Grundnivå 2 Uppbyggnad av vägmodeller i projekteringsmjukvara för export till maskinstyrningssystem

Transkript

1 Examensarbete Grundnivå 2 Uppbyggnad av vägmodeller i projekteringsmjukvara för export till maskinstyrningssystem Hinder och möjligheter för modellorienterat arbete Designing of road models for export to machine guiding systems Författare: Andreas Lundblad Handledare: Karin Edvardsson Examinator: Henrik Janols Ämne/huvudområde: Byggteknik inriktning Vägteknik Poäng: 15 hp Betygsdatum: Examensarbete nr: E4046B Högskolan Dalarna Falun Sweden Tel

2

3 Sammanfattning Genom utveckling av datorhjälpmedel har industrins allmänna produktivitet ökat kraftigt sedan 60-talet. Under samma tid har byggbranschens effektivitet backat, trots att även byggbranschen har utvecklat datorhjälpmedel. Ett modellorienterat, papperslöst arbete bör på sikt kunna vända denna trend och ge byggbranschen en positiv utveckling. En viktig del i detta är informationsflödet från projektering till produktion. Denna kvalitativa intervjustudie har gjorts i samarbete med WSP Sverige AB, med syfte att ta reda på hur deras projektörer bör utforma sina vägmodeller, för att de ska vara digitalt användbara vid entreprenörens maskinstyrning. Förhoppningen var, att genom en större förståelse för entreprenörens arbete, kunna leverera projekteringsdata med högre kvalitet. Vid studien kontaktades ett antal anställda vid olika entreprenörsföretag i olika delar av Sverige. Exempel på problem som uppmärksammades i studien är brist på noggrannhet i inmätningar och modellernas ogiltighet som bygghandling. Problemen kräver i många fall påverkan av beställaren, vid upphandling, samt att Byggandets Kontraktskommitté ändrar utformningen av Allmänna Bestämmelser. När dessa delar har förbättrats finns en mycket större möjlighet för projektören att bygga modeller som är optimala för maskinstyrning. I

4 II

5 Abstract Through development of computer utilities, the overall industry productivity has increased. Meantime, the corresponding numbers for the sector of construction have declined, despite development of powerful computer utilities. A model based, paperless work environment should eventually turn this around and generate a positive trend. An important part is the transfer from design to production. This study has been conducted on behalf of WSP Sverige AB, with the aim to investigate how their road designers should form their models to make them digitally approachable for the entrepreneur s machine control systems. The hope was, through a greater understanding for the work of the entrepreneurs, to be able to deliver road design data of higher quality. Examples of problem discovered in this study is lack of accuracy in measuring existing terrain and the fact that road models are not considered as valid documents. This demands influence from the client in purchase negotiations, as well as by Construction Contracts Committee when formulating general conditions. When these parts have been improved, the prospects for the designer to build models for machine control are greater. III

6 IV

7 Begreppsordlista AB04 AF AMA BIM BKK CAD DWG Förfrågningsunderlag LandXML LIN, PRF LMD MBS Novapointmodul SBG Geo Schaktbotten Terrassyta Terrängmodell Trafikverket TRM Tvärsektion VA Gällande version av Allmänna Bestämmelser, som ligger till grund för utformning av bland annat AF (administrativa föreskrifter) Administrativa föreskrifter. Preciserar de administrativa och juridiska kraven för att ett avtal ska kunna slutas. Bifogas till beställarens förfrågningsunderlag Allmänna Material- och arbetsbeskrivningar. Building Information Modeling Byggandets Kontraktskommitté. Utformar bland annat Allmänna Bestämmelser Computer Aided Design Filformat för CAD, bland annat i AutoCAD Dokument som beställaren upprättar för att specificera vad som förväntas av övriga parter Överföringsformat mellan olika programvaror Linje och profiler. Ett LandXML-format för att beskriva vägens utformning utifrån en väglinje Linjemodell. Ett LandXML-format för att beskriva vägens utformning som en trådmodell. Massbeskrivningsformat Moduler är Vianovas benämning på de delprogram av Novapoint som används för olika ändamål Maskinstyrningssystem från Svensk Byggnadsgeodesi AB Den yta som bildas vid utgrävning av befintlig mark. Benämns Terrassyta då vägen är byggd Den yta som bildar gränsen mellan befintlig mark och vägkropp. Samma yta benämns Schaktbotten under byggtiden Används dels som benämning för det underlag som används vid projekteringen, men är även ett filformat (TRM) som används i SBG Geo Myndighet som bildades 1 april 2010 genom en hopslagning av Vägverket och Banverket Terrängmodell. Filformat som används av SBG Geo för att beskriva en yta Tvådimensionellt snitt som beskriver vägen i genomskärning. Vid tvådimensionell hantering ritas tvärsektioner med fasta avstånd. Vatten och Avlopp V

8 VA-grav VIPS-data Väglinje Vägmodell Del av vägen där Vatten- och Avloppsledningar läggs Novapoints Vägmodell Tredimensionell linje som beskriver vägens horisontella och vertikala sträckning i landskapet Tredimensionell beskrivning av vägen vid projekteringen. Utgår från en väglinje samt parametrar som anger avstånd och lutningar i förhållande till denna VI

9 Innehållsförteckning Sammanfattning... I Abstract... III Begreppsordlista... V Förord... IX 1 Inledning Bakgrund Syfte och avgränsningar Anläggningsmaskinstyrning i en BIM-process teori och begrepp Vägkroppen Projektering i Novapoint Maskinstyrning BIM (Building Information Modeling) Allmänna Bestämmelser Metod Presentation av intervjufrågor Presentation av intervjupersoner Resultat Entreprenörens hantering av projekteringsdata Val av LandXML-typer för olika ändamål Vikten av modellorienterat arbete och hinder för utvecklingen Modell som giltig bygghandling Överföring och kommunikation Användbar data i levererade modeller Saknad data i levererade modeller Diskussion Upphandlingsproblem Formella hinder Dataproblem Metoddiskussion Förslag till vidare forskning VII

10 6 Slutsats Referenser Bilaga A - Intervjuprotokoll... A1 Intervju med Erika Jonsson, Svevia... A1 Intervju med Csaba Prokec, Veidekke... A1 Intervju med Stefan Einarsson, SteinAB/Veidekke... A2 Intervju med Wai-Lok Nam, Svevia... A4 Intervju med Niclas Edholm, Veidekke... A4 Intervju med Peter Ståhlnacke, Oden Anläggningsentreprenad AB... A5 Intervju med Roberto Lucchesi, NCC Göteborg... A5 Intervju med Mattias Andersson, Skanska Malmö... A6 Intervju med Roger Smedberg, Trafikverket... A7 Intervju med Christer Linné, Trafikverket... A8 VIII

11 Förord Detta examensarbete avslutar byggingenjörsutbildningen vid Högskolan Dalarna och omfattar 15 högskolepoäng. Arbetet har utförts tillsammans med WSP Sverige AB och Akademin Industri och Samhälle vid Högskolan Dalarna. Jag vill tacka min handledare Karin Edvardsson vid Högskolan Dalarna samt personalen på WSP i Falun som varit till stor hjälp under arbetets gång samt tillhandahållit en arbetsplats för ändamålet. Ett extra stort tack riktas till Truls Persson på WSP för förslaget av ämne samt Pontus Bengtson, Roberth Carling och Kenny Dolleris på WSP för hjälpen med den mer detaljerade definitionen av ämnet. Ett lika stort tack riktas även till de personer på NCC, Oden, Skanska, Svevia, Trafikverket, Veidekke samt Vianova som möjliggjort examensarbetet genom att förmedla och medverka vid intervjuer. Falun, juni 2011 Andreas Lundblad IX

12 X

13 Andreas Lundblad Högskolan Dalarna 1 Inledning 1.1 Bakgrund Undersökningar baserade på amerikansk data visar att den totala produktiviteten i industrin har ökat med 200 % sedan På samma tid har byggbranschens produktivitet minskat med 20 %. (Bureau of Labor Statistics refererad till i Teicholz, 2004) Building Information Modeling (BIM) anses vara en betydande faktor för att effektivisera arbetet och vända trenden. (WSP Group Sweden, 2010) BIM är ett komplext begrepp med visionen att skapa ett oavbrutet informationsflöde genom byggprocessens alla faser, från tidigt planeringsskede till byggnation och förvaltning samt slutlig återvinning. En utmaning och möjlighet i BIM-utvecklingen är att minska barriären i dataöverföringen mellan byggprocessens olika skeden. Bland annat resulterar projekteringen i en samling data som sedan ska överföras till produktionsskedet. Vid traditionell hantering med 2D-ritningar går stora mängder data förlorad i överföringen, vilket leder till dubbelarbete och fel i produktionen. Genom BIM eftersträvas en helhetsbild över vägens eller byggnadens livscykel, från idé till rivning utifrån såväl ekonomi- som tid- och resursperspektiv. Denna helhetsbild väntas leda till mindre dubbelarbete, färre missförstånd och fel samt mindre slöseri med tid och resurser. Novapoint är idag Nordens mest använda projekteringsverktyg för infrastruktur och används för vägprojektering inom bland annat WSP (Vianova Systems, 2011). Vid projektering i Novapoint framställs en tredimensionell vägmodell (VIPS-data). Entreprenörer använder i sin tur digital maskinstyrning/-guidning utifrån tredimensionella maskinstyrningsmodeller för att på ett tidseffektivt och noggrant sätt bygga det som projekterats. Genom att maskinföraren kan se sin skopas eller sitt schaktblads position i förhållande till den projekterade ytan direkt på en datorskärm, går det snabbare och lättare för maskinföraren att utföra det arbete som krävs. För att det tredimensionella material, som tas fram vid projekteringen, ska kunna användas i maskinerna behöver den exporteras till ett format som maskinerna kan tolka. Projektörerna saknar idag rutiner för hur vägmodellen ska utformas och hanteras för att effektivt kunna översättas till en maskinstyrningsmodell. 1.2 Syfte och avgränsningar Syftet med detta examensarbete är att belysa entreprenörers erfarenheter från tidigare vägproduktionsprojekt, där Novapoint använts för att projektera vägmodeller som sedan exporterats till ett maskinstyrningssystem. Syftet är även att identifiera hinder för denna överföring och ge förslag på hur dessa hinder skulle kunna reduceras eller elimineras. Intervjustudien begränsades till projektörer och mätingenjörer (totalt 10 st) som varit inblandade i projekt i Sverige, beställda av Trafikverket. Studien begränsades även till projekt där en digital vägmodell, ritad i Novapoint, levererats för att sedan översättas till en maskinstyrningsmodell för användning i programmet SBG Geo. Denna avgränsning gjordes eftersom Novapoint och SBG Geo är de mest använda systemen i Sverige. 1

14 Uppbyggnad av maskinstyrningsmodeller Hinder och möjligheter för modellorienterat arbete 2 Anläggningsmaskinstyrning i en BIM-process teori och begrepp I detta kapitel beskrivs några begrepp och företeelser vilka är viktiga för att förstå innehållet i intervjustudien. Från vägkroppens uppbyggnad via Novapoint och SBG Geos redovisning av vägkroppen, till helhetstänkandet i BIM. Även formalia kring vägmodeller i AB04 tas upp då detta är ett problem som lyftes i intervjustudien. 2.1 Vägkroppen Figur 1. Några begrepp för att förklara vägkroppens olika delar och ytor Figur 1 visar beteckningen på några av vägens delar och ytor. Överyta eller färdig väg är den synliga delen av vägkroppen vilken trafiken rullar på. Överbyggnaden är den beräknade vägkroppen, en konstruktion av ballastmaterial vilken har uppgiften att sprida ner trafiklasterna till terrassen. Terrassen är den yta som skiljer vägkonstruktionen från den orörda befintliga marken, undergrunden. Vid schaktarbeten inför byggandet av vägen har terrassytan benämningen schaktbotten. (Vägverket, 2008) 2.2 Projektering i Novapoint Figur 2. 3D-visualisering i Novapoint Novapoint från Vianova är ett projekteringsverktyg för infrastruktur. I detta examensarbete nämns Novapointmodulerna Väg samt Site Tool. Novapoint Väg är Vianovas projekteringsverktyg för vägar, gator och korsningar. Utifrån en tredimensionell väglinje, som i allmänhet utgör gränsen mellan körriktningarna eller vägens mitt, utformas vägen med dess olika lutningar, lager och beståndsdelar. Resultatet blir en vägmodell (VIPS-data) som kan användas för visualisering, mängdberäkningar, ritnings- och vägproduktion. Figur 2 visar hur Novapoint kan visa en enkel 3D-visualisering av den projekterade vägmodellen. 2

15 Andreas Lundblad Högskolan Dalarna Novapoint Site Tool är en enklare version av Novapoint, utvecklat för utsättare i byggskedet. Programmet läser och öppnar vägmodeller samt utför enklare ändringar och tillägg. Det kan även användas för att ta fram mängdberäkningar och beskrivningar samt export av utsättningsdata till maskinstyrnings- och utsättningsprogram. I Novapoint beskrivs vägbyggnaden som en vägmodell. Vägmodellen i Novapoint utgår från en angiven väglinje och beskriver vägen i genomskärning. Genom angivelse av parametrar som bredder, tjocklekar, lutningar och nivåer kan vägmodellen ge en komplett bild av vägens tänkta utformning. Vägmodellen genererar tvärsektioner, profiler och annan information som kan användas för att beskriva vägen. (Vianova Systems, 2011) Vid projekteringen i Novapoint används en terrängmodell för att anpassa projekterad väg till det befintliga landskapet. Terrängmodellen kan innehålla data från inmätningar av befintlig mark, befintliga objekt och geotekniska undersökningar. 2.3 Maskinstyrning Figur 3. Skärmdump från maskinförarens dator (SBG, 2011) Vid en anläggningsentreprenad används ett stort antal maskiner för bearbetning och förflyttning av jordmassor (Nordstrand, 2008). Här avses grävmaskiner och väghyvlar. Grävmaskinen används för att schakta ur eventuellt befintligt material ner till angiven nivå för terrassytan. Väghyvelns uppgift i vägproduktionssammanhang är att fördela utlagda massor, till angivna nivåer och lutningar. Digital styrning av anläggningsmaskiner kan ske på två sätt, guidning eller automatisk styrning. Maskinguidning innebär att föraren av en anläggningsmaskin får information om hur maskinen ska skötas. Detta kräver mer arbete från föraren än vid automatisk maskinstyrning, där maskinens hydraulik regleras av en dator. Föraren kan då i första hand fokusera på att köra maskinen framåt och kontrollera att utförandet blir korrekt. (Ekmark Juhlin & Nystedt, 2008). Figur 3 visar ett exempel på vad maskinföraren ser vid maskinguidning. Idag finns avancerade system för att guida eller styra maskiner med millimeterprecision. Med hjälp av GPS-system och internet kan maskinernas arbete styras och avläsas på distans. Teknik finns exempelvis för att i maskinen läsa direkt ur projektörens modell under pågående projektering. Platschefer och arbetsledare kan se byggets förlopp inifrån kontoret och i realtid se verklig tids- och materialåtgång i förhållande till den beräknade. Det system 3

16 Uppbyggnad av maskinstyrningsmodeller Hinder och möjligheter för modellorienterat arbete som behandlas i detta examensarbete heter SBG Geo, och utvecklas i Sverige av Svensk Byggnadsgeodesi AB. För att utbyta information mellan exempelvis Novapoint och SBG Geo, kan dataformatet LandXML användas. LandXML är avsett för just utbyte av data mellan olika program. 2.4 BIM (Building Information Modeling) BIM är ett komplext begrepp som de flesta inom bygg- och anläggningsbranschen har en uppfattning om. Alla uppfattningar brukar till viss del stämma, men är oftast bara en liten del av BIM-begreppet. En utveckling av BIM-processen väntas ha positiva effekter på bland annat ekonomi, miljö och effektivitet i både hus- och infrastrukturprojekt. Detta genom att skapa en helhetstänkande. Dels tvärfackligt men även tidsmässigt, från idé via byggnation till förvaltning och rivning. Helhetstänkandet väntas skapa en högre nogrannhet i planeringen, vilket i sin tur bör leda till färre fel samt mindre tids- och resursåtgång. (WSP Group Sweden, 2010) BIM-modellering är själva processen att generera och förvalta information. BIM-verktyg är de IT-verktygen som används för att skapa och hantera informationen. BIM är alltså ingen teknik, men ett samlingsbegrepp på hur informationen skapas, lagras, används på ett systematiskt och kvalitetssäkrat sätt. Citatet ovan är ett försök att definiera och sammanfatta BIM-begreppet. (Jongeling, 2008) 2.5 Allmänna Bestämmelser Allmänna bestämmelser utgör ett stöd vid skrivande av kontraktshandlingar för bygg-, anläggnings- och installationsentreprenader. I AB04, som är den nu gällande versionen av Allmänna bestämmelser, finns under kapitel 1 3 en hierarki i 13 nivåer, som beskriver kontraktshandlingarnas giltighetsnivå vid motstridigheter mellan dessa. Tvådimensionella avbildningar i form av pappersritningar och i datorformat ligger under handling 12 (Ritningar). Tredimensionella modeller ligger under handling 13 (Övriga handlingar). Detta gör således att de tvådimensionella avbildningarna har högre giltighet än de tredimensionella modellerna. Dessutom gäller måttuppgifter, som angivits med siffror eller bokstäver, före skalmått enligt kapitel 1 5. (BKK, 2004) 4

17 Andreas Lundblad Högskolan Dalarna 3 Metod Detta examensarbete har utförts som en kvalitativ intervjustudie (Olsen & Sörensen, 2001). Intervjuerna genomfördes under mars och april Öppna frågor i intervjuerna valdes med syfte att kunna synliggöra eventuella samband, detta enligt en intervjumetodik som Lantz (1993) förespråkar. Före intervjustudien gjordes en mindre litteraturstudie för att ge en övergripande förståelse för ämnet (Kap. 2). Denna kompletterades efter intervjustudien med de nya begrepp som uppkom. Totalt tillfrågades tio personer på fem olika företag samt myndigheten Trafikverket om att medverka i en intervju. Urvalet baserades på vilka personer inom branschen som varit inblandade i projekt där en vägmodell exporterats från Novapoint till ett maskinstyrningssystem. Uppgifter om tänkbara intervjuobjekt hämtades från Vianova, som levererar programvaran Novapoint. Dessa personer tillfrågades att medverka i en muntlig, enskild intervju utifrån öppna frågor. Samtliga tillfrågade ställde upp på intervjun. Inför intervjun informerades intervjupersonerna om ämnet. Detta för att de skulle ha möjlighet att förbereda sig genom att tänka igenom processen. Personerna fick dock inte se frågorna i förväg. Intervjuerna utfördes via telefon och intervjusvaren antecknades löpande under intervjuerna, vilka tog mellan 15 och 45 minuter. Svaren renskrevs direkt efter intervjuerna. Svaren skickades sedan till respektive respondent för att bekräfta innehållet. Den femte intervjun tog en vändning som gjorde att intervjufrågorna utökades i efterföljande intervjuer. Den fråga som tillkom löd Vilken data i projektörernas modell har du nytta av?. För att komplettera de redan genomförda intervjuerna ställdes samma fråga per e-post i efterhand. 3.1 Presentation av intervjufrågor Följande frågor ställdes vid intervjuerna. Punkten övrigt tillkom då intervjupersonen berättade något som inte utgjorde svar på någon av intervjufrågorna. 1. Vilka programvaror använder du dig av? 2. Hur ser arbetsgången ut i stora drag? 3. Finns det någon specifik data som ofta saknas i projektörernas modeller? 4. Vilka andra problem stöter du på i arbetet? Vad tänker du på när du bygger upp din anläggningsmodell? (ersätter fråga 3 och 4 i några av intervjuerna) 5. Vilken data i projektörernas modell har du nytta av? 6. Övrigt 3.2 Presentation av intervjupersoner Erika Jonsson intervjuades 15 mars Hon är projektingenjör på Svevia och var bland annat mätningstekniker vid Trafikplats Insjön. Csaba Prokec intervjuades 28 mars Han är mängdreglerare på Veidekke, bland annat vid E18 Rinkeby-Kista. Stefan Einarsson intervjuades 30 mars Han är egen företagare i SteinAB och hyrs in av Veidekke som mätchef vid större anläggningsentreprenader, framförallt motorvägar och järnvägar. Bland annat vid trafikplats Rosersberg. Wai-Lok Nam intervjuades 5 april Han är Mätsamordnare på Svevia. Niclas Edholm intervjuades 6 april Han är mätchef på Veidekke, bland annat vid E18 Hjulsta-Kista. 5

18 Uppbyggnad av maskinstyrningsmodeller Hinder och möjligheter för modellorienterat arbete Peter Ståhlnacke intervjuades 6 april Han är mängdreglerare och mätchef på Oden Anläggningsentreprenad AB. Roberto Lucchesi intervjuades 7 april Han är mätchef på NCC Göteborg, bland annat vid två BanaVäg-projekt. Mattias Andersson intervjuades 8 april Han är mätspecialist på Skanska Malmö. Roger Smedberg intervjuades 12 april Han är egen företagare i Smedberg ICR AB och hyrs in av Trafikverket som mätansvarig i BanaVäg i väst och har arbetat med digitala modeller sedan 80-talet. Christer Linné intervjuades 12 april Han är egen företagare i CL Mätning AB och hyrs in av Trafikverket som mätteknisk support för entreprenörer och byggledare. 6

19 Andreas Lundblad Högskolan Dalarna 4 Resultat Resultatet bygger på intervjusvaren, vilka redovisas i sin helhet i Bilaga A. Efter genomförda och dokumenterade intervjuer sammanställdes svaren utifrån olika teman, vilka redovisas nedan. 4.1 Entreprenörens hantering av projekteringsdata Enligt Peter Ståhlnacke är det viktigt att tänka på vilken information som exporteras till LandXML-filen. Först bör aktuell yta i vägmodellen väljas för export. Att i stort sett enbart arbeta med ytorna Färdig väg och Schaktbotten sparar tid vid exportarbetet. Det sparar minne i maskinenheten samt minskar risken för att maskinföraren kör efter fel lager. När maskinföraren sedan ska arbeta med en yta som ligger mellan Färdig väg och Schaktbotten kan han eller hon välja att köra efter ett specificerat djup eller avstånd från en av dessa ytor. Maskinföraren kan då även välja att låsa maskinen till en viss höjd samt förflytta höjder och lutningar i sidled. Christer Linné påpekar att det vid exporten är viktigt att använda rätt kommando i Novapoint för att få med användbar information. Vid användning av menykommandot Utsättningsdata-trådmodell kan önskat innehåll i LandXML-filen specificeras. Önskat innehåll kan vara enstaka ytor, linjer, volymer med mera för aktuellt användningsområde. Enligt Stefan Einarsson är det viktigt att få med tvärsektioner på jämna avstånd, kompletterade med extra tvärsektioner vid brytpunkter för bussfickor och liknande, samt förtätat intervall vid olika radier (exempelvis kurvor och liknande). Detta för att kunna redovisa var olika företeelser har sin början och slut, samt minska kantigheten på radierna. Christer Linné berättar att han efter import av linjemodellen i SBG Geo anger vilka sektioner den är giltig för. Detta för att minska datamängden och undvika felaktigheter. Dessutom kollar han att inga linje- eller punktkoordinater sammanfaller, eftersom detta innebär problem. Dessa problem beskrivs mer utförligt under Överföring och kommunikation (Kap. 4.5). Linné testar även att ställa in olika sektionsintervall för att kontrollera att inga fel inträffar. Nio av tio intervjupersoner berättade att de kontrollerar LandXML-filen i SBG Geo och jämför mot handlingarna samt justerar småfel. Roberto Lucchesi jämför tvärsektioner, lutningar och höjdplaner mot pappersritningarna. Csaba Prokec jämför filens kantlinjer, normalsektioner, centrumlinjer och skevningsdiagram för att se om de stämmer överens. Därefter jämför han beläggningskanten i sin maskinstyrningsmodell med levererad landxml-fil. Oftast finns så många fel att Prokec väljer att bygga en egen modell från grunden. Han påpekar dock att landxml-filen är viktig för egenkontroll. 4.2 Val av LandXML-typer för olika ändamål Då LandXML-filen importeras till maskinstyrningsprogrammet SBG Geo kan olika dataformat väljas. Stefan Einarsson påpekar att export till rätt LandXML-format är viktigt eftersom detta inte går att rätta till i maskinstyrningsprogrammen. Einarsson har erfarenhet från flera maskinstyrningssystem och berättar att alla har olika format. Detta blir enligt honom ohanterligt på arbetsplatser där flera olika system används, varför utvecklingen av ett gemensamt dataformat är av största vikt. Christer Linné anser att eftersom projektören inte vet vad den exporterar, är det bättre att alltid skicka VIPS-data och låta entreprenören sköta exporten till maskinstyrningssystemen. Roberto Lucchesi, som ibland får färdiga LandXMLfiler, vill att VIPS-data skickas tillsammans med dessa. Nedan presenteras de olika dataformat som nämndes under intervjuerna Linje och profiler (LIN, PRF) Mattias Andersson nämner formatet LIN, PRF linje och profiler, vilket han menar är det format som tappar minst information och därför ger det bästa resultatet. Mattias skickar väglinje, profiler och skevningar från denna fil till väghyvlarna. Ingen av de andra intervjupersonerna nämner detta filformat, trots att användning av linje och profiler gör att beskrivs 7

20 Uppbyggnad av maskinstyrningsmodeller Hinder och möjligheter för modellorienterat arbete vägen på samma sätt som i Novapoint. Stefan Einarsson efterfrågar ett sådant filformat, men enligt honom finns inget sådant format i SBG Geo. Däremot berättar Einarsson att Win Anfelt, som är ett annat maskinstyrningssystem, har stöd för detta. Detta system kan även läsa data direkt ut VIPS-modellen Linjemodell (LMD) Hälften av intervjupersonerna uppger att de använder formatet LMD linjemodell. Linjemodellen är en trådmodell som består av xyz-linjer i vägens brytpunkter, och fungerar bra i maskinen utom vid differentierad överbyggnad, det vill säga då överbyggnadens uppbyggnad ser olika ut i olika delar av vägen. Erika Jonsson menar att LMD är bra för att maskinföraren kan växla mellan olika lager utan att byta datafil Massbeskrivningssektioner (MBS) MBS beskrivs som ett komplett, tungt och detaljerat format, som på grund av filstorlek inte används i maskinerna. Dock använder några av intervjupersonerna MBS till att beräkna mängder och jämföra dem mot projektörens angivna mängder för att kontrollera om de är rimliga. Fem av tio intervjupersoner nämnde att de använt detta filformat. Christer Linné påpekar att MBS har gått bra att använda i maskinerna vid de tillfällen då han har varit tvungen att bygga upp modellerna på egen hand. Filerna innehåller då cirka 5 linjer jämfört med vid export från Novapoint. Roger Smedberg begränsar sin MBS till enklare modeller för respektive ändamål. Mattias Andersson berättar att han skapar sin TRM-fil utifrån MBS-filen Terrängmodell (TRM) TRM-filen består av en yta, exempelvis en terrassyta. Fyra av tio intervjupersoner nämnde detta filformat för att skicka till maskinerna. Tre personer preciserade filformatet som lämpligt för urgrävning/schaktning, och skickar dem därför till grävmaskiner och bandtraktorer. Roberto Lucchesi, NCC Göteborg, berättar att han använder detta format för att rita upp anslutningar där olika vägmodeller av olika anledningar kommer för nära varandra, och därför inte kan beskrivas som en linjär modell. Läs mer om dessa anslutningsproblem under Saknad data i levererade modeller (Kap. 4.7, sida 10). 4.3 Vikten av modellorienterat arbete och hinder för utvecklingen Idag saknas krav på detaljerade modeller i förfrågningsunderlaget. Roger Smedberg, Trafikverket, menar att projektören måste bli bättre på att påverka beställaren att lägga mer resurser på modeller i tidiga skeden. Samtidigt måste beställarsidan lära sig vilka möjligheter som finns och vad man kan tjäna på modellorienterat arbete. Att entreprenören inte vet vad som kommer att levereras leder till en ökad osäkerhet beträffande mängder och tidsåtgång. Detta leder i sin tur till ett högre pris för beställaren. Christer Linné, Trafikverket, förklarar att ordet anläggningsmodell används i upphandlingarna. Linné menar att detta är ett väldigt diffust begrepp som kan tolkas som allt från VIPS-data till tvådimensionella ritningar i dataformat. Därför jobbar han för att specificera detta ord bättre. För att lösa modellproblem och precisera modellernas innehåll anser Linné att Novapoint skulle kunna delta i upphandlingarna. Christer Linné och Roger Smedberg, Trafikverket, påpekar båda att samtliga aktörer (El, VA, Bro, med flera) måste arbeta i 3D-modeller för att möjliggöra och underlätta kollisionskontroller och andra samordningsarbeten. Det skulle även leda till en större kontroll över markbehov och mängder, menar Smedberg. Linné berättar också om ett generationsglapp mellan de yngsta och de äldsta i branschen. Detta glapp försvårar utvecklingen, eftersom de äldre inte förstår sig på datorer medan de yngre utför allt arbete i datorn. 8

21 Andreas Lundblad Högskolan Dalarna Erika Jonsson önskar en mer detaljerad VA-grav. I det projekt hon arbetat i fick hon läsa sig till bredder och djup i AMA (Allmän material- och arbetsbeskrivning) för att sedan rita upp det på egen hand. Stefan Einarsson berättar att VA-gravens sträckning levererats i 2D, vilket gör att han har kunnat kopiera sträckningen och sedan varit tvungen att sätta höjder manuellt. För både mängdberäkning och byggande ser han att leverans av VIPS-data även för VA skulle underlätta. Även Roberto Lucchesi efterfrågar detta i VIPS-data, men benämner det ledningsschakter. Å andra sidan berättar Csaba Prokec att SBG Geo inte kan läsa modellfiler med allt för detaljerad information om exempelvis rördimensioner i VAgraven. Stefan Einarsson berättar att han vid pålgrundläggning måste läsa av pålarnas position på en ritning, för att sedan mata in dem i sina modeller. En förteckning över pålarna, exempelvis i Excel-format, skulle underlätta detta arbete betydligt. Han påpekar även att objekt i sidoområdet, som exempelvis bullervallar, ofta är ritade i separata lager eller modeller. Därför kommer de med först vid separat export av dessa modeller, men Einarsson önskar att de kunde exporteras tillsammans med vägen. 4.4 Modell som giltig bygghandling Fyra av tio intervjupersoner nämner problemet med att de modeller som levereras inte räknas som giltig handling (Kap 2.5). Att tvådimensionella avbildningar av modellerna är de rätta dokumenten leder till granskning och jämförelse, samt problem med att få tag på modellerna eftersom många projektörer av juridiska skäl inte vill lämna ifrån sig dem. Enligt Niklas Edholm leder detta till att många entreprenörer fortfarande blir tvungna att bygga sina egna modeller utifrån 2D-ritningar, som är skapade ur en redan befintlig 3D-modell hos projektören. Roger Smedberg berättar att Trafikverket jobbar för att i AB (Allmänna bestämmelser) lyfta upp modellernas giltighet till minst handling 12, en nivå som är likställd eller t o m högre än 2D-ritningarna. Idag ligger de som handling 13 och är underordnade 2Dritningarna. Han förklarar också att många ser modellerna som ren mätdata trots att de egentligen borde ses som en bygghandling. Tyvärr har modellbyggandet hamnat under entreprenörens mätavdelning när det i själva verket borde ha gjorts redan hos projektören. Stefan Einarsson, Veidekke, säger samma sak och tillägger att skrivna mått och höjdangivelser går före verkliga mått i modellerna. Roger Smedberg vill till och med införa krav på Novapoint som projekteringsverktyg och VIPS-data som gällande leveransformat. 4.5 Överföring och kommunikation Csaba Prokec efterfrågar fler möten med projektören. Dessa möten brukar ge utökad inblick i och förståelse för parternas olika tolkningar. Prokec menar att totalentreprenader och partneringprojekt är ett bra sätt att skapa förutsättningar för en bra dialog mellan parterna. Två av intervjupersonerna påpekar att projektörerna måste bli bättre på att bifoga en kvalitetsstämpel med förteckning över kända fel som uppstått och inte gått att åtgärda vid projekteringen. Niklas Edholm berättar att krav för detta finns men att beställaren ofta inte har tillräcklig kunskap om detta för att beställa det. Peter Ståhlnacke berättar att det är viktigt att varje linje i Novapoint har en egen grupp, för att snabbt kunna byta ut enstaka linjer vid revideringar. Det sparar mycket tid vid revideringar, samt risken att radera fel linje minimeras. Flera intervjupersoner nämner problem med nollavstånd i olika sammanhang. Det handlar om problem som uppstår när punkter, ytor eller linjer sammanfaller och därmed får samma koordinater på ett eller annat sätt. Peter Ståhlnacke berättar om ytor som får bredden noll. Dessa skapar dubblettpunkter och korsande linjer, vilket tolkas fel vid exporten och omöjliggör import i SBG Geo. Ståhlnacke påpekar att om alla ytor i Novapoint ges en bredd av minst 0,001 meter, minimeras det krävande arbetet med att rensa bort dessa. 9

22 Uppbyggnad av maskinstyrningsmodeller Hinder och möjligheter för modellorienterat arbete Erika Jonsson berättar att skiktdjupen i förhållande till vägens överyta ofta kan vara feltolkade samt att maskinstyrningsprogrammet har svårt att tolka vägsektioner som är avklippta med en vertikal linje. Christer Linné påpekar att projektörerna aldrig kollar modellernas utseende i andra program, trots att avdelningar med andra program ofta finns hos projektören. Peter Ståhlnacke och Stefan Einarsson förklarar båda vikten av att VIPSdata uppdateras vid ändringar, oavsett om det är hos projektören eller på plats av beställaren. 4.6 Användbar data i levererade modeller Av de fem personer som fick frågan om vilken data de använder sig av, nämner fyra att informationen om terrass, berg och jordlager är viktig. Även brytpunkter och överytan nämns. Christer Linné understryker att modellen hade blivit betydligt mer användbar om projektörens terrängmodell levererats. Roger Smedberg menar att det viktigaste är informationen om terrassen, och att andra delar är enklare att få till själv i SBG Geo. Smedberg säger också att förståelsen för vägens utseende blir större i de fall en 3D-modell levererats, jämfört med sektioner och profiler. Mattias Andersson använder sig framförallt av mittlinjen och alla brytpunkter. Roberto Lucchesi nämner även förstärkningar, urgrävningar och cellplastbanker som användbar data. 4.7 Saknad data i levererade modeller Fyra av tio intervjupersoner nämner problem som beror på avsaknad av använt projekteringsunderlag. Dessa personer menar att projektören bör skicka med den terrängmodell som vägmodellen är projekterad utifrån. De problem som uppstår då terrängmodellen saknas är framförallt att befintliga jord- och bergnivåer inte finns att tillgå. Samtidigt menar Christer Linné att terrängmodellen, i de fall den levererats, inte håller måttet. Därför föreslår han att entreprenören får tillgång till underlaget för projektörens terrängmodell. Csaba Prokec vill att mer resurser läggs på att höja kvalitén hos underlaget. Bland annat genom att mäta in befintliga objekt mer noga. Enligt honom skulle det öka likheterna mellan projekteringen och verkligheten, samt spara stora resurser i det långa loppet. Två av intervjupersonerna berättar att de DWG-filer som levereras oftast är i 2D, och att det hade underlättat om de vore i 3D. Då hade filen gått att importera direkt i flera av maskinstyrningssystemen. Stefan Einarsson påpekar att han i mängdberäkningarna saknar angivelser om vart i konstruktionen de beräknade mängderna finns och hur dessa data har framtagits. Einarsson nämner också att information/brytpunkter ofta saknas om var breddning av stödremsor, trottoarer, bussfickor med mera börjar. Önskvärt vore att kunna täta upp sektionerna även vid radier i vertikalgeometri och sidolinjer. Majoriteten, sju av tio personer, beskriver problem som uppstår då olika vägkroppar eller objekt kommer för nära varandra eller ansluter till varandra av olika anledningar. Det kan exempelvis vara ramper, cirkulationsplatser, korsningar eller parallella vägar. Här är projekteringen ofta förenklad, och intervjupersonen har fått rita upp dessa delar på egen hand. Roberto Lucchesi, NCC, berättar att han väljer att rita upp en terrängmodell för dessa företeelser. 10

23 Andreas Lundblad Högskolan Dalarna 5 Diskussion Flera delar av arbetsgången vid generering av maskinstyrningsmodeller bör kunna reduceras alternativt rationaliseras bort. Detta gäller till exempel arbetet med att bygga upp egna modeller utifrån tvådimensionella ritningar, kontroll och jämförelse mellan dataformat, kontroll av angivna mängder och så vidare. På lång sikt bör även tvärsektioner med fasta avstånd kunna slopas, då dessa inte behövs för att datorn ska förstå vägens uppbyggnad. Detta kräver dock en ny syn på vägmodeller utifrån formella och upphandlingsmässiga perspektiv. 5.1 Upphandlingsproblem Flera av de problem som nämns i intervjustudien verkar ha sin grund i förfrågningsunderlaget och upphandlingen av projektering och produktion. Roger Smedberg menar att krav på modellorienterat arbete och leverans av digitala, tredimensionella bygghandlingar måste förtydligas redan i förfrågningsunderlaget. Detta skulle kunna leda till en mindre osäkerhet hos entreprenören beträffande mängder och tidsåtgång, som på sikt kan ge lägre totalkostnad. Så länge begreppet anläggningsmodell används i upphandlingarna råder alldeles för stor osäkerhet kring vad som kommer att levereras. Därför är det viktigt att detta begrepp specificeras bättre. Ett sätt är att, enligt Christer Linnés förslag, låta Vianova och SBG Geo delta vid upphandlingarna. Csaba Prokec nämner att inmätning av befintliga objekt och ytor behöver bli mer detaljerade för att kunna utnyttja 3D-modellernas fulla potential genom hela processen. Detta kostar dock mer pengar och måste således regleras i upphandlingen. Beställaren har ansvar för vad som skrivs i förfrågningsunderlaget, och avgör därmed vad projektören och entreprenören ska lägga resurser på. Därför är det viktigt att beställaren lär sig vilka fördelar som finns med att lägga mer resurser i ett tidigt skede och specificera modellorienterat arbete. Det är dock viktigt att projektörer och entreprenörer blir delaktiga i att informera beställaren om detta, eftersom de ofta har större kunskap inom ämnet. 5.2 Formella hinder Flera av intervjupersonerna nämnde problem som rör VIPS-modellens giltighet som bygghandling. Roger Smedberg berättar att Trafikverket arbetar för att ge modellen högre giltighet, för att det inte ska finnas några formella hinder för projektören att lämna över sin VIPS-data samt att de tvådimensionella ritningarna inte längre är nödvändiga som bygghandling. Detta verkar vara en mycket viktig faktor för att ge större möjligheter till modellorienterat arbete. I de fall där entreprenörerna bygger sin egen maskinstyrningsmodell utifrån tvådimensionella ritningar skulle det kunna innebära att detta arbete rationaliseras bort. Även hos de som redan jobbar utifrån levererad VIPS-data skulle det kunna innebära ett betydligt mindre arbete hos entreprenören, eftersom jämförelsen mellan VIPS-datan och de tvådimensionella ritningarna inte längre är nödvändig. Modellens formella status som bygghandling regleras i AB04, men beställaren har alla möjligheter att frångå dessa bestämmelser och ge modellen högre status. Dock bör en förändring i AB04 göras så att standardförfarandet istället ger modellen den giltighet som efterfrågas. 5.3 Dataproblem Många av intervjupersonerna nämnde problem med nollavstånd. Detta är något som bör kunna åtgärdas mycket enkelt av projektören. Om projektörerna lär sig att alltid ge ytor och avstånd en bredd/storlek av minst 0,001 m bör många av dessa problem kunna avstyras. En spärr mot detta bör gå att bygga in i Novapoint. Linjemodellens kantighet och informationsförlust nämndes vid några tillfällen. Mattias Andersson nämnde dock LandXML-formaten Linje och profiler (LIN och PRF) som tolkar vägmodellen på samma sätt som Novapoint. Uppmärksammande av detta format hos övriga entreprenörer borde kunna leda till en reducering av denna dataförlust. I de fall då projektören själv exporterar sin VIPS-data till LandXML är det viktigt att föra en dialog med entreprenören om vilken data 11

24 Uppbyggnad av maskinstyrningsmodeller Hinder och möjligheter för modellorienterat arbete som faktiskt är aktuell att exportera och på vilket sätt. Önskemål om att varje linje bör ha en egen grupp/lager uppkom också under intervjustudien. Detta är något som projektören bör ta hänsyn till och titta på hur detta kan utvecklas. I de fall då resurser finns bör projektören också lägga mer arbete vid anslutningar mellan olika vägkroppar. De intervjupersoner som får färdiga LandXML-filer verkar ha problem att använda dem. De väljer istället att bygga upp sin egen modell, trots att de redan fått en från projektören. Detta beror på att LandXML-filen innehåller för många fel. Därför är det i dagsläget bättre att skicka VIPS-data och låta entreprenören exportera till LandXML. Om formalia- och upphandlingsproblemen som beskrivs i Kap. 5.1 och 5.2 kan åtgärdas, och projektörerna lär sig hur LandXML-filerna ska exporteras, verkar det vara bättre att detta arbete läggs på projektören. Flera av intervjupersonerna nämnde även avsaknad av projektörens terrängmodell som ett problem. Detta gör att det blir svårt för entreprenören att förstå vägmodellen. Även detta bör kunna lösas genom att utveckla upphandlingsarbetet enligt Kap.5.1. Om terrängmodellen ska bli användbar krävs dock att den blir mer detaljerad och precis. Även detta problem beskrivs i Kap I intervjustudien påpekades att ansvaret för exporten eller byggandet av maskinstyrningsmodellerna har hamnat hos entreprenören. Detta ansvar borde istället ligga hos projektören, men det kräver att mer resurser läggs på projekteringen samt ett tätare samarbete mellan projektör och entreprenör. I de fall då projektören skött exportarbetet uppstod flera problem som skapade merarbete hos entreprenören. Flera intervjupersoner har även påpekat att valet av datainnehåll vid exporten är avgörande för entreprenörens hantering. En tydlig instruktion för exportarbetet bör därför upprättas i samråd med programtillverkare, projektörer och entreprenörer. 5.4 Metoddiskussion Denna studie har vissa svagheter. Ett selektivt urval har använts, vilket leder till att rapporten skulle kunna ge en, i viss mån, felaktig bild av branschens uppfattning. Detta var dock nödvändigt för att på ett effektivt sätt hitta rätt intervjupersoner, det vill säga de personer som använder sig av Novapoint för att exportera vägmodeller till SBG Geo. Resultatet anses ändå ha god allmängiltighet och tillförlitlighet eftersom personer från olika företag, lokaliserade i olika delar av landet, och som representerar olika funktioner (beställare/entreprenör) deltog i intervjustudien. Eftersom tidigare forskning saknas, vilket gjorde att litteraturstudien begränsades till tidigare examensarbeten och broschyrer, saknas tyvärr möjlighet att jämföra resultatet mot tidigare kunskapsläge. 5.5 Förslag till vidare forskning Flera viktiga åsikter framkom vid intervju av en person utanför studiens ramar. Därför bör motsvarande studie göras med entreprenörer som själva bygger sin Novapointmodell för export till maskinstyrningsprogram. Detta för att samla information om hur dessa personer arbetar i Novapoint jämfört med en projektör. Många av problemen med leverans av VIPS-modeller grundar sig i att 2Dritningarna har högre giltighet enligt AB04. Därför bör möjligheter och hinder för att ändra denna hierarki ses över. Förfrågningsunderlaget styr hela byggprocessen, och stor utvecklingspotential finns om detta kan utvecklas i avseende på modellorienterat arbete. Därför bör en undersökning utföras av hur denna utformas. Detta bör ske tillsammans med Vianova och Trafikverket. Tvärsektioner på jämna avstånd används för att beskriva vägen på en pappersritning. I ett modellorienterat arbete bör detta kunna uteslutas. En undersökning av huruvida dessa tvärsektioner kan slopas vore mycket intressant. 12

25 Andreas Lundblad Högskolan Dalarna Detta examensarbete berör endast projekt med den statliga myndigheten Trafikverket som beställare. En undersökning om hur arbetet fungerar vid kommunala respektive privata beställare vore intressant. 13

26 Uppbyggnad av maskinstyrningsmodeller Hinder och möjligheter för modellorienterat arbete 6 Slutsats Examensarbetets syfte var att identifiera hinder för export av projektörens vägmodeller till ett maskinstyrningssystem, samt ge förslag på åtgärder för att reducera eller eliminera dessa hinder. Nedan redovisas, kortfattat, de hinder och åtgärder som identifierats: I AB04 (gällande version av Allmänna Bestämmelser) har tvådimensionella ritningar i pappers- och PDF-format högre giltighet än VIPS-datan. Modellerna är underlag för 2D-ritningarna. Därför bör VIPS-datan få högre giltighet som bygghandling enligt Allmänna Bestämmelser och i förfrågningsunderlaget. I beställarens (ofta Trafikverket) förfrågningsunderlag anges ibland anläggningsmodeller som krav. Detta begrepp måste specificeras i förfrågningsunderlaget för att samtliga parter skall veta vad som krävs och vad som levereras. För att beställaren ska kräva modellorienterat arbete är det viktigt att denne informeras om vilka fördelar som finns och vad utvecklingen väntas leda till. Därför är det viktigt att projektörer och entreprenörer är aktiva och påverkar beställarna till att utveckla sina förfrågningsunderlag. Ansvaret och kunskapen för export från vägmodell till maskinstyrningsprogram ligger ofta hos entreprenörens mätavdelningar. Det vore mer logiskt och effektivt om detta gjordes redan hos projektören. Även detta är något som beställaren bör kunna styra i sin upphandling. Inmätningen av befintliga objekt och ytor är i dagsläget för odetaljerade. Detta leder till en större osäkerhet beträffande mängder och tidsåtgång hos entreprenörerna, samt att den terrängmodell som vägmodellen projekteras utifrån stämmer för dåligt. Därför bör mer resurser läggas på inmätningar av befintliga objekt och därmed höja projekteringens kvalitet. Linjer, punkter och ytor som får längder, avstånd och bredder av noll meter ställer till problem vid exporten till maskinstyrningsprogrammet. Projektören bör därför undvika nollavstånd vid projektering genom att ge alla bredder och längder ett värde av minst 0,001 meter. Problemet med nollavstånden bör gå att undvika genom att Novapoint varnar projektören då de uppstår. Därför vore det bra att bygga in en spärr mot eller varning för nollavstånd i Novapoint. I en av intervjuerna nämnes SBG Geos format Linjer och Profiler (.LIN och.prf). Intervjupersonen menar att detta är det bästa formatet för att exportera vägmodellen med minsta möjliga dataförlust. Övriga entrepenörer uppmanas därför att utforska och testa detta format. 14

27 Andreas Lundblad Högskolan Dalarna 7 Referenser BKK. (2004). AB04. Värnamo: AB Svensk Byggtjänst. Bureau of Labor Statistics. (u.d.). US Dept of Commerce. Ekmark Juhlin, L., & Nystedt, F. (2008). Effektivisering av dataflödet mellan anläggningsmodell och maskinstyrning. Göteborg: Chalmers Tekniska Högskola. Jongeling, R. (2008). BIM istället för 2D-CAD i byggprojekt : en jämförelse mellan dagens byggprocesser baserade på 2D-CAD och tillämpningar av BIM. Luleå: Luleå Tekniska Universitet. Lantz, A. (1993). Intervjumetodik. Lund: Studentlitteratur. Nordstrand, U. (2008). Byggprocessen. Stockholm: Liber AB. Olsen, H., & Sörensen, S. (2001). Forskningsprocessen - Kvalitativa och kvantitativa perspektiv. Falköping: Liber AB. SBG. (2011). Using GeoPad with machine guidance applications. Hämtat från SBG: den 21 juni 2011 Teicholz, P. (den 14 april 2004). Viewpoint #4. Hämtat från AECbytes: den 27 maj 2011 Vägverket. (2008). VVTK Väg. Vägverket. Vianova Systems. (2011). Novapoint Site Tool. Hämtat från Vianova Systems: den Vianova Systems. (2011). Novapoint Väg Prof. Hämtat från Vianova Systems: den Vianova Systems. (2011). Om Vianova. Hämtat från Vianova Systems: den Vianova Systems. (2011). Produkter. Hämtat från Vianova Systems: den WSP Group Sweden. (2010). Lilla boken om BIM. Stockholm: Edenvik. 15

28

29 Andreas Lundblad Högskolan Dalarna

30

31 Andreas Lundblad Högskolan Dalarna Bilaga A - Intervjuprotokoll Intervju med Erika Jonsson, Svevia Projektingenjör/Mätningstekniker vid Trafikplats Insjön 15 mars 2011 Vilka programvaror använder du dig av? Novapoint Site Tool, SBG Geo Hur ser arbetsgången ut i stora drag? Vid Trafikplats Insjön fick jag en VIPS-modell, som jag exporterar från Novapoint Site Tool till SBG Geo. Vid exporten har jag använt 3 olika dataformer: MBS, ett tungt filformat där en fil skapas för varje linje i varje lager. Denna filtyp använde jag vid mängdberäkningar eftersom det inte går att göra i de andra filformaten. LMD, Linjemodell. Här hamnar samtliga lager i en och samma fil. Detta filformat är att föredra i maskinerna vid produktionen, eftersom föraren/maskinen kan växla mellan olika lager utan att behöva byta fil. TRM. En fil bestående av en yta, kan vara exempelvis en terrassyta. Dessa filer (LMD, TRM) skickas sedan till maskinerna. Finns det någon specifik data som ofta saknas i projektörernas modeller? Där olika vägsträckor/vägtyper kommer för nära varandra alternativt ansluter till varandra saknade jag information om vägens uppbyggnad. Vid korsningar, rondeller, cykelbanor nära väg och dylikt fick jag rita upp överbyggnaden på egen hand. Vid byte av en låda (en del av ett lager) i en konstruktion uppstod problem. I dessa fall fick jag göra en manuell uppbyggnad av modellen. I VA-graven hade jag gärna sett mer detaljer från början. I detta fallet blev jag hänvisad till AMAn, det hade varit en fördel om denna information (bredd, djup, etc) kunde finnas med i modellen. Vilka andra problem stöter du på i arbetet? Vissa delar av informationen var ofta feltolkad/förlorades vid överföringen mellan Site Tool och SBG Geo. Överytan stämde alltid, men skiktdjupen för övriga lager i överbyggnaden fick jag ofta rätta till. Även där vägsektionen var avklippt med en vertikal linje hade programmet svårigheter att tolka informationen. Terrassytan finns inte med i överföringen till SBG Geo. Därav fick vi göra en fil för terrassytan och en för överbyggnaden, att sända till maskinerna. Onödigt? Intervju med Csaba Prokec, Veidekke Mängdreglerare (bl a E18 Rinkeby-Kista) 28 mars 2011 A 1