Diligentias handbok för arbetsmiljö För planering, projektering, uppförande, brukande och driftande av anläggningen.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Diligentias handbok för arbetsmiljö För planering, projektering, uppförande, brukande och driftande av anläggningen."

Transkript

1 för arbetsmiljö För planering, projektering, uppförande, brukande och driftande av anläggningen.

2 för arbetsmiljö 1 (23) Om Diligentia och denna handbok Diligentia är ett dotterbolag till Skandia och har uppgiften att svara för placering av fastighetskapitalet. Fastigheterna ligger i regionerna Stockholm, Göteborg och Malmö och är värderade till 30 miljarder kronor. Diligentia utvecklar och hyr ut attraktiva kontorslokaler, köpcentrum och bostäder utifrån våra kunders önskemål och behov. Diligentia vill vara en trygg värd som hyresgästerna kan lita på - det ska vara trivsamt att arbeta, handla och bo i våra hus. Diligentia ska genom förvaltning av fastigheter ge ägarna en stabil direktavkastning över tiden. Genom en väl avvägd fördelning av olika fastighetsslag i tillväxtregionerna ska högsta möjliga avkastning uppnås till minsta möjliga risk. Fastighetsbeståndet förvaltas och hyrs ut både av egen personal och av kontrakterade förvaltnings- och driftleverantörer. En betydande del av Diligentias verksamhet består av att genomföra olika byggnadsprojekt. De utgörs av allt från stora om- och tillbyggnadsprojekt till små hyresgästanpassningar och åtgärder relaterade till löpande underhåll. Denna handbok och anvisningarna är allmänna beträffande projektering, planering och samordning av arbetsmiljöfrågor i bygg- och installationsprojekt. Handboken anger endast generella anvisningar och det är den projektansvarige som ansvarar för att den objektspecifika funktionen och kvaliteten säkerställs. Handboken lagras digitalt och uppdateras fortlöpande. Olika användare ska därför säkerställa att rätt version av handboken och tillhörande dokument används när ett projekt ska genomföras. Vid revidering av denna handbok markeras utförda förändringar med markering i marginalen.

3 för arbetsmiljö 2 (23) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING ALLMÄNT ORGANISATION OCH GODKÄNNANDE AV ARBETSMILJÖFRÅGOR LAGAR OCH FÖRESKRIFTER VAD STYR ARBETSMILJÖARBETET HANDBÖCKER OCH ÖVRIG INFORMATION ANSVAR FÖR ARBETSMILJÖN ARBETSMILJÖANSVAR OCH STRAFFANSVAR BEAKTANDE AV ARBETSMILJÖASPEKTER I PROJEKTERINGSSKEDET ARBETSMILJÖPLAN I PROJEKTERINGSSKEDET EXEMPEL PÅ UPPSTÄLLNING OCH INNEHÅLL I ARBETSMILJÖPLAN I PROJEKTERINGSSKEDET FÖRSLAGSHANDLINGAR OCH PROGRAMHANDLINGAR SYSTEMHANDLINGAR BYGGHANDLINGAR AGENDA PÅ PROJEKTERINGSMÖTE BETRÄFFANDE ARBETSMILJÖ RISKANALYSER KRAV PÅ DOKUMENTATION ARBETSMILJÖ I PRODUKTIONSSKEDET KRAV PÅ ARBETSMILJÖPLAN I PRODUKTIONSSKEDET ARBETSMILJÖPLANENS INNEHÅLL KRAV PÅ FÖRHANDSANMÄLAN TILL ARBETSMILJÖVERKET SAMORDNING AV ARBETSMILJÖ MELLAN HYRESGÄSTER, ENTREPRENÖR, M.FL. UNDER PRODUKTIONSSKEDET KRAV PÅ BYGGARBETSMILJÖSAMORDNARE KRAV PÅ ENTREPRENÖRER OM NÅGOT HÄNDER!... 22

4 för arbetsmiljö 3 (23) 1 Inledning Denna handbok har tagits fram som stöd för hur arbetsmiljöfrågor kan och ska beaktas i Diligentias byggprojekt. Avsikten är inte att i detalj beskriva vad lagstiftningen ställer för krav utan syftar mer till allmänna riktlinjer beträffande projektering, planering och samordning av arbetsmiljöfrågor. För detaljerade anvisningar och lagstiftning hänvisas till aktuella publikationer. För projektering se bl.a. Arbetsmiljöverket AFS 2009:2- Arbetsplatsens utformning, AFS 2012:02 - Belastningsergonomi Beträffande krav på arbetsmiljö i planerings, projekterings och produktionsskedet se AFS 1999:3-Byggnads och anläggningsarbete,. 2 Allmänt Enligt gällande lagstiftning har den som låter utföra byggnads- och anläggningsarbete, dvs. byggherren, ett stort ansvar för arbetsmiljön, för planering, projektering till brukande. Detta ställer stora krav på inblandade aktörers kunskap och på engagemang. Genom en god planering och projektering lägger man i ett tidigt skede grunden för hur arbetsmiljön kommer att fungera i både produktion, brukande och förvaltning. En anledning till att ansvaret i första hand riktas mot byggherren är att det är den som har det övergripande ansvaret för utformningen och är relativt ofta den framtida ägaren eller förvaltaren av huset. Genom att byggherren även "håller i pengarna" har han bättre förutsättningar än flera av de andra aktörerna att se till att planeringen och projekteringen blir sådan att arbetsmiljökraven uppfylls - trots att det är projektörer, brukare och entreprenörer som är sakkunniga och förser byggherren med upplysningar om regler m.m. och ger råd om hur projektet bör utföras Byggherrens ansvar (AML 3:6, AML 4:8, AFS 1999:3 7-9) Som byggherre har man ansvar att: Arbetsmiljöfrågor i byggskedet och i det framtida brukandet av objektet beaktas i planeringen och projekteringen. En byggarbetsmiljösamordnare för planeringen och projekteringen (BAS-P) och en byggarbetsmiljösamordnare för utförandet av arbetet (BAS-U) utses enligt AFS 1999:3 6. Att den som är utsedd att vara BAS P och BAS U har relevant utbildning, som kan styrkas genom intyg över genomgången utbildning och, när det gäller kompetens och erfarenhet, genom intyg från tidigare eller nuvarande arbetsgivare, enligt AFS 1999:3 6

5 för arbetsmiljö 4 (23) Byggherren befrias inte från ansvar för de uppgifter som BAS ska utföra. Arbetsmiljöverket kan rikta krav mot BAS, byggherren eller båda allt efter vad som bedöms lämpligt. Byggherren har således ett kontrollansvar kvar. Enligt AFS 1999:3 6 Byggarbetsmiljösamordnare ska vara antingen juridisk person som förfogar över personer som har den utbildning, kompetens och erfarenhet som behövs för att kunna utföra de uppgifter som åligger en byggarbetsmiljösamordnare enligt arbetsmiljölagen och dessa föreskrifter eller fysisk person som själv har, eller förfogar över personer som har, den utbildning, kompetens och erfarenhet som behövs för att kunna utföra de uppgifter som åligger en byggarbetsmiljösamordnare enligt arbetsmiljölagen och dessa föreskrifter. Den som låter utföra byggnads- eller anläggningsarbete ska kunna styrka kvalifikationerna enligt första stycket hos den byggarbetsmiljösamordnare som han utsett, liksom hos den personal som denne avser använda i samordningsarbetet. Detsamma gäller om den som låter utföra byggnads- eller anläggningsarbete utsett sig själv till byggarbetsmiljösamordnare. Byggarbetsmiljösamordnaren får, av de personer han förfogar över, i samordningsarbetet endast använda dem som har kvalifikationer enligt första stycket Byggherren ansvarar vidare för att: En förhandsanmälan lämnas till Arbetsmiljöverket innan arbetet påbörjas om sådan behövs enligt AFS 1999:3 7 och att förhandsanmälan finns anslagen och uppdateras. En arbetsmiljöplan upprättas om arbeten med särskild risk enligt AFS 1999:3 12 a finns eller om förhandsanmälan upprättas och finns tillgänglig på arbetsplatsen innan arbetsplatsen etableras. Arbetsmiljöplanen uppdateras och anpassas allt eftersom arbetet fortskrider. Relevant dokumentation över objektet tas fram enligt AFS 1999:3 9. Ovanstående punkter är straffsanktionerade. Brott mot ovannämnda är ett brott mot arbetsmiljölagen och kan medföra böter. Byggherrens ansvar för att följa upp dessa saker ligger kvar oavsett entreprenadform, således också vid till exempel så kallad totalentreprenad. Däremot går det naturligtvis att fördela uppgifter i detta arbete.

6 för arbetsmiljö 5 (23) Överlåtande av ansvar till uppdragstagare Enligt Arbetsmiljölagen 3 kap. 7c kan byggherren nu mer även överlåta sitt ansvar till en uppdragstagare om uppdragstagaren självständigt styr projektet (gäller total- och generalentreprenad, ej delad entreprenad) och om det upprättas ett skriftligt avtal om ansvarsöverlåtelsen. Byggherren ska visa att erforderligt avtal finns, annars ligger ansvaret kvar på byggherren. Det skriftliga avtalet ska beskriva de uppgifter som åvilar byggherren och enligt 6 i Arbetsmiljölagen med anslutande föreskrifter övertas av uppdragstagaren. Uppdragstagaren får då i uppdrag att självständigt ansvara för planering och projektering eller arbetets utförande. Det är mycket viktigt är att det tydligt framgår i avtalet vad uppdraget avser och att uppdragstagaren har befogenheter och resurser att självständigt ansvara och besluta om arbetsmiljöinsatser. Det ska tydligt framgå om uppdraget avser planering och projektering eller utförandet eller alla tre alternativen. Arbetsmiljöverket får om det finns särskilda skäl flytta ansvaret mellan byggherre och uppdragstagare i endera riktningen, t.ex. då byggherren lagt sig i uppdragstagarens planering eller utförande så pass ingående att uppdragstagarens självständighet kan ifrågasättas Observera att denne paragraf ej är prövad i rättslig instans. Detta innebär bland annat att självständighetskriteriet kan vara mål för tolkning och diskussion Konsulter eller andra projektörer Den projektansvarige hos Diligentia företräder byggherren inom ramen för fattade beslut. I pågående projekt i en fastighet/byggnad ligger arbetsmiljöansvaret på flera personer/bolag. Vid tecknade av avtal är det därför viktigt att reglera vilka av parterna som skall vara byggarbetsmiljösamordnare i planering och projektering samt vid utförandet. Projektörernas ansvar är begränsat till det som påverkas av de delar denne projekterar. Byggherren behöver styra projekteringen aktivt mot en god arbetsmiljö. Projektören behöver biträda byggherren med upplysningar om arbetsmiljöfrågor. Kunskaper om arbetsmiljö hos projektörerna är viktiga för att det hela ska fungera. Flera av de belastningsergonomiska problem vid byggnadsarbete, som under lång tid varit aktuella i Arbetsmiljöverkets tillsyn, beror helt eller delvis på hur byggnaden som sådan är utformad, d.v.s. på sådant som bestämts redan vid projekteringen. Enligt Byggindustrins Centrala Arbetsmiljöråd drabbas nästan åtta byggnadsarbetare av en arbetsolycka varje arbetsdag. Den vanligaste orsaken är fallolyckor, vilka svarade för drygt en fjärdedel av alla olycksfall.

7 för arbetsmiljö 6 (23) Det finns ett samhällsekonomiskt perspektiv i att man arbetar aktivt med förebyggande åtgärder så att människor inte utsätts för risk för olyckor och ohälsa i arbetslivet. Olyckor och ohälsa innebär dels ett ekonomiskt bortfall för såväl arbetsgivare och arbetstagare som ett psykiskt och fysiskt lidande. Många av de olyckor som inträffar skulle kunna undvikas om man använde och respekterade det arbetsmiljöavtal och de arbetsmiljöregler som finns. 2.2 Organisation och godkännande av arbetsmiljöfrågor I ett tidigt skede i projektet är det viktigt att definiera organisationen. Projektansvarig ansvarar för att byggarbetsmiljösamordnare utses och att kontaktpersoner utses för en dialog och för godkännande av olika lösningar. Exempel på kontaktpersoner är: Förvaltare Tekniska chefer, teknikförvaltare Projektansvarig för hyresgästen Skyddsombud M.fl. Projektansvarige planerar och genomför bl.a.: Styrgruppsmöten Projekteringsmöten Konsultsamordningsmöten Interna möten med förvaltare m.fl. Hyresgästssamordningsmöten Byggmöten M.fl. I de projekt som bedrivs i Diligentias regi behandlas normalt fastigheten åtskilt från inredning och verksamhetsanknuten utrustning. Gränsdragningen mellan hyresgästens och fastighetsägarens ansvar måste identifieras tidigt i projektet. Hyresgästen förutsätts ha ansvaret för kostnad, projektering och installation av inredning och utrustning. Diligentias projektansvarige skall före projekteringens start klarlägga hur planering och projektering av byggnadspåverkande utrustning och inredning skall utföras. Hyresgästen förutsätts vara byggherre för sina arbeten i lokalen om inget annat avtalats. Arbetsmiljön för brukare skall beaktas i projekteringsskedet. Krav på skriftligt intyg från arbetstagare att de har beretts möjlighet att yttra sig ställs i Plan- och bygglagen. Arbetsmiljön för drift- och underhållspersonal skall beaktas i projekteringsskedet.

8 för arbetsmiljö 7 (23) 3 Lagar och föreskrifter Arbetsmiljölagstiftningens syfte är att förebygga olycksfall och ohälsa i arbetet samt att en god arbetsmiljö skall uppnås arbetsgivare och arbetstagare skall samverka. 3.1 Vad styr arbetsmiljöarbetet Arbetsmiljölag SFS 1977:1160 RIKSDAG Arbetsmiljöföro rdning SFS 1977:1166 REGERING Arbetsmiljöverk et Arbetsmiljöinsp ektionen Byggnads- och anläggningsarb ete AFS 1999:3 Arbetsplatsens utformning AFS 2009:2 Systematiskt arbetsmiljöarbe te AFS 2001:1 Belastningsergo nomi AFS 2012:02 Övriga AFS som berör projektet Byggsektorn och arbetsmiljön i denna är reglerad via många lagar och förordningar, ovan redovisade lagar och förordningar är valda med utgångspunkt från att de är relativt generella ur en arbetsmiljösynpunkt. Krav på utformningen av byggnaden ställs i Plan- och bygglagen beträffande konstruktion och utformning av byggnad med däri åberopande författningar och regler. Utöver ovan nämnda lagar och föreskrifter finns det branschspecifika lagar för de verksamheter som kommer att inrymmas i byggnaden under dess livslängd som t.ex. sjukvård, livsmedelsindustri, skolor mm. Dessa finns att hämta på Arbetsmiljöverkets hemsida Information om lagar och förordningar kan man även hitta på: Arbetsmiljöverkets hemsida Riksdagens databaser - Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond

9 för arbetsmiljö 8 (23) En guide/mall för upprättande av arbetsmiljöplaner i byggskedet finns på Som är framtagen av Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond. Kom ihåg mallen är omfattande och att den måste projektanpassas. En arbetsmiljöplan för hela objektet ska tas fram redan innan byggarbetsplatsen etableras. Byggherren ansvarar för upprättandet av planen. Det är byggarbetsmiljösamordnaren för planering och projektering som i första hand ska se till att detta sker i planerings och projekteringsskedet, det blir ett underlag för produktionen att ta med i riksplaneringen. Meningen är att arbetsmiljöplanen sedan ska användas under hela byggskedet och hållas aktuell. Det är byggarbetsmiljösamordnaren för utförandet av arbetet som ska se till att den finns tillgänglig på byggarbetsplatsen så snart den etablerats och genomföra de anpassningar av planen som behövs. 3.2 Handböcker och övrig information Arbetsmiljöverket har en hel del broschyrer som beskriver Byggnads och anläggningsarbetet och arbetesmiljön; ADI 539 Broschyren bygger huvudsakligen på föreskrifterna om byggnads och anläggningsarbete, AFS 1999:3. ADI 512 Broschyr Byggnadsställningar. Hanterar hur man bygger säkrare ställningar. ADI 574 Broschyr - Förebyggande före byggande. Den här broschyren ska vara en hjälp för alla byggherrar och projektörer att uppfylla sitt ansvar. ADI 538 Broschyr - Checklista för projekteringsansvar. En hjälpreda för byggherrar och projektörer att planera bra arbetsmiljö. Fastigheten som arbetsmiljö bygg rätt från början Utgiven av Svensk Byggtjänst Handboken fungerar som en uppslagsbok. Den innehåller kortfattade riktlinjer strukturerade enligt byggnadsdelar, kodade med sökord och yrkesgrupper samt illustrerade med fotografier och teckningar. Forma arbetsmiljön Idébok för projektörer. - Utgiven av Prevent.Handboken ska kunna fungera som en inspiration till bra arbetsmiljölösningar för byggarbetsplatsen och för arbeten under byggnadens livstid. Samordningsansvar - Utgiven av Prevent. Handboken tydligör när flera arbetsgivare bedriver verksamhet på ett arbetsställe ska det finnas en som ansvarar för samordning av arbetsmiljöarbetet. Frågor kring säkerhet och hälsa står i fokus. Denna handbok redogör för uppgifter för samordningsansvarig och byggarbetsmiljösamordnare och hur dessa kompletterar varandra. Att flytta till och arbeta i öppet kontor - Utgiven av Prevent. Denna skrift innehåller råd från ergonomer, beteendevetare och inredningsarkitekter tar den här skriften höjd på fördelar som nackdelar i att sitta i öppna kontor och hur man övervinner de nackdelarna med bra planering, projektering och delaktigheten av

10 för arbetsmiljö 9 (23) personalen vid utformningen av nya kontorslokaler. Skriften en lättfattlig vägledning för att skapa effektiva och trivsamma öppna kontor. Syn och belysning i arbetslivet - Utgiven av Prevent vill öka förståelse för seendets betydelse för människans välbefinnande och funktion och hjälper dig till synergonomiska förbättringar på arbetsplatsen. Förbättringar som kan genomföras till låg kostnad på kort tid och som både arbetsgivare och arbetstagare vinner på. Rätt arbetsmiljö för montörer och driftspersonal - Utgiven av VVS - Installatörerna Handboken skall kunna ge handledning i utrymmesplanering för arkitekter, projektörer och installatörer för driftutrymmen. 3.3 Ansvar för arbetsmiljön Arbetsgivaren har alltid huvudansvaret för arbetsmiljön för den anställda personalen. Andra som har ansvar för arbetsmiljö är: Samordningsansvarig för gemensamt arbetsställe (ej byggverksamhet) Den som råder över arbetsställe (t.ex. hyresgäst) Byggherrar ( den som låter utföra byggnads- och anläggningsarbete ) Byggarbetsmiljösamordnare Den som anlitar inhyrd arbetskraft Tillverkare, importörer och uthyrare av tekniska anordningar Tillverkare och importörer av kemiska produkter och andra ämnen Den som installerar teknisk anordning Arkitekter, konstruktörer med flera som medverkar vid projektering 3.4 Arbetsmiljöansvar och straffansvar Arbetsmiljöansvar: För arbetsmiljöansvar gäller det förebyggande arbetsmiljöarbetet så att ingen utsätts för risker eller skador. Syftet med arbetsgivarens arbetsmiljöansvar är att arbetsgivaren ska se till att ingen arbetstagare ska skadas eller bli sjuk av arbetet. Regleras i arbetsmiljölagen Syftet är att förebygga Ligger på en juridisk person (för bolag) Kan inte flyttas Arbetsgivaren har ansvaret och fördelar befogenheter och arbetsuppgifter Straffansvar: Regleras i Arbetsmiljölagen och Brottsbalken Syftet är sanktionerande Ansvaret ligger alltid på fysiska personer (en eller flera) Juridisk person kan utsättas för rättsverkningar som till exempel företagsbot

11 för arbetsmiljö 10 (23) Domstol avgör vem eller vilka som skall straffas: Straffet bestäms efter en olycka/incident/händelse Det måste finnas samband mellan skada och brott Oaktsamhet eller uppsåt måste kunna bevisas 4 Beaktande av arbetsmiljöaspekter i projekteringsskedet Övergripande mål för projekteringen är att planera och projektera byggnader och anläggningar som uppfyller följande: Gällande lagar, förordningar, föreskrifter, regler och råd Funktionella och estetiska God arbetsmiljö både under produktion, brukande och förvaltning Sunda med bra inneklimat (termiskt klimat, luftkvalitet, ljud, ljus, el-miljö) Miljövänliga och kretsloppsanpassade Är flexibla och generella Är enkla, har användarvänliga och väl fungerande tekniska system Gällande handikapp- och tillgänglighetskrav uppfylls Byggnader och andra anläggningar skall så långt som det är praktiskt möjligt vara placerade på ett sådant sätt i förhållande till omgivande mark att transporter, markskötsel, fasadarbeten och liknande kan utföras med betryggande säkerhet mot ohälsa och olycksfall. Arbetsplatser, arbetslokaler och personalutrymmen med tillhörande utrymmen skall ha en med hänsyn till verksamheten, tillräcklig area och fri höjd samt vara lämpligt förlagda, utformade och inredda. Arbetsplatser, arbetslokaler och personalutrymmen med tillhörande utrymmen skall vara lätt och säkert tillgängliga och ha lämpliga samband med varandra. Arbetsplatser, arbetslokaler och personalutrymmen skall, om det behövs, vara tillgängliga för och kunna användas även av arbetstagare med nedsatt rörelse-, syn- eller hörselförmåga. Golv, trappsteg, lastkajer och lastbryggor samt markbeläggning på utomhusarbetsplatser skall vara utförda så att halkrisken är liten, och där det behövs, så att de motverkar halkning. Särskild lokal, avskild från övriga lokaler, skall i regel ordnas för arbetsprocess som medför särskild risk för ohälsa eller olycksfall. Detsamma gäller arbetsprocess där det föreligger särskild risk för brand eller explosion. Ett grundkrav är att de olika delarna av projekteringen samordnas, så att de som medverkar i projekteringen tar hänsyn till varandras planer och lösningar.

12 för arbetsmiljö 11 (23) Samordningen skall leda till att utförandet av olika delar av projektet samt av konstruktioner, installationer och liknande inte sammanfaller i tid och rum under byggskedet eller på ett sådant sätt att risk för ohälsa eller olycksfall uppkommer. Enligt lagstiftningen skall byggherren vid projekteringen särskilt uppmärksamma arbetsmiljön under byggskedet såvitt avser; Objektets eller anläggningens placering och utformning Val av byggprodukter Val av konstruktioner för grundläggning, stomsystem eller andra bärande element Val och utformning av stomkomplettering Val av installationer och deras placering Val av inredning. Den utsedda byggarbetsmiljösamordnaren för planering och projektering ska se till att de olika delarna av projekteringen samordnas, så att de som medverkar i projekteringen tar hänsyn till varandras planer och lösningar. Det är viktigt att samordningen av arbetsmiljöfrågor kommer in i ett tidigt skede planeringen och projekteringen och att det olika projektören gemensamt kan diskutera transportvägar, rumsplacering, ledningsdragning, utrymmesbehov och olika funktionssamband med mera. Samordningen av projekteringen ska även resultera att tillräckligt stora installationsytrymmen ur arbetsmiljösynpunkt erhålls så att olämpliga och improviserade lösningar under entreprenadskedet inte behöver tillgripas. Var och en som medverkar vid projekteringen skall inom ramen för sitt uppdrag, och vid behov, i samverkan med övriga projektörer vidta de åtgärder som behövs för att projekteringen skall uppfylla arbetsmiljökraven. De projekterande konsulter som medverkar måste ha den kompetens som krävs dels för att formulera funktionskrav, dels för att genomföra de konsekvensanalyser med avseende på kostnad, funktion och genomförande som erfordras. Många krav kan knappast formuleras utan den inlevelse i projekt som beställare och hyresgäster uppnår genom att se projektet växa fram. Ett fortlöpande konstruktivt samspel mellan hyresgäst, byggherre och projektörer är därför en bärande linje i alla projekt. Den sakkunnige konsult som i samarbete med Diligentia och hyresgästen formulerar kraven måste analysera de miljömässiga, ekonomiska, tekniska och utrymmesmässiga konsekvenserna av hyresgästerna och brukarnas önskemål. Dessa konsekvenser måste alltid tydligt klargöras och redovisas för i första hand hyresgäster, brukare och Diligentia men också till de övriga projekterande konsulter som medverkar. Om något av kraven får konsekvenser som inte kan

13 för arbetsmiljö 12 (23) accepteras måste kravnivån omprövas. Innan de slutliga kraven fastställs måste således deras konsekvenser vara klarlagda och accepterade av alla medverkande. Ett system som anses vara bättre ur arbetsmiljösynpunkt för den som tillverkar eller monterar detta kan vara sämre för de som i ett senare skede kommer att förvalta detta. Därför är det viktigt att man har ett helhetstänkande när man väljer system. Av tradition redovisas normalt sett inte hur arbetet är tänkt att utföras av projekterande konsulter, man redovisar endast den färdiga produkten. Det arbetssättet är inte helt tillfyllest om man också skall ta hänsyn till de risker som finns förknippade med utförandet. Projektörerna ska kunna visa minst ett möjligt sätt att utföra arbetsmomentet. 4.1 Arbetsmiljöplan i projekteringsskedet. En arbetsmiljöplan/kontrollplan skall upprättas för det specifika projektet. Beroende på omfattning och komplexitet ges planen mer eller mindre omfattande innehåll. Planen skall visa att: Projekteringen möjliggör en tillfredsställande arbetsmiljö för dem som arbetar med uppförandet av byggnaden. Projekteringen möjliggör en tillfredsställande arbetsmiljö för dem som brukar lokalerna Projekteringen möjliggör en tillfredsställande arbetsmiljö för dem som arbetar med byggnaden i förvaltningsskedet vid drift av anläggningen De projekterande konsulterna skall i projekteringen för såväl byggskedet som förvaltningsskedet; Motivera de föreslagna systemen ur arbetsmiljösynpunkt Identifiera, kvantifiera de arbetsmiljörisker som är förknippade med det föreslagna systemet i samtliga skeden. Upprätta förslag till riskreducering och eliminering av de arbetsmiljörisker som finns. Delar av planen skall sedan bilda underlag till den arbetsmiljöplan som måste upprättas för byggskedet. Arbetsmiljöverkets "Checklista för projekteringsansvar", ADI 583 bör ingå som del i projektörernas egenkontroll. 4.2 Exempel på uppställning och innehåll i arbetsmiljöplan i projekteringsskedet Allmän projektbeskrivning Arbetsmiljömål Organisation, samordning, mötesscheman.

14 för arbetsmiljö 13 (23) Projekteringsanvisningar: - Gällande lagar, föreskrifter och regler - Redovisningsprinciper - Övriga hjälpmedel Erfarenheter från förvaltningsskedet att beakta. Arbetsmiljökrav från drift- och förvaltning Arbetsmiljökrav från hyresgäster, beroende på typ av verksamhet Särskilda punkter inför entreprenadupphandlingar att beakta: - AMA-punkter - Bidrag till arbetsmiljöplan enligt AFS 1999:3 Projektgenomgång: - Arbeten med särskild risk - Projekterade lösningar för skydd och säkerhet - Material, metoder, organisatoriska lösningar för en rationellt och bygge - Utrymmen, kommunikationer, tillgänglighet med hänsyn till installationer, transporter och tillfälliga verksamheter. - Arbetsplatsdispositionsplan. - Städsynpunkter - Skötsel och underhåll av fasader och utvändiga anläggningar, tillgänglighet och säkerhet - Parallell utformning av drifts- och underhållsinstruktioner - Beaktande av ändrings- och rivningsfrågor i förvaltningsskedet. Ekonomi och lönsamhetsaspekter säkert 4.3 Förslagshandlingar och programhandlingar I denna fas är det viktigt att arbetsmiljöfrågorna beaktas tillsammans med andra för byggnaden viktiga frågeställningar. Studera särskilt: De tekniska systemens inverkan på planlösningen, våningshöjder, utrymmeskrav. Befintlig byggnads förutsättningar som konstruktion, installationer, placering och hälsofarliga ämnen eller material som till exempel PCB, asbest, ozon-nedbrytande ämnen (freoner),kadmium (metallisk form), bly, kvicksilver, tryckimpregnerat virke och radioaktiva isotoper Layout och planlösning vad gäller tillgänglighet och framkomlighet för installationer, utformning av driftutrymmen Anpassning av byggnads- och installationslösningar till årstiden för utförandet Arbeten med särskild risk. Minimera eller eliminera de risker som finna enligt Se AFS 1999:3 12a. Drifts- och underhållsfrågor. Behov av precisering/förändring av tidigare formulerade arbetsmiljökrav. Eventuella kunskapsbrister och utbildningsbehov.

15 för arbetsmiljö 14 (23) 4.4 Systemhandlingar I systemhandlingsskedet bör man särskilt studera och redovisa: Material- och komponentval med hänsyn till emissioner, ergonomi, transporter och övrig hantering. Samordnade lösningar avseende installationer i aggregatrum, schakt, kulvertar och undertaksutrymmen. Montage, skötsel, reparation och underhåll skall underlättas. Planlösningar för lämplig placering av tekniska utrymmen och kommunikation till dessa. Planlösningar för säkra och arbetsbesparande transporter av gods och människor. Möjlighet till användning av permanenta hiss- el- och värmeinstallationer under byggtiden. Arbetsutrymmen för montering, tidplan för sammanfallande arbeten, passage för intransport, framtida underhåll och utbyten, ursparningar och infästningar tidplan för kran och hiss. God arbetsmiljö vid arbeten med särskild risk. Minimera eller eliminera de risker som finna enligt Se AFS 1999:3 12a. Ta fram underlag för arbetsmiljöplan enligt AFS 1999:3 12. Beaktande av tillfälliga laster under bygg- och förvaltningsskedena. Skötsel och underhåll av utvändiga ytor. Beslut om redovisningsnivåer beträffande schakter och lutningar, håltagningar, förberedda skydds- och säkerhetsanordningar, provisorisk stagning, provisoriskt brandskydd och utrymmesvägar under byggnadstiden. En separat plan för brandskydd under byggnadstiden bör upprättas. Alternativ till heta arbeten. 4.5 Bygghandlingar I bygghandlingsskedet bör man särskilt studera och redovisa: Tekniska lösningar som tar säkerhets- ergonomi- och skyddsfrågor i beaktande. Tillräckliga arbetsutrymmen för utförandet av arbetet ifråga. Projekterade håltagningar och metod för tillfällig igensättning. Fästen för skyddsanordningar och säkerhetsutrustning, t.ex. räcken, livlinor och skyddsnät. Material och komponentval med lämplig form, storlek och tyngd och kemisk påverkan med hänsyn till sätt för hantering och användning vid uppförande och vid rivning. Fästmetoder och hållbarhet med hänsyn till selektiv rivning. Behov av hjälpredskap och hjälpanordningar. Eventuella provisoriska och permanenta fästpunkter. Anvisningar avseende schakter, släntlutningar etc och behov av förstärkningar vid markarbeten. Anvisningar och förberedelser för provisorisk stagning av byggelement. Förslag till APD-plan.

16 för arbetsmiljö 15 (23) Redovisa underlag med risker och åtgärdsförslag för arbetsmiljöplan enligt AFS 1999: Agenda på projekteringsmöte beträffande arbetsmiljö Projektbeskrivning genom presentation av vision, syfte och mål. Genomgång av programpunkten arbetsmiljö. Myndighetskrav och åtaganden enligt gjorda upphandlingar. Genomgång och förteckning. Genomgång av frågeställningar för projekteringen, exempelvis: Schakter, markförhållanden och grundläggning. Planlösningsfrågor, utrymme, tillträdesvägar etc Möjliga systemlösningar. Konstruktionsutformningsprinciper. Material- och metodvalk med tanke på miljö- hälso- och säkerhetsaspekter. Principer för säkerhetsanordningar. Principer beträffande installationsutrymmen, centraler, schakt och huvudstråk. Permanenta och provisoriska installationer för el, vatten och värme. Samordningsfrågor, behov av projekteringsanvisningar, lönsamhetsaspekter mm. Beställarens erfarenheter från drift och underhåll, förtydligande av programkrav Projekteringshjälpmedel utöver lagar, regler och föreskrifter. Beslut, åtgärder samt ansvarsfördelning. Plan för god arbetsmiljö. Valda systemkrav (och därigenom lösningar i större drag) bör tas med som text (generella krav) eller i rumsfunktionsprogram (mindre krav) i programhandlingen, som normalt utformas för byggprojekt, och därigenom förankras hos hyresgästen. Frågor av stor vikt bör förankras med hyresgästen omgående, i alla skeden av ett projekt. Exempel över checklistor för olika yrkesgruppers arbetsmiljö finns att hämta på Riskanalyser Ett led i upprättandet av arbetsmiljöplaner är upprättandet av riskanalyser. För att erhålla en fullgod arbetsmiljöplan bör man upprätta och vidmakthålla fullständiga riskanalyser av projektets genomförande, i vissa fall beträffande arbetsmoment som Arbetsmiljöverket har bedömt vara särskilt riskfyllda är detta ett krav.

17 för arbetsmiljö 16 (23) Målet med en riskanalys är att bli medveten om att risker alltid finns samt utföra korrigerande åtgärder som eliminerar eller minimerar konsekvenserna av händelserna, innan en olycka inträffar eller ohälsa uppstår. En riskanalys bör även utföras under projekteringsskedet som hjälpmedel vid utvärderingen av olika system- och materialval. AFS 1999:3 redovisar vissa arbeten som man bedömer vara särskilt riskabla under produktionsskedet som t.ex. fall från högre höjd än 2 meter, rivning av farligt avfall, arbete under vatten, arbete i djupa schakter med risk för ras m.fl. Vid upprättandet av riskanalysen kan man utgå från tidsplaner, tekniska beskrivningar mm. Det primära är att man försöker identifiera de arbetsmoment som kommer att utföras och vilka som kan vara förknippade med risker. Exempel på uppställning av riskanalys för drifts- och underhållspersonal: Förekommer Sannolikhet Allvarlighet Nr Risk Förekommer vid Ja Nej Liten Stor Liten Stor Åtgärd Ansvar Reparation av fläkt på 1 Fallolycka från tak yttertak X X X Spänger, handledare Ark 2 Fallolycka från stege Byte av ljuskälla i armatur på fasad X X X Fast underlag för stege alt skylift Ark Exempel på uppställning av riskanalys för byggnadsarbetare:

18 för arbetsmiljö 17 (23) Förekommer Sannolikhet Allvarlighet Nr Arbete med särskild risk för fall risktill lägre nivå Förekommer vid Ja Nej Liten Stor Liten Stor Åtgärd Ansvar där nivåskillnaden är två meter eller 1 mer. Arbete som innebär risk att begravas Takarbete X X X Skyddsräcken, livlinor AL under jordmassor eller sjunka ned i lös 2 mark. Schakt för grundläggning X X X Spontning AL Arbete som kan medföra exponering Påfyllning av glykol i 3 för kemiska och biologiska ämnen värmeåtervinningssystem X X X Skyddskläder Arbete som kan medföra exponering 4 för Arbete joniserande i närheten strålning av X Montör 5 högspänningsledningar. X 6 Arbete som medför drunkningsrisk. X 7 Arbete i brunnar och tunnlar samt anläggningsarbete under jord. X 8 Arbete som utförs under vatten med dykarutrustning. X Arbete som utförs i kassun under 9 förhöjt Arbete lufttryck. vid vilket sprängämnen Sprängning för X 10 används. Arbete vid vilket lansering, montering grundläggning X X X Sprängplan PC 11 och nedmontering av tunga byggelement eller tunga formbyggnadselement ingår. Montage av prefabstomme X X X Avspärrningar, provisorisk stagning PC 12 Arbete på plats eller område med passerande fordonstrafik. Framför byggnad X X X Skyddsräcken PC 13 Rivning av bärande konstruktioner eller hälsofarliga material eller ämnen. (AFS 2000:24) Rivning av bjälklag X X X Stämpning AL 4.8 Krav på dokumentation I samband med att man låter utföra byggnads- eller anläggningsarbete skall man se till att en dokumentation upprättas. Den skall vara färdigställd senast då arbetena avslutats. Dokumentationen skall beskriva objektets konstruktion och utformning samt de byggprodukter som använts, allt i den omfattning som är av betydelse för säkerhet och hälsa vid arbete med drift, underhåll, reparation, ändring och rivning av objektet. Alla anpassningar i dokumentationen som kan komma att behövas med hänsyn till hur arbetet fortskrider och till de eventuella förändringar som ägt rum under byggskedet måste utföras. Dokumentationen måste bevaras så länge som objektet består. Om objektet överlåts skall dokumentationen överlämnas till den nya innehavaren. 5 Arbetsmiljö i produktionsskedet 5.1 Krav på arbetsmiljöplan i produktionsskedet Krav på arbetsmiljöplaner ställs i Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om byggnads och anläggningsarbete AFS 1999:3 där detaljerade anvisningar finns. En arbetsmiljöplan måste finnas innan etablering sker om:

19 för arbetsmiljö 18 (23) Förhandsanmälan krävs. Det finns arbeten med särskild risk enligt AFS 1999:3 12 a. Arbetsmiljöplanen ska anslås på arbetsplatsen innan arbetena påbörjas och ska kontinuerligt uppdateras. Arbetsmiljöplanens främsta uppgift är att göra en riskvärdering av arbetsplatserna. Riskvärderingen görs för att hitta risker och de farliga moment på arbetsplatsen i syfte att minimera risker för olyckor och ohälsa. Vid planeringen av byggnads- eller anläggningsarbete skall alla faktorer som har betydelse för arbetsmiljön beaktas. Riskerna för ohälsa och olycksfall i arbetet skall bedömas så tidigt som möjligt. Risken för uppkomst och spridning av brand skall särskilt uppmärksammas. Arbetet skall planeras så att olika verksamheter inte sammanfaller i tid och rum på ett sådant sätt att risk för ohälsa eller olycksfall uppkommer. Tidstilldelningen för olika arbeten och arbetsmoment skall anpassas med hänsyn till hur arbetet fortskrider. I samtliga projekt skall checklista Checklista Arbetsmiljöplan innan etablering P2.4.9.C.doc användas. 5.2 Arbetsmiljöplanens innehåll Arbetsmiljöplanen upprättas enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift, AFS 1999:3 och revideras och uppdateras kontinuerligt under projektets gång. Under projekteringsfasen identifieras riskfyllda arbeten och andra åtgärder i projektet som påverkar arbetsmiljön. Arbetsmiljöplanen ska enligt AFS 1999:3 12a innehålla följande: A. De regler som ska tillämpas på byggarbetsplatsen. B. En beskrivning av hur arbetsmiljöarbetet ska organiseras. C. När arbeten enligt 1 13 nedan är aktuella: En beskrivning av de särskilda åtgärder som ska vidtas under byggskedet för att arbetsmiljön ska kunna uppfylla kraven i arbetsmiljölagen och dessa föreskrifter samt de andra föreskrifter som Arbetarskyddsstyrelsen eller Arbetsmiljöverket meddelat med stöd av arbetsmiljöförordningen och som är tillämpliga på arbetet. D. Om arbetet ska utföras på en plats där annan verksamhet kommer att pågå samtidigt ska detta beaktas i planen. 1. Arbete med risk för fall till lägre nivå där nivåskillnaden är två meter eller mer. 2. Arbete som innebär risk att begravas under jordmassor eller sjunka ned i lös mark. 3. Arbete med sådana kemiska eller biologiska ämnen som medför särskild fara för hälsa och säkerhet eller som enligt Arbetarskyddsstyrelsens eller Arbetsmiljöverkets föreskrifter omfattas av krav på medicinsk kontroll.

20 för arbetsmiljö 19 (23) 4. Arbete där de som arbetar exponeras för joniserande strålning och för vilket kontrollerat område eller skyddat område ska inrättas enligt Statens strålskyddsinstituts föreskrifter (SSI FS 1998:3) om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning. 5. Arbete i närheten av högspänningsledningar. 6. Arbete som medför drunkningsrisk. 7. Arbete i brunnar och tunnlar samt anläggningsarbete under jord. 8. Arbete som utförs under vatten med dykarutrustning. 9. Arbete som utförs i kassun under förhöjt lufttryck. 10. Arbete vid vilket sprängämnen används. 11. Arbete vid vilket lansering, montering och nedmontering av tunga byggelement eller tunga formbyggnadselement ingår. 12. Arbete på plats eller område med passerande fordonstrafik. 13. Rivning av bärande konstruktioner eller hälsofarliga material eller ämnen. Eftersom alla byggarbetsplatser till sin natur är föränderliga, så måste arbetsmiljöplanerna uppdateras regelbundet, eftersom nya risker och farliga arbetsmoment uppstår vartefter arbetsplatsen förändras och gamla risker är passerade. 5.3 Krav på förhandsanmälan till Arbetsmiljöverket Enligt AFS 1999:3 7 ska den som låter utföra ett byggnads- eller anläggningsarbete ska, innan arbetena påbörjas, lämna en förhandsanmälan till Arbetsmiljöverket då det gäller byggarbetsplatser: på vilka arbetet beräknas pågå under längre tid än 30 arbetsdagar och där mer än 20 personer vid något tillfälle sysselsätts samtidigt eller på vilka det totala antalet persondagar beräknas överstiga 500. Förhandsanmälan ska innehålla uppgifter enligt bilaga 1. Ett exemplar av förhandsanmälan ska finnas uppsatt väl synligt på byggarbetsplatsen och, om det behövs, uppdateras regelbundet. Den som låter utföra byggnads- eller anläggningsarbetet ansvarar för att så sker. Byggherren ska, utom vid mindre arbeten, lämna förhandsanmälan till Arbetsmiljöverket innan arbetet påbörjas (i första hand till Arbetsmiljöverkets distrikt i det län där byggarbetsplatsen finns), se 7 i föreskrifterna AFS 1999:3 Byggnads- och anläggningsarbete. Byggherren ska se till att kopia av anmälan anslås på byggarbetsplatsen och att denna hålls uppdaterad. De uppgifter som anmälan skall innehålla finns angivna AFS 1999:3 Byggnadsoch anläggningsarbete. Använd blankett som finns på Samordning av arbetsmiljö mellan hyresgäster, entreprenör, m.fl. under produktionsskedet Byggherren (byggarbetsmiljösamordnaren) är ansvarig för samordning av åtgärder till skydd mot ohälsa och olycksfall.

21 för arbetsmiljö 20 (23) I vissa fall är det svårt att tydligt avgränsa och avspärra ett arbetsområde vilket kan medföra att fler än de som normalt sett bedriver byggnadsarbeten upprätthåller sig inom arbetsområdet, detta kan gälla under pågående drift i en entré, butik, korridor etc. Där är det viktigt att man tillsammans organiserar ett säkerhetsarbete. Entreprenörer och hyresgäster skall ta del av Arbetsmiljöplanen med tillhörande bilagor om Arbetsmiljöregler. Respektive arbetsmiljöansvarig svarar för vidare information inom företaget. Instruktion om arbetets säkra utförande skall lämnas till arbetstagarna i tillräcklig omfattning. Information och instruktioner skall vara begripliga för de arbetstagare de riktas till. En plats eller ett område där byggnads- eller anläggningsarbete utförs skall avgränsas på väl synligt och lätt identifierbart sätt. Runt en byggarbetsplats och i dess omedelbara närhet skall det finnas skyltar på lämpliga platser. Alla som är verksamma på det gemensamma arbetsstället skall följa de ordnings- och skyddsregler som den samordningsansvarige utfärdar och delta i det gemensamma arbetsmiljöarbetet. De som driver verksamhet på det gemensamma arbetsstället skall medverka till att god ordning råder och att byggarbetsplatsen inte onödigtvis belamras med material, redskap, emballage, avfall och liknande. 5.5 Krav på byggarbetsmiljösamordnare Byggarbetsmiljösamordnare för planering och projektering ska samordna projekteringen med avseende på arbetsmiljön och se till att arbetsmiljöplan och dokumentation upprättas. Byggarbetsmiljösamordnare för utförandet av byggnads- och anläggningsarbetet ska samordna arbetena ur arbetsmiljösynpunkt, anpassa arbetsmiljöplanen till hur arbetena verkligen utförs, kontrollera att arbetena utförs på ett ur arbetsmiljösynpunkt korrekt sätt och att arbetsmiljöplanen följs. Byggarbetsmiljösamordnare ska ha den utbildning, kompetens och erfarenhet som behövs för att kunna utföra sina arbetsuppgifter. Grundläggande arbetsmiljökunskap och goda kunskaper om innehållet i arbetsmiljölagen, arbetsmiljöförordningen och vissa uppräknade föreskrifter är exempel på vad som kan behövas enligt de allmänna råden till 6 i föreskrifterna Byggnads- och anläggningsarbete. Bland föreskrifterna är de om byggnads- och anläggningsarbete centrala. Krav på utbildning av byggarbetsmiljösamordnare träder i kraft den 1 januari 2011.

22 för arbetsmiljö 21 (23) Kunskaps- och erfarenhetskrav finns på Arbetsmiljöverkets hemsida. 5.6 Krav på entreprenörer I de flesta fall kommer byggherren utse en av entreprenörerna på byggarbetsplatsen till byggarbetsmiljösamordnare för utförande av byggnadsoch anläggningsarbete, BAS U. Nedanstående krav finns på alla entreprenörer verksamma på byggarbetsplatsen: Entreprenören skall ha en person som ansvarar för arbetsmiljön i projektet/uppdraget. Entreprenören skall lämna underlag till byggarbetsmiljösamordnaren för upprättande av arbetsmiljöplan Arbetsmiljöbibliotek (AML, AMF och AFS) skall finnas hos respektive entreprenör. Gemensamma arbetsmiljöregler för byggarbetsplatsen upprättas av byggarbetsmiljösamordnaren, och skall delges samtliga berörda. Respektive entreprenör följer upp att gemensamma regler är kända och följs på arbetsplatsen. Det åligger respektive entreprenör att ordna skyddsronder och att i förekommande fall delta i gemensamma skyddsronder Entreprenörerna skall vid alla interna planeringsmöten och arbetsberedningar som berör produktionen behandla arbetsmiljöfrågor. Resultatet från mötena skall delges byggarbetsmiljösamordnaren.

23 för arbetsmiljö 22 (23) 6 Om något händer! Utrymning Alla arbetsplatser ska kunna utrymmas i händelse av fara, t.ex. brand. Alla ska snabbt och säkert kunna nå säkert område. Särskilt anordnade utrymningsvägar samt återsamlingsplatser ska vara markerade med skyltar. Dörrar för utrymning ska lätt och omedelbart kunna öppnas utåt i utrymningsriktningen. Första hjälpen Första hjälpen ska kunna ges. Personal som är utbildad att ge första hjälpen ska alltid kunna tillkallas. Utrymmen och utrustning för första hjälpen ska vara utmärkta med skyltar. Det ska även finnas anslag med telefonnummer till ambulans och räddningstjänst samt adress och om det behövs färdbeskrivning. Bestämmelser om första hjälpen finns även i AFS 1999:7 Första hjälpen och krisstöd. Brand Brandredskap ska finnas och vara lättåtkomliga. Platserna där de finns ska märkas ut med skyltar. Om det behövs ska även branddetektorer och alarmsystem finnas. De kan behövas t.ex. där brandfarliga ämnen används, där utrymningsvägarna är långa eller där ett stort antal personer uppehåller sig samtidigt. Lämpliga övningar ska genomföras regelbundet. Nödbelysning Nödbelysning av tillräcklig styrka ska finnas där särskilda risker uppstår vid strömavbrott. Om ljuset plötsligt slocknar där arbete med t.ex. byggsåg eller uppförande av byggnadsställning pågår kan svåra olyckor inträffa om inte nödbelysning finns.

- Handbok - Arbetsmiljö i byggprojekt

- Handbok - Arbetsmiljö i byggprojekt Arbetsmiljö i byggprojekt 1 (20) - Handbok - Arbetsmiljö i byggprojekt Arbetsmiljö i byggprojekt 2 (20) Om Diligentia och denna handbok Diligentia är ett dotterbolag till Skandia Liv och har uppgiften

Läs mer

Skandia Fastigheters. handbok för arbetsmiljö. För planering, projektering, uppförande, brukande och driftande av anläggningen.

Skandia Fastigheters. handbok för arbetsmiljö. För planering, projektering, uppförande, brukande och driftande av anläggningen. Skandia Fastigheters handbok för arbetsmiljö För planering, projektering, uppförande, brukande och driftande av anläggningen. ORG.NR. 556467-1641 Om Skandia Fastighter och denna handbok Skandia Fastigheter

Läs mer

Ansvar för vissa andra skyddsansvariga under planeringen och projekteringen

Ansvar för vissa andra skyddsansvariga under planeringen och projekteringen Ansvar för vissa andra skyddsansvariga under planeringen och projekteringen 10 Även de som medverkar vid planeringen och projekteringen ska, inom ramen för sina uppdrag, i tillämpliga delar följa det som

Läs mer

Arbetsmiljörutiner i byggprojekt

Arbetsmiljörutiner i byggprojekt www.byggledarskap.se Arbetsmiljörutiner i byggprojekt 1(5) Arbetsmiljörutiner i byggprojekt Arbetsmiljöarbetet i ett byggprojekt styrs via lagstiftning och de arbetsmiljöregler som tas fram av Arbetsmiljöverket.

Läs mer

AFS 2008:16. och dessa föreskrifter.

AFS 2008:16. och dessa föreskrifter. 5 a Den som låter utföra ett byggnads- eller anläggningsarbete ska under varje skede av planeringen och projekteringen se till att arbetsmiljön under byggskedet särskilt uppmärksammas i följande avseenden.

Läs mer

Vem är ansvarig för vad inom bygg- och anläggning?

Vem är ansvarig för vad inom bygg- och anläggning? Vem är ansvarig för vad inom bygg- och anläggning? Den här broschyren vänder sig till dig som har ett arbetsmiljöansvar inom bygg- och anläggning. Här kan du läsa om vad som behöver göras under olika skeden

Läs mer

Nya regler för bättre arbets miljö i byggbranschen

Nya regler för bättre arbets miljö i byggbranschen Nya regler för bättre arbets miljö i byggbranschen Den 1 januari 2009 började ändringar i föreskrifterna om byggnads- och anläggningsarbete (1999:3) att gälla. Tillsammans med ändringar i tredje kapitlet

Läs mer

BAS-P, BAS-U Ansvar och roller. Morgan Näslund

BAS-P, BAS-U Ansvar och roller. Morgan Näslund BAS-P, BAS-U Ansvar och roller Morgan Näslund Vilka regler finns det som reglerar arbetsmiljön? Arbetsmiljölagen Beslutas av riksdagen Arbetsmiljöförordningen meddelas av regeringen Arbetsmiljöföreskrifter

Läs mer

Väg 229 bytespunkt Norra Sköndal

Väg 229 bytespunkt Norra Sköndal PM BAS-P Objektnamn: Väg 229 bytespunkt Norra Sköndal Objektnummer: 107 587 Produkt: Vägplan Datum: 2013-08-23 Sida 1 av 8 1. Syfte Enligt arbetsmiljöverkets föreskrift Byggnads- och anläggningsarbete

Läs mer

Arbetsmiljöfrågor i byggskedet och i det framtida brukandet av objektet beaktas i planeringen och projekteringen.

Arbetsmiljöfrågor i byggskedet och i det framtida brukandet av objektet beaktas i planeringen och projekteringen. Byggherren ansvarar för att: (se 3 kap. 6 AML) Arbetsmiljöfrågor i byggskedet och i det framtida brukandet av objektet beaktas i planeringen och projekteringen. En byggarbetsmiljösamordnare för planering

Läs mer

Gatukontorsdagar 2012 - Forum för stadsmiljö Nya regler om Byggarbetsmiljösamordning

Gatukontorsdagar 2012 - Forum för stadsmiljö Nya regler om Byggarbetsmiljösamordning 1 Gatukontorsdagar 2012 - Forum för stadsmiljö Nya regler om Byggarbetsmiljösamordning Janke Wikholm 2 Byggplatsdirektivet Utdrag ur inledningen av rådets direktiv 92/57 EEG På tillfälliga och rörliga

Läs mer

-upprätta arbetsmiljöplaner

-upprätta arbetsmiljöplaner -upprätta arbetsmiljöplaner Vad är en arbetsmiljöplan? Varför måste den finnas? Vad ska ingå i en arbetsmiljöplan Vad är en arbetsberedning Vad är Bas-P och Bas U? Hur är lagen? Är straffet fängelse? Vad

Läs mer

Arbetsmiljöansvaret vid villabyggen

Arbetsmiljöansvaret vid villabyggen Arbetsmiljöansvaret vid villabyggen Dags att bygga eller renovera villa? Du eller den som har hand om ditt bygge har ett ansvar för arbetsmiljön! När en villa eller något annat ska byggas, byggas om, renoveras

Läs mer

Riktlinje Arbetsmiljö vid byggnads- och anläggningsarbeten

Riktlinje Arbetsmiljö vid byggnads- och anläggningsarbeten Riktlinje Arbetsmiljö vid byggnads- och anläggningsarbeten Upprättad av: Jan Söderström Ansvarig: Jan Söderström Datum: 2018-03-28 Revidering: [Revideringsbeteckning] Revideringsdatum: [Revideringsdatum]

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i arbetsmiljölagen (1977:1160); SFS 2008:934 Utkom från trycket den 2 december 2008 utfärdad den 20 november 2008. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga

Läs mer

Förebygg före och under byggande. Ansvar under projektering och byggande för byggherrar, projektörer, byggarbetsmiljösamordnare och entreprenörer.

Förebygg före och under byggande. Ansvar under projektering och byggande för byggherrar, projektörer, byggarbetsmiljösamordnare och entreprenörer. Förebygg före och under byggande Ansvar under projektering och byggande för byggherrar, projektörer, byggarbetsmiljösamordnare och entreprenörer. 1 Medvetna val gör rätt från början! Vid projekteringen

Läs mer

Riktlinje arbetsmiljö vid byggnadsoch anläggningsarbeten

Riktlinje arbetsmiljö vid byggnadsoch anläggningsarbeten vid byggnadsoch anläggningsarbeten Skapad: 2002-12-05 Senast ändrad: 2015-06-30 R 16 Claes Magnusson Kerstin Paulson Karin Sjöndin 2002-12-05 2015-06-30 2015-06-30 2(16) INNEHÅLL 1 Inledning... 3 1.1 Riktlinje

Läs mer

Ändringar i AML 3 kap

Ändringar i AML 3 kap Ändringar i AML 3 kap med följdändringar d i AFS 1999:3 Ikraft sedan 1 jan 2009 1 Kritik från EU-kommissionen Formell underrättelse från europeiska kommissionen april 2006 - Regeringens tilläggsdirektiv

Läs mer

Arbetsmiljö- Arbetsmiljöförordningen. Arbetsmiljöverket. fastställer grundläggande regler. ger. rätt att ge ut föreskrifter

Arbetsmiljö- Arbetsmiljöförordningen. Arbetsmiljöverket. fastställer grundläggande regler. ger. rätt att ge ut föreskrifter Arbetsmiljö- lagen fastställer grundläggande regler Arbetsmiljöförordningen ger Arbetsmiljöverket rätt att ge ut föreskrifter 1 Lagens syfte Förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet Även i övrigt uppnå

Läs mer

ARBETSMILJÖANSVAR I ENTREPRENÖRSFÖRHÅLLANDEN REGIONTRÄFFARNA VÅREN 2014

ARBETSMILJÖANSVAR I ENTREPRENÖRSFÖRHÅLLANDEN REGIONTRÄFFARNA VÅREN 2014 ARBETSMILJÖANSVAR I ENTREPRENÖRSFÖRHÅLLANDEN REGIONTRÄFFARNA VÅREN 2014 Ansvar enligt Arbetsmiljölagen - Arbetsgivarens huvudansvar - Arbetstagarens ansvar - Rådighetsansvar och ansvar för inhyrda - Samordningsansvar

Läs mer

Grundläggande bestämmelser i arbetsmiljölagen

Grundläggande bestämmelser i arbetsmiljölagen Uppdragstagare Den som enligt 3 kap. 7 c arbetsmiljölagen har i uppdrag att bära det ansvar beträffande arbetsmiljön som vilar på den som låter utföra ett byggnads- eller anläggningsarbete. Grundläggande

Läs mer

Arbetsmiljöplan. Version Datum Framtagen av Namn. Kopia till byggherren Datum Överlämnad av Mottagen av. Projektets namn : Märkning : Adress :

Arbetsmiljöplan. Version Datum Framtagen av Namn. Kopia till byggherren Datum Överlämnad av Mottagen av. Projektets namn : Märkning : Adress : Arbetsmiljöplan Version Datum Framtagen av Namn Kopia till byggherren Datum Överlämnad av Mottagen av Projektets namn : Märkning : Adress : Arbetsområde : Entreprenadtid : Start : Slut : Byggarbetets miljösamordnare

Läs mer

Arbetsmiljöplan vid byggnadsarbete

Arbetsmiljöplan vid byggnadsarbete Arbetsmiljöplan vid byggnadsarbete Den som planerar att utföra byggnads- eller anläggningsarbete ska, innan arbetet startar, upprätta en arbetsmiljöplan enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 1999:3

Läs mer

Riktlinje arbetsmiljö vid byggnads- och anläggningsarbeten. Skapad: Senast ändrad:

Riktlinje arbetsmiljö vid byggnads- och anläggningsarbeten. Skapad: Senast ändrad: vid byggnads- och anläggningsarbeten Skapad: 2002-12-05 Senast ändrad: 2018-03-29 sid 2 av 17 Innehållsförteckning Arbetsmiljö... 3 1. Inledning... 3 1.1. Riktlinje arbetsmiljö... 3 2. Gällande lagar och

Läs mer

Arbetsmiljö. Med fokus på BAS-P BAS-U. Jonas Wahlbom, Gärde Wesslau advokatbyrå

Arbetsmiljö. Med fokus på BAS-P BAS-U. Jonas Wahlbom, Gärde Wesslau advokatbyrå Arbetsmiljö Med fokus på BAS-P BAS-U Jonas Wahlbom, Gärde Wesslau advokatbyrå Dagens upplägg - Arbetsmiljörättsligt regelverk - Övergripande genomgång - Bygg- och anläggningsentreprenader - Arbetsmiljö

Läs mer

Arbetsmiljöplan. Uppgifter i denna AMP gäller för projekttiden. Denna arbetsmiljöplan upprättades

Arbetsmiljöplan. Uppgifter i denna AMP gäller för projekttiden. Denna arbetsmiljöplan upprättades Projektnamn Arbetsmiljöplan Uppgifter i denna AMP gäller för projekttiden Besöksadress till byggplatsen Byggherrens namn Byggherrens telefonnummer ev. uppdragstagares namn Uppdragstagarens telefonnummer

Läs mer

Samordningsansvar och Byggarbetsmiljösamordning

Samordningsansvar och Byggarbetsmiljösamordning Samordningsansvar och Byggarbetsmiljösamordning 2014-06-18 1/5 Innehåll Syfte/bakgrund... 3 Omfattning... 3 Ansvar och Genomförande... 3 Renodlad BAS med sjävständig entreprenör... 3 Renodlad BAS med egen

Läs mer

Utrymme för vård och omsorgsarbete

Utrymme för vård och omsorgsarbete Utrymme för vård och omsorgsarbete Arbetsutrymme Arbetsutrymme Utrymme som behövs för hjälpmedel. Utrymme som behövs för hjälpmedel. DET ÄR VIKTIGT att det finns tillräckligt med plats för vårdarbete.

Läs mer

Samordningsansvaret för arbetsmiljön

Samordningsansvaret för arbetsmiljön Samordningsansvaret för arbetsmiljön Samordningsansvaret för arbetsmiljön När två eller flera företag eller andra arbetsgivare samtidigt arbetar på samma arbetsställe ska de samarbeta för att ordna säkra

Läs mer

Marksanering om hälsa och säkerhet vid arbete i förorenade områden. Anneli Liljemark Liljemark Consulting

Marksanering om hälsa och säkerhet vid arbete i förorenade områden. Anneli Liljemark Liljemark Consulting Marksanering om hälsa och säkerhet vid arbete i förorenade områden Anneli Liljemark Liljemark Consulting Syfte Varför finns handboken? Informera om: Gällande regler Risker Hur riskerna kan förebyggas genom:

Läs mer

Examination. Tentamen (6 hp) Projekt (1.5 hp) Projekt. Föreläsning Teori Tenta. Seminarium Teori. 10 december 2014.

Examination. Tentamen (6 hp) Projekt (1.5 hp) Projekt. Föreläsning Teori Tenta. Seminarium Teori. 10 december 2014. Examination Tentamen (6 hp) Projekt (1.5 hp) Projekt Föreläsning Teori Tenta Seminarium Teori Sara Bäckström 2 -upprätta arbetsmiljöplaner Vad är en arbetsmiljöplan? Varför måste den finnas? Vad ska ingå

Läs mer

Samordningsansvaret för arbetsmiljön

Samordningsansvaret för arbetsmiljön Samordningsansvaret för arbetsmiljön Samordningsansvaret för arbetsmiljön När två eller flera företag eller andra arbetsgivare samtidigt arbetar på samma arbetsställe ska de samarbeta för att ordna säkra

Läs mer

Samordningsansvaret för arbetsmiljön

Samordningsansvaret för arbetsmiljön Samordningsansvaret för arbetsmiljön Samordningsansvaret för arbetsmiljön När två eller flera företag eller andra arbetsgivare samtidigt arbetar på samma arbetsställe ska de samarbeta för att ordna säkra

Läs mer

Arbetsmiljön är viktiga frågor vid avfallshantering

Arbetsmiljön är viktiga frågor vid avfallshantering Arbetsmiljön är viktiga frågor vid avfallshantering Viveca Wiberg Handläggare ergonomi 2014-02-26 Arbetsmiljöverkets uppdrag Tillsyn över arbetsmiljölagen (AML), arbetstidslagen (ATL) och våra föreskrifter

Läs mer

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas Vem är ansvarig för arbetsmiljön? 1 Med arbetsmiljö menas fysiska psykologiska sociala förhållanden på arbetsplatsen Vi kommer att fokusera på de fysiska arbetsmiljöriskerna och hur de åtgärdas. 2 1 Lagstiftning

Läs mer

Vem är ansvarig för arbetsmiljön?

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Vem är ansvarig för arbetsmiljön? 1 Med arbetsmiljö menas fysiska psykologiska sociala förhållanden på arbetsplatsen Vi kommer att fokusera på de fysiska arbetsmiljöriskerna och hur de åtgärdas. 2 Viktigt

Läs mer

Arbetsmiljö uppgifter

Arbetsmiljö uppgifter Arbetsmiljö uppgifter Arbeten som utförs på byggarbetsplatser är ofta riskfyllda. Enligt lag måste det upprättas en arbetsmiljöplan (AMP) (8 kap 2 AML med hänvisningar, 36 kap 7-10 a BrB, 8, 12, 12 a,

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Sammanfattning Abstract Förord Innehållsförteckning 1. INLEDNING 1.1 Bakgrund 1.2 problemformulering 1.3 Syfte och mål 1.4 avgränsningar 2 Metod 2.1 Forskningstyp 2.2 Litteraturstudie 2.3 Datainsamling

Läs mer

Jan Kling IVsk. Bättre arbetsmiljö Säkrare arbetsplatser

Jan Kling IVsk. Bättre arbetsmiljö Säkrare arbetsplatser Jan Kling IVsk Bättre arbetsmiljö Säkrare arbetsplatser Ordnings- och skyddsregler Nödutgång Återsamlingsplats 2 2013-03-14 FiA dagen 12 mars 2013 Branschgemensamt samarbete för god arbetsmiljö och säkrare

Läs mer

ARBETSMILJÖ- LAGEN ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ARBETSMILJÖ- VERKET. fastställer grundläggande regler. ger. rätt att ge ut föreskrifter

ARBETSMILJÖ- LAGEN ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ARBETSMILJÖ- VERKET. fastställer grundläggande regler. ger. rätt att ge ut föreskrifter ARBETSMILJÖ- LAGEN fastställer grundläggande regler ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ger ARBETSMILJÖ- VERKET rätt att ge ut föreskrifter 1 LAGENS SYFTE Förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet Även i övrigt

Läs mer

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas Vem är ansvarig för arbetsmiljön? 1 Med arbetsmiljö menas fysiska psykologiska sociala förhållanden på arbetsplatsen Vi kommer att fokusera på de fysiska arbetsmiljöriskerna och hur de åtgärdas. 2 1 Lagstiftning

Läs mer

Bilaga. Arbetsmiljö ROLLBESKRIVNINGAR. Fastighetsförvaltningens projekteringsanvisningar

Bilaga. Arbetsmiljö ROLLBESKRIVNINGAR. Fastighetsförvaltningens projekteringsanvisningar Bilaga Arbetsmiljö ROLLBESKRIVNINGAR Fastighetsförvaltningens projekteringsanvisningar 1 Bilaga: Arbetsmiljö, Rollbeskrivningar December 2018 Detta dokument ingår som bilaga till fastighetsförvaltningens

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för

Läs mer

Arbetsmiljö och ansvar. Anna Varg

Arbetsmiljö och ansvar. Anna Varg Arbetsmiljö och ansvar Anna Varg Arbetsmiljöverket 11-11-16 1 Arbetsmiljöverkets uppdrag Tillsyn över bl a arbetsmiljölagen (AML), arbetstidslagen (ATL) och våra föreskrifter Utfärda föreskrifter med stöd

Läs mer

Sigtuna kommun Drift och underhåll Offentlig belysning 2012. Förfrågningsunderlag 2011-10-28 Utkast till arbetsmiljöplan

Sigtuna kommun Drift och underhåll Offentlig belysning 2012. Förfrågningsunderlag 2011-10-28 Utkast till arbetsmiljöplan Sigtuna kommun Drift och underhåll Offentlig belysning 2012 Förfrågningsunderlag 2011-10-28 Utkast till arbetsmiljöplan 2 (11) Innehållsförteckning REVISIONSHISTORIK 3 UPPGIFTER OM PROJEKTNAMN 4 ADRESS

Läs mer

Kunskapsmål. Byggbranschen arbetsmiljö. Arbetsmiljö på byggarbetsplatsen. Arbetsolyckor 2010 2012, avvikelser

Kunskapsmål. Byggbranschen arbetsmiljö. Arbetsmiljö på byggarbetsplatsen. Arbetsolyckor 2010 2012, avvikelser Arbetsmiljö på byggarbetsplatsen Kunskapsmål Efter föreläsningen skall ni: Veta om Arbetsmiljölagen (AML) Förstå rollen av alla aktörer på byggarbetsplatsen Förstå hur arbetsmiljön påverkar arbetet på

Läs mer

Mariebergs Förskola Futurum Fastigheter AB. Uppgifter i denna AMP gäller för projekttiden. Futurum Fastigheter AB 019-767 91 00

Mariebergs Förskola Futurum Fastigheter AB. Uppgifter i denna AMP gäller för projekttiden. Futurum Fastigheter AB 019-767 91 00 Arbetsmiljöplan ByggDialog Projektnamn Uppgifter i denna AMP gäller för projekttiden Mariebergs Förskola 2015-09-10-2016-08-31 Besöksadress till byggplatsen Drottning Kristinas Väg 4 Byggherrens namn Byggherrens

Läs mer

ARBETSMILJÖLAGEN. Lag och föreskrifter. Arbetsmiljöverket 2013-12-17. Lilliehorn konsult AB. Lilliehorn konsult AB

ARBETSMILJÖLAGEN. Lag och föreskrifter. Arbetsmiljöverket 2013-12-17. Lilliehorn konsult AB. Lilliehorn konsult AB ARBETSMILJÖLAGEN 1 Lag och föreskrifter Grundläggande bestämmelser, finns i AML (Arbetsmiljölagen, 1997: 1160) Ramlag Mera detaljerade bestämmelser finns i de föreskrifter som AV (Arbetsmiljöverket) utfärdar

Läs mer

TEKNISK RIKTLINJE TR utg 1

TEKNISK RIKTLINJE TR utg 1 SvK4005, v4.0, 2016-04-27 ENHET, VERKSAMHETSOMRÅDE VÅR BETECKNING HM TR 13-02-02 DATUM SAMRÅD 2016-09-13 N, A, F, S, K, H TEKNISK RIKTLINJE UTGÅVA 1 TD FASTSTÄLLD Arbetsmiljökrav Totalentreprenad Uppdragstagare

Läs mer

Arbetsmiljöplan - Projektnamn. Uppgifter i denna AMP gäller för projekttiden. Denna arbetsmiljöplan upprättades

Arbetsmiljöplan - Projektnamn. Uppgifter i denna AMP gäller för projekttiden. Denna arbetsmiljöplan upprättades Arbetsmiljöplan Projektnamn Hästholmen Ödeshögs kommun Dikesutbyggnad m m Besöksadress till byggplatsen Hästholmen Byggherrens namn Arbetsmiljöplan - Projektnamn Uppgifter i denna AMP gäller för projekttiden

Läs mer

07.4 Arbetsmiljöplan, 2012-06-29 Hippgärdan 6:9, Arvidsjaur. Ombyggnation för Polisen. Uppgifter i denna AMP gäller för projekttiden

07.4 Arbetsmiljöplan, 2012-06-29 Hippgärdan 6:9, Arvidsjaur. Ombyggnation för Polisen. Uppgifter i denna AMP gäller för projekttiden 07.4 Arbetsmiljöplan Projektnamn Hippgärdan 6:9, Arvidsjaur Ombyggnation för Polisen Besöksadress till byggplatsen Östra Kyrkogatan 1, Arvidsjaur. Byggherrens namn Uppgifter i denna AMP gäller för projekttiden

Läs mer

Arbetsmiljöplan för Byggarbetsplats

Arbetsmiljöplan för Byggarbetsplats BERTECO Datum: Arbetsmiljöplan för Byggarbetsplats Arbetet på byggarbetsplatsen skall planeras och genomföras så att risker för ohälsa, skada och olyckor minimeras. Alla som arbetar på arbetsplatsen skall

Läs mer

Arbetsmiljökrav - Totalentreprenad

Arbetsmiljökrav - Totalentreprenad SVENSKA KRAFTNÄT ENHET, VERKSAMHETSOMRÅDE GSH VAR BETECKNING TR.13-02-02 DATUM 2019-04-30 Jhi/KlÄxlL. GF, GI, GS,m, NL, NP, NS, NT, SD, SK TEKNISK RIKTLINJE UTGÅVA 2 FASTSTÄLLD Arbetsmiljökrav - Totalentreprenad

Läs mer

Arbetsmiljöplan för Specialistmålarna i Linköping AB

Arbetsmiljöplan för Specialistmålarna i Linköping AB Arbetsmiljöplan för Specialistmålarna i Linköping AB Generella regler för verksamheten på byggarbetsplatsen Konkreta ordningsregler för arbetet på byggarbetsplatsen De generella reglerna för Specialistmålarna

Läs mer

Falkenberg Energi AB SPETTET 3, FALKENBERGS KOMMUN. Påbyggnad för personaldel. Arbetsmiljöplan FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG

Falkenberg Energi AB SPETTET 3, FALKENBERGS KOMMUN. Påbyggnad för personaldel. Arbetsmiljöplan FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG Falkenberg Energi AB SPETTET 3, FALKENBERGS KOMMUN Påbyggnad för personaldel Arbetsmiljöplan FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG FALKENBERG 2014-10-20 SF BYGGKONSULT FALKENERAREVÄGEN 42 311 36 FALKENBERG Innehållsförteckning

Läs mer

Projekt, kommun Arbetsmiljo plan

Projekt, kommun Arbetsmiljo plan Projekt, kommun Arbetsmiljo plan Detta är en bruttolista. Ta bort det som inte är relevant för det specifika projektet. Information om föreskrifter, anvisningar m.m. finns på AMP-Guidens hjälpsidor (www.ampguiden.net).

Läs mer

Renare mark

Renare mark Renare mark 2012-05-08 Lars Blomgren Projektledare Hifab 010-476 60 91 Arbetsmiljö Vid utförande av efterbehandlingsåtgärder Målsättning/vision Samhällsbyggare Förändrar det hälso- och riskbedömningen

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar

Läs mer

IDAG. Handläggande under byggtid Besiktning Repetition. 15 januari 2015 Sara Bäckström 2

IDAG. Handläggande under byggtid Besiktning Repetition. 15 januari 2015 Sara Bäckström 2 IDAG Handläggande under byggtid Besiktning Repetition 15 januari 2015 Sara Bäckström 2 Byggherrens handläggning under byggtid Viktigt med kommunikation!!! God projektstyrning Effektiv organisation-beror

Läs mer

Radhlinah Aulin Byggproduktion, LTH 2011-04-08

Radhlinah Aulin Byggproduktion, LTH 2011-04-08 Radhlinah Aulin Byggproduktion, LTH 2011-04-08 Vem är byggherre? Byggherre är den som för egen räkning utför eller låter utföra byggnads-, rivnings- eller markarbeten, som t ex husbyggen och infrastrukturprojekt.

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Byggherreansvar och sanktionsavgifter 20 1 Byggherren ansvarar för att: (se 3 kap. 6 AML) Arbetsmiljöfrågor i byggskedet och i det framtida brukandet av objektet

Läs mer

vem har arbetsmiljöansvaret?

vem har arbetsmiljöansvaret? vem har arbetsmiljöansvaret? Både uthyraren o Arbetstagare som hyrs ut har en speciell situation genom att arbetsgivaren har svårt att påverka arbetsmiljön hos inhyraren. Det är viktigt att såväl uthyraren

Läs mer

TILLSYNSSERIEN. Vägledning för tillsynen över byggherrens och byggarbetsmiljösamordnares

TILLSYNSSERIEN. Vägledning för tillsynen över byggherrens och byggarbetsmiljösamordnares TILLSYNSSERIEN 3/2009 Vägledning för tillsynen över byggherrens och byggarbetsmiljösamordnares arbetsmiljöansvar vid planering och projektering samt vid utförande av byggnads- och anläggningsarbete Beslutad

Läs mer

Arbetsmiljöplan - Projektnamn. Uppgifter i denna AMP gäller för projekttiden. Denna arbetsmiljöplan upprättades

Arbetsmiljöplan - Projektnamn. Uppgifter i denna AMP gäller för projekttiden. Denna arbetsmiljöplan upprättades Arbetsmiljöplan Projektnamn Gymnasiesärskolan, Bromangymnasiet Hudiksvall Besöksadress till byggplatsen Gymnasievägen 4A, Hudiksvall Byggherrens namn Hudiksvalls kommun, Tekniska förvaltningen, Fasighetsavdelningen

Läs mer

BAS P och BAS U. Byggarbetsmiljösamordnare. Bygger din kompetens

BAS P och BAS U. Byggarbetsmiljösamordnare. Bygger din kompetens BAS P och BAS U Byggarbetsmiljösamordnare Bygger din kompetens Byggarbetsmiljösamordnare BAS P OCH BAS U Du lär dig vad som krävs av beställare, byggarbetsmiljöansvariga, byggherrar och BAS enligt Arbetsmiljöverkets

Läs mer

Byggnads- och anläggningsarbete

Byggnads- och anläggningsarbete Byggnads- och anläggningsarbete Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 1999:3) om byggnads- och anläggningsarbete Arbetsmiljöverkets författningssamling

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet Ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete leder till god arbetsmiljö som gynnar alla.

Läs mer

Arbetsmiljöavtal Infranord 2012

Arbetsmiljöavtal Infranord 2012 AVTAL Arbetsmiljöavtal Infranord 2012 1 Avtalets omfattning Avtalet omfattar de enheter inom Infranord som utgör Infranord Sverige. 2 Inledning Arbetsmiljöarbetet ska utgå från en helhetssyn där fysiska,

Läs mer

Säkrare bygg- och anläggningsarbete

Säkrare bygg- och anläggningsarbete Säkrare bygg- och anläggningsarbete Olyckor och arbetssjukdomar är ungefär dubbelt så vanliga bland byggnadsarbetare som hos den genomsnittlige arbetstagaren. Några av de vanligaste orsakerna är fall till

Läs mer

07.2 Underlag arbetsmiljöplan

07.2 Underlag arbetsmiljöplan 07.2 Underlag arbetsmiljöplan Projektnamn Installation boendesprinkler Turistbyrån och Norra skolan, Östersund Besöksadress till byggplatsen Turistbyrån: Rådhusgatan 44, Östersund Norra skolan: Residensgränd

Läs mer

Guide för en bättre arbetsmiljö

Guide för en bättre arbetsmiljö Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel

Läs mer

Guide för en bättre arbetsmiljö

Guide för en bättre arbetsmiljö Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel

Läs mer

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Ett vägledningsdokument till Arbetsmiljöverkets mallverktyg Startpaket SAM, som bygger på föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete,

Läs mer

arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö

arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö Arbetsgivaren och de anställda ska samarbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det är fastslaget i arbetsmiljölagen. Arbetsgivaren

Läs mer

Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöarbetet

Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöarbetet Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöarbetet Med uppgiftsfördelning av arbetsmiljöarbetet menas att fördela arbetsmiljöuppgifter från arbetsgivarens högsta nivå och neråt i organisationen. Politikerna i Barn-

Läs mer

Utbildning i bättre arbetsmiljö (BAM) 2016

Utbildning i bättre arbetsmiljö (BAM) 2016 Utbildning i bättre arbetsmiljö (BAM) 2016 Dag 1, 160425 kl. 09:00 12:00 Regler inom arbetsmiljöområdet en översikt Ansvar, roller och samverkan i arbetsmiljöarbetet Grunderna i systematiskt arbetsmiljöarbete

Läs mer

Miljösanering Fagervik. Historik

Miljösanering Fagervik. Historik 1 Miljösanering Fagervik 1881-1910 1905-? 1912-1967 1959-1974 2002-2006 2008-2012 Historik Sågverk Träkolning i ugnar och milor träkol, terpentin och tjära Sulfitmassafabrik (Wifstavarf AB/SCA) kisaska

Läs mer

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö STYRDOKUMENT Sida 1(10) Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö Område 1 Styrning och ledning Fastställd KSAU, 2012-04- 24, 70 Program 1.2 Personalpolitiskt program Giltighetstid Tillsvidare Plan Riktlinje

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2015-09-09 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2015-09-09 1 Håkan Angeldahl Arbetsmiljöinspektör Region Öst, regionkontor Stockholm arbetsmiljoverket@av.se

Läs mer

Kravspecifikation för certifiering av Byggarbetsmiljösamordnare

Kravspecifikation för certifiering av Byggarbetsmiljösamordnare BAS-P för planering och projektering BAS-U för utförandet av ett byggnads- eller anläggningsarbete Detta dokument är framtaget av Samrådsgruppen för certifiering av 1 Bakgrund och syfte med certifieringen

Läs mer

Grunden för säker utrymning

Grunden för säker utrymning Utrymning Grunden för säker utrymning Utformning och storlek på utrymningsvägar Tidig upptäckt av fara t.ex. genom larm som varnar Kunskaper om risker och hur man beter sig Brand och gas kan orsaka svåra

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete CHARLOTTA GOTTSCHALK DIEDEN ARBETSMILJÖRÅDGIVARE, SVERIGES BYGGINDUSTRIER SYD

Systematiskt arbetsmiljöarbete CHARLOTTA GOTTSCHALK DIEDEN ARBETSMILJÖRÅDGIVARE, SVERIGES BYGGINDUSTRIER SYD Systematiskt arbetsmiljöarbete CHARLOTTA GOTTSCHALK DIEDEN ARBETSMILJÖRÅDGIVARE, SVERIGES BYGGINDUSTRIER SYD SVERIGES BYGGINDUSTRIER ARBETAR FÖR SÄKRA ARBETSPLATSER Våra arbetsplatser ska vara säkra, trygga

Läs mer

Arbetsmiljöansvar och straffansvar två helt olika saker

Arbetsmiljöansvar och straffansvar två helt olika saker Arbetsmiljöansvar och straffansvar två helt olika saker SKKF: s Rikskonferens i Stockholm den 27 maj 2013 Arne Alfredsson 1 Kort om Arbetsmiljöverket Statlig myndighet som har regeringens och riksdagens

Läs mer

Välkomna. Arbetsmiljöingenjör/Strålskyddsexpert Annhild Larsson

Välkomna. Arbetsmiljöingenjör/Strålskyddsexpert Annhild Larsson Välkomna Arbetsmiljöingenjör/Strålskyddsexpert Annhild Larsson 031-786 1136 0705-640457 annhild.larsson@gu.se Arbetsmiljö är lokaler, maskiner och utrustning farliga ämnen arbetets organisation arbetsuppgifternas

Läs mer

Ansökan för tillträde till vägtunnelavstängning sid1/3

Ansökan för tillträde till vägtunnelavstängning sid1/3 Ansökan skickas med e-post till: samordning.driftteknik.tk@stockholm.se Ansökan för tillträde till vägtunnelavstängning sid1/3 Ansökan avser Avstängning (ex. TA1 NSA, TA0 HKB) Datum Entreprenör/utförare

Läs mer

Ordnings & Skyddsregler 1

Ordnings & Skyddsregler 1 Ordnings & Skyddsregler 1 För under- och sidoentreprenörer på arbetsställen där Leif Andersson har samordningsansvar 1. Syfte Dessa regler avser att belysa skydds- och ordningsregler som gäller för relationen

Läs mer

Uppgiftsfördelning och kunskaper

Uppgiftsfördelning och kunskaper 5 Det skall finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbetsförhållandena i arbetsgivarens verksamhet skall vara för att ohälsa och olycksfall i arbetet skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö

Läs mer

Ansvar och befogenhet i arbetsmiljön

Ansvar och befogenhet i arbetsmiljön Ansvar och befogenhet i arbetsmiljön 2 Arbetsgivaren ansvarar för arbetsmiljön Det är alltid arbetsgivaren som ansvarar för att arbetstagarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter utan att bli skadade

Läs mer

REGLER FÖR ARBETSMILJÖANSVAR FÖR GEMENSAMMA ARBETSSTÄLLEN

REGLER FÖR ARBETSMILJÖANSVAR FÖR GEMENSAMMA ARBETSSTÄLLEN REGLER Dnr F V 2013/651 REGLER FÖR ARBETSMILJÖANSVAR FÖR GEMENSAMMA ARBETSSTÄLLEN Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion Medarbetarportalen.gu.se/styrdokument Håkan Berg Personalenheten Beslutsdatum

Läs mer

Arbetsmiljöplan Lyckå slottsruin. Lyckå slottsruin Planerad start augusti 2014, avslut oktober 2014. 010-224 02 27

Arbetsmiljöplan Lyckå slottsruin. Lyckå slottsruin Planerad start augusti 2014, avslut oktober 2014. 010-224 02 27 Arbetsmiljöplan Projektnamn Arbetsmiljöplan Lyckå slottsruin Uppgifter i denna AMP gäller för projekttiden Lyckå slottsruin Planerad start augusti 2014, avslut oktober 2014. Besöksadress till byggplatsen

Läs mer

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY 070130 Innehållsförteckning: ARBETSMILJÖPOLICY... 3 1. MÅL FÖR ARBETSMILJÖN... 3 2. EN GOD ARBETSMILJÖ INNEFATTAR:... 3 3. ORGANISATION... 3 3.1 Arbetstagarens ansvar...

Läs mer

Brandsäkerhet under byggtiden- är det ett problem? Brandskyddsföreningen 1. 2010-11-20

Brandsäkerhet under byggtiden- är det ett problem? Brandskyddsföreningen 1. 2010-11-20 Brandsäkerhet under byggtiden- är det ett problem? 1. 2010-11-20 2. 2010-11-20 Trend Byggnadsplats 25 20 15 10 5 0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 3. 2010-11-20 Brandorsaker

Läs mer

BAS P och BAS U. Byggarbetsmiljösamordnare. Bygger din kompetens

BAS P och BAS U. Byggarbetsmiljösamordnare. Bygger din kompetens BAS P och BAS U Byggarbetsmiljösamordnare Bygger din kompetens Byggarbetsmiljösamordnare BAS P och BAS U Du lär dig vad som krävs av beställare, byggarbetsmiljöansvariga, byggherrar och BAS enligt Arbetsmiljöverkets

Läs mer

Arbetsmiljöplan - Projektnamn. Uppgifter i denna AMP gäller för projekttiden

Arbetsmiljöplan - Projektnamn. Uppgifter i denna AMP gäller för projekttiden Arbetsmiljöplan Projektnamn Uppgifter i denna AMP gäller för projekttiden Vipan 14 Eskilstuna Gäller endast under projektering Besöksadress till byggplatsen Nygatan 4 Eskilstuna Byggherrens namn Byggherrens

Läs mer

Arbetsmiljödelegation

Arbetsmiljödelegation Arbetsmiljödelegation Bilaga i arbetsmiljöpolicy DOKUMENTNAMN Arbetsmiljödelegation GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2003 DOKUMENTTYP Bilaga i arbetsmiljöpolicy BESLUTAT/ANTAGET KS 031117 150 DOKUMENTÄGARE Pajala

Läs mer

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla. Arbetsmiljö och SAM Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare

Läs mer

Byggherrens ansvar för arbetsmiljö Radhlinah Aulin, 2010 (radhlinah.aulin@bekon.lth.se)

Byggherrens ansvar för arbetsmiljö Radhlinah Aulin, 2010 (radhlinah.aulin@bekon.lth.se) Byggherrens ansvar för arbetsmiljö Radhlinah Aulin, 2010 (radhlinah.aulin@bekon.lth.se) Source: Charles Ebbet, 1932 Kunskapsmål Efter föreläsningen skall ni: Veta vad arbetsmiljö är Förstå byggherrens

Läs mer

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen Lilla guiden till arbetsmiljö lagstiftningen Förord I den här skriften får du snabb information om vad som ingår i begreppet arbetsmiljö. Vilka lagar som styr och vilka rättigheter och skyldigheter du

Läs mer

Rutin för fördelning av arbetsmiljöuppgifter

Rutin för fördelning av arbetsmiljöuppgifter Rutin för fördelning av arbetsmiljöuppgifter Eskilstuna kommuns arbetsplatser ska kännetecknas av en hållbar arbetsmiljö. Arbetsmiljöarbetet syftar till att verka för hälsa och välbefinnande i fysiskt,

Läs mer

Arbetsmiljöplan Långasjönäs pappersbruksruin. Uppgifter i denna AMP gäller för projekttiden 2014. 010-224 02 27

Arbetsmiljöplan Långasjönäs pappersbruksruin. Uppgifter i denna AMP gäller för projekttiden 2014. 010-224 02 27 Arbetsmiljöplan Arbetsmiljöplan Långasjönäs pappersbruksruin Projektnamn Långasjönäs pappersbruksruin Besöksadress till byggplatsen Besöksadress saknas. Koordinater i ruta t h. Närmaste adress, ca 100

Läs mer