Pörkenäs avloppsreningsverks miljötillstånd, Jakobstad. Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet

Transkript

1 Beslut Västra och Inre Finland Nr 120/2011/1 Dnr LSSAVI/229/04.08/2010 Givet efter anslag ÄRENDE Pörkenäs avloppsreningsverks miljötillstånd, Jakobstad TILLSTÅNDSSÖKANDE Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet ANLÄGGNINGEN OCH DESS PLACERING Miljötillstånd ansöks för verksamheten vid Pörkenäs avloppsreningsverk belägen på Pörkenäs lägergård på fastigheten Merilä i Jakobstad by i staden Jakobstad. Vid reningsverket behandlas Pörkenäs och Merilä lägergårdars avloppsvatten. De renade avloppsvattnen leds från reningsverket genom ett utloppsrör ut i havet utanför Pörkenäs. ÄRENDETS ANHÄNGIGGÖRANDE Sökanden har, efter att sökanden av miljöcentralen fått en uppmaning att ansöka om miljötillstånd, anhängiggjort sin ansökan vid Västra Finlands miljöcentral och senare kompletterat denna. ANTECKNING De regionala miljöcentralerna och miljötillståndsverken har upphört Enligt 4 i lagen om införande av lagstiftningen om statens regionförvaltningsreform (903/2009) förflyttas de ärenden som är anhängiggjorda vid miljötillståndsverken och de regionala miljöcentralerna, vilka enligt lagen om regionförvaltningsverken (896/2009) hör till regionförvaltningsverken, till motsvarande regionalt behörigt regionförvaltningsverk. Handläggningen av ärendet har förflyttats till regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland. REGIONFÖRVALTNINGSVERKET I VÄSTRA OCH INRE FINLAND tfn Huvudverksamhetsstället fax i Vasa registratur.vastra@rfv.fi Wolffskavägen 35 PB 200, Vasa

2 GRUNDEN FÖR ANSÖKAN OM TILLSTÅND OCH TILLSTÅNDSMYNDIGHETENS BEHÖRIGHET 28 1 mom. miljöskyddslagen 1 1 mom. 13 c) punkten och 5 1 mom. 13 a) punkten miljöskyddsförordningen Tillståndsmyndigheten är regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland 2 VERKSAMHETENS IKRAFTVARANDE TILLSTÅND OCH OMRÅDETS PLANLÄGGNING Västra Finlands vattendomstol har med sitt beslut nr 20/1986/3 givet beviljat Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet tillstånd att avleda avloppsvatten i havet från två lägercentra i Pörkenäs by av staden Jakobstad. Avloppsvattnet skall behandlas enligt planen eller på motsvarande sätt så att BSF 7 -värdet i det avloppsvatten som leds ut i vattendraget är högst 25 mg O 2 /l och totalfosforn högst 1,5 mg/l. Reningseffekten bör dessutom vara minst 80 % både när det gäller BSF 7 -värdet och totalfosforn. Alla nämnda värden räknas som årliga genomsnittsvärden inklusive eventuella störningssituationer och överflöden. I Jakobstad generalplan är området där reningsverket är beläget betecknat som område för tjänster anslutna till fritid och turism (RP). VERKSAMHETENS PLACERING OCH DESS OMGIVNING Avloppsreningsverket är beläget på Pörkenäs lägergård, ca 12 km sydväst om stadens centrum. Merilä lägergård ligger ca 500 meter längre söderut. I närheten av lägergårdarnas avloppsreningsverk finns inga Natura eller andra skyddsområden. Reningsverket ligger inte på ett grundvattenområde eller på ett skyddsområde för vattentäkt. AVLOPPSVATTNETS UTSLÄPPSOMRÅDE Havsområdet och vattenkvaliteten Det avloppsvatten som behandlas i reningsverket leds ut i Bottenhavet via ett utloppsrör som når ca 600 m ut från stranden. Området är relativt öppet. Den närmaste ön är ön Paradis, som ligger ca 400 m norr om utloppsrörets mynning. De närmaste bostadshusen ligger ca 250 m från reningsverkets byggnad. Enligt sjökortet är vattendjupet i utloppsrörets närhet 4,5 m. Havsvattnets huvudsakliga strömningsriktning är från söder mot norr, men vindar och växlingar i vattenståndet kan emellertid ha en betydande inverkan på vattnets rörelser. Området har ett bra vattenutbyte.

3 Kvaliteten på havsvattnet utanför lägergårdarna i Pörkenäs har undersökts i samband med de obligatoriska kontrollerna med prover som tagits en gång om året. Utifrån kontrollresultaten var ämneshalterna i havsområdet utanför Pörkenäs relativt låga och de motsvarade genomsnittsvärdena för kustvattnet i Bottniska viken. Ytvattnets totalfosforhalt låg i övervägande grad på samma nivå som i oligotrofa vatten, tidvis på samma nivå som lindrigt eutroft vatten. Variationsintervallet var 5 15 µg/l. Ytvattnets totalkvävehalt växlade mellan 260 och 390 µg/l. Värdena för klorofyll-a-halten växlade mellan 1,4 och 9,0 µg/l, vilket visar att vattnet är oligotroft-lindrigt eutroft. 3 Bottnen Belastning Bottnen vid utloppsröret har undersökts sommaren Enligt bottensedimentsundersökningen består bottnen så gott som enbart av sand. Mängden näringsämnen är små och på samma nivå som i havet. Tack vare bottnens topografi har mjuk gyttja inte samlats i gropar till följd av avledandet av avloppsvattnen. Bottnen lutar också tydligt åt väst så att vattnets blandnings- och utspädningsförhållanden är goda. Utöver avloppsvattnet från lägergårdarna leds ingen annan punktbelastning av avloppsvatten till Pörkenäs närområde. Den närmaste källan till avloppsvattenbelastning finns utanför Jakobstad, dit man leder det behandlade avloppsvattnet från UPM-Kymmene Oyj:s fabriker, Oy JaRo Ab:s anläggning samt Jakobstads stad. Dessutom leds avloppsvattnet från det centraliserade pälsfarmsområdet till havsområdet utanför staden. Havsområdet utsätts för stark belastning från älvarna längs kusten. Av de största vattendragen utmynnar Lappo å i havet utanför Nykarleby, ca 10 km söder om Pörkenäs. Dessutom utsätts havsområdet för diffus belastning från näravrinningsområdet via bäckar och diken. Även glesbygden och sommarstugorna på stränderna bidrar till att öka belastningen. Fiskbestånd Enligt uppgifter från fiskeområdet har man på havsområdet utanför Jakobstad påträffat åtminstone följande arter: sik, lax, havsöring, strömming, lake, abborre, gädda, braxen, mört, gös, id och nors. Användningen av området Kustområdet har stor betydelse med tanke på såväl landskapet som fiskerinäringen och rekreationen. Utöver lägergårdarna finns det ett stort antal sommarstugor i området. Det finns ingen allmän badstrand i området, men hela kuststräckan används i stor omfattning för badande. Pörkenäsområdet (39 ha), som ligger söder om lägercentralen, har i regionplanen antecknats som rekreationsområde (30603). Den närmaste fiskehamnen ligger på Grisselören ca 3 km söder om Pörkenäs. Området utanför Pörkenäs tillhör Norra svenska fiskeområdet. Det kustnära området har stor fiskerinäringsmässig betydelse. Sammanlagt 770 personer bedrev fiske på Norra svenska fiskeområdet år Av dem var 66 yrkesfiskare eller yrkesfiskare i bisyssla. Antalet fiskare på

4 Pörkenäs fiskelags område år 2004 var 16, varav samtliga husbehovs- eller fritidsfiskare. I närheten av kusten utgörs fisket främst av husbehovsoch fritidsfiske. Fångstområdena för yrkesfiske finns på havsområden längre ut. De ekonomiskt viktigaste fiskarterna för yrkesfiskarna är strömming, sik och lax. Den totala fångsten på Norra svenska fiskeområdet år 2004 var kg, varav största andelen utgjordes av sik. Även andelarna braxen och strömming var betydande. Den totala fångsten på Pörkenäs fiskelags område år 2004 var 571 kg, varav största delen utgjordes av sik, braxen och gädda. 4 VERKSAMHETEN VID ANLÄGGNINGEN Avloppsvattnet som behandlas vid reningsverket och avloppsnätet Vid anläggningen behandlas endast Pörkenäs och Merilä lägergårdars avloppsvatten. Avloppsvattnet från Merilä lägergård leds till Pörkenäs reningsverk i ett 500 m långt trycksatt avloppsrör. Lägergårdarnas avloppsvatten utgörs av avloppsvatten från användarnas personalutrymmen och är till sin kvalitet normalt hushållsavloppsvatten. Merilä lägergård har plats för 64 övernattande besökare och Pörkenäs lägergård för 110 övernattande besökare. Antalet övernattande besökare varierar emellertid kraftigt. På sommaren är lägergårdarnas beläggningsgrad hög, men på vintern begränsas användningen främst till veckosluten. På Merilä lägergård har antalet övernattande besökare åren i genomsnitt varit personer/år och antalet dagsbesökare personer/år (totalt personer/år). På Pörkenäs lägergård har antalet övernattande besökare åren i genomsnitt varit personer/år och antalet dagsbesökare personer/år (totalt personer/år). Enligt sökandens uppskattning kommer antalet besökare på lägergårdarna inte att öka. Enligt den obligatoriska kontrollen för reningsverket har den inkommande belastningen under åren varit följande: År Flöde m 3 /a BSF 7ATU kg/a Tot-P kg/a Tot-N kg/a SS kg/a , , , , , ,0 80,3 208

5 , , Reningsverkets processer och dimensionering Reningsverket är en biologisk-kemikalisk aktivslamanläggning, tillverkad av UPO Metoxy, i vilken fosforreduktionen effektiveras med simultanfällning med ferrisultat (Pix 105). Reningsverket togs i bruk år Reningsverkets process är följande i flödesriktningen: inströmningsavlopp finfördelning av avfall luftningsbassäng (34 m 3 ) eftersedimenteringsbassäng (8,4 m 2 ) desinficering (under badsäsongen) flödesmätning utloppsrör. Reningsverket har följande dimensionering: Personekvivalent 250 Hydraulisk belastning MQ 45 m 3 /d q dim 4,5 m 3 /h q max 9 m 3 /h BSF 7 -belastning 17 kg/d Avluftning Volym V 34 m 3 Volymbelastning L MLSS 0,16 kgbsf 7 /kgmlss*d Slambelastning L v 0,5 kg BSF 7 /m 3 *d Sedimentering Areal A 8,4 m 2 Volym V 15 m 3 Ytbelastning S h 0,53 m/h Mängden avloppsvatten som behandlas vid avloppsreningsverket varierar kraftigt med lägergårdarnas nyttjandegrad. Mängden är stor på sommaren, men på vintern begränsar den sig främst till veckosluten. Uppskattat utifrån antalet besökare på lägergårdarna är avloppsvattenmängden för helåret ca m 3 /år (avloppsvattenmängden för varje besökare har beräknats vara 0,1 m 3 /d). Om avloppsvattenmängden fördelades jämnt över hela året (365 d), skulle avloppsvattenmängden per dygn vara 4 m 3 /d. Om avloppsvattenmängden fördelades över perioden april augusti (150 d), skulle avloppsvattenmängden per dygn vara 11 m 3 /d. I verkligheten är avloppsvattenmängden under de lugna dagarna på vintern under 4 m 3 /d, medan den under de livligaste dagarna kan överskrida 10 m 3 /d. Reningsverkets behandlingsresultat (utsläpp och reduktionsprocent) uträknat som årsmedelvärden var under åren följande:

6 6 BSF 7ATU mg O 2 /l % Tot-P mg/l % Tillståndsvillkor , , , ,0 99 Behandlingsresultaten av avloppsvattenbehandlingen har i huvudsak motsvarat tillståndet. När det gäller fosfor har resultatet förbättrats efter att fällningskemikalien byttes ut från ferrosulfat till ferrisulfat med jämnare kvalitet. Tack vare att belastningen från organiska substanser (BSF 7 ) är liten, är belastningsgraden i förhållande till dimensioneringen liten. Detta innebär att anläggningen nitrifierar, d.v.s. ammoniumkvävet oxideras och blir till nitrat. Nitrifieringen är dock inte fullständig, vilket leder till störningar i anläggningens verksamhet. Detta syns bl.a. i form av fasta substanser som faller igenom och att fosforreduktion då blir sämre. Även avloppsvattnets låga ph-värde (som en följd av nitrifieringen) påverkar fosforreduktionen så, att då avloppsvattnets ph-värde blir lägre (ph-värden t.o.m. under 4 har mätts), upplöses fosforn som varit i svårlöslig form. Utloppsröret Det behandlade avloppsvattnet leds ut i havet genom ett 740 m långt utloppsrör, som sträcker sig ca 600 m ut i havet. På land är röret beläget på den av sökanden ägda fastigheten Merilä och till havs på det samfällda vattenområdet Utloppsrörets ända ligger på 2,5 meters djup väster om grundet söder om Paradisöarna där vattnet snabbt djupnar till över 5 m. Rörets ända ligger på en sten ca 10 cm ovanom bottnen och kommer inte åt att sjunka ner i sanden. Energi Förbrukningen av elenergi har under åren varit 6 26 kwh/m 3. Förbrukningen är relativt stor, vilket är typiskt för små aktivslamanläggningar. Kemikalier Vid reningsverket används ferrisulfat som fällningskemikalie. Separat lagring av ferrisulfat behövs inte på anläggningen. Under badsäsongen har det behandlade avloppsvattnet desinficerats med natriumhypoklorit. Sökanden anser emellertid att man i fortsättningen kan upphöra med kloreringen av det utgående avloppsvattnet, eftersom anläggningen endast orsakar en mycket liten hygienisk risk. Reningsverket har dock beredskap att klorera det utgående avloppsvattnet om hälsomyndigheterna i ett senare skede anser att klorering är nödvändig.

7 7 RENINGSVERKETS UTSLÄPP Utsläppen i havet Resultaten av avloppsvattenbehandlingen (reduktionsprocent) och belastningen (mängden utsläpp) som letts ut i vattendragen har letts ut i vattendragen har under åren visat följande årsmedelvärden: År BSF 7ATU effekt % kg/d COD Cr effekt % kg/d Tot-P effekt % kg/d Tot-N effekt % kg/d Fasta substanser effekt % kg/d , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,63 0 0, , , , , ,01 0 0, , , , , , , , , , , ,11 Reningsverkets behandlingsresultat (halt och reduktionsprocent) uträknat som årsmedelvärden var under åren följande: BSF 7ATU mg/l % COD Cr mg/l % Tot-P mg/l % Tot-N mg/l % Fasta substanser mg/l % , , , , , , Belastningen som letts ut i vattendraget har omräknat i personekvivalenttal varit liten. Den motsvarar i genomsnitt en belastning som är mindre än den belastning som orsakas av en invånares obehandlade avloppsvatten. Andra utsläpp Reningsverket orsakar inga utsläpp i luften eller jordmånen och ger inte upphov till luktolägenheter, buller eller vibrationer i omgivningen. Slam från avloppsvattnet Slammet avlägsnas från avluftningsbassängen 4 5 gånger om året, i genomsnitt 8 m 3 /gång, vilket innebär att den totala mängd slam som avlägsnas är cirka 40 m 3 per år. Slammet transporteras till Alheda reningsverk i Jakobstad. Förutom slammet uppstår inget betydande avfall.

8 8 VERKSAMHETENS VERKNINGAR PÅ MILJÖN Vid uppföljningen av konsekvenserna av avloppsvattnet från lägergårdarna har kontrollprover tagits på tre stationer som ligger på utloppsrörets influensområde (PP), 100 m i lovart från utloppsröret (PYT) och 100 m under vinden från utloppsröret (PAT). Enligt kontrollresultaten har avloppsvattnet från lägergårdarna en obetydlig höjande inverkan på ämneshalterna i havsområdet. I samband med bottenundersökningen som gjordes år 2008 togs också vattenprover. Resultaten är endast riktgivande, men visar att näringsämnesmängderna i det utgående avloppsvattnet är gånger högre än näringsämnesmängderna i havet. Redan vid rörets mynning hade avloppsvattnet dock spätts ut så att näringsämnesmängderna var ca 10 gånger mindre. Därmed kan det inte vara möjligt att påvisa betydande förändringar i havsvattnets näringsämnesmängder i ytvattnen eller nära lägergårdarnas (bad)stränder. Vattnets hygieniska kvalitet i provet som togs direkt vid utloppsrörets mynning var på basen av indikatorbakterierna (Escherichia coli) så gott som klanderfri. Lägergårdarnas besökarmängder under de närmaste åren beräknas ligga på samma nivå som i dagens läge och därför väntas inte heller någon ökning i belastningen under den följande tillståndsperioden. Detta innebär att konsekvenserna för havsområdet också kan antas vara obetydliga. Eftersom lägergårdarnas avloppsreningsverk endast har en liten belastande effekt, orsakar avloppsvattnet inga betydande men för fiskbeståndet i havsområdet utanför Pörkenäs. Avloppsvattnet orsakar inte heller några betydande olägenheter för de övriga organismerna i området. Den fortsatta avledningen av avloppsvatten orsakar inga ändringar i användningen av vattenområdet jämfört med nuläget. BÄSTA TILLGÄNGLIGA TEKNIK Reningsverket för lägergårdarna i Pörkenäs är tekniskt och ekonomiskt fungerande och minskar effektivt de miljöföroreningar som avloppsvattnet ger upphov till. Med stöd av detta har sökanden ansett att reningsverket för lägergårdarna uppfyller kraven på bästa tillgängliga teknik (BAT). KONTROLL AV VERKSAMHETEN OCH DESS VERKNINGAR Driftskontroll Enligt det till ansökan bifogade förslaget till kontrollprogram sköts anläggningens driftskontroll av reningsverkets skötare som för en skötseljournal. Till driftskontrollen hör uppföljning av reningsverkets funktion, mängden av-

9 loppsvatten, förbitappningar, störningar, förbrukningen av kemikalier mm., vilka antecknas i skötseljournalen. 9 Belastningskontroll Vattenproven till belastningskontrollen tas från det inkommande och utgående vattnet för hand två gånger i året i maj-juni och i augusti en gång i timmen då lägercentrena är i bruk. Delproverna sammanslås till samlingsprov. I det inkommande och utgående vattnet analyseras ph, strömledningsförmåga, fasta partiklar, COD cr, BSF 7-ATU, totalfosfor, totalkväve och alkalinitet. I det utgående vattnet analyseras ytterligare NH 4 -N, NO 2 - N+NO 3 -N, löslig fosfor, utfällningskemikaliens resthalter och värmebeständiga koliformiska bakterier. I samband med varje provtagning kontrolleras det utgående vattnets flödesmätares funktion och därtill utreds: - provtagningsdygnets flöde - provtagningsdygnets maximala timmflöde - luftningsbassängens syrehalt, temperatur, uppehållstid, slammets sättning (½ h), halten fasta substanser, slamindex (SVI), slambelastning och volymbelastning - sedimenteringsbassängens siktdjup, syrehalt, uppehållstid (Q kesk ), slamvolymbelastning och ytbelastning (Q max ) - returslammets mängd - slamålder - det inkommande och utgående avloppsvattnets temperatur Vattendragskontroll Rapportering Vattendragskontrollen utförs vid en provtagningsstation i närheten av utloppsrörets mynning. Proven tas i samband med belastningskontrollen en gång i året i augusti. Proven tas från två vattendjup: en meters djup och en meter ovanom bottnen. Ur proven analyseras temperatur, syre (halt + mättnadsprocent), ph, strömledningsförmåga, färg, grumlighet, total P, total N, PO 4 -P och mängden värmebeständiga koliformiska bakterier. Av samlingsprovet analyseras även klorofyllhalten. Kontrollresultaten tillställs myndigheterna och övriga parter en månad efter provtagningen. I samband med belastningskontrollresultaten skall även rapporteras om reningsverkets verksamhet vid undersökningstidpunkten, eventuella störningars orsaker samt förslag för att förbättra reningsverkets verksamhet. Av kontrollresultaten uppgörs årligen enskilda sammandrag för belastnings- och vattendragskontrollen. Ändringar som godkänns av Södra Österbottens närings-, trafik- och miljöcentral kan göras i kontrollprogrammet.

10 10 EXCEPTIONELLA SITUATIONER OCH BEREDNIGN FÖR DEM Elavbrott leder till att anläggningens maskineri stannar, med undantag av kortvariga störningar i elförsörjningen. Detta stoppar inflödet av vatten till anläggningen och vattnet måste ledas ut i havet. Under ett elavbrott upphör avluftningen i reningsverket. Utan avluftning hålls det aktiva slammet vid liv i ungefär ett dygn. Därtill kan exceptionellt stora inflöden förhindra att reningsverket fungerar ordentligt. Vid plötsliga ökningar i vattenföringen eller då den dimensionerade vattenföringen överskrids finns risken att slam släpps ut från anläggningen, vilket delvis kan förebyggas med en kemikalietillsats och eventuell inmatning av polymerer i det vatten som ska sedimenteras. Eftersom lägergårdarnas avfallsvatten består av hushållsavfallsvatten kan det inte komma in giftiga ämnen i processen, vilka kunde försämra reningseffekten genom att försämra det aktiva slammets verksamhet. Anläggningens personal känner till egenskaperna hos de kemikalier som behandlas och vet vilka åtgärder som skall vidtas vid eventuella olycksfall. Transporten av kemikalier till reningsverket och avlastningen av dem vid anläggningen utförs så att hälso- och miljöriskerna begränsas till ett minimum. HANDLÄGGNING AV ANSÖKAN Informering om ansökan Om ansökan har informerats enligt 38 miljöskyddslagen genom kungörelse i regionförvaltningsverket och i staden Jakobstad Kungörelsen har särskilt delgetts de kända parter som saken speciellt berör. Under kungörelsetiden har handlingarna funnits till påseende i miljöbyrån i Jakobstad. Utlåtanden Regionförvaltningsverket har enligt 36 miljöskyddslagen bett Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten/ ansvarsområdet för miljön och naturresurserna, Närings-, trafik- och miljöcentralen i Österbotten/ fiskerienheten, miljövårdsmyndigheten i staden Jakobstad, socialoch hälsovårdsnämnden i staden Jakobstad, stadsstyrelsen i staden Jakobstad samt stadsplaneringsmyndigheten i staden Jakobstad om utlåtanden om ansökan. 1) Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten/ ansvarsområdet för miljön och naturresurserna (ELY-centralen) har konstaterat att avloppsreningsverket i Pörkenäs under den granskade tidsperioden i huvudsak har fungerat effektivt. Fosforreduktionen har effektiverats efter att ferrosulfat som använts för utfällningen av fosfor bytts ut mot ferrisulfat i slutet av år Nitrifieringen och den låga alkaliniteten som beror på nitrifieringen stör tidvis fosforreduktionen och fosfor "faller igenom" med fasta substanser och kommer ut i vattendraget. Att tillräckligt intensivt följa upp ph-

11 värdet på det utgående avloppsvattnet och att vid behov dosera en alkaliserande kemikalie i luftningsbassängen hjälper upp situationen. I den saneringsplan som utarbetats presenteras doseringen av polyelektrolyter i avloppsvattnet i sedimenteringsbassängen, vilket konstaterats vara en effektiv metod för att förbättra klarningen. Belastningen som orsakas av reningsverket i det mottagande vattendraget har i varje fall varit liten. ELY-centralen har ansett att tillstånd kan beviljas för avloppsreningsverket i Pörkenäs och för att leda avloppsvattnet som behandlats i reningsverket till den nuvarande utloppsplatsen i Bottniska viken. ELY-centralen har föreslagit att behandlingskraven för avloppsvattnet justeras enligt de allmänna målen för vattenvården: BSF 7ATU -värdet i avloppsvattnet som leds till vattendraget får vara högst 15 mg O 2 /l, COD Cr - värdet högst 100 mg O 2 /l, fosforhalten högst 1,0 mg/l och fasta substanser högst 25 mg/l. Behandlingseffekten skall vara minst 90 % när det gäller BSF 7ATU -värdet, totalfosforn och fasta substanser och minst 80 % när det gäller COD Cr -värdet. Alla de nämnda värdena räknas ut som medelvärden på årsbasis inklusive eventuella överflöden och störningar i reningsverket och avloppsnätet. Enligt ELY-centralens uppfattning innebär de föreslagna behandlingskraven inte effektiveringsåtgärder med stora kostnader för reningsverket. ELY-centralen har föreslagit att uppföljningen av avloppsvattnet och det mottagande vattendraget görs enligt den till ansökan bifogade uppföljningsplanen (daterad ). 2) Närings-, trafik- och miljöcentralen i Österbotten/ fiskerienheten har bedömt att tillstånd kan beviljas för fortsatt verksamhet vid avloppsreningsverket i Pörkenäs. Man bör dock notera att området kring Pörkenäsgrundet enligt en utredning från 1984 har klassificerats som lekområde för sik och strömming. Lekområdets nuvarande situation är inte känd. Det är dock troligt att området fortfarande har betydelse som fiskens reproduktionsområde och man bör därför sträva efter att minimera näringsämnesbelastningen. Reningsverkets funktion bör effektiveras framförallt då det gäller fosforreduktionen så att det utgående vattnets totalfosforhalt som årsmedelvärde är högst 1,0 mg/l. Motsvarande gräns för den biologiska syreförbrukningen bör vara högst 15 mg/l. Förutom vattenkvalitetskontrollen bör verksamhetens inverkan på bottenförhållandena undersökas med högst fem års mellanrum på motsvarande sätt som man har gjort år ) Miljö- och byggnadsnämnden i staden Jakobstad har förordat att miljötillstånd för avloppsreningsverket beviljas. I tillståndsbestämmelserna bör speciell uppmärksamhet fästas vid avloppsreningsverkets skötsel och driftsäkerhet eftersom belastningen varierar kraftigt. Av denna orsak borde också reningsverkets belastningskontroll utökas från nuvarande två gånger per år till fyra gånger per år. Åtminstone en provtagning borde göras under juli månad när variationen i avloppsbelastningen är som störst. En utökning av recipientkontrollen torde däremot inte ge någon betydande 11

12 tilläggsinformation och kan fortsätta med frekvensen två gånger per år, varav en gång i juli under sommarens badsäsong. 4) Hälsoinspektionsbyrån i staden Jakobstad har framfört att reningsverket skall skötas så att inga hälsoolägenheter uppstår. Reningsresultatet skall under högsäsongen uppföljas t.ex. med kontroller av det utgående vattnets mikrobiologiska kvalitet. I tillståndet bör fastställas att reningsverket skall underrätta hälsoinspektionsbyrån om förbiflöden och andra exceptionella utsläpp så att den vid behov kan initiera åtgärder för att förebygga sanitära olägenheter. 5) Stadsstyrelsen i staden Jakobstad har omfattat miljö- och byggnadsnämndens samt hälsoinspektionsbyråns utlåtanden. 6) Planläggningsavdelningen vid staden Jakobstads tekniska verk har konstaterat att Pörkenäs och Merilä lägergårdar samt fritidsbosättningen norr om området har beaktats i generalplanen. I planen finns inte utmärkt områden för tätortsbebyggelse vid lägergårdarna eller i deras närhet och sådan förväntas inte uppstå heller ens på lång sikt. Reningsverkets verkningar på havsområdet är små och planläggningsavdelningen har inte haft något att anmärka beträffande ärendet. 12 Påminnelser och åsikter 7) Socklot samfälligheter (samfällt vattenområde RNr 876:1, Socklot, Nykarleby) har ansett att sökanden måste åläggas kontroll- och uppföljningsskyldighet beträffande fiskerihushållningen i vattnen där avloppsvattnet mynnar ut på grund av reningsverkets höga ålder. Hörande av sökanden och sökandens bemötande Sökanden har beretts tillfälle att avge sitt bemötande med anledning av utlåtanden, påminnelserna och åsikterna. Sökanden har meddelat att den inte avger något bemötande. REGIONFÖRVALTNINGSVERKETS AVGÖRANDE Avgörande av tillstånd Regionförvaltningsverket beviljar Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet miljötillstånd för verksamheten vid Pörkenäs avloppsreningsverk i staden Jakobstad. Reningsverkets personekvivalenttal är under 200. Tillstånd beviljas för att vid reningsverket behandla det avloppsvatten och slam som avses i ansökan samt för att avleda det behandlade avloppsvattnet i havet i enlighet med tillståndsbestämmelserna nedan. Vid reningsverket får behandlas Pörkenäs och Merilä lägergårdars avloppsvatten i enlighet med tillståndsbestämmelserna nedan.

13 Regionförvaltningsverket beviljar Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet ständig nyttjanderätt till det för det befintliga utloppsröret erforderliga området på det samfällda vattenområdet Tillståndsbestämmelser Avledande av avloppsvatten 1. Det vid Pörkenäs avloppsreningsverk behandlade avloppsvattnet får avledas vid den nuvarande platsen i havet utanför Pörkenäs enligt ansökan. Tillståndshavaren ansvarar för den skada, men och förlust av förmån som avledandet av avloppsvatten förorsakar. Behandling av avloppsvattnet och utsläpp i havet 2. Avloppsvattnet skall behandlas biologiskt-kemiskt eller på motsvarande sätt och på så sätt att tillståndsbestämmelserna följs så att reningsresultatet från och med uppfyller de gränsvärden som avses i tillståndsbestämmelse 3. i alla förutsägbara situationer och så att miljöutsläppen, -skadorna och -riskerna som en helhet är så små som möjligt. Reningsverkets justerade allmänna plan som beaktar tillståndsbestämmelser i detta beslut skall tillställas närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten/ ansvarsområdet för miljön och naturresurserna (tillsynsmyndigheten) inom två månader efter att detta beslut vunnit laga kraft. 3. Reningsverkets reningsresultat inberäknat förbitappningar och bräddningar samt störningar och exceptionella situationer i behandlingen av avloppsvattnet skall som årsmedeltal uppfylla följande krav: Utsläppsgradient Koncentration, högst Minimireningseffekt Biologisk syreförbrukning (BSF 7ATU ) 15 mg O 2 /l 90 % Kemisk syreförbrukning (COD Cr ) 100 mg O 2 /l 80 % Fosfor 1,0 mg P/l 90 % Suspenderade partiklar 35 mg/l 90 % Det avloppsvatten som avleds i havet får inte innehålla de i bilaga 1 A till förordningen om ämnen som är farliga och skadliga för vattenmiljön (1022/2006) nämnda ämnena och inte heller de i bilaga 1 B till samma förordning nämnda ämnena i sådana mängder att gränsvärdena för halten och den specifika belastningen uppställda i bilaga 1 B överskrids. Utsläpp i luft, lukt, nedsmutsning av miljön och buller 4. Verksamheten inklusive placering av nya avlopp och pumpstationer, behandling och transport av slam och kemikalier samt förutsägbara serviceoch reparationsarbeten skall förverkligas så att det uppstår så lite menliga

14 lukt-, damm- och övriga utsläpp i luften, buller och så lite nedsmutsning av miljön som möjligt. 5. Det buller som orsakas av reningsverkets verksamhet får inte på de ställen som störs i omgivningen under dagen kl överskrida ekvivalentbullernivån 45 db (L Aeq ) och nattetid kl ekvivalentbullernivån 40 db (L Aeq ). Vid bestämmandet av bullernivån skall vid behov beaktas om bullret till sin natur är slagartat eller smalbandigt på bullrets verkningsområde på så sätt som det stadgas i statsrådets beslut om riktvärden för bullernivån (993/1992). Reningsverkets och avloppsnätets drift och skötsel 6. Tillståndshavaren skall sträva efter att till reningsverket avleda allt avloppsvatten som uppstår i lägergårdarna, vilkas behandling vid reningsverket med beaktande av verkningarna på miljön som en helhet är ändamålsenligt. 7. Reningsverket och det till reningsverket hörande avloppsnätet i sin helhet skall drivas och skötas så att verksamheten inte medför hälsofara eller sanitär olägenhet och så att reningsresultatet och energieffektiviteten är så bra som möjligt och så att miljöutsläppen, -skadorna och -riskerna som en helhet är så små som möjligt. Reningsverket skall ha en ansvarig skötare med tillbörlig kompetens, vars namn och kontaktuppgifter skall anmälas till tillsynsmyndigheten och staden Jakobstads miljövårdsmyndighet. Reningsverkets alarminformation skall förmedlas till skötarens mobiltelefon (fjärralarmsystem). Avloppsnätet och dess iståndsättning 8. Det till reningsverket hörande avloppsnätet skall iståndsättas och hållas i skick så att det i avloppen för avloppsvatten kommer in så lite dag-, läckoch övriga dräneringsvatten som möjligt och så att av avloppsanläggningen inklusive pumpstationerna inte orsakas förorening av yt- och grundvattnen eller annat men som kan undvikas. Tillståndshavaren skall sträva efter att så noga som möjligt förhindra förbitappningar och bräddningar från reningsverket. 9. Utsläppen från förbitappnings- och bräddningsställen i det till reningsverket hörande avloppsnätet skall uppföljas med hjälp av åtminstone sådana anordningar, vilka summerande registrerar hur länge förbitappningen och bräddningen varar eller på något annat sätt sålunda att utsläppens mängd kan utredas tillräckligt tillförlitligt. 14

15 10. Avloppsvattnets utloppsrör, utloppsplats och det förbitappade vattnets utloppsplatser skall utmärkas med skyltar på stranden och med en boj som hålls vid utloppsplatsen i havet under sommaren. Reningsverksslam och övrigt avfall som uppkommer i verksamheten Upplagring 11. Avfallet som uppstår i reningsverkets verksamhet, såsom slammet som avlägsnas från reningsverket och avloppet, annat vanligt avfall och problemavfall skall behandlas så att av dem inte förorsakas luktolägenhet, osnygghet, risk för förorening av mark, yt- eller grundvatten, nedskräpning eller annan miljöskada. 12. Avfallet skall för återvinning föras till en anläggning, i vars tillstånd enligt miljöskyddslagen mottagning av sådant avfall har godkänts. 13. Transporten av avfall, såsom slam, skall skötas och transportmedlets renhet ombesörjas så att avfall inte sprids på reningsverkets område eller ytterom det. 14. Kemikalier och smörjmedel samt slam och annat avfall skall upplagras och hanteras inom anläggningsområdet så att de inte medför osnygghet, nedskräpning, dammbildning, luktolägenhet, förorening av mark, yt- eller grundvatten och inte heller något annat men för miljön. Lager, behållare och rörsystem skall kontrolleras regelbundet. Vid behov skall reparationsåtgärder vidtas utan dröjsmål. Störningar och andra exceptionella situationer 15. Om det från avloppsnätet eller reningsverket har runnit ut eller hotar att rinna ut olja, giftiga ämnen eller andra utsläpp i miljön, vilka till sin beskaffenhet eller mängd avviker från det normala, skall tillståndshavaren utan dröjsmål göra en anmälan därom till tillsynsmyndigheten samt miljövårdsmyndigheten i staden Jakobstad och omedelbart vidta åtgärder för att förebygga skador och förhindra att händelsen upprepas. Ifall utsläppen kan medföra fara för hälsan, skall en anmälan även göras till hälsovårdsmyndigheten i staden Jakobstad. Drifts- och utsläppskontroll 16. Drifts- och utsläppskontrollen av verksamheten skall genomföras i enlighet med den till ansökan bifogade kontrollplanen daterad , på så sätt justerad att det ena provet tas under sommaren då reningsverkets användningsgrad är störst. Det från reningsverket ut i havet ledda avloppsvattnets prov skall samlas från delprover som tas under tömningsskedet så att samlingsprovet ger en möjligast riktig bild av det ut i havet ledda avloppsvattnets kvalitet. 15

16 16 Mätningar, kalibreringar, provanalyser och provtagningar skall utföras enligt standardmetoder och i tillämpliga delar i enlighet med statsrådets förordning om avloppsvatten från tätbebyggelse (888/2006). Planen för drifts- och utsläppskontroll bör ändras på ett sätt som tillsynsmyndigheten godkänner eller anser behövligt, ifall det behövs för att uppnå ett tillförlitligt resultat, styra reningsverkets drift eller utveckla avloppsanläggningens verksamhet till övriga delar. Planen för kontroll kan även annars preciseras och ändras på ett av tillsynsmyndigheten godkänt sätt förutsatt att detta inte försämrar kontrollens tillförlitlighet, täckning eller möjligheterna att övervaka iakttagandet av tillståndsbestämmelserna. Bokföring 17. Över mätningar, kalibreringar, provtagningar och analyser samt för konditions- och säkerhetsgranskningar av anordningar och konstruktioner skall det hållas detaljerad bokföring, till vilken fogas resultaten från respektive mätning eller åtgärd och andra väsentliga uppgifter om mätningen eller åtgärden, en utredning om sättet att beräkna utsläppen och en bedömning av resultatens representativitet. Vid sidan av uppgifter angående reningsverkets användning och funktion skall bokföringen också omfatta bland annat följande: - förbitappningar vid reningsverket samt andra exceptionella situationer och störningssituationer, tidpunkten för dessa och deras varaktighet, av dem orsakade utsläpp och åtgärder som vidtagits med anledning av dem, - utsläppen i havet - service- och reparationsåtgärder i anslutning till reningsverket och avloppsnätet, - andra faktorer som inverkar på reningsverkets inkommande belastning, verksamhet och utsläpp (lukt och buller medräknat), - användning och upplagring av kemikalier - energiförbrukning, - reningsverksslammets och det övriga i verksamheten uppkomna avfallets beskaffenhet och mängd, behandling, upplagring, återvinning, deponeringsplats, tidpunkt för transport och transportör samt - klagomål över lukt, buller och övriga miljöolägenheter, vilka ansluter sig till verksamheten. Kontroll av verksamhetens inverkan 18. Tillståndshavaren skall utföra kontroll av avloppsvattnets verkningar på havsområdets tillstånd på ett av närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten/ ansvarsområdet för miljön och naturresurserna godkänt sätt och kontroll av avloppsvattnets verkningar på bottenförhållandena på ett

17 Rapportering av närings-, trafik- och miljöcentralen i Österbotten/ fiskerienheten godkänt sätt. Mätningar, kalibreringar, provtagningar och provanalyser skall utföras enligt standardmetoder. Förslag till kontrollprogram skall inlämnas till ovannämnda myndigheter för godkännande inom två månader efter det att detta beslut vunnit laga kraft. Om resultaten av kontrollerna ger anledning därtill, kan vederbörande myndighet senare ändra kontrollprogrammen trots att tillståndet är i kraft. 19. Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten/ ansvarsområdet för miljön och naturresurserna skall omedelbart meddelas om alla kontrollresultat som överskrider gränsvärdena i tillståndsbestämmelserna och statsrådets förordning om avloppsvatten från tätbebyggelse (888/2006). 20. Resultaten från samtliga kontroller skall rapporteras till tillsynsmyndigheterna och kontrollernas årssammandrag även till miljövårdsmyndigheten i staden Jakobstad. Kontrollresultaten skall även rapporteras elektroniskt till tillsynsmyndigheterna på det sätt och i den omfattning som förutsätts av tillsynsmyndigheterna. Kraven i statsrådets förordning 888/2006 skall även beaktas i rapporteringen. Årsrapporten över drifts- och utsläppskontrollen skall tillställas vederbörande tillsynsmyndigheter senast före utgången av mars månad följande år, om inte annat avtalas med myndigheterna. Till årsrapporten över drifts- och utsläppskontrollen skall bifogas en avskrift eller ett sammandrag av skötseljournalen och övriga utredningar som behövs för att övervaka iakttagandet av tillståndbestämmelserna och kontrollresultatens representativitet och tillförlitlighet. I årsrapporten bör förutom avloppsvattnets behandlingsresultat, de till havet avledda utsläppen och de faktorer som inverkat på dessa även framläggas bland annat ett sammandrag över de enligt miljöministeriets förordning om en förteckning över de vanligaste typerna av avfall och över problemavfall (1129/2001) klassificerade, mottagna och i verksamheten uppkomna, annanstans för behandling / återvinning levererade och upplagrade avfallen (mängd, beskaffenhet, ursprung och behandlingssätt) samt ett sammandrag över användning av kemikalier, vatten och energi. Förbitappningar och bräddningar skall rapporteras skilt för varje utsläppsplats. Till övriga delar skall kontrollresultaten lämnas in och rapporteras till ovannämnda myndigheter på det sätt som avtalas med dessa och förutsätts i tillståndsbestämmelserna. 17

18 18 MOTIVERING Tillståndsprövning Då verksamheten idkas i enlighet med detta beslut och givna tillståndsbestämmelser iakttas, uppfyller verksamheten de krav som uppställs av miljöskyddslagen, avfallslagen och naturvårdslagen samt kraven i de förordningar som utfärdats på basen av dessa. Förutsättningar för beviljande av tillstånd Verksamheten, då den bedrivs i enlighet med tillståndsbestämmelserna, medför inte i sig eller tillsammans med andra verksamheter i området olägenhet för hälsan, annan betydande förorening av miljön eller risk för sådan, förorening av mark eller grundvatten eller försämring av speciella naturförhållanden, äventyrande av vattenförsörjningen eller någon annan från allmän synpunkt viktig användningsmöjlighet inom det område som påverkas av verksamheten, och inte något sådant oskäligt besvär som avses i lagen angående vissa grannelagsförhållanden. Verksamheten är inte placerad i strid med stadsplanen för staden Jakobstad. Den av verksamheten förorsakade nedsmutsningssannolikheten och olycksrisken har beaktats vid fastställandet av tillståndsbestämmelserna. Verksamheten uppfyller kraven på bästa tillgängliga teknik för ifrågavarande storleks reningsverk. Utloppsröret är behövligt för att leda ut det vid reningsverket behandlade avloppsvattnet i havet. Anläggandet av röret kränker inte nämnvärt allmänt eller enskilt intresse. Med beaktande av reningskraven fastslagna för behandlingen av avloppsvattnet förorsakar inte avledandet av avloppsvattnet i havet sådan förorening av vattnet som skall ersättas. Därtill har utloppsröret funnits på den nuvarande platsen redan i årtionden och därmed åläggs sökanden inte att betala ersättning för den beviljade nyttjanderätten. Tillståndsbestämmelsernas motivering Tillståndsbestämmelserna grundar sig på 43 i miljöskyddslagen, på 19 i miljöskyddsförordningen och på de bestämmelser som har nämnts separat i motiveringarna till respektive tillståndsbestämmelser. Vid fastställandet av tillståndsbestämmelserna har verksamhetens natur, egenskaperna hos det område där verksamhetens konsekvenser uppträder samt de allmänna målen för vattenskyddet beaktats. Tillståndsbestämmelse 1. Renat avloppsvatten som inte förorsakar fara eller skada för hälsan eller miljön kan avledas i havet. Avloppsvattnets behandlingskrav uppställda i tillståndsbestämmelse 3. uppfyller de minimikrav som ställs i statsrådets förordning om avloppsvatten från tätbebyggelse (888/2006) samt de allmänna kraven på behand-

19 lingen av avloppsvatten som ställs i statsrådets förordning om behandling av hushållsavloppsvatten i områden utanför vattenverkens avloppsnät (209/2011). Vid fastställandet av behandlingskraven har vidare beaktats havsområdets tillstånd, reningsverkets belastning i förhållande till totalbelastningen, reningsverkets verkningar på havsområdet och dess användning samt reningsverkets funktion och möjligheter att uppnå bättre reningsresultat. Effektiveringsåtgärderna i reningsverket, vilka detta tillstånd kräver, medför inte stora kostnader för tillståndshavaren. Därmed kan behandlingskraven i tillståndsbestämmelse 3. anses uppfylla kraven på bästa tillgängliga teknik. I och med att reningskraven skärpts, är det nödvändigt att uppgöra en ny allmän plan för reningsverket. Det enligt tillståndsbestämmelserna behandlade avloppsvattnet orsakar inte sådant men i havsområdet, för vars förhindrande avloppsvattnet borde desinficeras. Därför har inget krav på desinficering ställts i tillståndsbestämmelserna. Tillståndsbestämmelserna 4. och 5. har givits för att undvika att grannarna orsakas sådant oskäligt besvär som avses i 17 lagen angående vissa grannelagsförhållanden. Gränsvärdena för bullernivån är bestämda i enlighet med statsrådets beslut om riktvärden för bullernivå (993/1992). Särskilt vid transport av slam och avfall bör även nedskräpningsförbudet i 19 avfallslagen beaktas. Förfarandet enligt tillståndsbestämmelserna är behövligt bl.a. för att uppfylla kravet på användning av bästa tillgängliga teknik och tillämpande av bästa praxis ur miljösynpunkt. Tillståndsbestämmelse 10.: Det är nödvändigt att utmärka avloppsvattnets utloppsrör, utloppsplats och det förbitappade vattnets utloppsplatser med skyltar på stranden och med en boj som hålls vid utloppsplatsen för att röret inte skall skadas och för att man inte skall bada i vattnet i närheten av dessa. Kravet i tillståndsbestämmelserna 3. och 7. om förhindrande av sanitär olägenhet motsvarar till innehållet 22 i hälsoskyddslagen, enligt vilken avlopp samt därtill anslutna renings- och andra anordningar skall planeras, förläggas, byggas och underhållas så att sanitär olägenhet inte uppkommer. Förfarandet enligt tillståndsbestämmelserna är behövligt för iakttagandet av 45 miljöskyddslagen, 6 avfallslagen, 8 avfallsförordningen och 17 lagen om vissa grannelagsförhållanden. Den enligt 6 avfallslagen allmänna omsorgsplikten vid avfallshantering samt bland annat det att avfall inte får behandlas okontrollerat och att avfall primärt bör återvinnas som material och sekundärt som energi berör avfallsinnehavaren. 19

20 20 Tillståndsbestämmelse 14. ges för att förebygga olyckor och miljöskador. Kravet i tillståndsbestämmelse 15. beträffande anmälan om exceptionella situationer grundar sig på 62 miljöskyddslagen och 30 miljöskyddsförordningen och ges för att förebygga förorening samt för övervakningen. Tillståndsbestämmelserna är behövliga för iakttagandet och tillsynen av tillståndsbestämmelserna samt för utredningen av verksamhetens resultat och verkningar. Kraven som gäller bokföring och rapportering grundar sig till de delar som gäller avfall också på 51 och 52 avfallslagen. SVAR MED ANLEDNING AV UTLÅTANDEN OCH ANMÄRKNINGAR Som svar på reningskraven i utlåtandet av 1) Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten/ ansvarsområdet för miljön och naturresurserna konstaterar regionförvaltningsverket att kraven fastställda i detta beslut uppfyller de minimikrav som ställs i statsrådets förordning om avloppsvatten från tätbebyggelse (888/2006). Till övriga delar har regionförvaltningsverket beaktat de i utlåtandena framställda kraven på det sätt som framgår ur avgörandet. Som svar på de enskilda kraven hänvisar regionförvaltningsverket till tillståndsbestämmelserna samt avgörandets och tillståndsbestämmelsernas motivering. TILLSTÅNDETS GILTIGHET OCH JUSTERING AV TILLSTÅNDSBESTÄMMELSERNA Tillståndets giltighet Justering av tillståndet Tillståndet är ikraft tillsvidare. För väsäntligt utvidgande eller ändring av verksamheten krävs tillstånd. Tillståndshavaren skall senast hos regionförvaltningsverket anhängiggöra en ansökan om justering av tillståndsbestämmelserna. Till ansökan skall bifogas ett sammandrag av de utförda drifts- och utsläppskontrollerna, en bedömning av verksamhetens verkningar på havsområdets tillstånd, vattenkvaliteten, naturvärden, fiskbestånden och reningsverkets omgivning, en utredning om tillämpningen av bästa tillgängliga teknik samt bästa praxis ur miljösynpunkt i verksamheten samt i tillämpliga delar de övriga utredningar som nämns i 8 12 i miljöskyddsförordningen.

21 21 Iakttagande av förordning som är strängare än tillståndet Om det genom en förordning utfärdas bestämmelser om tillståndets giltighet eller justering som är strängare än bestämmelserna i detta tillstånd, skall förordningen iakttas utan hinder av tillståndet. TILLÄMPADE RÄTTSNORMER 4 8, 41 46, 49, 55, 56, 62, 67 och 105 miljöskyddslagen 3, 19, 30 och 37 miljöskyddsförordningen 6, 19, 51 och 52 avfallslagen 5 8 avfallsförordningen 17 lagen om vissa grannelagsförhållanden Statsrådets beslut (993/1992) om riktvärden för bullernivå Statsrådets beslut (659/1996) om uppgifter som skall lämnas om problemavfall samt om förpackning och märkning av problemavfall Statsrådets förordning (888/2006) om avloppsvatten från tätbebyggelse Statsrådets förordning om behandling av hushållsavloppsvatten i områden utanför vattenverkens avloppsnät (209/2011) 4 lagen om regionförvaltningsverken 4 och 5 lagen om införande av lagstiftningen om statens regionförvaltningsreform HANDLÄGGNINGSSAVGIFT OCH BESTÄMNING AV DEN Handläggningsavgiften är euro, vilken Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning fakturerar senare. Enligt 105 miljöskyddslagen uppbärs för behandling av tillståndsansökningar en avgift som fastställs enligt vad som bestäms i lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992) och med stöd av den i förordning av statsrådet eller miljöministeriet. Enligt 7 2 mom. statsrådets förordning om avgifter till regionförvaltningsverket (1145/2009) uppbärs för en prestation som gäller ett ärende som blivit anhängigt innan denna förordning träder i kraft, en avgift enligt de bestämmelser som gäller vid ikraftträdandet. Då ärendet anhängiggjordes tillämpades miljöministeriets förordning om de regionala miljöcentralernas avgiftsbelagda prestationer (1237/2003), enligt vilkets avgiftstabell avgiften för ett beslut om miljötillstånd för reningsverk som är avsedda för behandling av avloppsvatten där personekvivalenten är minst 100 personer, eller avledning av kommunalt avloppsvatten som omfattar minst 100 personer annanstans än till allmänt avlopp är euro. MEDDELANDE OM TILLSTÅNDSBESLUT Beslut Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet

22 22 Kopia av beslutet Meddelande om beslut Staden Jakobstad Miljövårdsmyndigheten i staden Jakobstad Södra Österbottens närings-, trafik- och miljöcentral/ ansvarsområdet för miljön och naturresurserna (per e-post) Österbottens närings-, trafik- och miljöcentral/ fiskerienheten (per e-post) Finlands miljöcentral (per e-post) Enligt dpolssavi Annonsering på anslagstavlor Beslutet kungörs på de officiella anslagstavlorna vid Västra och Inre Finlands regionförvaltningsverks ansvarsområde för miljötillstånd och i staden Jakobstad.

23 23 SÖKANDE AV ÄNDRING Ändring i detta beslut kan sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol. Bilaga Besvärsanvisning Lea Siivola Pamela Westerlund Ärendet har avgjorts av miljörådet Lea Siivola. Ärendet har föredragits av miljööverinspektör Pamela Westerlund. PW/

24 24 BESVÄRSANVISNING BILAGA 1 Besvärsmyndighet Besvärstid Besvärsrätt Besvärsskriftens innehåll Bilagor till besvärsskriften Ändring i Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finlands beslut får sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol. Besvär över den avgift som tas ut för handläggningen av ärendet anförs i samma ordning som besvär över huvudsaken. Tiden för anförande av besvär är trettio (30) dagar från den dag då beslutet gavs, dock så att sagda dag inte räknas med. Besvärstiden går ut Besvär med anledning av beslutet kan anföras av dem vilkas rätt eller fördel saken kan tänkas beröra, samt av registrerade föreningar eller stiftelser vilkas syfte är att främja miljöskydd, hälsoskydd eller naturvård eller trivseln i boendemiljön inom det område som påverkas, av vederbörande kommuner, närings-, trafik- och miljöcentraler, kommunala miljövårdsmyndigheter och av andra myndigheter som bevakar allmänt intresse i ärendet. I besvärsskriften, som riktas till Vasa förvaltningsdomstol, ska anges - det beslut i vilket ändring söks - ändringssökandens namn och hemkommun - den postadress och det telefonnummer samt den eventuella e-postadress till vilka meddelanden i saken kan skickas till ändringssökanden (om kontaktinformationen ändras ska Vasa förvaltningsdomstol, PB 204, Vasa, e-postadress vaasa.hao@oikeus.fi, underrättas) - till vilka delar ändring söks i beslutet - vilka ändringar som yrkas i beslutet - de grunder på vilka ändring yrkas - ändringssökandens, den lagliga företrädarens eller ombudets underskrift, om inte besvärsskriften skickas elektroniskt (per telefax eller e-post) Till besvärsskriften ska fogas - de handlingar som ändringssökanden åberopar till stöd för sina yrkanden, om dessa inte redan tidigare har skickats till myndigheten - fullmakt för eventuellt ombud eller, om besväret skickas elektroniskt, en utredning över ombudets behörighet. Hur besvärsskriften ska skickas till Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland Besvärsskriften inklusive bilagor ska lämnas in till Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland i två exemplar. Besvärsskriften ska vara framme under tidsfristens sista dag före tjänstetidens slut. Besvärsskriften med bilagor kan också skickas per post, telefax eller e- post. En besvärsskrift som skickas elektroniskt (per telefax eller e-post) ska skickas så att den finns till förfogande i den mottagande anordningen eller datasystemet under tidsfristens sista dag före tjänstetidens slut. Kontaktinformation till Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland besöksadress: Wolffskavägen 35, Vasa postadress: PB 200, Vasa telefon: telefax: e-post: registratur.vastra@rfv.fi öppettid: kl Rättegångsavgift För behandlingen av ärendet vid Vasa förvaltningsdomstol tas av ändringssökanden ut en rättegångsavgift på 90 euro. I lagen om avgifter för domstolars och vissa justitieförvaltningsmyndigheters prestationer bestäms särskilt om vissa fall i vilka avgift inte uppbärs.