TILLSYNSSERIEN. Vägledning för tillsynen över byggherrens och byggarbetsmiljösamordnares

Transkript

1 TILLSYNSSERIEN 3/2009 Vägledning för tillsynen över byggherrens och byggarbetsmiljösamordnares arbetsmiljöansvar vid planering och projektering samt vid utförande av byggnads- och anläggningsarbete Beslutad den: 13 januari 2009 Handläggare: Charlotta Gottschalk Dieden

2 1 Vägledning för tillsynen över byggherrens och byggarbetsmiljösamordnares arbetsmiljöansvar vid planering och projektering samt vid utförande av byggnads- och anläggningsarbete Arbetsmiljöverket utfärdar följande tillsynsserie med riktlinjer för tillsynen över byggherrens och byggarbetsmiljösamordnares arbetsmiljöansvar vid planering och projektering samt vid utförande av byggnads- och anläggningsarbete. Tillsynsserien gäller från och med den 13 januari Kapitel I Ny lagstiftning 1. Bakgrund Sverige har åtagit sig att överföra EG:s direktiv inom arbetsmiljöområdet till svenska föreskrifter. Ett av dessa direktiv är Rådets direktiv den 24 juni 1992 om införande av minimikrav för säkerhet och hälsa på tillfälliga eller rörliga byggarbetsplatser (92/57/EEG) (byggarbetsplatsdirektivet). Genom föreskrifterna om byggnads- och anläggningsarbete (AFS 1999:3) avsågs att, i den del det ankom på dåvarande Arbetarskyddsstyrelsen, slutgiltigt överföra bestämmelserna i byggarbetsplatsdirektivet till svensk rätt. Sedan emellertid Europeiska kommissionen i en formell underrättelse den 4 april 2006 framfört kritik mot vissa delar av det svenska genomförandet av byggplatsdirektivet har såväl arbetsmiljölagen som AFS 1999:3 omarbetats för att ytterligare anpassa svensk rätt till detta direktiv. Ändringarna trädde i kraft den 1 januari 2009 genom SFS 2008:934. Tillämpningen av den nya lagstiftningen kommer att ge upphov till olika tolkningsproblem. Till vägledning för tillsynen över efterlevnaden av den nya lagstiftningen anges i detta dokument riktlinjer för ett antal olika tolkningsfrågor. I och med att den nya lagstiftningen börjar tillämpas kommer ytterligare tolkningsproblem att uppenbaras. Till vidare ledning för tillsynen bör därför också beaktas vad som anges löpande på Arbetsmiljöverkets webbsida under rubriken Frågor och svar vad gäller bygg- och anläggningsarbete. 2. Ändringarna i AML efter den 1 januari 2009 i korthet Nuvarande 3:6, 3:7 och 3:14 ersätts av delvis helt nya bestämmelser i nya 3:6, 3:7 och 3:7 a-h.

3 2 Byggherrens ansvar enligt 3:14 och 3:7 samlas i 3:6 som handlar om såväl projekterings- och planeringsstadiet som byggskedet. Två nya ansvarssubjekt införs; byggarbetsmiljösamordnare och uppdragstagare. Byggherren ska utse en särskild byggarbetsmiljösamordnare för såväl projekterings- och planeringsstadiet som byggskedet. Byggherren kan utse annan juridisk eller fysisk person till byggarbetsmiljösamordnare, men har också möjlighet att utse sig själv till detta. Oavsett hur byggherren gör befrias han aldrig från ansvar för de uppgifter som byggarbetsmiljösamordnaren har att utföra enligt AML. Byggherren har således kvar ett back-up ansvar för byggarbetsmiljösamordnarens uppgifter under såväl projekterings- och planeringsstadiet som under byggskedet och AV kan i princip välja mellan två olika aktörer vid kravställandet. Samordningsansvaret gäller inte bara gemensamma byggarbetsplatser där flera entreprenörer samtidigt bedriver byggnads- eller anläggningsarbete, utan även de byggarbetsplatser där endast en entreprenör bedriver arbetet. Om byggherren anlitar en självständig uppdragstagare/ entreprenör kan denne med befriande verkan för byggherren, överta allt ansvar som byggherren har enligt 3:6 AML och AFS 1999:3. Detta förutsätter dock att det mellan byggherren och uppdragstagaren finns dels ett civilrättsligt avtal om ett självständigt uppdrag (såsom t ex totalentreprenad eller generalentreprenad, men inte delad entreprenad), dels ett skriftligt avtal om ansvarsöverlåtelse avseende arbetsmiljöansvaret. Vid konsumententreprenader enligt konsumenttjänstlagen (SFS 1985:716) ska en automatisk övergång ansetts ha skett av byggherrens ansvar på en självständig uppdragstagare om inte annat uttryckligen har avtalats mellan uppdragstagaren och beställaren. Om byggnads- och anläggningsarbete sker på ett gemensamt arbetsställe där samtidigt annan verksamhet pågår (3:7f AML) och byggnadsarbetet är utan avgränsning från övrig befintlig verksamhet, finns två parallella aktörer med skyddsansvar: a) Byggarbetsmiljösamordnare, med byggherren/ uppdragstagaren som back-up ansvarig, med ansvar för samordning av arbetsmiljöfrågorna som avser byggnadsarbetet (3:6 AML) b) samordningsansvarig för arbetsstället (t ex den som råder över ett fast driftställe) med samordningsansvar för övrig befintlig verksamhet på arbetsstället (3:7d AML).

4 3 Den samordningsansvarige för den befintliga verksamheten (b) ska se till att samråd kommer till stånd med byggarbetsmiljösamordnare enligt a). Byggarbetsmiljösamordnarens uppgifter under byggskedet omfattar mer än det tidigare gällande samordningsansvaret; samordnaren har inte bara ansvar för rena samordningsfrågor på byggarbetsplatsen, utan ska också samordna åtgärder för kontroller av att entreprenörerna/arbetsgivarna på byggarbetsplatsen följer tillämpliga arbetsmiljöregler på det aktuella byggnadsarbetet och aktuell arbetsmiljöplan. Samordnaren måste därför ha något slags kontroll- eller övervakningssystem. 3. Flera ansvarssubjekt som AV kan rikta krav mot De nya reglerna i AML innebär att AV har rätt att meddela förelägganden eller förbud utifrån skyldigheterna i 3:6 AML mot fler ansvarssubjekt än tidigare om så skulle behövas, enligt följande olika situationer: a. Byggherren har utsett sig själv till byggarbetsmiljösamordnare för såväl projekterings- och planeringsstadiet som byggskedet och han har inte anlitat någon självständig uppdragstagare för någon del av byggprocessen. Då finns bara ett enda ansvarssubjekt för AV att rikta krav mot: byggherren. b. Byggherren har utsett en annan till byggarbetsmiljösamordnare för antingen hela byggprocessen eller för något av projekteringsoch planeringsstadiet eller byggskedet, men han har inte anlitat någon självständig uppdragstagare för någon del av byggprocessen. Då finns det två eller tre ansvarssubjekt för AV att rikta krav mot: byggherren (som samtidigt fortfarande bär sitt fulla arbetsmiljöansvar) och en eller två byggarbetsmiljösamordnare. c. Byggherren har anlitat en självständig uppdragstagare för någon del av byggprocessen, antingen för projekterings- och planeringsstadiet eller för själva utförandet under byggskedet. Uppdragstagaren har i sin tur utsett sig själv till byggarbetsmiljösamordnare. Då finns det två eller tre ansvarssubjekt för AV att rikta krav mot: byggherren och byggarbetsmiljösamordnare vad avser den del av byggprocessen som han inte har överlåtit, och uppdragstagaren vad avser den del av byggprocessen som dennes uppdrag omfattar. Byggherren bär

5 4 inte längre något arbetsmiljöansvar för den delen av byggprocessen som han har överlåtit på uppdragstagaren. d. Byggherren har anlitat en självständig uppdragstagare för någon del av byggprocessen, antingen för projekterings- och planeringsstadiet eller för själva utförandet under byggskedet. Uppdragstagaren har i sin tur utsett annan till byggarbetsmiljösamordnare. Då finns det tre eller fyra ansvarssubjekt för AV att rikta krav mot: byggherren och byggarbetsmiljösamordnare vad avser den del av byggprocessen som han inte har överlåtit, och uppdragstagaren samt byggarbetsmiljösamordnaren vad avser den del av byggprocessen som uppdragstagarens uppdrag omfattar. e. Byggherren har anlitat en självständig uppdragstagare för hela byggprocessen. Uppdragstagaren har i sin tur utsett sig själv till byggarbetsmiljösamordnare både för planering och projektering och för utförande av arbetet. Då finns det bara ett ansvarssubjekt för AV att rikta krav mot: uppdragstagaren. Byggherren bär inte längre något arbetsmiljöansvar alls för byggprocessen eftersom han har överlåtit alla delar till den självständige uppdragstagaren. f. Byggherren har anlitat en självständig uppdragstagare för hela byggprocessen. Uppdragstagaren har i sin tur utsett annan/andra till byggarbetsmiljösamordnare för projekterings- och planeringsstadiet och/eller för själva utförandeskedet. Då finns det två eller tre ansvarssubjekt för AV att rikta krav mot: uppdragstagaren (som samtidigt fortfarande bär sitt fulla arbetsmiljöansvar) och en eller två byggarbetsmiljösamordnare. Kapitel II Tillsyns- och tillämpningsfrågor Ovanstående ändringar i 3 kap AML har inneburit följdändringar i AFS 1999:3 om byggnads- och anläggningsarbete. Den nya lagstiftningen medför bl a följande tillsyns- och tillämpningsfrågor: 1. Byggherren har en skyldighet enligt 3 kap 6 1 st p 2-3 AML att utse en lämplig byggarbetsmiljösamordnare (BAS) för såväl projekteringsoch planeringsstadiet som för själva utförandeskedet. AV ska vid en inspektion kontrollera om byggherren dels har utsett någon annan - och/eller sig själv - till BAS, dels att denne BAS är lämplig. Byggherren måste aktivt utse någon till BAS, även om han utser sig själv. Byggherren är inte automatiskt BAS för det fall att han är passiv och inte har utsett någon till BAS.

6 5 * Att utse någon till BAS kräver inget skriftligt avtal eller uppdrag. Däremot måste byggherren kunna styrka att parterna i vart fall träffat en muntlig överenskommelse om utseendet till BAS. Tidigare träffade överenskommelser om samordningsansvaret innebär inte att den som tidigare varit samordningsansvarig med automatik blir BAS. En byggherre kan för olika, på varandra följande, skeden av planeringen och projekteringen resp. av utförandet utse flera olika byggarbetsmiljösamordnare. Däremot kan det inte samtidigt, vid samma tidpunkt, finnas mer än en BAS för projekterings- och planeringsstadiet respektive en BAS för utförandeskedet. * Att BAS ska vara lämplig utvecklas i 6 i AFS 1999:3. Där står att BAS ska ha den utbildning, kompetens och erfarenhet som behövs. BAS kvalifikationer ska kunna styrkas av byggherren. Kravet på erforderlig utbildning träder ikraft först den 1 januari 2010, vilket innebär att det som byggherren tillsvidare - efter den 1 januari ska kunna styrka är att BAS har erforderlig kompetens och erfarenhet. Kravet innebär inte att byggherren måste kunna uppvisa en dokumentation som styrker kompetensen och erfarenheten hos en utsedd BAS, men om AV ställer sig tveksam till en muntlig uppgift om detta kan AV, med stöd av 7:3 AML, rikta krav mot byggherren att skicka in befintlig dokumentation till AV som styrker de muntliga uppgifterna. Om byggherren inte har utsett någon/några (och inte heller sig själv) till BAS, eller inte har utsett någon lämplig/några lämpliga till BAS, ska AV ställa krav på byggherren att göra det. Observera att det faktum att BAS har ett eget skyddsansvar när det gäller samordningsuppgifterna, aldrig befriar byggherren från hans parallella ansvar för dessa uppgifter (3:6 2 st AML). Detta innebär att AV, i händelse av brister i samordningen, kan rikta krav på åtgärder av bristerna inte bara mot BAS utan även, om så skulle behövas, mot byggherren. Om AV skulle konstatera att BAS inte har utsetts eller är olämplig och AV upptäcker brister i samordningen, kan krav på åtgärder av bristerna riktas enbart mot byggherren. Observera att vad som har angetts ovan gäller en uppdragstagare istället för byggherren om byggherren har anlitat självständig uppdragstagare i enlighet med p 4 nedan. 2. Byggherren har ett eget självständigt arbetsmiljöansvar under planerings- och projekteringsskedet enligt 3:6 1 st p 1 AML.

7 6 Innebörden av det arbetsmiljöansvar som byggherren bär ensam under varje skede av planeringen och projekteringen enligt 3:6 1 st p 1 AML och som inte åligger BAS, utvecklas i 5-5b i AFS 1999:3. Den planering som byggherren ansvarar för är en övergripande planering. I denna planering ingår bl a val av vägar för transporter av byggmaterial och rivningsmassor samt planering i tid av olika byggetapper. Den övergripande planeringen skiljer sig från sådan planering som normalt hör till arbetets utförande, såsom produktionsplanering där arbeten och arbetsmetoder anpassas till produktionens verkliga förlopp, planering när störningar inträffar i produktionen samt planering på mer detaljerad nivå i form av arbetsberedningar där man bestämmer hur ett enskilt arbete, t.ex. formsättning av ett visst avsnitt ska genomföras. Det är de olika entreprenörerna/arbetsgivarna på byggarbetsplatsen som ansvarar för sådan planering som hör till arbetets utförande. Arbetena måste dock samplaneras. I samplaneringen ska även byggarbetsmiljösamordnaren som utsetts för utförandet delta för att kunna bevaka de samordningsfrågor som kan uppstå (se nedan p 4). Det går ofta inte på förhand att dra en klar gräns mellan den planering som hör till övergripande planering, d v s byggherrens ansvar och den planering som hör till utförandeskedet, d v s entreprenörens ansvar, utan det blir för AV (i vart fall i början innan en praxis har utvecklats) att se till de särskilda omständigheter som råder i varje enskilt ärende. Observera att vad som har angetts ovan gäller en uppdragstagare istället för byggherren om byggherren har anlitat självständig uppdragstagare i enlighet med p 4 nedan. 3. Byggarbetsmiljösamordnaren som utsetts för planering och projektering har ett samordningsansvar enligt 3:7a AML. I likhet med vad som angetts ovan under p 2 när det gäller byggherrens självständiga planerings- och projekteringsansvar så är samordningsuppgifterna för den/de BAS som utsetts för planerings- och projekteringsstadiet (kallad BAS-P) hänförliga till den övergripande planeringen av byggnadsarbetet. BAS-P har att identifiera och bevaka alla samordningsaspekter under projekteringen och planeringen, och se till att risker på grund av bristande samordning av planerings- och projekteringsfrågor minimeras. Uppgifterna för BAS-P utvecklas i 11 AFS 1999:3. För att BAS-P ska lyckas med sina uppgifter krävs att byggherren och BAS-P löpande samverkar under planerings- och projekteringsstadiet. Ibland kan det vara lämpligt att byggherren

8 7 uppdrar åt BAS-P att rent praktiskt utföra även de uppgifter som faller inom byggherrens egna självständiga arbetsmiljöansvar under planering och projektering. Samordningsansvaret för BAS-P gäller oavsett om byggarbetsplatsen utgör ett gemensamt arbetsställe eller inte, d v s ansvaret gäller även om bara ett företag är verksamt på arbetsplatsen (ev. byggherren själv med egna anställda). 4. Byggarbetsmiljösamordnaren som utsetts för utförandet har ett samordningsansvar enligt 3:7b AML. Samordningsuppgifterna för den/de BAS som utsetts för utförandeskedet (kallad BAS-U) är sådana som behövs för själva utförandet av arbetet inklusive sådan planering som hör till arbetets utförande (se ovan under p 2). Uppgifterna för BAS-U utvecklas i AFS 1999:3. Uppgifterna består i huvudsak dels av sådana uppgifter som redan sedan tidigare åligger en samordningsansvarig för ett gemensamt arbetsställe, dels av nya uppgifter som anges i 3:7b punkterna 2-3 AML. Dessa nya uppgifter/skyldigheter består i att samordna tillämpningen av relevanta arbetsmiljöregler för att säkerställa att den eller de som bedriver verksamhet på arbetsstället tillämpar dessa regler på ett systematiskt sätt samt följer en sådan arbetsmiljöplan som avses i 6 tredje stycket, samt att samordna åtgärder för att kontrollera att byggnads- eller anläggningsarbetet utförs på ett korrekt sätt. Omfattningen av dessa nya samordningsuppgifter kan definieras på följande sätt: BAS-U skall ha något slags överinseende/kontrollsystem över att entreprenörerna på byggarbetsplatsen följer de arbetsmiljöregler som är tillämpliga på det aktuella byggnadsarbetet. BAS-U måste därmed löpande hålla sig informerad och uppdaterad om entreprenörernas arbetsmiljöarbete på byggarbetsplatsen. Detta gäller även om byggherren/uppdragstagaren låter utföra arbetet endast med egna anställda eller med anlitande av endast en entreprenör som i sin tur utför arbetet endast med egna anställda. Exempel på system för BAS-U:s överinseende/kontroll skulle kunna vara gemensamma skyddsronder eller arbetsplatsträffar, regelbundna uppföljningar med entreprenörerna, stickprovskontroller från BAS-U:s sida etc. Det viktiga för AV är att kunna konstatera hur BAS-U genom samordningsåtgärder säkerställer att den eller de entreprenörer som bedriver verksamhet på arbetsstället tillämpar relevanta arbetsmiljöregler på ett systematiskt sätt samt följer en sådan arbetsmiljöplan som avses i 6 tredje stycket AML, resp. hur

9 8 BAS-U genom samordningsåtgärder kontrollerar att byggnads- eller anläggningsarbetet utförs på ett korrekt sätt. Observera att ovanstående samordningsansvar som åligger BAS aldrig förminskar det egna arbetsmiljöansvar som alltid åligger varje enskild entreprenör som bedriver verksamhet på byggarbetsplatsen. Om brister förekommer i en entreprenörs egna arbetsmiljöarbete på byggarbetsplatsen är det således i förstas hand entreprenören själv och inte BAS som har en skyldighet att vara aktiv för att undanröja bristerna. Enligt 3:7b fjärde punkten AML ska BAS-U vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att endast behöriga personer kommer in på byggarbetsplatsen. Vilka åtgärder detta kräver får bedömas utifrån de förhållanden som råder på och omkring byggarbetsplatsen. I vissa fall kan det räcka med skyltar och markering som avgränsning. I andra fall kan det behövas stängsel och kontroll av in- och utpasserande. Många total- eller generalentreprenörer kräver att alla på byggarbetsplatsen ska kunna uppvisa ett sk ID06-behörighetskort. ID06 utgör Allmänna bestämmelser om legitimationsplikt och närvaroredovisning som ofta avtalas mellan uppdragsgivare (total- eller generalentreprenören) och uppdragstagare (t ex en underentreprenör) och som innehåller regler om att alla på byggarbetsplatsen är skyldiga att kunna visa giltig legitimation och bära synlig namnbricka samt att uppdragsgivaren har rätt att avvisa personer som inte föranmälts eller saknar legitimation. I likhet med vad som ovan angetts under p 3 gäller samordningsansvaret för BAS-U oavsett om byggarbetsplatsen utgör ett gemensamt arbetsställe eller inte, med undantag för uppgifterna i punkterna 2-5 i 3:7 e AML (samma lydelse som i den tidigare 3:7 AML). De sistnämnda uppgifterna åligger BAS-U endast om bygg- eller anläggningsarbetet ifråga utgör ett gemensamt arbetsställe tillsammans med annan verksamhet. 5. Byggherren kan enligt 3:7c AML anlita en självständig uppdragstagare för hela byggprocessen, eller för antingen projekterings- och planeringsstadiet eller för utförandeskedet. En självständig uppdragstagare kan ta över både arbetsuppgifter och ansvar från byggherren. För att AV ska anse en sådan överlåtelse giltig gäller följande: a) Om entreprenaden inte är en konsumententreprenad enligt konsumenttjänstlagen (d v s inte en privatperson som är byggherre) krävs att byggherren kan visa att han har träffat två avtal med

10 9 uppdragstagaren, dels ett avtal om själva uppdraget för uppdragstagaren att självständigt utföra visst arbete i byggprocessen, dels ett särskilt skriftligt avtal om att byggherrens arbetsmiljöansvar för de uppgifter som uppdraget avser ska flyttas över på uppdragstagaren. Denna senare överenskommelse kan regleras som ett särskilt avtalsvillkor i det förstnämnda entreprenadavtalet. I den praktiska tillämpningen bör AV kunna utgå från att en totalentreprenör (där uppdraget omfattar såväl arbete med byggets planering och projektering som med byggets utförande) eller en generalentreprenör (där uppdraget omfattar endast utförande) har ett sådant självständigt ansvar att för byggherrens räkning ansvara för arbetet som krävs enligt 3:7c AML. Om tveksamhet skulle uppstå huruvida något av ovanstående avtal föreligger, är det upp till byggherren att visa att det verkligen är på det sättet. Om byggherren kan visa ovanstående två avtal ska AV rikta sina krav enligt 3:6-7 AML mot uppdragstagaren istället för mot byggherren (se ovan under kapitel II p 1-2). Om byggherren inte kan visa båda dessa avtal ligger ansvaret kvar på byggherren och AV ska rikta sina krav mot byggherren. Detsamma gäller om uppdragsavtalet är sådant att uppdragstagaren inte självständigt ansvarar för antingen planering och projekteringen, och/eller för utförandet av bygget, t ex om det föreligger ett avtal om en s k delad entreprenad där byggherren har avtal med flera sidoentreprenörer. Grundläggande för att anse att uppdragstagaren är självständig är att uppdragstagarens uppdrag, utifrån de förutsättningar som anges i entreprenadavtalet, är så självständigt att uppdragstagaren är den som styr och beslutar i byggprocessen istället för byggherren. Om byggherren själv i för stor utsträckning blandar sig i planeringen eller projekteringen eller utförandet kan uppdragstagarens självständighet ifrågasättas och därmed om denne eller byggherren själv bör bära arbetsmiljöansvaret. b) Om entreprenaden är en konsumententreprenad behöver byggherren inte träffa ovanstående skriftliga avtal med uppdragstagaren om "ansvarsövergång" utan byggherrens ansvar övergår i konsumententreprenader automatiskt på uppdragstagaren i de delar som omfattas av uppdraget. Om däremot uppdragstagaren skulle påstå att han har avtalat med byggherren att ansvaret ska ligga kvar på byggherren måste uppdragstagaren visa ett sådant avtal. Även byggherren i en konsumententreprenad - i likhet med vad som anges ovan under a) - är under alla omständigheter tvungen att kunna visa att uppdragstagaren har fått ett självständigt avtal om att utföra visst

11 10 arbete, d v s att det finns ett totalentreprenadavtal eller ett generalentreprenadavtal mellan honom och uppdragstagaren. Om entreprenaden är delad ligger ansvaret kvar på den privata byggherren. Entreprenaden är en konsumententreprenad om konsumenttjänstlagen (SFS 1985:716) ska tillämpas på uppdragsavtalet. Denna lag tillämpas på avtal om tjänster som näringsidkare utför åt konsumenter bl.a. avseende arbete på fast egendom, på byggnader eller andra anläggningar på mark eller i vatten eller på andra fasta saker. Detta innebär att när en privatperson köper ett s.k. nyckelfärdigt hus eller t.ex. anlitar en byggfirma att uppföra en utbyggnad på sin villa gäller konsumenttjänstlagen, och privatpersonen har då som byggherre inga skyldigheter enligt AML om byggfirman är en total- eller generalentreprenör och privatpersonen inte genom ett skriftligt avtal med byggfirman själv har tagit på sig ansvaret. 6. Om byggherren alt. uppdragstagaren har utsett någon annan än sig själv till BAS-P och/eller BAS-U finns det flera aktörer som parallellt och samtidigt har samma arbetsmiljöansvar enligt 3:6 2 st AML. Om byggherren alt. uppdragstagaren har utsett någon annan än sig själv till BAS-P och/eller BAS-U finns det flera aktörer som parallellt och samtidigt har samma arbetsmiljöansvar eftersom byggherren/ uppdragstagaren alltid har ett back-up ansvar för de arbetsuppgifter som åligger BAS. Detta innebär att AV kan rikta krav mot flera skyddsansvariga samtidigt när brister konstateras i BAS uppgifter (se ovan under kapitel I p 3). Det finns inget rättsligt hinder mot detta. Däremot kan det sannolikt vara lämpligast i de flesta fall att AV, i vart fall inledningsvis, bara riktar krav mot BAS eftersom denne ska vara en lämplig fysisk eller juridisk person, d v s besitta erforderlig utbildning, kompetens och erfarenhet. När det gäller de straffsanktionerade skyldigheterna beträffande bl a upprättande och anpassning av arbetsmiljöplan, har byggherren/ uppdragstagaren och BAS även här ett parallellt ansvar. När brister konstateras i dessa avseenden ska inspektören göra precis som på samma sätt som idag enligt Regler för inspektion, d v s bara informera om att bestämmelserna är straffsanktionerade och att jurist och chef avgör frågan om åtalsanmälan ska ske eller inte och om vem eller vilka som i såfall ska åtalsanmälas.

12 11 Mikael Sjöberg Charlotta Gottschalk Dieden