Innehållsförteckning

Transkript

1

2 Sammanfattning

3 Abstract

4 Förord

5 Innehållsförteckning

6

7 1. INLEDNING 1.1 Bakgrund

8 1.2 problemformulering 1.3 Syfte och mål 1.4 avgränsningar

9 2 Metod 2.1 Forskningstyp 2.2 Litteraturstudie 2.3 Datainsamling

10 2.4 Val av metod

11 3 Litteraturstudier 3.1 Arbetsmiljöverket Arbetsmiljö Arbetsmiljöplan

12 De regler som ska tillämpas på byggarbetsplatsen. En beskrivning av hur arbetsmiljöarbetet ska organiseras. En beskrivning av de arbetsmiljöåtgärder som vid bland annat följande arbeten ska vidtas under byggskedet för att arbetsmiljön ska bli bra: 1. Arbete med risk för fall, 2. Schaktningsarbete med risk för ras, 3. Arbete med vissa kemiska eller biologiska ämnen, 4. Arbete i närheten av högspänningsledningar, 5. Arbete som medför risk för drunkning, 6. Arbete i brunnar och tunnlar, 7. Arbete vid vilket sprängämnen används, 8. Arbete med montering av tunga byggelement, 9. Arbete på plats eller område med passerande fordonstrafik samt 10. Rivning av bärande konstruktioner eller hälsofarliga material eller ämnen. 3.2 Säkerhet på byggarbetsplatser

13 3.3 Byggarbetsmiljösamordnare Många olyckor på byggarbetsplatser går att undvika om man i tidigt skede av projekteringen planerar rätt samt använder rätt kunskap. Byggherren/ uppdragstagaren måste utse byggarbetsmiljösamordnare. Bas-P är ansvarig byggarbetsmiljösamordnare som ska vara med vid projekteringen och Bas-U är ansvarig under utförandet. Byggherren har även ansvaret att byggarbetsmiljösamordnaren har rätt kompetens samt erforderlig utbildning för uppdraget. I vissa fall kan byggherren eller arbetstagaren ta på sig ansvaret som byggarbetsmiljösamordnare (Arbetsmiljöverket, Arbetsmiljöverket, 2015) Bas-p Byggarbetsmiljösamordnare i projekteringstiden benämns som Bas-P, hens roll är att sätta ihop och granska all teknisk beskrivning och ritningar som hen får av projektörerna. Med hjälp av underlaget som byggarbetsmiljösamordnaren får måste denne utvärdera samt fastställa en arbetsmiljöplan så att arbetet ute på byggarbetsplatsen kan genomföras säkert utan att några skador uppstår. Bas-Ps sammanställning blir en del av arbetsmiljöplanen (Arbetsmiljöverket, Arbetsmiljöverkvet, 2015).

14 3.3.2 Bas-u Under byggprojektets praktiska utförande kallas byggmiljösamordnaren för Bas-U. Bas-Us roll är att hindra risker och skador på själva byggarbetsplatsen. Bas-U måste hindra entreprenörer att skapa risker för varandra, detta gör byggarbetsmiljösamordnaren genom att planera och se över skyddsarbetet. Bas-U måste implementera arbetsmiljöplanen på byggarbetsplatsen som Bas-P har sammanställt i sin arbetsmiljöplan i det tidiga projekteringsskedet. Det kan byggarbetsmiljösamordnaren göra genom att undersöka vilka metoder som används av yrkesarbetarna när det arbetar eller om arbetsutrustningen är rätt samt gå skyddsronder på bygget. Bas-U måste även se till att yrkesarbetarna följer arbetsmiljöreglerna. Bas-U måste se till så att den uppdaterade arbetsmiljöplanen alltid finns på byggarbetsplatsen och är tillgänglig för alla som vill läsa igenom den på byggarbetsplatsen. En sanktionsavgift kan komma att ges till Bas-U om hen inte har arbetsmiljöplanen tillgänglig på arbetsplatsen (Arbetsmiljöverket, Arbetsmiljöverkvet, 2015) Skyddsronder 3.4 Byggarbetsmiljösamordnarens primära arbetsuppgifter

15 3.5 Obemannade farkoster

16 3.6 Användningsområden Volymmätning d visualisering för mät och planeringsunderlag Besiktning och inspektioner Jord- och skogsindustrin

17 3.6.5 Katastrofområden Pågående uppdatering av utveckling i produktion 3.7 Drönare som ett övervakningsverktyg Jordskredsbevakning Polismyndigheten

18 3.8 Lagar och regelverk Transportstyrelsen föreskrifter om obemannade luftfarkoster Kameraövervakningslagen (2013:460)

19

20 3.9 Inspire 1

21 4 Resultat 4.1 Drönarverksamhet på NCC

22 4.2 Enkätundersökning

23

24

25

26

27 5 Analys 5.1 Analys av fråga 1,2 och Analys av fråga 4,5 och Analys av fråga 7, 8, och 9

28 5.4 Analys av fråga 10 och 11

29

30

31 6 Slutsats och Diskussion 6.1 Diskussion 6.2 Svar på frågeställning

32 6.3 Fortsatta Studier

33 Referenser 7 Referenser

34

35

36 Bilagor

37 bilaga 2

38

39

40 1.

41

42

43 vid sprängning, både inför att det ej uppehåller sig personer inom säkerhetsområdet och hur själva sprängningsförloppet såg ut. Jag tror också att det mha drönare går att effektivisera arbetsmiljöarbetet, en del kontroller går att utföra snabbare och att det kan krävas mindre resurser i form av personal för övervakning, om de istället kan ersättas av en drönare, vilket skapar mer tid för att arbeta med att utföra själv arbetsmomenten på ett säkert sätt.

44

45 Figur 1 och 2

46 Figur 3 och 4