Dagvattenhanteringsplan för Mörviken 1:61, 1:62, 1:74, 1:100 och 1:103 m.fl.

Transkript

1 ÅRE KOMMUN Dagvattenhanteringsplan för Mörviken 1:61, 1:62, 1:74, 1:100 och 1:103 m.fl. Uppdragsnummer ÖSTERSUND SWECO ENVIRONMENT AB ÖSTERSUND VATTEN OCH MILJÖ 1 (16) S w e co Bangårdsgatan 2 Box 553 SE Östersund, Sverige Telefon +46 (0) Fax +46 (0) S we c o En vi r on me n t A B Org.nr Styrelsens säte: Stockholm R i c ka r d Ol of ss on Östersund Vatten och miljö Telefon direkt +46 (0) Mobil +46 (0) rickard.olofsson@sweco.se

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning bakgrund 3 2 Orientering 3 3 Nuläget Planområdet idag Geotekniska förutsättningar Beskrivning av den planerade markanvändningen Omkringliggande planer 6 4 Förutsättningar Teknisk försörjning Allmän beskrivning av dagvatten Förutsättningar dagvatten Dimensionering Markanvändning och förändring nuläge och framtid Synpunkter från tekniska kontoret Synpunkter från miljö 10 5 Principer och målsättning för dagvattenhantering inom planområdet 10 6 Förslag till dagvattenåtgärder inom planområdet Infiltration Fördröjning Fördela flöden i flera punkter Avledning via öppna system Åtgärder i byggskede och driftskede Tidig planering Anslutningspunkter till befintligt dagvattennät Övriga dagvattenåtgärder Gröna tak Helhetssyn Grönt stråk 15 7 Riskbedömning 15 8 Sammanfattning och slutsats 16 9 Bilagor 16 2 (16)

3 1 Inledning bakgrund En förtätning av bebyggelsen i Åre centrum har skett under de senaste åren och den aktuella detaljplanen som denna dagvattenutredning knyter an till ligger i anslutning till dessa förtätningar. Dagvattenutredningen syftar till att reda ut hur dagvattenfrågan ska lösas i samband med planerad förtätning. På de aktuella fastigheterna avses nya flerbostadshus och hotell samt servicebyggnader upprättas. Den framarbetade utredningen syftar till att åskådliggöra den planerade exploateringen och hur dagvattensituationen förändras som en följd av detta samt föreslå hur hanteringen av dagvattnet bör ske. En målsättning har varit att så långt det är möjligt omhänderta dagvattnet lokalt innan dagvattnet leds till det befintliga dagvattennätet. Dagvattenutredningen har upprättats av Sweco Environment på uppdrag av Plankontoret, Åre kommun. 2 Orientering De aktuella fastigheterna är belägna m väster om Åre torg. Planområdets gräns norr ut utgörs av Kabinbanevägen och söder ut av Årevägen. Planområdet är ca 0,8 ha stort och omfattas av fastigheterna Mörviken 1:61, 1:62, 1:74, 1:100 och 1:103. Fastigheterna är i dagsläget privatägda. Den större vägen norr om Kabinbanevägen är E14 och Östersund ligger ca 10 mil i östlig riktning. Se Figur 1 för orientering samt plangräns för området. Figur 1. Orientering och plangräns för planområdet. 3 (16)

4 3 Nuläget 3.1 Planområdet idag För att få en bild av planområdet genomfördes ett fältbesök ( ). Planområdet utgörs i dagsläget av fem stycken villatomter med hus från till 1980-talet. Den befintliga bebyggelsen skapar ett intryck av småskalig bebyggelse. Denna bebyggelsekaraktär blir dock allt mer ovanlig som en följd av pågående exploateringar inom Åre samhälle. Enligt kommunens ställningstagande i den fördjupade översiktsplanen har en förtätning av de centrala och västra delarna av samhället tillåtits, men en målsättning är att försöka bevara en karaktär av småhusbebyggels i de östra delarna av Åre. 3.2 Geotekniska förutsättningar I samband med en liknande exploatering genomfördes en geoteknisk utredning för fastigheterna Mörviken 1:69, 1:72 och 1:108 1, se även avsnitt 3.4. Dessa fastigheter ligger direkt sydväst om det aktuella planområdet och det har antagits att de geotekniska förutsättningarna är liknande även för de nu aktuella fastigheterna. Undersökningen visar att den naturligt lagrade jorden i huvudsak består av finkornig jord av sandig silt och siltig sand ned till 2,0 3,0 meter under markytan. Under denna nivå övergår jorden till finkornig morän av sandig siltig typ. Jorden är ned till 0,5 2,0 meter under markytan löst lagrad och den relativa fastheten är mycket låg. Vid ett par undersökningspunkter har även jord med mycket låg relativfasthet påträffats på djup mellan 2,5 ä- 4,5 meter under markytan. I övrigt har jorden varierande fasthet mellan låg, medelhög till hög och mycket hög. Inga ytblock påträffades inom området och jordens blockhalt bedöms därför vara normal, det vill säga att ca 10 % av den totala jordvolymen består av block. Stopp mot förmodat berg har i samtliga punkter erhållits på djup mellan 3,5 8,0 meter under markytan, de större djupen erhölls i områdets nordöstra del. Vatten påträffades på djup mellan 2,5 3,0 meter under markytan. Detta är i nivå med moränens överyta. Vid kraftig nederbörd och efter snösmältning kan ytligare vatten förekomma i jordprofilen. Eftersom den förekommande jorden i huvudsak utgörs av finkornigt (siltigt) material bör man räkna med att jorden är av tjälfarlighetsklass 4 (mycket tjällyftande jordart). 4 (16) 1 Åre sentrum AS. Mörviken 1:69 m.fl. i Åre. Geoteknisk undersökning utredning,

5 3.3 Beskrivning av den planerade markanvändningen Detaljplanen för det aktuella området innebär att de nuvarande fem villatomterna mellan Kabinbanevägen och Årevägen tillåts ersättas med omkring fem flerbostadshus med upp till fyra våningar (inklusive sutteräng- och vindsvåningar). Befintliga hus på tomterna rives. Fastigheternas areor får bebyggas med en tredjedel vilket innebär att ca 400 m 2 byggnadsarea för de största fastigheterna och ca 250 m 2 för de minsta. Nedan följer en kortfattad beskrivning av respektive fastighet utifrån det underlag som hittills kunnat erhållas för de planerade byggnaderna. Detta underlag har utgjorts av tidiga skisser samt samtal med Åre kommun och involverade arkitektfirmor. På fastighet 1:61 som är belägen längst söder ut inom planområdet avses parkering ske i garage som förläggs i källar- eller bottenvåning. Entré till butikslokaler och infart till garage avses ligga i direkt anslutning ut mot Årevägen. Grus eller gräsytor avses omge byggnaden och den planerade innergården kommer i princip utföras med helt hårdgjort terrassbjälklag. Norr om huset planeras för hårdgjord yta med uteplatser. Hela takytan avses lutas in mot innergården och avvattningen från taken sker då via hängrännor och stuprör till brunnar och genomföringar ned till garaget och vidare. Befintligt VA och dagvattenledningar på denna fastighet behöver flyttas och ledas om på lämpligt sätt för att fastigheten skall kunna bebyggas enligt skisserna. Se Figur 2 för illustration av den planerade byggnaden. Figur 2. Illustration Mörviken 1:61, DAPstockholm (16)

6 På fastighet 1:62 som är belägen längst öster ut inom planområdet avses en sutterängbyggnad uppföras. Markytan ligger ca 4 m under de övriga och byggnaden bedöms därför kunna bebyggas med fem våningar. Parkering avses ske mot Kabinbanevägen. Takytorna planeras bli brutna vilket innebär att takavvattningen kan fördelas åt vardera håll. Enligt underlag avseende vatten och avlopp ligger en spillvattenledning nära fastighetsgränsen mellan fastighet 1:74 och 1:62 samt i den södra delen av fastighet 1:62. Det ligger en dagvattenledning i östra delen av fastigheten som del av sträckan söder ut avrinner i ett öppet dike för att sedan ledas via ledning som korsar 1:61. För fastighet 1:74 och 1:100 som är belägna i planområdets mittparti finns i dagsläget inga skisser framtagna. Ett antagande har gjorts att fastigheten består av takyta, parkering och grönyta. Takytorna antas avvattnas söder ut över grönytan och norr ut mot parkering och gata. Se även bilaga 1 för illustration. Fastighet 1:103 som är belägen längst väster ut i planområdet avses också bebyggas som sutteräng. Enligt underlag avseende vatten och avlopp ligger en spillvattenledning i den södra delen av fastigheten som leder spillvatten från fastighet 1:103 och 1:100. Enligt underlaget för VA så finns det även dagvattenledningar söder och väster om byggnaden. 3.4 Omkringliggande planer Nedan det aktuella planområdet är en detaljplan för fastigheterna Mörviken 1:69, 1:72 och 1:108 antagen 2. Nedan beskrivs planen kortfattat för att ge en bild av hur omgivningen planeras. Inom planområdet finns i dagsläget tre befintliga villor. Planen möjliggör en ersättning av denna bebyggelse med tre punkthus med fyra våningar vardera. Byggnadernas bottenplan kommer anpassas till marknivåerna genom att dessa upprättas som sutteräng. Ned mot Årevägen planeras det för ett radhus i tre våningar med sammanlagt 14 lägenheter. Nedre plan planeras anläggas som sutteräng och innehålla butikslokaler. Punkthusen tillgängliggörs från Årevägen genom att en trappa i den understa våningen på radhuset anläggs upp mot terrassen för punkthusen. 4 Förutsättningar 4.1 Teknisk försörjning I den västra delen av planområdet ligger en djupt belägen korsande avloppsledning. I den östra delen korsar fjärrvärme-, vatten- och avloppsledningar planområdet. Längs gatorna är el- och teleledningar belägna. 6 (16) 2 Detaljplan för flerbostadshus vid Årevägen. Mörviken 1:69, 1:72 och 1:

7 Området korsas både i väster och öster av dagvattenledningar. Det kan bli aktuellt att flytta den östra dagvattenledningen som en följd av den föreslagna exploateringen vid Årevägen. För översikt av ledningar för spillvatten och dagvatten se Figur 3. Figur 3. Befintligt VA (spillvatten och dagvatten). Längs Kabinbanevägens södra sida och väster om tomt 1:103 ligger även en snökanonsledning som ägs av Skistar. Längs Kabinbanevägen kan det bli aktuellt att även denna ledning behöver flyttas. Längs Kabinbanevägen så finns ett antal gallerbrunnar för dagvatten på den norra sidan om vägen. Väster ut längs Kabinbanevägen, väster om Lienvägen, finns också ett befintligt öppet dike. Detta innebär att Kabinbanevägen till viss del i dagsläget skär av dagvattenflödet uppströms planområdet. Den nya bebyggelsen avses kopplas till Jämtkrafts fjärrvämenät samt till Jämtkrafts lokala elnät. Avfallshanteringen avses tillgängliggöras på ett sätt som underlättar för renhållningsfordonen. Eventuellt kan gemensam lösning längs Kabinbanevägen bli aktuellt i underjordiska avfallsbehållare. 4.2 Allmän beskrivning av dagvatten Dagvatten är tillfälliga flöden som uppträder vid exempelvis regn, snösmältning eller tillfälligt framträngande grundvatten. 7 (16)

8 Dagvattnets sammansättning och flöden avspeglas av det aktuella områdets markanvändning och terrängförhållande. Hårdgjorda branta ytor ger en snabb och plötslig dagvattenavrinning medan flacka och vegetationsrika områden ger upphov till trög avrinning. Vid en exploatering förändras dagvattnets avrinningsmönster och plötsligare flödestoppar kan bli resultatet om andelen hårdgjorda ytor ökar (takytor och parkeringar mm). Uppförande av byggnader, anläggande av vägar och eventuella förändringar av naturliga avrinningsstråk (diken och bäckar) påverkar också hur dagvattnet rinner av från ett tidigare oexploaterat område. Dagvattenflödet kan på sin väg orsaka problem som dämning, översvämning och erosionsskador men dagvattnet kan även utgöra en risk i och med att föroreningar och sediment riskerar att följa med dagvattnet ut i recipienten (i det här fallet Åresjön). Vid en nyexploatering är risken för erosion och transport av sediment förhöjd, framförallt innan den nyanlagda marken hunnit sätta sig och vegetationen hunnit etableras. För att minimera risken för påverkan på recipient, dämning och/eller markskada bör därför en robust och uthållig dagvattenhantering framarbetas och anpassas till de platsspecifika förutsättningarna. 4.3 Förutsättningar dagvatten Det aktuella planområdet ligger i centrala Åre och omges av befintlig eller planerad tät bebyggelse. Att anlägga dagvattenåtgärder ovan mark i ett område med hög exploateringsgrad kan vara svårt då dessa åtgärder tar mark i anspråk. Dagvattnet från planområdet kommer att behöva anslutas till det befintliga dagvattennätet och ambitionen för denna utredning är därför att så långt det är möjligt skapa en trög avledning innan dagvattnet släpps till dagvattennätet. Planområdet sluttar relativt brant i dagsläget från norr till söder och kommer mest troligt göra det till stor del även efter exploateringen. Detta betyder att dagvattnet som avrinner över planområdet rör sig i riktning mot Årevägen. Förändringen från dagsläget kommer främst bero på ökningen av andelen takytor och parkeringar men även gångvägar och stödmurskonstruktioner kommer att förändra dagvattnets avrinningsmönster (hur det rinner av samt plötsligare flödestoppar). 4.4 Dimensionering Vid kommande detaljutredningar av ledningar, trummor och övriga dagvattenåtgärder inom planområdet så skall dessa dimensioneras för ett regn med 10 minuters varaktighet och 10 års återkomsttid vilket ger en regnintensitet på 219 l/s och ha. För ett visa på konsekvenserna vid ett extremscenario kan även ett regn med 10 minuters varaktighet och 100 års återkomsttid redovisas, vilket ger en regnintensitet på 537 l/s och ha. 8 (16)

9 4.5 Markanvändning och förändring nuläge och framtid En enklare flödesberäkning med normala avrinningskoefficienter och intensiteten 219 l/s och ha har gjorts för att påvisa hur markanvändningen och flödet förändras. Beräkningen har inte sin utgångspunkt från en specifik punkt utan redovisar förändringen totalt för hela planområdet, se Tabell 1. Markanvändning idag (m 2 ) Markanvändning exploatering (m 2 ) Flöde idag (l/s) Flöde exploatering (l/s) Takyta 1021 Takyta 2365 Vägar/parkeringar (grus) 904 Vägar/parkeringar (asfalt) 834 Grönyta 5314 Grönyta 4015 Totalt ca 7200 ca Tabell 1. Markanvändning och flöden idag och efter exploatering. *För att illustrera hur flödet förändras om gröna tak används inom planområdet har en beräkning även gjorts med avrinningskoefficient för detta. Observera att beräkningarna är grova då dessa utgår från erhållna skisser och antaganden för markanvändning efter exploatering. 4.6 Synpunkter från tekniska kontoret Den planerade verksamheten inom planområdet har kommunicerats med tekniska kontoret i Åre. Detta har gjorts för att lyfta eventuella kända problem och/eller önskemål avseende dagvattenhanteringen. Enligt uppgift finns idag inga kända problem avseende dagvattenfrågan längs Årevägen. Det kan konstateras att det är svårt att omhänderta dagvattnet fullt ut genom lokalt omhändertagande. Fokus på lokala åtgärder bör vara val av material och fördröjning innan dagvattnet släpps till det befintliga dagvattennätet. Det ytavrinnande dagvattnet som ej infiltrerar inom planområdet hamnar till slut på Årevägen och belastar dagvattennätet i gatan. Förslag till anslutningspunkter till det befintliga dagvattennätet har erhållits från Tekniska kontoret, dessa anslutningspunkter är illustrerade på bilaga 1. Det är viktigt att ledningsnätet nedan dessa punkter har kapacitet att ta emot förändrade flöden som den planerade exploateringen kommer att medföra. Sträckan mellan de föreslagna anslutningspunkterna och ned mot järnvägen skall därför mätas in och filmas. Kulverten under järnvägen och ned mot Åresjön är inget problem ur ett flödesperspektiv då denna ledning är av stor dimension (ledningen går att gå i). 52* 9 (16)

10 Vid stora regn så belastar det vatten som avrinner nedför Årevägen samma system som det planerade planområdet avses anslutas till. Detta gäller även för Sporthotellet samt flertalet fastigheter och ytor uppströms det aktuella planområdet. Förslag till möjliga anslutningspunkter beskrivs närmare under avsnitt Synpunkter från miljö Kontakt har tagits med miljökontoret angående krav på oljeavskiljare på dagvattensystemet som härstammar från parkeringsgaraget. Enligt miljökontoret på Åre kommun så finns i dagsläget inga framtagna riktlinjer avseende krav på oljeavskiljning men det finns uttalat att dagvatten som avrinner från parkeringsytor skall ha oljeavskiljning. Det har tidigare krävts klass 1 3 på parkeringshus och offentliga parkeringar och vid övriga ärenden har klassningen bestämts vid bygglovskedet samt utifrån det dimensionerande dagvattenflödet. 5 Principer och målsättning för dagvattenhantering inom planområdet Målsättningen för de dagvattenhanterande åtgärderna inom planområdet bör vara att i möjligaste mån fördröja dagvattenflödet innan anslutning sker till det befintliga dagvattennätet. Antalet möjliga åtgärder är ganska begränsat då stor del av fastigheterna kommer att bebyggas samt att terrängen är relativt brant. Generellt fokus på dagvattenåtgärderna inom Åre centrum och dess omkringliggande områden är att fördröja dagvattnet samt minimera transporten av eroderat material. Denna princip gäller även inom det aktuella planområdet. Trots att planområdet är relativt litet så bör principen många bäckar små gälla. Med detta menas att där det sker nya exploateringar skall dagvattenfrågan lyftas och platsanpassade dagvattenåtgärder framarbetas. Dagvattenfrågan i det aktuella planområdet har lyfts tidigt i planarbetet vilket är positivt ur ett dagvattenperspektiv. Dagvattenfrågan kan då belysas tidigt i planeringen och arbetas in i det fortsatta arbetet. 6 Förslag till dagvattenåtgärder inom planområdet Det har bedömts som viktigt att belysa ett antal dagvattenåtgärder som är möjliga att upprätta innan dagvattnet släpps till det befintliga dagvattennätet. En palett med olika åtgärdsförslag underlättar sedan valet av vilka åtgärder som detaljprojekteras och anläggs. I kommande avsnitt beskrivs dessa åtgärder översiktligt. 10 (16) 3 För att uppfylla klass 1-kraven får avskiljaren vid provtagning endast släppa ut restoljeprodukter med mindre än 5 mg/liter flöde.

11 6.1 Infiltration Andelen grönytor för infiltration inom planområdet är begränsat men det finns en ambition att bevara grönytor så långt det är möjligt. Det har också ritats in i plankartan att en parkremsa skall sträcka sig mellan Kabinbanevägen och Årevägen i den östra delen av planområdet. En så stor andel gröna ytor som möjligt är positivt ur ett dagvattenperspektiv då detta skapar större möjlighet för dagvattnet att infiltrera och avrinna långsamt. Vegetationstäckta ytor möjliggör även fastläggning av partiklar. Att möjliggöra infiltration och trög avrinning bör gälla generellt för hela planområdet. Utifrån tolkning av höjdkurvor avrinner det ytavrinnande dagvattnet i riktning från Kabinbanevägen ned mot Årevägen. Detta avrinningsmönster kommer att förändras som en följd av nya byggnader, parkeringar och eventuella gångvägar mm. Det ytavrinnande dagvattnet kommer dock i huvudsak även fortsättningsvis ske i riktning ned mot Årevägen och dagvattennätet i gatan. Möjliggörande av infiltration kan konkret handla om att exempelvis sätta kantsten i nivå med markytan alternativt anordna urtag i kantsten för att möjliggöra att dagvattnet kan gå över vegetationsytor och om möjligt infiltrera. Det kan också handla om aktivt val av material då exempelvis en grusad parkeringsyta är bättre ur ett dagvattenperspektiv jämfört med en asfalterad yta. Detsamma gäller anläggande av gröna tak som beskrivs ytterligare under avsnitt Fördröjning Ytor för fördröjande åtgärder är begränsat inom planområdet men det bör vara möjligt att anlägga grunda svackdiken söder om fastigheterna som ligger längs Kabinbanevägen. För skiss över placering av svackdiken, se bilaga 1. Grunda svackdiken möjliggör fördröjning, infiltration samt fastläggning av transporterat material. Principen är att grunda vegetationstäckta svackdiken anläggs där det under kraftig nederbörd tillåts stå vatten som sedan sakta infiltrerar i markprofilen. Vid torrare väderlek är diket tomt. Diket anläggs med flacka slänter så att ytorna kan hållas efter med vanligt gräsklippare. Svackdiket dimensioneras så att en tillräcklig volym erhålls för att magasinera ett kraftigt regn. Svackdiket skall dock anläggas så att vattnet kan ledas vidare vid en bestämd nivå. Det är bra om ett antal punkter med definierade nivåer anläggs så att dagvattnet kan fördelas i flera stråk. För skiss över hur ett svackdike kan se ut, se Figur (16)

12 Figur 4. Illustration svackdike. 6.3 Fördela flöden i flera punkter En planerad höjdsättning är viktig ur ett dagvattenperspektiv. Genom att planera höjdsättningen kan dagvattnet på ett definierat sätt avledas till lämpliga ytor. Detta gäller bl.a. höjdsättningen av parkeringsytor, markytor och takytor. Principen att fördela flödet i flera punkter bör gälla för hela planområdet. Med detta menas att flödet fördelas och avleds i flera stråk för att minimera uppkomsten av ett större samlat flöde. Att exempelvis leda samman dagvattenflödet till en gemensam snabb avledning från planområdet kan leda till plötsligare flödestoppar vilket påverkar systemet nedströms. Att fördela flödet i flera stråk har bedömts som särskilt viktigt då antalet möjliga fördröjande åtgärder i en brant miljö är begränsat. Det är viktigt att flödena i dessa stråk avleds på lämpligt sätt och att eventuella erosionsförebyggande åtgärder upprättas. 6.4 Avledning via öppna system Där det är möjligt bör öppna system via vegetationstäckta diken väljas för avledning av dagvattnet. Avledning via gemensam ledning bidrar till en snabb avledning av dagvattnet utan fastläggning av material. Öppna system bedöms som mer robusta och här skapas förutsättning för trög avledning samt fastläggning av material. Här måste även risk för erosion beaktas. 12 (16)

13 6.5 Åtgärder i byggskede och driftskede En viktig åtgärd är att upprätta dagvattenåtgärder även under byggtiden. Under byggtiden föreligger en ökad risk för transport av material och snabbare avrinning eftersom marken är blottlagd. Det är därför viktigt med återetablering av vegetationen. Naturlig återetablering av vegetation i slänter mm kan dock ta upp till 2 år. En rekommendation är därför att återetableringen av vegetationen påskyndas genom sådd. Kritiska punkter som branta slänter kan exempelvis armeras under etableringstiden genom att kokosnät används. Dessa nät binder samman marken under etableringen och förmultnar sedan men då har vegetationen hunnit binda samman marken. I driftskedet handlar åtgärderna mer om att löpande sköta drift och skötsel av de upprättade anläggningarna. Detta kan konkret handla om att laga/förstärka slänter och vegetation, ta bort skräp och vegetation i trummor och diken mm. Det är därför bra om en drift och skötselplan kan upprättas som löpande hålls uppdaterad för de framarbetade dagvattenåtgärderna. 6.6 Tidig planering Det är bra att dagvattenfrågan lyfts tidigt i planeringen. Det är mer komplicerat och kostsamt att i efterhand upprätta åtgärder där en exploatering redan skett. En tidig planering möjliggör eventuell avsättning av mark för åtgärder samt en planerad höjdsättning för att styra flödet. 6.7 Anslutningspunkter till befintligt dagvattennät Dagvattnet från det aktuella planområdet måste ledas av via det befintliga dagvattennätet. En princip för denna dagvattenutredning har därför varit att så långt det är möjligt föreslå åtgärder som minimerar flödestoppar och transport av material innan ledningsnätet. Att upprätta en snabb och samlad avledning direkt till det befintliga dagvattennätet har bedömts som olämpligt. Vissa ytor som parkeringsytor under mark och takytor som planeras att projiceras direkt till det befintliga dagvattennätet (gäller främst 1:61) är dock svåra att lösa på annat sätt. Detta betyder att de övriga åtgärdsförslagen inom planområdet där det går att uppnå en trög avrinning bör genomföras. Möjliga anslutningspunkter har kommunicerats med tekniska kontoret och anslutningspunkter till det befintliga dagvattennätet har föreslagits till punkt A och punkt B enligt bilaga 1. Punkten B måste dock anpassas då denna dagvattenledning mest troligt måste ledas om. Det kan bli aktuellt med kompletterande ledningsdragning till anslutningspunkterna eftersom det i det aktuella planområdet och dess närområde planeras för en relativ hög exploatering. 13 (16)

14 Det är viktigt att beakta att avledning till det befintliga dagvattennätet endast kan ske under förutsättning att ledningssystemet nedan anslutningspunkten har kapacitet att avleda det förändrade flödet som exploateringen i planområdet leder till. Det är därför viktigt att ledningsnätet nedan anslutningspunkterna filmas och mäts samt bedöms ur ett flödes- och kapacitetsperspektiv. 6.8 Övriga dagvattenåtgärder Nedan beskrivs översiktligt ett antal övriga dagvattenåtgärder som bedöms som viktiga att belysa. Definierade diken med eventuell trappning Vid fältbesöket kunde konstateras att dikena nedan planområdet och öster ut längs Kabinbanevägen var odefinierade. Ett förslag är därför att tydliggöra dessa diken. Dikena bör anläggas som vegetationstäckta diken och möjligheten till anläggande av trappning bör undersökas. Detta var särskilt tydligt längs Årevägen. Här saknas ett definierat dike vilket skulle kunna anläggas med eventuell trappning. Med trappning menas att dikena anläggs med överfall som tar energin ur flödet samt skapar en trög avrinning. För en bild av karaktären längs Årevägen, se Figur 5. En bedömning har gjorts att dagvattnet vid större regn rinner ut över Årevägen. Den planerade exploateringen ligger dock mycket nära Årevägen och utrymme för ett öppet dike är begränsat. Åtgärden har trots det valts att belysas då öppna robusta vegetationstäckta diken bidrar till att minska eventuella flödestoppar. Figur 5. Vy utmed Årevägen. 14 (16)

15 6.9 Gröna tak Att anlägga gröna tak möjliggör en fördröjning av dagvattnet från byggnader genom att en tunn vegetationsbeläggning anordnas på takytor. Upp till 50 % av nederbörden kan hållas kvar på takytan varifrån den sedan avdunstar om leverantörens anvisningar följs. Förutom att gröna tak är positivt ur ett dagvattenperspektiv så har även denna åtgärd ett estetiskt värde. Takytorna smälter in i omgivingen och utsikten från högre nivåer i terrängen blir av mer naturlig karaktär Helhetssyn Det är viktigt att ha en helhetssyn på dagvattenhanteringen. Dagvattnet tar inte hänsyn till plangränser och det är därför viktigt att dagvattenfrågan betraktas utifrån avrinningsområden. Den princip som bör gälla är att dagvattnet skall omhändertas lokalt där det uppstår och så högt upp i avrinningssystemet som möjligt. Detta är en utmaning men särskilt viktigt i högexploaterade områden med en kuperad terräng Grönt stråk I den östra delen av planområdet planeras det för ett grönstråk med gångväg som avses korsa planområdet mellan Kabinbanevägen och Årevägen. Detta stråk bedöms anläggas sluttande då det ligger vinklat mot höjdkurvorna. Även här bör infiltration uppmuntras och principen med öppna vegetationstäckta diken som trappvis leder nedåt bör kunna vara en möjlig åtgärd. 7 Riskbedömning I avsnitt 4.4 beskrivs att ett extremscenario kan användas för att visa på vilka konsekvensser ett sådant regn kan medföra. Vid extrema regn och kraftiga snösmältningssituationer bedöms att dagvatten kan rinna från områden ovan planområdet in mot de tillkommande byggnaderna. Detta flöde kan eventuellt föra med sig eroderat material. Detta betyder att konstruktioner i markplan (exempelvis byggnaders öppningar) bör ta sådana händelser i beaktande. Viktigt att beakta är också att nya ledningsgravar bör utföras så att de inte blir dränerande. Detta kan vid stora flöden medföra risk för erosion med mark och/eller anläggningsskador som följd. 15 (16)

16 8 Sammanfattning och slutsats För att tydliggöra de beskrivna dagvattenåtgärderna räknas dessa upp i punktform nedan. Infiltration bör möjliggöras där det är möjligt. Gröna ytor är positivt ur ett dagvattenperspektiv. Uppmuntra trög och ren avrinning istället för snabb och smutsig. Där det är möjligt fördröj dagvattenflödet. Fördela flödet i flera punkter istället för samlat. Upprätta robusta system. Särskilt minimera erosion och transport av material i byggskedet. Planera för dagvattenhanteringen tidigt i processen ur ett helhetsperspektiv. Fördröj och minimera flödestoppar innan anslutning till befintligt dagvattennät. 9 Bilagor Bilaga 1 Illustration dagvatten Mörviken 1:61, 1:62, 1:74, 1:100 och 1:103 m.fl (16)