---A Fortsätt till fråga 35, om du svarat nej Ange antal elever i årskurs 4 B. Har någon av datorerna Internetuppkoppling? A---A 32 Bedrivs undervisningen i NO för årskurs 4- eleverna i TIMSS-klassen främst som ett separat ämne (d.v.s. inte integrerat med andra ämnen)? A---A A. Om JA... Hur många minuter per vecka undervisar du årskurs 4 eleverna i TIMSS-klassen i NO? Ange antal minuter per vecka B. Om NEJ... Försök uppskatta hur många minuter per vecka du och årskurs 4 eleverna i TIMSS-klassen ägnar åt NO-ämnen. Ange antal minuter per vecka 34 Hur ofta låter du årskurs 4-eleverna i TIMSSklassen använda datorer för följande aktiviteter när du undervisar dem i NO? Aldrig Vissa lektioner Ungefär hälften av lektionerna Varje eller nästan varje lektion a) Genomföra vetenskapliga procedurer eller experiment A -- A---- A---A b) Studera naturfenomen via simuleringar A -- A---- A---A c) Träna färdigheter och öva på metoder A -- A---- A---A d) Söka efter idéer och information A -- A---- A---A 15 Lärarenkät Årskurs 4 i j

16 h k 35 Hur ofta ber du årskurs 4-eleverna i TIMSSklassen att göra följande när du undervisar dem i NO? Aldrig Vissa lektioner Ungefär hälften av lektionerna Varje eller nästan varje lektion 36 Ungefär hur stor andel av undervisningstiden för årskurs 4-eleverna i TIMSS-klassen kommer du, vid slutet av detta läsår, att ha ägnat åt vart och ett av följande NO-områden under detta läsår? (Se områdesindelningen i fråga 30) Ange procentandel Summan ska bli 100 % a) Biologi % a) Observera naturfenomen, såsom vädret eller en växande planta, och beskriva vad de ser A -- A -- A---A b) Se mig utföra ett naturvetenkapligt experiment A -- A -- A---A c) Utforma eller planera experiment eller undersökningar A --A-- A---A d) Utföra experiment eller undersökningar A -- A -- A---A e) Arbeta tillsammans i smågrupper med experiment eller undersökningar A -- A -- A---A f) Läsa i läroböcker eller bredvidläsningsböcker---- A -- A -- A---A g) Memorera fakta och principer A -- A -- A---A h) Förklara något som de studerar A -- A -- A---A i) Koppla det de lär sig i NO till sin vardag A -- A -- A---A j) Arbeta enskilt i egen takt --- A -- A -- A---A k) Diskutera sina olika uppfattningar om ett naturvetenskapligt fenomen ---- A -- A -- A---A l) Arbeta med processer (hypotesprövning, variabelkontroll mm) A -- A -- A---A m) Besvara frågor om naturvetenskapens karaktär (t.ex. naturvetenskap som mänsklig konstruktion)-- -- A -- A -- A---A 37 b) Fysik och kemi % c) Geografi % d) Annat, specificera: % Summa % A. Använder du någon lärobok (läroböcker) när du undervisar årskurs 4-eleverna i TIMSS-klassen i NO? A---A Fortsätt till fråga 38, om du svarat nej B. Hur använder du läroboken (läroböckerna) när du undervisar årskurs 4 eleverna i TIMSSklassen i NO? Som huvudsaklig grund för lektionerna A Som ett komplement A 16 Lärarenkät Årskurs 4 l n

17 q i 38 Följande lista omfattar de huvudområden som finns med i TIMSS-provet i NO-ämnen. Välj det svar som bäst beskriver när årskurs 4-eleverna i TIMSS-klassen undervisats i respektive område. Om undervisningen inom ett område ägt rum till hälften under detta läsår och till hälften före detta, men ännu inte slutförts, anges I huvudsak undervisats i år. Om ett område inte finns med i kursplanen väljer du Inte undervisats än eller precis börjat. Inte undervisats än eller precis börjat I huvudsak undervisats i år I huvudsak undervisats före innevarande år A. Biologi a) Typer, egenskaper och klassificering av levande organismer A -- A -- A b) Kroppens viktigaste strukturer och funktioner hos människor och andra organismer (växter och djur) A -- A -- A c) De huvudsakliga stegen i välkända organismers livscykler (t.ex. människor, fjärilar, grodor, växter) A -- A -- A d) Reproduktion hos växter och djur (utmärkande egenskaper) A -- A -- A e) Växters och djurs fysiska egenskaper, beteende och överlevnad i olika miljöer A -- A -- A f) Kroppsliga reaktioner på yttre förhållanden (t.ex. värme, kyla, fara) och aktivitet (t.ex. motion) ---- A -- A -- A g) Växters och djurs energibehov (solenergi för att framställa föda och ge energi för växande och återhämtning) A -- A -- A h) Samband i en levande miljö (t.ex. enkla näringskedjor med vanliga växter och djur samt förhållanden mellan rovdjur och byten) A -- A -- A i) Miljöförändringar (effekter av mänsklig aktivitet, miljöförstöring och förebyggande verksamhet) - A -- A -- A j) Hur vanliga smittsamma sjukdomar (t.ex. förkylning, influensa) överförs samt tecken på, förebyggande och behandling av sjukdomar A -- A -- A k) Sätt att behålla en god hälsa, inbegripet kost och motion A -- A -- A 17 Lärarenkät Årskurs 4 j h

18 k l 38 Fortsättning Följande lista omfattar de huvudområden som finns med i TIMSS-provet i NO-ämnen. Välj det svar som bäst beskriver när årskurs 4-eleverna i TIMSS-klassen undervisats i respektive område. Om undervisningen inom ett område ägt rum till hälften under detta läsår och till hälften före detta, men ännu inte slutförts, anges I huvudsak undervisats i år. Om ett område inte finns med i kursplanen väljer du Inte undervisats än eller precis börjat. Inte undervisats än eller precis börjat I huvudsak undervisats i år I huvudsak undervisats före innevarande år B. Fysik och kemi a) Klassificering av föremål och material baserat på fysiska egenskaper A -- A -- A b) Metallers egenskaper och användning A -- A -- A c) Skapa och separera blandningar A -- A -- A d) Vattens egenskaper och användning A -- A -- A e) Materiens olika tillstånd (fast, flytande, gas) och olikheter i deras fysiska egenskaper med avseende på form och volym A -- A -- A f) Förändringar av materiens tillstånd genom upphettning och avkylning (smältning, frysning, kokning, avdunstning, kondensation) A -- A -- A g) Vanliga förändringar i material (t.ex. nedbrytning av dött växt- och djurmaterial, förbränning, rostbildning, matlagning) A -- A -- A h) Vanliga energikällor och energiformer samt deras praktiska användning (t.ex. vind, sol, vatten, elektricitet, olika bränslen, föda) A -- A -- A i) Värme och temperatur A -- A -- A j) Vanliga ljuskällor och liknande fenomen (t.ex. hur regnbågar och skuggor bildas, föremåls synlighet, speglar, färger) A -- A -- A k) Ljudproduktion genom vibrationer A -- A -- A l) Elektriska kretsar A -- A -- A m) Magneter (nord- och sydpoler, magnetisk attraktion och repulsion) A -- A -- A n) Krafter som får föremål att röra sig (t.ex. tyngdkraft, skjutkraft, dragkraft) A -- A -- A 18 Lärarenkät Årskurs 4 n q

19 i j 38 Fortsättning Följande lista omfattar de huvudområden som finns med i TIMSS-provet i NO-ämnen. Välj det svar som bäst beskriver när årskurs 4-eleverna i TIMSS-klassen undervisats i respektive område. Om undervisningen inom ett område ägt rum till hälften under detta läsår och till hälften före detta, men ännu inte slutförts, anges I huvudsak undervisats i år. Om ett område inte finns med i kursplanen väljer du Inte undervisats än eller precis börjat. Inte undervisats än eller precis börjat I huvudsak undervisats i år I huvudsak undervisats före innevarande år C. Geografi a) Stenar, mineraler, sand och jord A -- A -- A b) Vatten på jorden (plats, typ och rörelser) A -- A -- A c) Luft (sammansättning, bevis på dess existens, användning och betydelse för att upprätthålla liv) - A -- A -- A d) Gemensamma drag för jordens landskap (t.ex. berg, slättland, floder, öknar) och sambandet med människans utnyttjande (t.ex. jordbruk, bevattning, markexploatering) A -- A -- A e) Användning och skydd av jordens naturtillgångar A -- A -- A f) Vattnets kretslopp på jorden (vatten rinner i floder från bergen till havet, molnbildning och nederbörd) A -- A -- A g) Väderförhållanden från dag till dag eller över årstiderna A -- A -- A h) Fossiler av djur och växter (ålder, uppkomst) A -- A -- A i) Jordens solsystem (planeter, sol, måne) A -- A -- A j) Jordens rotation kring sin axel (t.ex. dag och natt, hur skuggor uppstår) A -- A -- A 19 Lärarenkät Årskurs 4 h k

20 l n 39 Ger du årskurs 4-eleverna i TIMSS-klassen läxor i NO? A---A Fortsätt till fråga 42, om du svarat nej 42 I vilken utsträckning anser du att följande faktorer begränsar ditt sätt att undervisa i NO i TIMSS-klassen? I stor utsträckning I viss utsträckning I liten utsträckning Inte alls Inte tillämpligt 40 Hur ofta brukar du ge årskurs 4-eleverna i TIMSS-klassen läxa i NO? Varje eller nästan varje lektion A Omkring hälften av lektionerna A Vissa lektioner A a) Elever med olika studieförmåga A -- A -- A -- A---A b) Elever med mycket olika bakgrund (t.ex. ekonomisk, språklig) -A-- A -- A -- A---A c) Elever med särskilda behov (t.ex. nedsatt hörsel eller syn, talsvårigheter, fysiska funktionshinder, psykiska eller känslomässiga problem) ---- A -- A -- A -- A---A d) Ointresserade elever -A -- A -- A -- A---A 41 När du ger läxa i NO till årskurs 4-eleverna i TIMSS-klassen, ungefär hur många minuter brukar du räkna med att det kommer att ta dem? (Tänk på den tid det skulle ta en genomsnittlig elev i din klass.) Mindre än 15 minuter A minuter A minuter A minuter A Mer än 90 minuter A 43 e) Störande elever A -- A -- A -- A---A f) Brist på läromedel/ annan undervisningsmateriel för elevbruk -A-- A -- A -- A---A g) Brister i stöd/intresse från rektor A -- A -- A -- A---A Har du under de senaste två åren deltagit i fortbildning som avsett något av följande? a) Ämnesinnehåll i NO A---A b) Pedagogik/metodik inom NO A---A c) Kursplan i NO A---A d) Integration av informationsteknik (IT) i NO A---A e) Utveckling av elevers kritiska tänkande eller undersökande arbetssätt A---A f) Bedömning av kunskaper i NO A---A 20 Lärarenkät Årskurs 4 q i

21 j h 44 Hur stor vikt lägger du vid följande för att följa elevers utveckling i NO? Ingen vikt Liten vikt Viss vikt Stor vikt a) Prov (t.ex lärartillverkade eller från läromedel) A -- A -- A---A b) Din egen professionella bedömning A -- A -- A---A 45 I vilken grad instämmer du i följande påståenden? Instämmer inte alls Instämmer helt och hållet 5 a) I min NO-undervisning använder jag inte naturvetenskaplig terminologi utan mest vardagssvenska så att eleverna ska förstå lättare A -- A -- A -- A---A b) g använder inte vardagssvenska utan mest naturvetenskaplig terminologi för att eleverna behöver lära sig den A -- A -- A -- A---A Tack för att du besvarade enkäten k l

22

23

24 Lärarenkät Årskurs 4

Identifikationsetikett Umeå universitet Enheten för pedagogiska mätningar 901 87 UMEÅ Skol-ID: Stratum ID: Huvudstudie Skolenkät Årskurs 8 Din skola har samtyckt till att delta i TIMSS 2003, en stor internationell

Läs mer

Lärarenkät. MATEMATIK Årskurs 8. Skolverket Stockholm

Lärarenkät. MATEMATIK Årskurs 8. Skolverket Stockholm q i Lärarenkät MATEMATIK Årskurs 8 Skolverket 106 20 Stockholm International Association for the Evaluation of Educational Achievement Copyright IEA, 2007 j h Din skola har samtyckt till att delta i TIMSS

Läs mer

Engelska... 2. Svenska... 6. Svenska som andraspråk... 7. Idrott och hälsa... 8. Musik... 9. Biologi... 10. Fysik... 11. Kemi... 11. Slöjd...

Engelska... 2. Svenska... 6. Svenska som andraspråk... 7. Idrott och hälsa... 8. Musik... 9. Biologi... 10. Fysik... 11. Kemi... 11. Slöjd... 2010-08-23 Lokal kursplan år 3 Engelska... 2 Svenska... 6 Svenska som andraspråk... 7 Idrott och hälsa... 8 Musik... 9 Biologi... 10 Fysik... 11 Kemi... 11 Slöjd... 12 Geografi... 13 Historia... 13 Religion...

Läs mer

Elevenkät. Årskurs 4. Skolverket 106 20 Stockholm

Elevenkät. Årskurs 4. Skolverket 106 20 Stockholm j h Elevenkät Årskurs 4 Skolverket 106 20 Stockholm International Association for the Evaluation of Educational Achievement Copyright IEA, 2007 k l Instruktioner I det här häftet finns frågor om dig själv.

Läs mer

Skolenkät. Årskurs 8. Skolverket Stockholm

Skolenkät. Årskurs 8. Skolverket Stockholm i j Skolenkät Årskurs 8 Skolverket 106 20 Stockholm International Association for the Evaluation of Educational Achievement Copyright IEA, 2007 h k Allmänna anvisningar Din skola har samtyckt till att

Läs mer

Naturorienterande ämnen

Naturorienterande ämnen OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen

Läs mer

Södervångskolans mål i matematik

Södervångskolans mål i matematik Södervångskolans mål i matematik Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det första skolåret beträffande tal och taluppfattning kunna läsa av en tallinje mellan 0-20 kunna läsa och ramsräka tal

Läs mer

Lokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning

Lokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning Lokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning Eleven skall år 1 Begrepp Jämförelse- och storleksord, t.ex. stor, större, störst. Positionssystemet

Läs mer

Läsårsplanering NO-ämnen (Thunmanskolan)

Läsårsplanering NO-ämnen (Thunmanskolan) Läsårsplanering NO-ämnen () Utgångspunkten för hur vi på arbetar i de olika ämnena är vad som står i Läroplanen (Lgr-11). Under ett läsår på arbetar vi enligt nedanstående. Ordningsföljden kan variera,

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan biologi Naturorienterande ämnen 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.

Läs mer

Enkäten inleds med några frågor om demografiska data. Totalt omfattar enkäten 85 frågor. 30-40 år. 41-50 år. 51-60 år. > 60 år. 6-10 år.

Enkäten inleds med några frågor om demografiska data. Totalt omfattar enkäten 85 frågor. 30-40 år. 41-50 år. 51-60 år. > 60 år. 6-10 år. 1 av 15 2010-11-03 12:46 Syftet med den här enkäten är att lära mer om hur lärare tänker och känner när det gäller matematikundervisningen, särskilt i relation till kursplanen och till de nationella proven.

Läs mer

I addition adderar vi. Vi kan addera termerna i vilken ordning vi vill: 1 + 7 = 7 + 1

I addition adderar vi. Vi kan addera termerna i vilken ordning vi vill: 1 + 7 = 7 + 1 BEGREPP ÅR 3 Taluppfattning och tals användning ADDITION 3 + 4 = 7 term + term = summa I addition adderar vi. Vi kan addera termerna i vilken ordning vi vill: 1 + 7 = 7 + 1 SUBTRAKTION 7-4 = 3 term term

Läs mer

OBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY. Lärarenkät. Årskurs 4. TIMSS 2015 Skolverket Stockholm

OBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY. Lärarenkät. Årskurs 4. TIMSS 2015 Skolverket Stockholm OBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY Lärarenkät Årskurs 4 TIMSS 2015 Skolverket 106 20 Stockholm IEA, 2014 Lärarenkät Din skola är utvald att delta i TIMSS

Läs mer

BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK

BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK SOL och MÅNE TID och ÅRSTID VARDAGSFYSIK och TEKNIK 4 MATERIA 5 3 BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK VÄXTER, SVAMPAR BAKTERIER och DJUR 1 KROPP Och HÄLSA 2 FAROR och SKYDD 6 7 TEKNIK Kursplan för de naturorienterande

Läs mer

NATURVETENSKAP FÖR LIVET?

NATURVETENSKAP FÖR LIVET? NATURVETENSKAP FÖR LIVET? Under terminen kommer din klass att medverka i ett forskningsprojekt. Ni kommer att arbeta med uppgifter som handlar om i samhället. Enkäten innehåller frågor om dig och dina

Läs mer

NATURVETENSKAP FÖR LIVET?

NATURVETENSKAP FÖR LIVET? NATURVETENSKAP FÖR LIVET? Under terminen kommer din klass att medverka i ett forskningsprojekt. Ni kommer att arbeta med uppgifter som handlar om naturvetenskap och teknik i samhället. Enkäten innehåller

Läs mer

Lärarenkät Matematik. Årskurs 8 TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY. OBS! Vik och riv försiktigt!

Lärarenkät Matematik. Årskurs 8 TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY. OBS! Vik och riv försiktigt! OBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY Lärarenkät Matematik Årskurs 8 TIMSS 2015 Skolverket 106 20 Stockholm IEA, 2014 Lärarenkät Din skola är utvald att delta

Läs mer

Mål och betygskriterier för no-ämnena (bi, fy, ke)

Mål och betygskriterier för no-ämnena (bi, fy, ke) 1 (5) 2009-01-15 Mål och betygskriterier för no-ämnena (bi, fy, ke) Godkänd Redovisa elementära praktiska och teoretiska kunskaper inom ämnenas olika Väl godkänd Redovisa goda praktiska och teoretiska

Läs mer

Engelska... 2. Matematik... 3. Svenska... 4. Svenska som andraspråk... 5. Idrott och hälsa... 6. Musik... 7. Biologi... 7. Fysik... 8. Kemi...

Engelska... 2. Matematik... 3. Svenska... 4. Svenska som andraspråk... 5. Idrott och hälsa... 6. Musik... 7. Biologi... 7. Fysik... 8. Kemi... 2010-08-23 Lokal kursplan år 4 Engelska... 2 Matematik... 3 Svenska... 4 Svenska som andraspråk... 5 Idrott och hälsa... 6 Musik... 7 Biologi... 7 Fysik... 8 Kemi... 8 Slöjd... 9 Geografi... 10 Historia...

Läs mer

Storvretaskolans Kursplan för Matematik F-klass- år 5

Storvretaskolans Kursplan för Matematik F-klass- år 5 2010-11-01 Storvretaskolans Kursplan för Matematik F-klass- år 5 Skolan skall i sin undervisning sträva efter att eleven : utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den

Läs mer

Svenska årskurs 3. Kommentarer till individuell utvecklingsplan, IUP. utvecklas. Läsa och skriva Jag kan läsa och förstå olika texter.

Svenska årskurs 3. Kommentarer till individuell utvecklingsplan, IUP. utvecklas. Läsa och skriva Jag kan läsa och förstå olika texter. Svenska årskurs 3 Kunskapskrav Läsa och skriva Jag kan läsa och förstå olika texter. Uppnått Behöver Kommentarer till individuell utvecklingsplan, IUP Jag skriver fakta och berättande texter anpassade

Läs mer

Eleven skall kunna framställa bilder och former med hjälp av olika redskap och tekniker,

Eleven skall kunna framställa bilder och former med hjälp av olika redskap och tekniker, BILD kunna framställa bilder och former med hjälp av olika redskap och tekniker, kunna använda egna och andras bilder för att berätta, beskriva eller förklara, ha grundläggande förmåga att granska och

Läs mer

Vad tycker du om sfi?

Vad tycker du om sfi? Oktober 2012 Vad tycker du om sfi? Skolverket gör under hösten en stor undersökning om vad elever tycker om sin utbildning. Det är första gången undersökningen görs och resultatet kommer att användas till

Läs mer

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll 3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 KATARINA KJELLSTRÖM Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 I förra numret av Nämnaren beskrev vi elevernas kunskaper i och attityder till matematik enligt nationella utvärderingen 2003.

Läs mer

natur och miljö Syfte

natur och miljö Syfte Natur och miljö Kurskod: SGRNAT7 Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Att veta hur företeelser i omvärlden hänger samman är

Läs mer

Skolverkets förslag till kursplan i matematik i grundskolan. Matematik

Skolverkets förslag till kursplan i matematik i grundskolan. Matematik Matematik Matematiken har en mångtusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den har utvecklats ur människans praktiska behov och hennes naturliga nyfikenhet och lust att utforska. Matematisk verksamhet

Läs mer

Måluppfyllelse i svenska/svenska som andraspråk vid nationella prov årskurs 3 vårterminerna 2009 och 2010 TOTALT ANTAL ELEVER 2009: 72

Måluppfyllelse i svenska/svenska som andraspråk vid nationella prov årskurs 3 vårterminerna 2009 och 2010 TOTALT ANTAL ELEVER 2009: 72 Sedan vårterminen 2009 görs nationella prov i svenska och matte för årskurs 3 i hela landet. Från och med höstterminen 2009 får varje elev i Valdemarsviks kommun skriftligt omdöme varje termin i de ämnen

Läs mer

Kommentarmaterial, Skolverket 1997

Kommentarmaterial, Skolverket 1997 Att utveckla förstf rståelse för f r hela tal Kommentarmaterial, Skolverket 1997 Att lära sig matematik handlar om att se sammanhang och att kunna föra logiska resonemang genom att känna igen, granska

Läs mer

Kursplan för matematik År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN

Kursplan för matematik År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN RUMSUPPFATTNING GEOMETRI OCH MÄTNING MATEMATIK REDOVISNING OCH MATEMATISKT SPRÅK TALUPPFATTNING, OCH RÄKNEMETODER STATISTIK Kursplan för matematik År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i matematik Lgr

Läs mer

Nationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv

Nationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv Nationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv Lena Löfgren lena.lofgren@hkr.se Britt Lindahl britt.lindahl@hkr.se Diagnoser ino bakgrund och erfarenheter för arbete med NP Diagnosmaterialets övergripande

Läs mer

NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS A VÅREN 1996. Tidsbunden del

NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS A VÅREN 1996. Tidsbunden del NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS A VÅREN 1996 Tidsbunden del Anvisningar Provperiod 10 maj - 1 juni 1996. Provtid Hjälpmedel Provmaterialet 120 minuter utan rast. Miniräknare och formelsamling. Formelblad

Läs mer

BEDÖMNINGSSTÖD. till TUMMEN UPP! matte inför betygssättningen i årskurs 6

BEDÖMNINGSSTÖD. till TUMMEN UPP! matte inför betygssättningen i årskurs 6 BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! matte inför betygssättningen i årskurs 6 Det här är ett BEDÖMNINGSSTÖD som hjälper dig att göra en säkrare bedömning av elevernas kunskaper inför betygssättningen i årskurs

Läs mer

Handbok för provledare

Handbok för provledare Handbok för provledare TIMSS Advanced 2008 handbok för provledare Innehållsförteckning Inledning...1 1 Din roll som provledare...3 1.1 Förhållningsregler för provtillfällena... 3 1.2 Förberedelser före

Läs mer

Under min praktik som lärarstuderande

Under min praktik som lärarstuderande tomoko helmertz Problemlösning i Japan och Sverige Japansk matematikundervisning skiljer sig på många sätt från svensk. Vilka konsekvenser får det för hur elever i respektive länder löser problem? Tomoko

Läs mer

Umeå universitet Enheten för pedagogiska mätningar 901 87 UMEÅ. Lärarens namn: Gruppens beteckning: Lärarens ID: Lärarens linknr: Matematik Årskurs 8

Umeå universitet Enheten för pedagogiska mätningar 901 87 UMEÅ. Lärarens namn: Gruppens beteckning: Lärarens ID: Lärarens linknr: Matematik Årskurs 8 Umeå universitet Enheten för pedagogiska mätningar 901 87 UMEÅ Lärarens namn: Gruppens beteckning: Lärarens ID: Lärarens linknr: Huvudstudie Lärarenkät Matematik Årskurs 8 Din skola har samtyckt till att

Läs mer

Hands-On Math. Matematikverkstad. Förskolans nya läroplan 1 juli 2011. Matematik är en abstrakt och generell vetenskap

Hands-On Math. Matematikverkstad. Förskolans nya läroplan 1 juli 2011. Matematik är en abstrakt och generell vetenskap Hands-On Math Matematikverkstad 09.00 10.30 & 10.45 12.00 Elisabeth.Rystedt@ncm.gu.se Lena.Trygg@ncm.gu.se eller ett laborativt arbetssätt i matematik Laborativ matematikundervisning vad vet vi? Matematik

Läs mer

Svar och arbeta vidare med Student 2008

Svar och arbeta vidare med Student 2008 Student 008 Svar och arbeta vidare med Student 008 Det finns många intressanta idéer i årets Känguruaktiviteter. Problemen kan inspirera undervisningen under flera lektioner. Här ger vi några förslag att

Läs mer

Bilder på framsidan: Vuxenliv 2 ute på årstidsspaning, arbete med Ipad och laborativ matematik

Bilder på framsidan: Vuxenliv 2 ute på årstidsspaning, arbete med Ipad och laborativ matematik VÄLKOMMEN ATT STUDERA PÅ SÄRVUX I AVESTA 2014-2015 Bilder på framsidan: Vuxenliv 2 ute på årstidsspaning, arbete med Ipad och laborativ matematik Särskild utbildning för vuxna är en frivillig vuxenutbildning.

Läs mer

TIMSS Lärarenkät. Matematik. Årskurs 8 TIMSS Skolverket Stockholm

TIMSS Lärarenkät. Matematik. Årskurs 8 TIMSS Skolverket Stockholm TIMSS 2011 Lärarenkät Matematik Årskurs 8 TIMSS 2011 Skolverket 106 20 Stockholm IEA, 2011 Lärarenkät Din skola har samtyckt till att delta i TIMSS 2011 (Trends in International Mathematics and Science

Läs mer

DE FYRA RÄKNESÄTTEN (SID. 11) MA1C: AVRUNDNING

DE FYRA RÄKNESÄTTEN (SID. 11) MA1C: AVRUNDNING DE FYRA RÄKNESÄTTEN (SID. 11) 1. Benämn med korrekt terminologi talen som: adderas. subtraheras. multipliceras. divideras.. Addera 10 och. Dividera sedan med. Subtrahera 10 och. Multiplicera sedan med..

Läs mer

Dubbelt En elev plockar upp en näve kuber. En annan ska ta upp dubbelt så många.

Dubbelt En elev plockar upp en näve kuber. En annan ska ta upp dubbelt så många. Multilink-kuber Varför kuber i matematikundervisningen? Multilink-kuber eller motsvarande material kan utnyttjas till snart sagt alla områden inom matematikundervisningen, i hela grundskolan och även upp

Läs mer

TIMSS 2015 frisläppta uppgifter. Uppgifter i NO, årskurs 4 och 8

TIMSS 2015 frisläppta uppgifter. Uppgifter i NO, årskurs 4 och 8 TIMSS 2015 frisläppta uppgifter Uppgifter i NO, årskurs 4 och 8 Rättigheten till de frisläppta uppgifterna ägs av The International Association for the Evaluation of Educational Achievement (IEA). Innehållsförteckning

Läs mer

Vardagsord. Förstår ord som fler än, färre än osv. Har kunskap om hälften/dubbelt. Ex. Uppfattning om antal

Vardagsord. Förstår ord som fler än, färre än osv. Har kunskap om hälften/dubbelt. Ex. Uppfattning om antal TALUPPFATTNING Mål som eleven ska ha uppnått i slutet av det femte skolåret: Eleven skall ha förvärvat sådana grundläggande kunskaper i matematik som behövs för att kunna beskriva och hantera situationer

Läs mer

Av kursplanen och betygskriterierna,

Av kursplanen och betygskriterierna, KATARINA KJELLSTRÖM Muntlig kommunikation i ett nationellt prov PRIM-gruppen ansvarar för diagnosmaterial och de nationella proven i matematik för grundskolan. Här beskrivs de muntliga delproven i ämnesprovet

Läs mer

Matematik Åk 9 Provet omfattar stickprov av det centrala innehållet i Lgr-11. 1. b) c) d)

Matematik Åk 9 Provet omfattar stickprov av det centrala innehållet i Lgr-11. 1. b) c) d) 1. b) c) d) a) Multiplikation med 100 kan förenklas med att flytta decimalerna lika många stg som antlet nollor. 00> svar 306 b) Använd kort division. Resultatet ger igen rest. Svar 108 c) Att multiplicera

Läs mer

Året runt i naturen skolår 2-3 (läsår som startar med jämn HT)

Året runt i naturen skolår 2-3 (läsår som startar med jämn HT) Året runt i naturen skolår 2-3 (läsår som startar med jämn HT) Naturen och rymden är spännande och fantastisk att utforska och lära sig om. Varför har vi olika årstider och hur klarar vi av alla förändringar?

Läs mer

Förslag den 25 september Fysik

Förslag den 25 september Fysik Fysik Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden

Läs mer

Tal Räknelagar Prioriteringsregler

Tal Räknelagar Prioriteringsregler Tal Räknelagar Prioriteringsregler Uttryck med flera räknesätt beräknas i följande ordning: 1. Parenteser 2. Exponenter. Multiplikation och division. Addition och subtraktion Exempel: Beräkna 10 5 7. 1.

Läs mer

Identification Label. School ID: School Name: Skolenkät. Skolverket Bo Palaszewski, projektledare Stockholm

Identification Label. School ID: School Name: Skolenkät. Skolverket Bo Palaszewski, projektledare Stockholm Identification Label School ID: School Name: Skolenkät Skolverket Bo Palaszewski, projektledare 106 20 Stockholm International Association for the Evaluation of Educational Achievement Copyright IEA, 2008

Läs mer

Kurskatalog för Särvux. Särskild utbildning för vuxna

Kurskatalog för Särvux. Särskild utbildning för vuxna Kurskatalog för Särvux Särskild utbildning för vuxna Läsåret 2016-2017 Innehållsförteckning Information sidan 2 Kurser på grundläggande nivå motsvarande grundsärskola: Biologi sidan 5 Engelska sidan 6

Läs mer

SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN. Bilagor

SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN. Bilagor SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN Bilagor Gemensamma matematikprov, analysinstrument och bedömningsmatriser för kvalitetshöjningar Författare: Per Ericson, Max Ljungberg

Läs mer

OnlineID: KlassID: Kontrollnr: TIMSS & PIRLS Lärarenkät. Årskurs 4. PIRLS/TIMSS 2011 Skolverket Stockholm

OnlineID: KlassID: Kontrollnr: TIMSS & PIRLS Lärarenkät. Årskurs 4. PIRLS/TIMSS 2011 Skolverket Stockholm OnlineID: KlassID: Kontrollnr: TIMSS & PIRLS 2011 Lärarenkät Årskurs 4 PIRLS/TIMSS 2011 Skolverket 106 20 Stockholm IEA, 2011 Lärarenkät Din skola har samtyckt till att delta i TIMSS 2011 (Trends in International

Läs mer

Särskild utbildning för vuxna

Särskild utbildning för vuxna Särskild utbildning för vuxna lärcenter.nu Välkommen till särskild utbildning för vuxna på Lärcenter Särskild utbildning för vuxna är en del av kommunens vuxenutbildning. Du är välkommen att söka kurser

Läs mer

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK TETIK 3.5 TETIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan.

Läs mer

Veckomatte åk 5 med 10 moment

Veckomatte åk 5 med 10 moment Veckomatte åk 5 med 10 moment av Ulf Eskilsson Innehållsförteckning Inledning 2 Utdrag ur kursplanen i matematik 3 Grundläggande struktur i Veckomatte - Åk 5 4 Strategier för Veckomatte - Åk 5 5 Veckomatte

Läs mer

4-7 Pythagoras sats. Inledning. Namn:..

4-7 Pythagoras sats. Inledning. Namn:.. Namn:.. 4-7 Pythagoras sats Inledning Nu har du lärt dig en hel del om trianglar. Du vet vad en spetsig och en trubbig triangel är liksom vad en liksidig och en likbent triangel är. Vidare vet du att vinkelsumman

Läs mer

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8 PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8 TERMINSPLAN HÖSTTERMINEN ÅK 8: 1 1.1 ANDELEN 2 1.2 HÖJNING OCH SÄNKNING 3 FORTS. 1.2 HÖJNING OCH SÄNKNING 4 1.3 HUR STOR ÄR DELEN 1 5 AKTIVITET + 1.4 HUR STOR ÄR

Läs mer

Är svenska elever dåliga i algebra och geometri?

Är svenska elever dåliga i algebra och geometri? Är svenska elever dåliga i algebra och geometri? Lena Adolfsson I förra numret gavs en sammanfattande beskrivning av TIMSS-projektets studie av svenska 13-åringars kunskaper i matematik. I denna artikel

Läs mer

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: Geografi 4-6 Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer

Läs mer

Explorativ övning 11 GEOMETRI

Explorativ övning 11 GEOMETRI Explorativ övning 11 GEOMETRI Syftet med denna övning är att ge kunskaper om grundläggande geometriska begrepp och resultat om geometriska figurer. Vi vill också ge en uppfattning om geometri som en matematisk

Läs mer

Elevens namn: Klass: Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret

Elevens namn: Klass: Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret ÅR 6-7 BILD 1 (2) Lärande Elevens namn: Klass: År 6-7 Bild Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret Eleven skall: - ha förmåga att se och framställa bilder och former med hjälp av

Läs mer

Kursutvärdering Ämne: SO Lärare: Esa Seppälä/Cecilia Enoksson Läsåret 12-13 Klass: SPR2

Kursutvärdering Ämne: SO Lärare: Esa Seppälä/Cecilia Enoksson Läsåret 12-13 Klass: SPR2 8 Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt EAS 1. Hur var ditt första intryck av denna kurs? Mycket bra 6 21 Bra 21 75 Dåligt - - Mycket dåligt 1 4 EAS - - Antal EAS:. Antal svarande: 28. Mv: (Skala 1) = 78,57

Läs mer

1. Eleverna hämtar på skolans hemsida formuläret som ska fyllas i.

1. Eleverna hämtar på skolans hemsida formuläret som ska fyllas i. IUP år 7 1. Eleverna hämtar på skolans hemsida formuläret som ska fyllas i. 2. Elever besvarar frågeställningar kring sin utveckling inom ämnet. Ett formulär gemensamt för alla ämnen används av eleven.

Läs mer

OBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY. Skolenkät. Årskurs 4. TIMSS 2015 Skolverket Stockholm

OBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY. Skolenkät. Årskurs 4. TIMSS 2015 Skolverket Stockholm OBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY Skolenkät Årskurs 4 TIMSS 2015 Skolverket 106 20 Stockholm IEA, 2014 Skolenkät Din skola är utvald att delta i TIMSS 2015

Läs mer

TIMSS 2015 frisläppta uppgifter. Uppgifter i matematik, årskurs 4 och 8

TIMSS 2015 frisläppta uppgifter. Uppgifter i matematik, årskurs 4 och 8 TIMSS 2015 frisläppta uppgifter Uppgifter i matematik, årskurs 4 och 8 Rättigheten till de frisläppta uppgifterna ägs av The International Association for the Evaluation of Educational Achievement (IEA).

Läs mer

Många elever som studerar på Barn- och Fritidsprogrammet kommer så

Många elever som studerar på Barn- och Fritidsprogrammet kommer så Linda Jarlskog Ma A på förskolan Små barn behöver uppleva att de kan förankra tidiga möten med matematik i sin egen värld. Även gymnasieelever behöver uppleva att undervisningen känns relevant för dem.

Läs mer

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MATEMATIK I ÅRSKURS 1-2

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MATEMATIK I ÅRSKURS 1-2 ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MATEMATIK I ÅRSKURS 1-2 Läroämnets uppdrag Uppdraget i undervisningen i matematik är att utveckla ett logiskt, exakt och kreativt matematisk tänkande hos eleverna. Undervisningen

Läs mer

Lokala mål i matematik

Lokala mål i matematik Lokala mål i matematik År 6 År 7 År 8 År 9 Taluppfattning (aritmetik) förstår positionssystemets uppbyggnad med decimaler ex: kan skriva givna tal adderar decimaltal ex: 15,6 + 3,87 subtraherar decimaltal

Läs mer

Särskild utbildning för vuxna SÄRVUX. Kurskatalog, 2014/2015. Hagfors kommun

Särskild utbildning för vuxna SÄRVUX. Kurskatalog, 2014/2015. Hagfors kommun Särskild utbildning för vuxna SÄRVUX Kurskatalog, 2014/2015 Hagfors kommun Särskild utbildning för vuxna Särvux Särvux är en del av den kommunala vuxenutbildningen och är till för dig som har fyllt 20

Läs mer

Sammanställning av studerandeprocessundersökning GR, hösten 2010

Sammanställning av studerandeprocessundersökning GR, hösten 2010 Sammanställning av studerandeprocessundersökning GR, hösten 2010 Utbildningsanordnare: NTI Utbildning: El (2 starter) och El-automation (3 starter) Antal utskick: 69 Antal svar: 22 Svarsfrekvens: 32% Här

Läs mer

OBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY. Skolenkät. Årskurs 8. TIMSS 2015 Skolverket Stockholm

OBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY. Skolenkät. Årskurs 8. TIMSS 2015 Skolverket Stockholm OBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY Skolenkät Årskurs 8 TIMSS 2015 Skolverket 106 20 Stockholm IEA, 2014 Skolenkät Din skola är utvald att delta i TIMSS 2015

Läs mer

Kurskatalog 2016-2017

Kurskatalog 2016-2017 Kurskatalog 2016-2017 Är du nyfiken på att studera är du välkommen till oss för att diskutera dina önskemål. Vi finns i Komvux lokaler (hus C) på Korsängsgatan 12 i Enköping. Lärvux är en del av den kommunala

Läs mer

Hej Björn! Först vill jag passa på att tacka för senast. Det var en trevlig "nätverksdag" tycker jag.

Hej Björn! Först vill jag passa på att tacka för senast. Det var en trevlig nätverksdag tycker jag. Från: Tommy Jansson Dp [tommy.jansson@edu.norrkoping.se] Skickat: den 15 september 2010 13:16 Till: Ämne: Bifogade filer: info@kognitivtcentrum.se Information föräldrautbildning i matematik Dyskalkyli

Läs mer

Umeå universitet Enheten för pedagogiska mätningar UMEÅ. (Separata NO-ämnen) Årskurs 8

Umeå universitet Enheten för pedagogiska mätningar UMEÅ. (Separata NO-ämnen) Årskurs 8 Umeå universitet Enheten för pedagogiska mätningar 901 87 UMEÅ Huvudstudie Elevenkät (Separata NO-ämnen) Årskurs 8 Allmänna anvisningar I det här häftet finns frågor om dig själv. En del frågor gäller

Läs mer

Lösningsförslag Cadet 2014

Lösningsförslag Cadet 2014 Kängurutävlingen 2014 Cadet svar och korta lösningar Lösningsförslag Cadet 2014 1. A 0 2014 2014 2014 2014 = 0 2. D 21 mars Det blir torsdag senast om månaden börjar med en fredag. Då är det torsdag dag

Läs mer

Dynamisk programvara, ett didaktiskt verktyg?

Dynamisk programvara, ett didaktiskt verktyg? Dynamisk programvara, ett didaktiskt verktyg? På SMDF:s årsmöte 24 jan 2003 höll Sveriges första professor i matematikdidaktik, Rudolf Strässer, ett föredrag rubricerat Learning Geometry in Secondary Schools.

Läs mer

9-1 Koordinatsystem och funktioner. Namn:

9-1 Koordinatsystem och funktioner. Namn: 9- Koordinatsystem och funktioner. Namn: Inledning I det här kapitlet skall du lära dig vad ett koordinatsystem är och vilka egenskaper det har. I ett koordinatsystem kan man representera matematiska funktioner

Läs mer

Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9

Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9 Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9 Materia 1. Rita en atom och sätt ut atomkärna, proton, neutron, elektron samt laddningar. 2. Vad är det för skillnad på ett grundämne och en kemisk förening?

Läs mer

Särskild undervisning för vuxna. Välkommen att studera på. Särvux

Särskild undervisning för vuxna. Välkommen att studera på. Särvux Särskild undervisning för vuxna 2016 2017 Välkommen att studera på Särvux 1 Välkommen till särskild utbildning för vuxna på Lidingö Du som fyllt 20 år och har en utvecklingsstörning eller en förvärvad

Läs mer

Identification Label. Teacher Name: Class Name: Lärarenkät. avancerad matematik. Skolverket Bo Palaszewski, projektledare Stockholm

Identification Label. Teacher Name: Class Name: Lärarenkät. avancerad matematik. Skolverket Bo Palaszewski, projektledare Stockholm Identification Label Teacher Name: Class Name: Teacher ID: Teacher Link # Lärarenkät avancerad matematik Skolverket Bo Palaszewski, projektledare 106 20 Stockholm International Association for the Evaluation

Läs mer

Undersökning av skolor: IKT och utbildning MANUAL FÖR SKOLSAMORDNARE

Undersökning av skolor: IKT och utbildning MANUAL FÖR SKOLSAMORDNARE Undersökning av skolor: IKT och utbildning MANUAL FÖR SKOLSAMORDNARE Europeiska skoldatanätet Service d Approches Quantitatives des faits éducatifs Innehåll Introduktion... 2 1. ÖVERSIKT AV STUDIENS ORGANISATION...

Läs mer

matematik Syfte Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600 1. KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 55

matematik Syfte Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600 1. KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 55 Matematik Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600 Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att

Läs mer

redogöra för hur våra vanligaste svenska, tama, vilda djur, fåglar och fiskar fortplantar sig

redogöra för hur våra vanligaste svenska, tama, vilda djur, fåglar och fiskar fortplantar sig NO 1-6 BIOLOGI År 1-3 Djur redogöra för hur våra vanligaste svenska, tama, vilda djur, fåglar och fiskar fortplantar sig känna igen och namnge några av våra vanligaste svenska, tama, vilda djur, fåglar,

Läs mer

8-1 Formler och uttryck. Namn:.

8-1 Formler och uttryck. Namn:. 8-1 Formler och uttryck. Namn:. Inledning Ibland vill du lösa lite mer komplexa problem. Till exempel: Kalle är dubbelt så gammal som Stina, och tillsammans är de 33 år. Hur gammal är Kalle och Stina?

Läs mer

Remissversion av kursplan i matematik i grundskolan. Matematik. Syfte

Remissversion av kursplan i matematik i grundskolan. Matematik. Syfte Matematik Syfte Matematiken har en mångtusenårig historia med bidrag från många kulturer och har utvecklats ur människans praktiska behov och naturliga nyfikenhet. Matematiken är kreativ och problemlösande

Läs mer

TIMSS Skolenkät. Årskurs 8. TIMSS 2011 Skolverket Stockholm

TIMSS Skolenkät. Årskurs 8. TIMSS 2011 Skolverket Stockholm TIMSS 2011 Skolenkät Årskurs 8 TIMSS 2011 Skolverket 106 20 Stockholm IEA, 2011 Skolenkät Din skola har samtyckt till att delta i TIMSS 2011 (Trends in International Mathematics and Science Study), som

Läs mer

Bonusmaterial till Lära och undervisa matematik från förskoleklass till åk 6. Ledning för att lösa problemen i Övningar för kapitel 5, sid 138-144

Bonusmaterial till Lära och undervisa matematik från förskoleklass till åk 6. Ledning för att lösa problemen i Övningar för kapitel 5, sid 138-144 Bonusmaterial till Lära och undervisa matematik från förskoleklass till åk 6 Ledning för att lösa problemen i Övningar för kapitel 5, sid 138-144 Avsikten med de ledtrådar som ges nedan är att peka på

Läs mer

Matematik Steg: Bas. Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer

Matematik Steg: Bas. Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer Matematik Steg: Bas ha en grundläggande taluppfattning som omfattar naturliga tal och enkla tal i talområdet 0-10 bråk- och decimalform ordningstal upp till 5 ha en grundläggande rumsuppfattning och kunna

Läs mer

Repetitionsuppgifter i Matematik inför Basår. Matematiska institutionen Linköpings universitet 2014

Repetitionsuppgifter i Matematik inför Basår. Matematiska institutionen Linköpings universitet 2014 Repetitionsuppgifter i Matematik inför Basår Matematiska institutionen Linköpings universitet 04 Innehåll De fyra räknesätten Potenser och rötter 7 Algebra 0 4 Funktioner 7 Logaritmer 9 6 Facit 0 Repetitionsuppgifter

Läs mer

Matematikpolicy Västra skolområdet i Linköping

Matematikpolicy Västra skolområdet i Linköping Matematikpolicy Västra skolområdet i Linköping Syfte Denna matematikpolicy är framtagen i syfte att underlätta och säkerställa arbetet med barns och elevers matematiska utveckling på förskolorna och skolorna

Läs mer

Mattestegens matematik

Mattestegens matematik höst Decimaltal pengar kr 0 öre,0 kr Rita 0,0 kr på olika sätt. räkna,0,0 storleksordna decimaltal Sub för lite av två talsorter 7 00 0 tallinjer heltal 0 0 Add med tiotalsövergångar 0 7 00 0 Sub för lite

Läs mer

Hanne Solem Görel Hydén Sätt in stöten! MATEMATIK

Hanne Solem Görel Hydén Sätt in stöten! MATEMATIK Hanne Solem Görel Hydén Sätt in stöten! MATEMATIK Multiplika tion Multiplikation, 5-tabellen Att multiplicera är detsamma som att addera samma tal flera gånger. Det kallar vi upprepad addition. 3 5 kan

Läs mer

Identification Label. Student ID: Student Name: Elevenkät Avancerad Matematik. Skolverket Bo Palaszewski, Projektledare Stockholm

Identification Label. Student ID: Student Name: Elevenkät Avancerad Matematik. Skolverket Bo Palaszewski, Projektledare Stockholm Identification Label Student ID: Student Name: Elevenkät Avancerad Matematik Skolverket Bo Palaszewski, Projektledare 106 20 Stockholm International Association for the Evaluation of Educational Achievement

Läs mer

Nationella strävansmål i matematik. Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven

Nationella strävansmål i matematik. Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven Nationella strävansmål i matematik Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära

Läs mer

Kurskatalog 2016 / 2017 LÄRVUX

Kurskatalog 2016 / 2017 LÄRVUX Kurskatalog 2016 / 2017 LÄRVUX Innehållsförteckning: Information sidan 1-2 Kurser på grundläggande nivå: Biologi sidan 3 Engelska sidan 4 Fysik sidan 5 Geografi sidan 6 Hem- och konsumentkunskap sidan

Läs mer

bedömning Per Berggren och Maria Lindroth 2014-05-23

bedömning Per Berggren och Maria Lindroth 2014-05-23 Varierad undervisning och bedömning Per Berggren och Maria Lindroth 2014-05-23 Matematiska förmågor Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla

Läs mer

INDUKTION OCH DEDUKTION

INDUKTION OCH DEDUKTION Explorativ övning 3 INDUKTION OCH DEDUKTION Syftet med övningen är att öka Din problemlösningsförmåga och bekanta Dig med olika bevismetoder. Vårt syfte är också att öva skriftlig framställning av matematisk

Läs mer

Luleå universitet 16 mars 2012 PRIM-gruppen Astrid Pettersson

Luleå universitet 16 mars 2012 PRIM-gruppen Astrid Pettersson Kunskapskrav och nationella prov i matematik Luleå universitet 16 mars 2012 PRIM-gruppen Astrid Pettersson Disposition PRIM-gruppens uppdrag Bedömning Lgr 11 och matematik Det nationella provsystemet PRIM-gruppens

Läs mer

Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Moment Bedömningsgrunder för uppnåendemålen Begreppsbildning Tal och räkning

Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Moment Bedömningsgrunder för uppnåendemålen Begreppsbildning Tal och räkning Moment Begreppsbildning Mätningar och enheter Algebra och ekvationer Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Bedömningsgrunder för uppnåendemålen känna igen naturliga tal kunna positiva heltal:

Läs mer