7 visions for the future of BIM

Transkript

1 7 visioner för framtidens BIM En studie kring vilka förändringar som krävs för att skapa ett branschvägledande arbetssätt för användandet av BIM 7 visions for the future of BIM A survey of the neccessary changes to create an industry-guiding way of working with the application of BIM Författare: Uppdragsgivare: Handledare: Jonathan Andersson Johan Hällgård Vianova Systems Ahmad Reza Roozbeh, KTH ABE Johan Asplund, Vianova Systems Examinator: Examensarbete: Zeev Bohbot, KTH ABE 15 högskolepoäng inom Byggteknik och Design Godkännandedatum: Serienummer: BD 2015;52

2

3 Sammanfattning Molnlagring,kommunikationsplattformarmedinteraktivafunktioner,virtuella modellersomsammanfogasmedfysiskaomgivningar,datorsimuleringar, livscykelperspektiv.sådiskuterasdetibim<världenskorridorer.menomdetta nuärframtiden:varförgårimplementeringensålångsamt,ochvadärdet egentligensomskaimplementeras? ProcessenatthanteraochförståvadBIMärharblivitförkomplex,ochmed dennarapportvillvihittaåtgärderförattgöraarbetssättetbegripligtoch användbartförfler.viharisamarbetemedvianovasystemsundersökthur användningenavbimserutidagochvilkaförbättringsåtgärdersombehövsför enbredareframtidaimplementeringisamhällsbyggnadsbranschen. Våraundersökningarvisarattnästan80%trorattettarbetesomdrarnyttaav endigitalmodellskullevaraeffektivare:samtidigtärosäkerhetenkring mjukvarorochoklarhetkringimplementeringenavarbetsmetoderna begränsandefaktorer.somlösningpådettaharettanvändarinterfaceför projektsamordningochkommunikationarbetatsfram. Dessaundersökningarhargenomförtsmedhjälpavenenkätstudiesamt intervjuerochsammanställtsitvådelar:delsdennarapport,samten slutproduktavvisionärkaraktärkallad 7visionsforthefutureofBIM. Nyckelord BIM, Arbetsmetodik, Implementering, Framtidsvisioner, BSAB 2.0, Internationellt, Social plattform, Kommunikationsgränssnitt, Projektledning, AIM, Augmented Reality II

4 III

5 Abstract Cloudstorage,communicationplatformswithinteractivefunctions,virtual modelsthataremergedwithphysicalsurroundings,computersimulations,life cycleperspective.thisiswhatisbeingdiscussedinthecorridorsofthebim< world.butifthisisthefuture:whyistheimplementationsoslow,andwhat exactlyistobeimplemented? TheprocessofhandlingandunderstandingwhatBIMishasbecometoo complex,andinthisreportwewanttofindsolutionsformakingthewayof workingintelligibleandusefulforawideraudience.incollaborationwith VianovaSystems,wehaveinvestigatedwhattheuseofBIMlooksliketodayand whatimprovementsareneededforawiderfutureimplementationintheaec industry. Ourinvestigationsshowthatalmost80%believethatworkwhichutilizesa digitalmodelwouldbemoreeffective:atthesametimetheinsecurity concerningsoftwareanduncertaintiesregardingtheimplementationofthe workmethodologiesarelimitingfactors.asasolutionforthisauserinterfacefor projectmanagementandcommunicationhasbeendeveloped. Theseinvestigationshavebeencarriedoutwiththeaidofaquestionnaireand interviewsandcompiledintotwoparts:partlythisreport,aswellasanend productofvisionairynaturecalled 7visionsforthefutureofBIM. Keywords BIM, Work Methodology, Implementation, Future visions, BSAB 2.0, International, Social platform, Communication Interface, Project Management, AIM, Augmented Reality IV

6 V

7 Förord Det här examensarbetet omfattar 15 högskolepoäng och är den avslutande delen av högskoleingenjörsutbildningen Byggteknik och Design vid Kungliga Tekniska Högskolan, med inriktning Arkitektur. Arbetet är utfört under perioden mars till juni 2015 i samarbete med företaget Vianova Systems i Stockholm. Vi vill rikta särskilt tack till Vianova Systems, och i synnerhet vår handledare Johan Asplund som har ställt upp i tid och otid, och aldrig tvekat när det gäller att ge oss hjälp och vägledning. Vi vill också rikta stort tack till Erik Häggström, som har visat stort intresse och entusiasm för vår studie. På KTH vill vi rikta ett varmt tack till vår examinator Zeev Bohbot, som har hjälpt oss finna vägen framåt när vi har stött på problem. Vi vill också tacka Ahmad Reza Roozbeh för handledning. Sist men inte minst, vill vi tacka alla respondenter som ställde upp på intervjuer och enkäter, utan er hade studien inte kunnat ta form. Stockholm, juni 2015 Jonathan Andersson Johan Hällgård VI

8 VII

9 Beteckningarochbegrepp 2D Tvådimensionelltperspektiv 3D Tredimensionelltperspektiv CAD VIII ComputerAidedDesign:attritaochdesignamed datornsomhjälpmedel BIM Byggnadsinformationsmodellering Objekt Digitalrepresentationavettbyggnadselement / Objektsdata/ Egenskaperkoppladetillobjekt WBS AR AIM Interface/ BSAB/ GIS/ AEC/ ID06/ WorkBreakdownStructure:envisuelluppdelning avettprojektsskeden AugmentedReality(förstärktverklighet):att sammanfogaenfysiskomgivningmednågotvirtuellt AssetInformationModeling Gränssnittförkommunikationmellanmjukvaru< /hårdvarumoduler Svensktklassifikationssystemförbyggdelaroch produktionsresultat Geografisktinformationssystem:ettdatorbaserat systemförhanteringavgeografiskdata Architecture,EngineeringandConstruction: engelsktsamlingsnamnför samhällsbyggnadssektorn Legitimeringssystemförobligatorisk närvaroredovisningpåbyggarbetsplatserisverige

10 IX

11 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING/.../II NYCKELORD...II ABSTRACT/.../IV KEYWORDS...IV FÖRORD/.../VI BETECKNINGAR/OCH/BEGREPP/.../VIII INNEHÅLLSFÖRTECKNING/.../X 1 INLEDNING/.../1 1.1 BAKGRUND MÅLFORMULERINGOCHSYFTE AVGRÄNSNINGAR NULÄGESBESKRIVNING/.../5 2.1 VIANOVA QUADRIDCM METOD/.../7 3.1 ARBETSGÅNG FAKTAINSAMLING ENKÄTSTUDIE INTERVJUSTUDIE PRAKTISKMJUKVARUTRÄNING TEORETISK/REFERENSRAM/.../9 4.1 NYTTANAVDIGITALISERING INFORMATIONSÖVERFÖRINGIBYGGPROCESSEN Planering/utredning Projektering Byggproduktion Förvaltning/användning BIMINTERNATIONELLT Kina USA Norge Finland Storbritannien Indien BSAB FRAMTIDAARBETSSÄTT Augmented1Reality Asset1Information1Modeling GENOMFÖRANDE/.../ LITTERATURSTUDIE ENKÄT INTERVJUER RESULTAT/OCH/ANALYS/.../ RESULTATOCHANALYSAVENKÄT RESULTATOCHANALYSAVINTERVJUER SLUTSATSER/.../31 X

12 8 REKOMMENDATIONER/.../33 9 REFERENSLISTA/.../35 10 BILAGOR/.../39 XI

13

14 1 Inledning Detta1kapitel1har1som1syfte1att1ge1läsaren1relevant1information1angående1 bakgrundsinformationen1till1arbetet,1samt1dess1syfte,1målformulering1och1 avgränsningar Bakgrund Irapporten FaktaomByggandet sombranschorganisationensveriges Byggindustrierpublicerade2013kanmanläsaattsamhällsbyggnadssektorni Sverigeårligenomsätter1000miljarderkronor,ochsysselsätter människor.samhällsbyggnadssektornomfattarförutomföretaginom byggindustrinävenföretaginomfastighetsförvaltning,arkitektbyråeroch tekniskakonsultbyråer(sveriges Byggindustrier, 2013).Medandraordärdettaen betydandesektor,bådemedtankepåsysselsättningsamtmedtankepådess bidragtillsverigesbnp. Branschenansesavmångavaraganskatraditionellochgammaldagsimånga hänseenden.byggbranschenärenproduktionsbransch,ochommanjämförmed andraproduktionsindustriersåkanutvecklingenochimplementeringenavnya metoderocharbetssätt,specielltdigitalasådana,sessomlångsam.destörre framtidalandvinningarnainomsamhällsbyggnadssektornkommermedalltatt dömavaradigitala:attskapaengemensaminformationsinfrastrukturoch obrutnainformationsflödenkommerattvaranyckelntillattskapanyttaför företag,brukareochsamhället.(iq Samhällsbyggnad, 2015) BegreppetByggnadsinformationsmodellering,förkortatBIM,ärnågotsom användsflitigtisverigesbyggbransch.ettproblemärfåharenklaruppfattning omvaddetärdefaktiskttalarom.attritaochvisualiseraprodukteri2dhari drygtfyradecenniervarittillgängligtmedhjälpavcad(design World Online, 2013),ochatttadettavidaretill3DärkanskedetsommissförståssomBIM. Attgöraenvirtuellmodellavettbyggnadsverkärdockenväldigtbegränsadsyn påvadbimfaktisktinnebär.byggnadsverksmodellering1ärkanskeettbättreord fördettafenomen.nyckelordetibimär Information.Dennainformation kommerimångaformerochskaiidealfalletkunnaanvändasgenomhela byggprocessen.tankenmedeninformationsmodell1ärdelsattsjälvamodellenav detmanvillbyggaärmatadmedinformation,t.ex.enbyggnadsdelsegenskaper (material,dimensioner,bärandeförmåga).vidareärtankenattmodellenska kunnaståförettinformationsutbytemellanolikaparter,ochiallaled,genom byggprocessen. 1

15 Irapporten Besparingsmöjlighetergenomeffektivarekommunikationi byggprocessen somsvenskbyggtjänstpublicerade2007,somgrundadespå240 intervjuermedbl.a.byggherrar,entreprenörer,teknikkonsulterocharkitekter, kanmanhittaettantalintressantasiffror.tillexempelangesatt Bristeri informationsöverföringmellaninvolverade harstorbetydelseförattett projektskostnaderblirmeromfattandeänberäknat.vidaresvarar62procentav detillfrågadeatt Allainblandadeparterfårintesammainformation påfrågan omvilkadevanligasteproblemenmedinformationsöverföringiprojektär. (Svensk Byggtjänst, 2007) Iboken BIM ByggnadsInformationsModellering uttryckermarkogranrothpå etttydligtsätthurarbetsprocessenskullekunnaseut,ochvilketutfallettsådant arbetssättskullekunnafå: GenomattarbetairealtidmotenBIM<modellskapar manettobrutetinformationsflödemellanallainvolverade.potentialenidetta sättinnebärenreduceringavantaletkommunikationsstegocheliminerar behovetavattöversättaochskickainformation,vilketreducerartidenoch kostnaden,ochökartillförlitlighetenochkvaliteten. (Granroth, 2011) ImplementeringenavBIMäridagslägetlångtifrånfulltutbreddinom byggsektorn.denidagslägetganskabegränsadeanvändningenärfrämstsomett teknisktverktyg,samtattmananvändermodelleniettvisualiseringssyfte. PotentialenförattutvecklaBIMtillenvedertagenarbetsmetodikärdockstor. EnmeruttömmandeanvändningavBIMkanrimligtvisnåsgenomattförbättra informationsöverföringen1ochkommunikationen1iprojekten. 1.2 Målformuleringochsyfte Dethuvudsakligamåletmedrapportenäratttaframenframtidsstrategiför användandetavbim,medfokuspåkommunikationsplattformarnasomanvänds ibim<styrningavprojekt.enframtidsvisionavbimärattdetfungerarbästdär vissatekniskaaspekterärunderordnadeochautomatiserade,och informationsöverföringensamtkommunikationenmellandelaktigapartnersker påendigital,socialplattform,medinspirationfrånsocialamedier. Denhuvudsakligafrågeställningenförstudienär: < Hur1kan1en1social1kommunikationsplattform1för1BIM1vara1utformad1för1att1 göra1arbetssättet1mer1lättillgängligt1och1intuitivt?11 Studienkommerattundersökaivilkaledavbyggprocessensomdetidagsläget uppstårbegränsningarianvändandetavbim,ochvadsomförhindrarenbredare implementeringavbimsomarbetsmetodik.ivissaskedenfinnsdetnaturliga hindersomärbegränsandefaktorer,menimångafallhandlardetmeromen attitydförändringochomattöverbryggadekunskapsglappsomkanuppståvid införandetavnyaarbetssätt. RapportenkommerattstuderanärmarehurmanarbetarmedBIM internationellt,genomattundersökavilkaländersomliggeriframkantinom bredimplementeringavbim.syftetmeddettaäratthittanyametoderoch arbetssättattapplicerapådensvenskamarknaden. 2

16 StandardiseringsarbetetkringBIMkommerattgranskasurettmakroperspektiv, medfokuspåsvenskbyggtjänstsframtidasystembsab2.0. Måletärattkunnataframettunderlagsompekarpåvilkaflaskhalsarsomfinns ochvilkenproblematiksomuppstårvidimplementeringenavbim.underlaget skavarabaseratpåriktigaerfarenhetergenomintervjuerochfrågeformulär. Dettaskamynnautienstrategisksammanställningsomgårundernamnet 7 visionerförframtidensbim. 1.3 Avgränsningar Våraefterforskningarinomämnesområdetharlagtgrundförenteoriomattfull implementeringavbimbeståravtrenivåersommåsteuppfyllas. Utvecklingspotentialenärsomstörstinivåtre,alltsåanvändarinterfaceteller kommunikationsplattformen.dettakommerattvaraenavgränsningför rapportensanalys.nedanillustrerasdessanivåerochderasfunktion. Figur/1.1:/Tre/nivåer/för/fullständig/BIM/ 1 1 3

17 Därförkommerfokusliggapåattanalyserabranschenmedhjälpavenempirisk studiedärvigranskaranvändningenavbimsomarbetssätt/arbetsmetodik.på grundavbegränsadeförkunskapersamttidsramenpå10veckorkommerde ekonomiskaochjuridiskadelarnaavbim<användning/implementeringbortses ifrån. 4

18 2 Nulägesbeskrivning Detta1kapitel1syftar1till1att1ge1läsaren1en1inblick1i1Vianovas1arbete1och1relation1till1 de1relevanta1frågeställningarna Vianova Vianovaärettnumeranordisktföretagsomstartade1988iNorge.Detarfram innovativalösningarförbim<appliceringinominfrastrukturför anläggningsbranschen.vianovaärenavdestörstaaktörernaiskandinavien inommodellbaseradedesignverktyg.derashuvudprogramvarorär NovaPointDCMochQuadriDCM,somanvändsutavnågraavSverigesstörsta företaginomsamhällsbyggnadssektorn.exempelpådessaär:trafikverket, Sweco,NCC,Peab,Tyréns,WSP,ochSkanska. 2.2 QuadriDCM VianovasproduktQuadriDCMkanbeskrivassomenmolnbaseradBIM<lösning, därencentralmodellskaparmöjlighetertilldelningavprojekteringsdatamellan olikateknikgrenar.produktenutgårifrånettlivscykeltänkförbyggnadsverket genomhelabyggprocessen.koordineringochsamverkanmöjliggörsgenomatt allajobbarsamtidigtisammamodell.programmetanvändersigavöppna standarderförbästamöjligasamordning,ävenmedandraleverantörersverktyg. QuadriDCMförebyggerattdubbelinformationlagraselleratttvåparterav misstagarbetarmedsammasak,genomettuniktsystemdärdelprocesser checkasuttilldenaktiveanvändarenochblirdåskrivskyddadförandra användare.(vianova) 5

19 6

20 7 3 Metod Detta1kapitel1har1som1syfte1att1presentera1studiens1vetenskapliga1utformning1och1 metodik Arbetsgång Planenförutförandetavstudienharvaritattföljatreparallella undersökningsspår,somtillsammansskamynnautiformuleradevisionerför framtidensbim.dessatrelediundersökningenredovisasnedan,samthur tillvägagångssättetharvaritirespektiveled. Figur/3.1:/Arbetsgång/för/rapporten/ BIM$$ Arbetssä,$ Hi,a$problem$kring$ användandet$av$bim$som$ arbetsä,$genom$ enkätstudie$ Sta;sk;sk$ sammanställning$av$ enkätunderlag$ Validisera$u=allet$av$ enkäten$genom$intervjuer$ med$bim?sakkunninga$$ Definera$ förbä,ringsmöjligheter$$ BIM$ Interna;onellt$$ Undersöka$hur$BIM? implementeringen$ser$ut$i$ andra$länder$ Analys$av$utlänska$ arbetssä,$$ Granska$möjlig$ny,a$av$ dessa$arbetssä,$genom$ intervjuer$$ Sammanställning$av$ lyckade$lösningar$för$bim$ som$arbetsmetodik$$$ BIM$$ BSAB$2.0$ Makroperspek;v$av$ användningsmöjlighetena$$ Jämförelse$med$det$ nuvarande$ klassificeringssystemet$ Intervju$med$sakkunnig$ angående$möjliga$ förbä,ringar$och$ förändringar$i$arbetsä,$ med$e,$standardiserat$ system$ Sammanställning$och$ tolkning$av$möjlig$ny,a$ med$en$branschstandard$ 7$visioner$för$fram;dens$BIM$

21 3.2 Faktainsamling Granskningochanalysavrelevantakällorliggertillgrundfördenteoretiska kunskapsinsamlingenförrapporten.dessakällorinkluderartryckta publikationer,rapporterfrånrelevantabranschorganisationer,artiklarur branschpress,samtelektroniskapublikationerfrånverifieradekällor. 3.3 Enkätstudie Somdelavrapportensempiriskagrundliggerenomfattandeenkätstudiesom hargåttuttillenbredmålgruppavmänniskorsomarbetariolikayrkesroller inomsamhällsbyggnadssektorn.meningenmeddennaenkätharvaritatt undersökainställningentillbimsomarbetssätt,ochförattförsökaskapaenbild avvadsomansessomnyckelfaktorerförattnåbredareimplementeringavbimi framtiden.dettaharsedanlegattillgrundförarbetetmedatttafram 7visioner förframtidensbim. 3.4 Intervjustudie Somvidareempiriskgrundharenintervjustudieutförts.Dettamedsyftetatt försökaverifieraenkätstudiensresultatytterligare,medhjälpavbranschledande experterinomområdet.dessaintervjuerharävenhaftsomsyfteattsporra arbetetmedattutarbetaochvidareutveckladevisionersomstudientillslut landari. 3.5 Praktiskmjukvaruträning FörattskapaenbredarekunskapsgrundharVianovasmjukvarorstuderats,via praktik/workshoputepåföretaget.medhjälpavtestlicenserharflera programvarorkunnattestköras,förattfåökadförståelsespecielltförintuitiva systemförsamarbeteiprojekt. 8

22 4 Teoretiskreferensram Detta1kapitel1syftar1till1att1ge1en1beskrivning1av1den1teoretiska1grunden1som1 studien1baseras1på Nyttanavdigitalisering Detbyggsalltstörresamhällsbyggnads<ochinfrastrukturprojektiSverige,med exempelsomcitybanan,nyakarolinskasolnaochförbifartstockholm,vilket ställerstörrekravpåeffektivaarbetssättochsamordningmellanolikaskeden ochyrkesroller.dessakravsätterdigitaliseringenav samhällsbyggnadsbranschenialltstörrefokus. Samhällsbyggnadsbranschenhartraditionelltsettliditaventröghetnärdet kommertillattanammaochimplementeranyaarbetssättochnyteknologi. ArkitektenochprofessornÖrjanWikforssdiskuteradeinformationsteknologins inträdeibyggbranschenisinbok ITtvärsgenombyggsverige,som publicerades1993.handiskuteradebegreppsominformationslagring1medhjälp avdigitalteknik,behovetav1internationell1standardisering1för1 informationsstandarder,viktenochpotentialenavatt1utnyttja1 datorkommunikation1för1informationsöverföring,ochattdetkrävdesett1skifte1av1 arbetsmetodförattdranyttaavdendigitalatekniken(wikforss, 1993).Dettaär ettämnesområdesomörjanwikforssharundersöktochskrivitomändasedan 80<talet. Trotsdettaärbyggbranschenbegränsadvadgällerdigitaliseringoch implementeringavarbetssättsombyggerpåinformationsteknologi.detbörjar emellertidtasstörrekrafttagförattverkligenundersökanyttanavdigitalisering avsamhällsbyggnadsbranschen.ienfärskartikelibranschtidskriften ByggindustrinkanmanläsaattVinnova,Energimyndighetenoch Forskningsrådetförhållbarutvecklinggemensamtsatsar200miljonerSEKpå ettforskningsprojektinomdigitaliseringavbyggbranschensomkallassmart BuiltEnvironment(Byggindustrin, 2015). EnnyckelfaktoridigitaliseringsarbetetärutbredningenavBIMsomarbetssätt.I BIMAlliancesverksamhetsplanför2015kanmanläsaomettantalviktiga strategiskamålförframtiden: < Attnåenbred1implementering1avBIMförsektornsallaaktörer < Synliggöraekonomisk1nyttamedBIM < Öka1användningen1avBIMiallaled < Fokuserapåfortsatt1standardisering < Förändra1arbetssätt1och1processer < Göradenobjektsbaserade1informationen1juridiskt1giltig (BIM Alliance, 2015) 9

23 EnfaktorsomliggertillgrundfördenhittillsbegränsadeövergångentillBIM somvedertagenarbetsmetodikisverigeärattdetärsvårtattmätaden ekonomiskanyttanmeddenna.mångaföretagserkanskefrämstden investeringskostnadsomarbetsmetodeninnebär (Granroth, 2011). Enligtrapporten BIM Standardiseringsbehov bedömsdockatt effektiv informationshanteringgenomensystematiskochsålångtsommöjligt standardiseradanvändningavbimkraftigtökarproduktivitetengenomden totalaplanerings<,bygg<ochförvaltningsprocessen.studierfrånaustralien visarattarbetskraftensproduktivitetökarmed6<9%ibyggsektornsom konsekvensavbim<användning(openbim, 2013). MeddettasomgrundföljerenbeskrivandedelomhurBIManvändsidagsläget medettantalolikainfallsvinklar:kopplattillbyggprocessensolikaskeden; användninginternationelltochländeriframkant;samtframtida användningsområden. 4.2 Informationsöverföringibyggprocessen BIMbyggerpåfungerandeinformationshanteringochinformationsöverföring, intebaraidetaktuellaskedetavettprojekt,utanävenmellanolikaskedeni byggprocessen.föroptimalnyttaavbimbehövsettlivscykeltänkför planerande,byggandeochförvaltningavdenbyggdamiljön,såvälinfrastruktur somhus.irapporten BIM Standardiseringsbehov konstateradesattdet i mångaprocesserfinnsstoroutnyttjadpotentialtillvinsteravenökadochmer konsekventbim<användning.(openbim, 2013)Nedanföljeren sammanställningavhurmanisammarapportbeskriverbyggprocessensolika skeden,vilkenpotentialsomfinnsochhurinformationsutbytetsker. Informationsflöde Planering/ utredning Projektering Byggproduktion Förvaltning Figur/4.1:/Informationsflöde/genom/byggprocessens/skeden/ 10

24 Planering/utredning11 DetförstastegetiattskapaeninformationsmodellskerdåkartmaterialochGIS< informationsamtengrundläggandemodellpåbyggnationenfrånbyggherren kombinerasihop. Dettaskaparbeslutsunderlagfördetaljplanen,somisintur liggertillgrundförprojekteringsarbetet. InformationsutväxlingenmellanGISochBIMärdockoutvecklad,och gemensammadataformatsaknas.kvalitetssäkringavinformationenäroftast bristfälligellerfattashelt,ochinformationenbehöverdärförkontrollerasoch ändrasmedhandpåläggning.dessutomfattasgemensamstrukturför modellernasuppbyggnadigisrespektivebim,ochidagslägetfinnsingen standardiseradlösningförhurobjektochderasinformationknytstillmodellen. Attlösadessaproblemochbegränsandefaktorerkanpotentielltledatillsolidare beslutsunderlagförpolitikerna,medmerhållbaraplanersomresultat. Vägenframåtinnebäratttaframgemensammainformationsstruktureroch metoderförbättresamverkanmellanolikaparter.dessutombehöver informationenfrångis/bim<modellerkunnapresenteraspåettsättsomär anpassattillrespektiveaktörssyfteförattgestörrenytta.enviktigfaktorföratt informationenskakunnahanterasavolikasystemochplattformaräratt utvecklagränsöverskridandeapplikationsgränssnitt Projektering1 BIMförknippasidagkanskestarkastmedprojekteringsskedetochdetäräven därdetanvändsflitigastimångaprojekt.detberorblandannatpåattdigitala verktygharfunnitsistörreutsträckningidettaskede,ochattdeolika yrkesrollernassamverkankringgeometriskaformeridatormodellmiljönaturligt lettinpåbim<modellering. Vidareharintressetökatförmericke<grafiskinformationintegreradimodellen vilketharfåttobjektsorienteradeegenskaperattblivadbimäridag.dethär behöverstruktureraspåettsättsomgörattdeolikayrkesrollernakanjobba medkollisionskontrollochsamordning.omdettaskagenereranyttabehöverdet skesömlöst,vilketkrävergemensammastandarderförinformationslagringoch informationshantering. Förattdessutomkunnaskapamodellersomärjuridisktbindandekrävsdetatt nyaarbetssättochavtaltasfram.manmåstekommabortfrånfrusnavyer genereradeurmodellensomjuridisktbindande Byggproduktion1 Enmodelllevererastillproduktionsskedetmedintegreradinformationiformav egenskaper.produktdelarnaärneutralaförattiproduktionsskedettilldelas specifikproduktinformation.dettaskerdockejimodellenutan egenskapsinformationenextraherasmanuelltochbehandlasiandraprogram utanför.

25 DärefteråterinförsoftastintedennyadatanvilketledertillofullständigBIM, somblirmerkostsamtäntraditionellaarbetsmetoder.dennatypavofullständig BIMlederäventillattanvändningenavmodelleniproduktionsskedetbegränsas tillattiblandintebeståavmeränensurfplattainlåstiettkassaskåp.en fullständigmodelliproduktionsskedetmöjliggöraktivitetsplanering, monteringsanvisningarsamtdokumentationavbyggetinförförvaltningsskedet. Förattdettaskavaramöjligtbehövsstandardersomdefinierarinformationen samtattmodellernablirmerflexiblaförredovisningavfleraaspektersamtidigt Förvaltning/användning1 BIMiförvaltningsfasenskallgestaltadenbyggdamiljönochredovisanyttig informationsomenergi,material,omgivandemiljö,kravmedflera. Informationenfrånbyggprocessenblirunderlagetförförvaltningsmodellenoch arbetetmedatthållamodellenuppdateradgenomändringarihusetbörjarhär. Detsomskiljerförvaltningsskedetmotdeandraskedenaärskedetslivslängd; informationensomskapatsbehöverhållasá<jourundermångaår.denbehöver dessutomöverlevauppdateringaravit<systemen,bådemjukvarumässigtoch hårdvarumässigt.ävenhärsaknasstandarderförinformationshanteringsom läggergrundenförförvaltningskontrollochtydligareöverlämningartillnya förvaltare. 4.3 BIMInternationellt Sermaninternationelltsåärmålbildentydlig:BIMärdetnyaarbetssättetför AEC<industrin(Architecture,EngineeringandConstruction).Dockärdetolika faktorersomdriverimplementeringenframåtberoendepåvartivärldenman kollar.ivissaländerkankulturenvaranyckelnförlyckadbim<användning, medaniandrakandetjuridiskasättakäpparihjuletförutvecklingen. SkandinavienansesliggaiframkantgällandeBIMochdessanvändning,ochde störstaspelarnainternationelltärstorbritannienochusa.detfinnsdessutomen starktroattkinaochindienkommerpåverkamarknadenavsevärtomnågraår Kina1 DethögatempotpåbyggandetiKinaochderasvälvilligainställninggentemot teknologigördemtillutmärktakandidaterförensnabbbim<utveckling.att derasaffärskulturävenbyggerpåstarkaförtroendebundnarelationermedsina samarbetspartnersskaparocksågodaförutsättningar USA1 Detlandetvarsbyggindustriomsättermestpengar,ochvarsyrkesfolkärväl införståddamedkonceptetavbim.detstörstamjukvaruföretagenkommer härifrånochjobbarkonstantiframkantavutvecklingen.mendetäräven storlekenpåbyggindustrinsomärdessstörstasvaghet:dåallimplementering blirsvårgenomförligochtarmyckettid.ävenderasbenägenhetatthamnai juridiskatvisterkommerskapasvårigheterföransvarsöverskridandearbetssätt sombim. 12

26 4.3.3 Norge1 NorgeliggeriframkantinomBIMförinfrastrukturochhargenomstarktstöd frånstaten,bådemedekonomiskaincitamentsamtutbildningsmässigt,lyckatsfå BIMsomarbetsmetodattfungeraeffektivt.ByggenæringensLandsforeninghar ävenavtalatmedmjukvaruföretagförgratisprogramvaratillalla gymnasieskolor.dettainnebärattnästagenerationsarbetstagareredanär mycketbekvämamedbim<programvaranärdekommerutiarbetslivet Finland1 Ävendettalandliggeriframkantgenomettlyckatstödfrånstaten,som2007 krävdeattbimskulleanvändasvidupphandlingenavallastatligaprojekt,vilket utgörenväldigtbetydandedelavdentotalabyggindustrinfinland.manhar fokuspåbimurstandardiseringshänseendenochförökadeffektivitet,och använderdetävenpåmindreprojekt.blandningenavstatligtupphandlade projektochmindrehusprojektharletttillenstörreappliceringöverlagänsina grannländer.finlandansesvaradetlandivärldensomharkommitlängstmed sinbim<implementering Storbritannien1 BIMharblivitnågotavenvattendelareiStorbritannien,vilketgöratt implementeringenvaritsvårmanövrerad.stateninfördebim<kravförstatliga projektöver5miljonerpundvilketharfåttutvecklingenattfortskrida,menhar upplevtssompåtvingadavmångaochdärförinteenbartsettssomenpositiv framtidsutveckling Indien11 DetfinnsenstarktroochframtidsförhoppningomattIndienkommerfortsätta levereravirtuellalångdistanstjänster,äveninombyggbranschen. Spekulationernaärattmodellerkommerbeställasavrikareländer,ochsedan producerasiindien.dettaberormycketpåettöverskottavteknisktvälutbildade människor,ochvanavidsamarbetenpådistans. (Kairos future, 2013) 4.4 BSAB2.0 Detsystemsomsamhällsbyggnadsbranschenharförattklassificerainformation heterbsab(byggandetssamordningab).dettahardrivitsavsvenskbyggtjänst sedanmittenav70<talet,medverktygetbsab96somdeninformationsstruktur somanvändsavmångaibranschendagligen. Idagfattasdetdockettkomplettklassificeringssystemfördensnabbtväxande digitaliseringen.iochmeddettaharsvenskbyggtjänsttillsammansmed samarbetspartnerssomtrafikverketpåbörjatennyutvecklingavbsab< systemetsomdekallarbsab2.0.dettasystemskautformasmedbimsom arbetssättsomgrundpelare,därdigitalaklassificeringarsedankanappliceraspå mjukvarornaochdärigenomkunnaskapagemensamma informationsstandarderochstrukturer.(svensk Byggtjänst) 13

27 SammanfattatkanmanbeskrivaBSAB2.0som: Ett1verktyg1för1överföring1av1information1med1samma1språk1mellan1olika1parter1 genom1hela1livscykeln,1med1klassificering1av1byggdelar1kopplat1till1objektsdata1i1 BIMVmodeller1 EnligtSvenskByggtjänstärbristfälligkommunikationenakilleshälsomkostar branschen32miljarderkronorperår(13%avprojektkostnaderna).detta skullekunnaminskasgenomattintegrerabimibyggprocessenmedbsab2.0 somenstrukturellryggrad.(svensk Byggtjänst) Enligtrapporten SlutrapportFokusI BIMmedBSAB,somSvenskByggtjänst publicerade2013isamarbetemedncc,kan ettomarbetatochytterligare förbättratbsabverkligenkvalitetssäkrainformationshanteringenibådebygg< ochförvaltningsbranschen.(svensk Byggtjänst/NCC, 2013) RentkonkretbetyderBSAB2.0<projektetattkompletteraochutökadet befintligabsab<systemetmedkodersomgördetmöjligtattmärkaobjektoch dessegenskaperenhetligtimodellerochinformationsstrukturer.allabyggdelar skaalltiddöpastillsammasakienbim<modell.enligtovannämndarapport skapardetta enhögreinformationskvalitet ochäven enförutsättningfören högregradavautomation,vilketharnämntsikapitletmålformuleringochsyfte somenförmodadnyckeltillbredareimplementeringavbim. SvenskByggtjänsthoppaskunnadriftsättasystemetibörjanav2016,ochatt kunnanåbredimplementeringtill Framtidaarbetssätt Augmented1Reality1 Attmodellerai3Dskapargodaförutsättningarförattgörakollisionskontroller mellanolikabyggdelar,skaparitningar,ochfåenuppfattningomutseende, materialvalochljusinsläpp.alltdettakanbimidagslägethjälpatillmedutan störreproblem.meddagensteknikutvecklingkanbimmedfördeltaettsteg vidareinienvärldmedmycketstörrevisualiseringsmöjligheter,medhjälpav detsomkallas AugmentedReality,eller förstärktverklighet påsvenska. Förstärktverklighetinnebärattmanmedhjälpavnågotteknisktverktygi realtidsammanfogarenfysiskomgivningmedenmodellellermiljösomär skapadvirtuellt.dettekniskaverktygetkanvaraspecialiseradeglasögon,en smartphoneellerensurfplatta. Dennateknikharstorpotentialinombyggvärlden,specielltisambandmedBIM< användning.exempelpåframtidanyttorär: Realtidsvisualisering1av1projekt:arkitekterellerentreprenörerkanmedhjälpav ensmartphonevisaen3d<modellavprojektetdirektpåbyggplatsen

28 Bättre1samarbete1och1kommunikation:1projektledarekanstämmaavhurett projektframskridergenomattläggabim<modellenovanpådetsomhittillshar byggts,ochdåupptäckaochdokumenteraeventuellaoklarheterellerfel,och direktdelegeraarbetsuppgiftertillrestenavprojektgruppen. 1 Förbättrad1säkerhet:1skyddsronderskullekunnagörasmedendigitalchecklista koppladtillenvirtuellmodellavbyggnationen,därsäkerhetsriskerochbrister skullekunnaupptäckasautomatisktavar<mjukvaran. 11 Större1BIMVimplementering:1idagslägetgårmanfrånatttittapåbyggplatsen,och sedaninienbim<modell,ellerviceversa.medarkanmandirektläggamodellen ovanpådenfysiskaplatsen. 1 Projektleverans1i1tid1och1inom1budget:1genomattkunnagåigenomenmodellav byggplatsenochbyggnationen,såkanmaneffektivtgöratidplanerför produktionsordning,samtplanerförlogistiken. (Construction Data, 2014) AnvändandetavARkanvaraavstornyttaiprojekteringsfasen.Skanskahar utvecklatenvisualiseringscentersombyggerpåbioteknik.medhjälpaven storbildsskärmoch3d<glasögonkanmannavigeraruntimiljöersomännuinte existerar,ellerbaradelvisexisterar.tankenärattföretagredani projekteringsskedetskakunnabesökacentret,medsindetaljeradebim<modell, ochhaheltandramöjlighetervadgällervisualiseringenavsinaframtidaprojekt. (Byggindustrin, 2015) EttkanskeintelikauppenbartanvändningsområdeförARkopplattillBIMäri förvaltningsfasen.härfinnsfulltavpotentialförappliceringidetdagligaarbetet. MedhjälpavenuppdateradochkomplettBIM<modell,skulleen fastighetsförvaltarekunnasebakomväggar,ovantakochundergolvutanatt göranågraingrepppådenfysiskamiljön.informationominstallationer,bärande element,ochannatviktigtskullevaramerlättillgängligännågonsin.(building Design Construction, 2013) Asset1Information1Modeling11 AssetInformationManagementärettuttrycksomharanväntsi förvaltningsbranschenunderlängretid.detinnebärattsamlainformationom ekonomiskatillgångariformavfastighetsbestånd,förattsedanförvaltadenna optimaltocheffektivt.attkombineradettamedarbetssättenochverktygensom BIMbidrarmed,gerytterligarepotentialförinformationshanteringoch informationsöverföring.dennahybridkallasassetinformationmodelingochär detsomaimsyftarpåidennarapport.(bim Task Group, 2014) AIMintegrerar3huvuddelar:icke<grafiskdata,dokumentation,samtgrafisk data.dettaförattkunnafåenstörresamverkanmellanparteriett livscykelperspektiv.tankenmedaimärattkunnaanvändadenstoramängd informationsomharskapatsiprojektetstidigareskeden,föranvändningi förvaltningsskedet. 15

29 EttlandsomharkommitlångtiutvecklingenavAIMsomkonceptocharbetssätt ärstorbritannien.deharskapatettslagsstyrdokumentföraim,kallatpas1192< 3.PASärenslagsförlagatillenstandard:ettsnabbt,marknadsdrivet standardiseringssättvidbrådskandebehov. (National Building Specification, 2014) 16

30 5 Genomförande Detta1kapitel1syftar1till1att1beskriva1och1förklara1hur1de1empiriska1studierna1har1 gått1till Litteraturstudie Insamlingenavfaktasomliggersomteoretiskgrundtillrapportenharskettvia ettantalolikatyperavkällor.tidigarekandidatarbeteninomliknandeområden hargranskats,förattutrönavadsomharskrivitstidigareomämnet.dettaföratt säkerställaattinriktningochfokusförrapportenbidrarmednågotnytt:attlägga enegenlitenbyggstenpåtoppenavdenpyramidavkunskapsomredanfinns. Mycketfaktaharinsamlatsfrånrapportersammanställdaav branschorganisationer,såsombimalliance,svenskbyggtjänst,ochsveriges Byggindustrier. Exempelpåsådanakällorär: < Besparingsmöjligheter1genom1effektivare1kommunikation1i1 byggprocessen,1publicerad120071av1svensk1byggtjänst1 1 < BIM1 1Standardiseringsbehov,1publicerad120131av1Sveriges1Byggindustrier1 i1samarbete1med1openbim1 1 < 101truths1about1BIM,1publicerad120131av1Kairos1Future1i1samarbete1med1 WSP1 VidarehargrundläggandeteorierochfaktakringBIMochdigitaliseringtagits fråntrycktakällor,exempelvis: < BIM1 1ByggnadsInformationsModellering,1publicerad120111av1Marko1 Granroth1 1 < Informationsteknologi1tvärs1genom1byggsverige,1publicerad119931av1 Örjan1Wikforss1 BranschtidningarsåsomByggindustrinochNyTeknikharocksåanväntssom källor,ochinågrafallhemsidorkoppladetillledandebranschorganisationer. 5.2 Enkät Somgrundförrapportenliggerävenenempiriskstudie,iformaven marknadsundersökandeenkät.syftetmedenkätenärattsamlainunderlagfrån branschfolk,förattkunnagöraenanalysavhurbimsomarbetssättuppfattasi detvardagligaarbetetisamhällsbyggnadssektorn. 17

31 Enkätenskickadesuttillettstortantalrecipientermedblandadeyrkesroller,och påettentalolikaföretag,medkopplingtillbim<användning.dethuvudsakliga fokusområdetförenkätenärhurbim<användningenserutidagsläget,vilka flaskhalsarsomfinns,vilkabegränsandefaktorermanupplever,ochhurett eventuelltprojektstyrningsgränssnittkopplattillbimskullekunnavara utformat. Antaletsvarärenbetydandefaktorfördenstatistiskavalideringenavenkäten. Andrafaktorerförattgöraenkätsvarengiltigaförvidareanalysgällande tendenserochslutsatserärattdengåruttillenbredmålgrupp,delsvadgäller yrkesroll,ochdelsvadgällerföretag. Enkätsvarenharsamlatsiettgemensamtdokument,försammanställning, statistiskbearbetningsamtanalys.visuellsammanställningavenkätenhar sedanutförts,ochkopplingartillochstödförvisionernaharsedanutformats. (Se1bilaga1 Enkät )1 5.3 Intervjuer Ettantalintervjuermedexperterinomområdetliggertillgrundförrapporten. Degenomfördessomsåkalladeostruktureradeintervjuer,dåmåletvarattfå intervjuobjektenattreflekterafrittkringämnesområdet.dettauppnåddes genomattmedavsiktfrånhållaförberedandefrågorförintervjupersonen,med tankenattdettaskulleledatillmindreinövadesvarochuppfattningarom förväntadeföljdfrågor.meningenvardessutomattfåsvarsomreflekterade intervjupersonensegnaståndpunkterochtankarkringämnet,ochinte värderingarformuleradeavföretagetpersonerjobbarför. Anteckningavvissaformuleringarochnyckelkonceptgenomfördessimultant medintervju,somsammanfattadesienkortsammanställningefteråt.somstöd förattsäkerställaintervjunsstrukturochhuvudsakligainriktninganvändesett antalfrågorformuleradeiförväg.dessakompletteradesmedrelevantafrågor somdökuppunderintervjunsgång.eftergenomförandetavsamtligaintervjuer samladesmaterialetiettgemensamtdokumentförvidarebearbetningoch analys. Intervjuobjektentillfrågadesomdegodkändeattvisstantecknatmaterialkunde kommaattanvändasirapporten,samtattdeejskulleblidirektciteradeutan godkännande. Intervjuernavarademellanentilltvåtimmarirespektiveföretagslokaler. (Se1bilaga1 Intervjufrågor )

32 6 ResultatochAnalys Detta1kapitel1redovisar1resultaten1av1de1empiriska1studierna,1och1kopplar1ihop1 detta1med1den1teoretiska1referensramen Resultatochanalysavenkät Nedanredovisasresultatavenkäten,medrespektivefrågaochsvarillustreradei diagram.relevansenavdessaresultatanalyserassedanförattslutligenkunna draslutsatserkringtendensersomunderbyggerdeslutgiltiga framtidsvisionernaförrapporten. Figur/6.1:/Arbetsroll/ Figur/6.2:/Ålder/ Dessatvåfrågorgergrundläggandeinformationangåendeålderochyrkesgrupp förrespondenter.detärganskabrabreddpåyrkesgrupper,medstörretyngd på:tekniskkonsult,projektör,ochprojektledare.detärävenettstort åldersspann,medstörretyngdpå:30<50. Denyrkesmässigaochåldersmässigaspridningengervaliditetåt studieresultaten,specielltisambandmedenkätensstoraantalrespondenter (över100stycken). 19

33 Figur/6.3:/Huvudsakligt/skede/i/byggprocessen/som/arbetet/sker/i/ Figur/6.4:/Skeden/där/BIM/upplevs/användas/mest/ Dessatvåfrågorredovisardelsvilketskedeibyggprocessenrespondenterna huvudsakligenjobbari,samtvilketskedesomupplevsvaradetskededärbim användsmest.detärganskatydligtattprojekteringsskedetärdetskedesom bådehar1ochupplevs1hastörstbim<användningidagsläget. DettavisarpåattdetintebaraärenfördomattBIMärmestutbretti projekteringsskedet,ochattdetfinnsstorpotentialtillattbredda implementeringengenomhelabyggprocessen,ochintebaraideinitialaskedena. Väldigtlitenanvändningverkaridagslägetfinnasitillexempel förvaltningsskedet. 20

34 Figur/6.5:/Objektsbaserad/BIM`modell/ Figur/6.6:/BIM/i/det/vardagliga/arbetet/ DessatvåfrågorvisarivilkenutsträckningrespondenternaarbetarienBIM< modell,samtpåvilketsättmanuppleverattorganisationenmanarbetarpå använderbim.detvisarattanvändningenavenbim<modellskerganskasällan, ochattbimfrämstanvändssometttekniskthjälpmedel. HärvisastydligtattBIMfortfarandeharlångtkvartillfullimplementering,och attsynenpåbimsomettgemensamtarbetssättibranschenärväldigt begränsad.detansesfrämstvaraetttekniskthjälpmedel,vilketärenbegränsad synpåvadbimfaktisktkananvändastill.dettatrotsattfigur6.1och6.3visade attmajoritetenavrespondenternahadeyrkesrollerocharbetadeiskedenav byggprocessendärmanbordekunnahittadenmestutarbetadearbetsmetodiken kringbim. 21

35 Figur/6.7:/Begränsande/faktorer/ Figur/6.5:/Flaskhalsar/ Dessafrågorillustrerarvilkaflaskhalsarochbegränsandefaktorer respondenternauppleversomförhindrarbredarebim<implementering.de störstafaktorernaär:bristfälligmjukvarukunskap,oklarhetkring implementeringavarbetssätt,oviljaattbytaarbetssätt,oklararutiner,konflikt mellanmjukvaror,filkonvertering,ochoviljaattändraarbetsmetodik. Detärtydligtattdetfinnstvåtrender:denenaärattmanmåsteöverkomma problematikenkringolikamjukvarorochfilformat.förattdetskafinnas möjlighetattnånivå3somredovisasifigur1.1,måstedessaproblemlösas.en förutsättningförettanvändarinterfacesomkopplarihopolikadelaravbim< processenskakunnafungera,ärattunderliggandetekniskaaspektersker sömlöst.denandratrendenvisarattmyckethandlaromoklarheterkringhur BIMfaktisktskaanvändas.Detkanskekrävsmervägledanderutinerochregler, bådepånationellnivå,exempelvisiformavbsab2.0,ochpåorganisationsnivåi formavbim<strategikopplattillverksamhetsmål. 22

36 Figur/6.6:/Möten/ Figur/6.7:/Informationsutbyte/vid/möten/ Dessatvåfrågorundersökerrespondenternasattitydtillmöten.Denförsta fråganvisarattmötenoftastanses:varaeffektiva,oftaledatillstornytta,och oftaskerpådistans.destörstaförbättringarnaförinformationsutbytevidmöten ansesvara:attmankandiskuterakringenvirtuellmodell,ochattmannavigerar ienmodellpåstorbildsskärm. Härframgårattattitydentillmötensomfenomenärpositiv,vilkettarhålpå vissaförutfattademeningaromattbyggbranschenlideravenkulturmedför mångamötensomledertilllitenreellnytta.detframgårocksåattmötenoftare skerpådistansänpåplats,vilkettyderpåenökadflexibilitetkringhurmöten utförs.samtidigtkanmanseattrespondenternaanserattdetfinnsstornytta medattanvändasigavbim<modellen,intebarasomvisualiseringavprojektet, menocksåsomenstöttepelareochgrundförsjälvamötetisig.detframgår tydligtattsättetviutförmötenpåärnågontingsomharstorpotentialutvecklasi framtiden. 23

37 Figur/6.8:/Användning/av/digital/modell/ Figur/6.9:/Fördelar/med/att/arbeta/digitalt/ Dessatvåfrågorkretsarkringdigitaliseringavarbetssättet.Nästanalla respondenteranserattarbetetblirmereffektivtmeddigitala,samordnade modeller.destörstafördelarnamedattarbetaheltdigitaltansesvaraatt:detär mereffektivt,smidigare,flexiblare,ochsäkrare. Detfinnstydligaindikationerpåattbranschenställersigpositivtillenstörre digitaliseringavarbetet,ochframföralltattkunnaanvändaenmodellsom gemensampunktförprojektsamarbetemellanolikayrkeskategorier. 24

38 Figur/6.10:/Användargränssnitt/likt/sociala/medier/ Figur/6.11:/Funktioner/i/gränssnitt/ Dessatvåfrågorillustrerarrespondenternasintresseförettanvändargränssnitt förprojektkommunikation,ochvilkamöjligafunktionerettsådantskullekunna ha.meränhälftenvisarintressefördet,ochdeviktigastefunktionernaanses vara:navigeringimodell,möjlighetattsparaochdelafiler,möjlighettill frågor/diskussionspunkter,delegeringarbetsuppgifter,gemensamtidplanering. Denförstafråganärganskaotydligtställdutannågraillustrationerpåvadsom menas,medintentionenattfårespondenternasspontanakänslaföromdet skullevaraavintresse.tankenvarattrespondentensjälvskullevarafriattgöra kopplingarnatillhurgränssnittetförolikasocialamedierserut.trotsdenna otydlighet,ger55%avrespondenternaettpositivtsvarpåfrågan.hadefrågan ställtsmedenövertydlighetkringvadsommenadeshadedennasiffra förmodligenvaritännuhögre.följdfrågankringvilkafunktionersomskullevara användbaragernågratydligatrender:navigeringienmodellverkarväldigt centralt,samtdelegeringavarbetsuppgifterochmöjlighetentill diskussionstrådarochfrågeställningar.möjlighetattsparafilersamtgemensam tidplaneringverkarocksåvaraavstortintresse. Dessafaktorerharbeaktatsochintegreratsienmöjliglayoutförett kommunikationsgränssnittförprojekt,somredovisasislutsatser. 25

39 6.2 Resultatochanalysavintervjuer Nedanangesnamnochtitelpårespektiveintervjuobjektsamtvilketföretagde arbetarpå.vidarediskuterasderaskopplingtillbimsomarbetssätt,ochibreda dragredovisasvadsomdiskuteradesunderintervjuerna. Göran/Blomberg/ Trafikverket Avdelningschef1Stora1projekt1 GöranBlombergärIT<ansvarigförBIM<implementeringeniFörbifartStockholm. TrafikverkethargenomincitamentfrånRiksdagenfåttiuppdragattdriva digitaliseringenavsamhällsbyggnadsindustrinframåt.därförhardetsattskrav atthelaförbifartstockholmskallgenomförasibim<formatochattmodellerna skallvarajuridisktbindande. GöranBlombergharövergripandeansvarattdettagenomförsochattgamla arbetssättintegrerasochomarbetasförstarkaresamordningochtydligare informationsstruktur.detinnebärettarbetemedmångaobeprövademetoder inomettstortföretagmedredaninarbetadstruktur.göranbeskrevdetsomen utmaningattimplementerabimsomettarbetssättpåredanfastställda strukturerocharbetsprocesserdådenintealltidpassar. Deexternautmaningarsomdiskuteradesvarblandannatoffentlighetsprinciper, mjukvaruhantering,ägandeavdelprocessersamtmöjlighetenatthållafilerá jouridesslivscykel.diskussionerkringettanvändarvänligt kommunikationsverktygmedfunktionerliktsocialamedierfanngöran intressant,meneventuelltsvårtattapplicerafulltutiverkligheten.hanansågatt detkonsekvensfriabeteendetsomviharisocialamedierintealltidfungerari arbetsmiljö. 26

40 Rogier/Jongeling/ PlanB CEO1 RogierJongelingdriverettföretagmedenhandpåläggandestrategiföratt förändraarbetssättetmedkopplingtillbimibranschen.företagethar samarbetenmedstorasomsmåprojektochjobbarmedattförtydligaoch konkretiseravartbimkanapplicerasiföretagensstrukturgenomtydligamål somkorrelerarmedverksamhetsplaner. Rogieranserattinformationharenförlågstatusivårtarbete,dåviimånga skedenhellrejobbarfördetvisuellaskapandetsnarareänförattskapavärdefull information,tillexempeliprojekteringsskedet.vimåstekommaifrånattenligt dengamlaskolansåfortsommöjligtnåtillskedetdärvikanpresentera projekthandlingarna,ochlösafrågorsomrörinformationisenareskeden. EttprojektsomPlanBgenomföråtStockholmVattenärattkartläggaheladeras befintligaanläggningarförförvaltningochdärmedeffektiviseraheladeras systemochdagligaaktiviteter.derasmålsättningärattvarabästisverigepå informationshanteringår2030.dettaärmöjligtattföljauppommansätterupp målsomkanmätasochredovisaskvantitativt. UtbildningsinitiativinomBIMärnågotsombliralltvanligarepådetekniska högskolorna.dockplacerarmanfortfarandebimsomettseparatämneinom läroplanen,ochrogieranserattmaniställetbordesetillattdetärenmetodik somvävsiniallakurser,liktmiljötänkellerjämställdhet. 27

41 Klas/Eckerberg// Projektengagemang CIO1 (starktdrivandeiutvecklingenavbsab2.0) KlasEckerbergärmediutvecklingenavklassificeringssystemetBSAB2.0,som kommeratthjälpabyggbranschenattkvalitetssäkrainformationochmodeller samtgörastandardiseringskontrollerimjukvaran.dettakommerskapaett mervärdesomhjälperattkrävarelevantinformationirättskedeochäven vägledandeegenskaperförspecifikaentreprenadformer. Klasanserattenavdestörstabovarnaärdåligförståelseförförvaltningsskedet hosprojektledare.projektledaremåsteförståattdeskaparvärdeiform informationssubstansåtenkundochettparadigmskiftebehövsdär kravställningarfrånägareochförvaltaredriverutvecklingenframåt. BIMkanuppfattassomuttjatatochnyatrenderförattökaförståelseharskapats iformavuttrycketaim(assetinformationmodeling). Meddettaförstårfolkatt filernasomskapasinteärfärskvarautantillförlångsiktiganvändbar informationiförvaltningsskedet. 28

42 Jan`Olof/Edgar/ Projektengagemang Senior1Advisor1BIM/PLM1 Jan<OlofEdgarharvaritmedändafrånstartenavarbetetmed objektsorienterademodeller,ochharjobbatiyrkesrollersomgivitolika perspektivavbim.jan<olofvarinnepåattsamordnaolikateknikområdenien modellserverredanundertidigt2000<tal.hanansågdåattslutkundenför modellservrarbordevaraentreprenörerna,dådetoftaagerarspindelninätet. Dockfinnsdetengrundläggandeorganisatorisk/strukturellproblematikför byggbranschengällandeutvecklingavarbetssätt:nämligenattbranschenärså fragmenterad.näringenenskildaktörägerbyggprocessenuppstårfrågan:vem1 ska1driva1fram1nya1metoder1och1arbetssätt?1 Jan<OloftryckerpåattBIMintenödvändigtvisbehöverbetydaattduhargjort någontinggrafiskt,utannyckelfaktornärsnarareattdujobbarobjektorienterat. ProgramvarornaförBIMärbegränsande,ochderasbegränsandefaktorerstyr hurmanritar.enbättrelösningkanskeäromprogrammenritade tomma geometrier,somanvändarensjälvsätterklassifikationpåochtilldelar informationtillmedhjälpavenkodning/märkningssträng. Dettaskullekunnamöjliggöraattdudärefterinteskallbehövagåiniettgrafiskt systemförattkommaåtinformationen,vilketärenfördelommanskafåmed sigandrayrkesrollerändesomgestaltarochkonstruerariarbetssättet.etticke< grafisktbimsomhållerbibehållerinformationenmedhjälpavettlivscykeltänk. 29

43 30

44 7 Slutsatser Detta1kapitel1har1som1syfte1att1försöka1ge1svar1på1de1frågeställningar1som1har1 väckts1i1rapportens1tidigare1skede.1 Eftergenomförandeochsammanställningavrapportenkandetkonstaterasatt BIMAlliancesverksamhetsmålför2015liggerrättitidenförfortsatt implementering.dessaärbrettformulerademålsättningarochkommeräven varabraverksamhetsmåliminst5årtill. Vårhuvudsakligafrågeställningirapportenvar: 1 Hur1kan1en1social1kommunikationsplattform1för1BIM1vara1utformad1för1att1göra1 arbetssättet1mer1lättillgängligt1och1intuitivt?11 1 Somsvarpådennafrågakanmankonstateraattdepotentiellafunktionernaför enintuitivkommunikationsplattformärmånga.någrafunktionersom respondenternaförenkätentrycktepåvarnavigeringimodellen,möjlighettill filsparning/delning,möjlighetattställafrågorochskapadiskussionstrådar, möjlighetattdelegeraarbetsuppgifter,samtgemensamtidplaneringförhela projektgruppen. Tankenmedettintuitivtochanvändarvänligtgränssnittharvaritattdetskavara såanpassningsbartsommöjligt.yrkesrollernasomsamarbetariettbyggprojekt ärsåpassolika,ochförändrasiolikaskedenavbyggprocessen.därförärdet optimaltmedettganskaenkeltgrundläggandeuppläggpågränssnittet,där användarensjälvstyrvilkafunktionersomskallfinnasintegreradeochnäratill hands. Ävendenmänskligafaktornbörtasibeaktning:människorsrelationtill,och kunskapkring,datorerbörtashänsyntill.attkunnafasainfunktionerenefter en,utefteranvändarensegenkunskapsutveckling,skullekunnaledatillen mindreforceradimplementeringsomgörattägarenstyröversinegen integreringidennyakommunikationsplattformen. IFigur7.1nedanvisualiseras6olikalayoutsförhurettarbetsinterfaceskulle kunnaseut.mankannavigeraiflikarmellandeolikafunktionerna.tankeni grundenärdockattanvändarensjälvformarsittegetinterface,tillexempelmed hjälpavenfördefinieradmallliktdenlängstnertillhögerifigur7.1. (För1tydligare1bild1av1respektive1flik,1se1Bilaga1 Interface )11 31

45 Figur/7.1:/Typfunktioner/i/ett/användargränssnitt/ Detsomocksåkommerstyrahuranvändningenochutformningenutvecklas berorpåägarenavmjukvaruplattformen.tittarmanibackspegelnpålyckade mjukvaruutvecklareochderastaktikersåhardejobbatmedöppnastrukturer, däranvändarenharmöjlighetattbidra.systemdärallakanpluggainsitteget utveckladeprogram/applikationochfyllabehovensomanvändarnasjälva upptäcker.därigenomskulleanvändarenägautvecklingsprocessensjälvoch ävenmöjlighetentillattkunnakapitaliserapåsinaidéervilketredanvisats motiveraenheltnygenerationavmjukvaruutvecklareinomandraplattformar. Viserattkopplingenavettinterfaceförkommunikation,koordinationoch samarbetemedbim<projektledningärnågotavenpandorasask.potentialenär storochanvändningsnyttanärbred,ochdärförbörinterfacetspegladetmed flexibilitet.vårförhoppningärattdettakanvaradenhävarmsomfår byggbranschenatttaettstortvälbehövligtsteginidigitaliseringen. Utöverutvecklingenavettanvändarinterfaceförkommunikationoch projektledning,såharävenenseparatslutprodukttagitsfram.dettaföratt knytaihopsäckenkringandradiskussionspunkterochundersökningsspårsom hardyktuppunderskrivandetsgång.denheter 7visionsforthefutureofBIM, ochärenvisionär,vägledandesammanställningavvilkanyckelområdenvihar kunnatidentifierasomviktigaförframtida,bredareochmerkomplett implementeringavbimsomarbetssättisamhällsbyggnadsbranschen. 32

46 8 Rekommendationer Detta1kapitel1syftar1till1att1ge1rekommendationer1till1framtida1aktiviteter1och1 initiativ1baserat1på1studien1och1rapportens1utfall.1 Enkätstudiensomutfördesvisarpåvissatydligatrenderochuppfattningarkring implementeringenavbim.svarenpåfråganangåendefunktionerförett användargränssnittförbim<projektledningbordekunnavaraenindikationför VianovaSystemsförvidareutvecklingavsinlösningQuadriDCM.Viseräven tendensersomtyderpådetfinnsstorpotentialiattinkorporeradet molnbaseradearbetssättetiprojektmöteniframtiden.viserävenatt flexibilitetenhosettkommunikationsgränssnittäravstorvikt.destostörre möjlighettillpersonligaanpassningar,ochdestostörremöjligheterförandra utvecklareatttaframplugin<applikationerförframtidabruk,destomerkraftfull plattform. Vårtvisionsdokument 7visionsforthefutureofBIM bordekunnaväcka intresseochfunderingarhosandraföretagmedanknytningtillbimoch samhällsbyggnadssektorn.detsyftartillattvaraenslagsfingervisningomvart utvecklingsmöjligheternaochpotentialenförbimkankommaattliggai framtiden. 33

47 34

48 35 9 Referenslista Tryckta/källor:/ Byggindustrin.(den20maj2015).BioteknikgerBIMennyroll.Byggindustrin (18). Byggindustrin.(den29april2015).Storsatsningpåforskinginom samhällsbyggnad.byggindustrin(15). Granroth,M.(2011).BIM1V1ByggnadsInformationsModellering.Stockholm: KungligaTekniskaHögskolan. Wikforss,Ö.(1993).Informationsteknologi1tvärs1genom1byggsverige.Stockholm: SvenskByggtjänst. Muntliga/källor:/ / Blomberg,Göran.AvdelningschefStoraprojektTrafikverket.IntervjuStockholm 2015<05<12 Eckerberg,Klas.CIOProjektengagemang,delaktigiprojektgruppkringBSAB2.0. IntervjuStockholm2015<05<13 Edgar,Jan<Olof.SeniorAdvisorBIM/PLMProjektengagemang.Intervju Stockholm2015<05<131 / Jongeling,Rogier.CEOPlanBAB.IntervjuStockholm2015<05<14 / Elektroniska/källor:/ / BIMAlliance.(2015).Verksamhetsplan1BIM1Alliance12015.Stockholm:BIM AllianceSweden.URL: plan_bim%20alliance_2015_webb.ashx BIMTaskGroup.(den15juli2014).TheAssetInformationModelusingBIM. URL: Information<Model<using<BIM.pdf Kairosfuture.(2013).Ten1truths1about1BIM.Stockholm:Kairosfuture.Mottagen viamailfrånwsp2015<04<28 OpenBIM.(2013).BIM1V1Standardiseringsbehov.Stockholm:Sveriges Byggindustrier.URL: df

49 36 SverigesByggindustrier.(2013).Fakta1om1byggandet.Stockholm:Sveriges Byggindustrier.URL: byggandet_2013.pdf SvenskByggtjänst.(2007).Besparingsmöjligheter1genom1effektivare1 kommunikation1i1byggprocessen.stockholm:svenskbyggtjänst.url: SvenskByggtjänst/NCC.(2013).Slutrapport1Fokus1I1V1BIM1med1BSAB.Stockholm: SvenskByggtjänst.URL: med<bsab.pdf / Webbaserade/källor:// / BuildingDesignConstruction.(den4september2013).Augmented1reality:1121 applications1for1design1and1construction1professionals. HämtatfrånBuildingDesignConstruction: construction<professionalsden13maj2015 ConstructionData.(den13februari2014).Five1Ways1The1Construction1Industry1 Will1Benefit1From1Augmented1Reality. HämtatfrånConstructionDataBuildingBlocksBlog: benefit<augmented<reality/den2juni2015 DesignWorldOnline.(den13februari2013).501years1of1CAD. HämtatfrånDesignWorldOnline: / IQSamhällsbyggnad.(den5februari2015).Smart1Built1Environment1V1ett1 program1för1framtidens1effektiva1samhällsbyggande. HämtatfrånIQSamhällsbyggnad: nvironmentden12maj2015 / NationalBuildingSpecification.(juli2014).The1AIM1of1BIM. HämtatfrånNationalBuildingSpecification: / SvenskByggtjänst.(u.d.).Bristande1kommunikation1i1byggprocessen1kostar1321 miljarder1per1år.(svenskbyggtjänst) HämtatfrånSvenskByggtjänst: byggprocessen<kostar<32<miljarder<per<ar/den19maj2015

50 SvenskByggtjänst.(u.d.).Nytt1branschsamarbete1för1en1obruten1 informationskedja1genom1hela1byggprocessen.(svenskbyggtjänst)hämtatfrån SvenskByggtjänst: / Vianova.(u.d.).Vianova1Systems1V1QuadriDCM.(Vianova) HämtatfrånVianovaSystems: den29april

51 38

52 10 Bilagor Enkät1 39

53 40

54 41

55 Interface

56

57

58 Intervjufrågor1 < Berätta om din arbetsroll < När och hur började du arbeta med BIM? < Berätta om hur ditt företag jobbar med BIM < Vilka faktorer förhindrar bredare implementering i dagsläget? < Varför tror du det finns en tröghet i att anamma arbetssättet? < Är yrkesmässig självbevarelsedrift hos människor en broms för utvecklingen? < Gör vi BIM till någonting mer komplicerat än det behöver vara i Sverige? < Finns det nytta i småskalig BIM? < Vilka processer skulle kunna automatiseras till större grad? < Hur tror du outsourcing skulle kunna vara användbart? < Kommer BIM i framtiden handla om att extrahera information från modeller som lagras separat? < Hur använder vi BIM i framtiden? < Vad är ditt företags roll i utvecklingen av BIM i Sverige? < Vad gör era arbetsinsatser unika inom BIM? 71visioner1för1framtidens1BIM1 1 Se#bifogad#PDF:# 7#visions#for#the#future#of#BIM # 45

59 Jonathan Andersson Johan Hällgård Royal Institute of Technology Vianova Systems

60 1 Interaction Cloud A project collaboration platform with a personalized interface, for fast and efficient access to all project data

61

62 We live in a society where information is becoming more and more overwhelming, to the extent that it sometimes clouds our minds. The amount of information we want at our fingertips increases from day to day, and the complexity of handling such information in project management is almost impossible without extensive server storing. Therefore, we need interfaces that can collect, store, and organize the information in a personal way, and allow us to collaborate with our peers. We have already seen this trend in the way we communicate socially, as well as read and collect news. Now more than ever, different social and information platforms are weaved together to create a mesh of information and communication structures. Naturally our work environment should follow these patterns that we live and breathe outside of the office. The key issue is to make a platform that allows for flexible ways for users to access and structure their information, and create an interface that reflects their work needs in a project. In order for this to work, we need to see a higher level of automation. The transfer of information across software and file format boundaries needs to be seamless. All the technicalities need to be hashed out in order for the social collaboration to work.

63 2 Augmented Reality Presentation is key: the one who can visualize the future is truly a wizard

64

65 The fundamental core of construction means studying the built environment of both today and tomorrow. Today, we tend to keep these two separate. We need new ways to visualize the to be-built with the already-built. This is where Augmented Reality (AR) comes in handy. It means that we combine existing environments with something we have modeled virtually, with the aid of a presentation tool such as a smartphone, tablet, or glasses, in order to create a more informationrich visualization. The technological base for AR is expanding rapidly, and the potential to utilize AR in the construction industry is great. From presenting color and material alternatives for costumers who buy a new apartment, to presenting a city s future urban development plans, AR is the tool for it. So, instead of accepting the painstakingly slow technological development the construction industry has a history of following, lets be in the forefront for once. Let s show the world outside of construction that we also can make the most of the huge technological advancements being made. The financial threshold for implementing technology with AR-capabilities is lower than ever, especially through the use of smartphones and tablets. This literally puts AR at the touch of a button. Augmented Reality has already started being used, but we feel the urgency to push for this tool even harder. Not only for the benefit of the people in the industry themselves, but also to create a window for the customers and developers into the value of their investment.

66 3 Educational Integration We need to integrate, not isolate, BIM in our education

67

68 Sweden has a solid educational base for the study of the built environment. It has vocational education, as well as higher education on both Bachelor and Master s level, that leads talented and intelligent minds into the construction industry. We need to take advantage of this fact when we try to mold the future of BIM. The key for Sweden to becoming a leading nation in the development and implementation of the BIM process is education. BIM needs to be completely integrated into the curriculum as a way of working and thinking, and not isolated as a technical tool. We need to rethink how we teach students about BIM completely, and widen their view of the whole concept. BIM should be weaved into all aspects of education in construction: economy, planning, mechanics, organization, and architectural interpretation. It needs to be as natural an aspect as environmental considerations or the concept of equality. We need to look at BIM as an integral management system rather than a side objective in the process. This is as fundamental in the way we teach BIM as it is in how we use it. The only way of making BIM a fully implemented way of working in the construction process is to implement it fully in the education about the construction process. Students need to know from the get-go how powerful BIM can be when managing a project and its members, but only if you apply it as a whole methodology from start to finish. When we can delete the information gaps between economy, strategy, planning, building, and asset management, we will see a more efficient construction industry. BIM will help us achieve this.

69 4 Redefining our meeting culture Enriched and optimized meetings across the world as easily as across the table

70

71 In today s culture of being constantly connected with people and up-to-date with what is going on around us, it becomes more and more natural for us to have a working environment that is based on social interaction. We collaborate and communicate in projects face to face, as well as with the aid of phones, s and chat. Still, we are far from making these functions and activities an integral part of our meeting environment. We seem to drop everything we know about digital life when we enter a meeting, and automatically grab a pen and paper. We need to find a flexible way to combine working in a model environment, meeting physically, meeting virtually, and using digital communication tools, all packaged into one. We believe that the cloud service and its interface discussed in vision 1 could very well be turned into a powerful new way of conducting meetings. If all topics we discuss, all tasks we delegate, and all future work we agree on conducting were gathered in a central, virtual meeting platform, it would be entirely self-documenting. We would then be able to move away from manually having to write meeting protocols. Furthermore, the participants in the meeting would become less passive. Several discussions and topics could undergo simultaneously. Around the table, throughout the office, or across the world: the physical location of the participants shouldn t matter. This would be an evolution in the way we conduct collaborative work today and in the same time also increase the possibilities of making better use of our social digital environment.

72 5 Global connection BIM as a commodity on a worldwide market

73

74 As BIM develops differently from country to country, due to factors like different level of standardization, different views on implementation, and varying governmental involvement, different competencies and specialized qualifications also emerge across the world. We therefore believe that specialized BIM knowledge will become a tradable good or service on a global market. Many developers and construction firms still have difficulties seeing the financial benefits of BIM use, often as a result of uncertainty regarding how it should be implemented as a work process. However, if they were to outsource this to firms that have greater expertise in the matter, the benefits may become more evident. In the same way we today bring in for example project management firms and architecture firms from across the world on construction of public spaces and infrastructure, we might see the same use for bringing in firms that specialize in BIM implementation. In many cases, being a country in the forefront of BIM development also means governmental pressure to implement BIM strategies and processes. Large organizations and government agencies may very well have the economic means needed for greater BIM use, but the sheer size of these organizations may pose an obstacle in itself for such use. This is where the use of a firm that specializes in BIM strategy may become apparent. These types of firms have the ability to connect a business plan and economic goals to tangible, measureable BIM implementations. The idea is not for them to take over the whole process, but rather ease the company into the use of BIM, and eventually be able to make a complete hand off of the strategies and work process. We believe that this type of expertise will become more and more of a purposeful and significant commodity, not limited by geography, and traded internationally.

75 6 Flip The Pancake A new recipe for demand and use

76

77 When we look at the use of BIM across the whole construction process, the design and construction phases are usually seen as the most natural phases for its implementation. However, when we look at a buildings life cycle, we see that the design and construction phases only make up a small fraction of it, both financially and time wise. In reality, the operational and management phase is by far the most important, and this should be where the most exhaustive use of BIM is found. We need to flip the pancake of perception, and realize where the real use of BIM lies. It is not solely in design: it is in long-term information management. Therefore, the owner of the finished product should be in the driver seat. They should be the ones who demand and understand the use of BIM. This will be the key for making BIM permanent and long lasting. When we realize that the true power of BIM lies within the creation, transfer and storage of information, we understand that the specification of the information needed should come from the end user of the built environment. A first step towards this line of thinking could be to apply BIM to the existing built environment, by adding value through gathering information from existing buildings and infrastructure, and creating models based on this. Imagine the potential power of a complete information register, for a municipality or a real estate owner, containing models and useful information concerning their collective real estate portfolio. This way, their existing properties and facilities will be managed, repaired and reevaluated with the use of BIM, and all their future properties will be designed and built with the true understanding of the use of BIM.

78 7 Where do we AIM from here? It s all in the wording

79