DAGVATTENUTREDNING. Lien 2:3, 2:12 m fl Åre Kommun

Transkript

1 DAGVATTENUTREDNING Lien 2:3, 2:12 m fl Åre Kommun

2 DAGVATTENUTREDNING Lien 2:3, 2:12 m fl Åre Kommun KUND Hedung Konsulter AB KONSULT WSP Samhällsbyggnad Hamngatan 11B Örnsköldsvik Besök: Hamngatan 11B Tel: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm KONTAKTPERSONER PROJEKT Sven-Olof Hedung, Hedung Konsulter Ida Sandström, WSP Linda Hörnsten, WSP UPPDRAGSNAMN Dagvattenutredning UPPDRAGSNUMMER FÖRFATTARE Ida Sandström DATUM ÄNDRINGSDATUM GRANSKAD AV Linda Hörnsten GODKÄND AV Dagvattenutredning

3 INNEHÅLL 1 INTRODUKTION SYFTE 4 2 FÖRUTSÄTTNINGAR GEOLOGISKA FÖRUTSÄTTNINGAR GRUNDVATTEN BEFINTLIG AVVATTNING MILJÖKVALITETSNORMER 6 3 FÖRVÄNTADE KONSEKVENSER FLÖDEN FÖRE OCH EFTER EXPLOATERING Trumutredning, passage E FÖRORENINGAR FÖRE OCH EFTER EXPLOATERING 10 4 FÖRESLAGNA ÅTGÄRDER RIKTLINJE SYNPUNKTER Trafikverket Tekniska kontoret Synpunkter från miljökontoret Synpunkter från Skistar RENING Dimensionering av reningssystem TILLÄMPADE RIKTLINJER YTBEHOV SYSTEMLÖSNING 13 5 BYGGSKEDE 15 6 SLUTSATS 15 7 REFERENSER 16 BILAGA 1 17 Dagvattenutredning Lien 2:3, 2:12 m fl Åre Kommun 3

4 1 INTRODUKTION I samband med framtagandet av detaljplan för fastighet Lien 2:3 och Lien 2:12 skall en dagvattenutredning för området tas fram. Detaljplanen ska möjliggöra exploatering av fem nya tomter för enfamiljshus och två tomter för flerbostadshus för permanent- och fritidsboende. 1.1 SYFTE Syftet med denna utredning är att klarlägga hur omhändertagandet av dagvatten ska ske på bästa möjliga sätt inom planområdet för att undvika negativ påverkan av områdets recipient Dagvattenutredning

5 2 FÖRUTSÄTTNINGAR Utredningsområdet är ca 3 ha stort med en brant sluttande terräng från norr till söder och består till stor del av naturmark men även av en befintlig byggnad. Utredningsområdet är lokaliserat norr om E14 i östra utkanten av Åres samhälle. I söder gränsar området mot befintlig bebyggelse och i nordväst mot ett alpint skidområde. I övrigt omges utredningsområdet av naturmark. Se Figur 1 för översikt. Vegetationen i området består till stor del av äldre barrskog med en markyta täckt av blåbärsris, skogsgräs och mossa. Figur 1. Översiktsbild med utredningsområdet markerat i rött. 2.1 GEOLOGISKA FÖRUTSÄTTNINGAR I en geoteknisk undersökning delades planområdet upp i ett övre och nedre område som begränsades av den högspänningsledning som korsar planområdet. (WSP, 2014). I den övre delen sågs det att marken består av mulljord ned till 0,2-0,3 m djup följt av en lös sandig siltig lermorän som sträcker sig ned till 1,6-2,0 m djup. Den underlagras av en fastare morän ned till 2,2-4,4 m innan den över går till en lermorän kallad blåhall. Dagvattenutredning Lien 2:3, 2:12 m fl Åre Kommun 5

6 I det nedre området består marken av 0,2 m mulljord som övergår till 3,0-3,6 m sandig morän efterföljt av blåhall. Vid nipans ytterkrön, som ligger mellan de två tänkta husen, uppmättes den sandiga moränen till 7,8 m innan övergång till blåhall. Ungefärligt läge för utredningsområdet Figur 2. Jordartskarta där grönt visar isälvssediment, blått visar morän och beige visar älvsediment. 2.2 GRUNDVATTEN Grundvattennivån i utredningsområdet har påträffats på 1,4-2,2 m under markytan (WSP, 2014). Grundvattenströmningen antas följa topografin, dvs grundvattnet strömmar i sydlig riktning. På grund av den starka lutningen antas infiltrationen i området vara låg i området bestående av morän medan den antas vara högre i den del av området som består av sandig morän. 2.3 BEFINTLIG AVVATTNING Öster om utredningsområdet rinner Östlibäcken vars vattenflöde normalt är lågt. Vid nederbörd och snösmältning ökar flödet betydligt mer. En sedimentationsdamm har anlagts i Östlibäcken direkt norr om E14. Väster om utredningsområdet ses en mindre bäck som går i en sänka och är endast vattenförande vissa delar av året. I och nedströms området har det utförts en truminventering. Karta med befintliga trummor markerade hittas i BILAGA 1. Truminventeringen visade att trummorna är mellan mm längs sträckan från utredningsområdet ned till Åresjön. Det gjordes även en bedömning att trummorna vanligen fylls mellan 10-20%. Det är dock svårt att avgöra trummornas befintliga fyllnadsgrad vid snösmältning och höga flöden. Trummorna ägs av fastighetsägare respektive väghållare. 2.4 MILJÖKVALITETSNORMER Vattenmyndigheten beslutade i slutet av 2015 inför den nya förvaltningsperioden om miljökvalitetsnormer för varje ytvattenförekomst samt för många grundvattenförekomster och skyddade Dagvattenutredning

7 områden i distriktet. Miljökvalitetsnormerna är en del av genomförande av EU:s ramdirektiv för vatten. Miljökvalitetsnormer anger den tidpunkt där lägsta godtagbara miljökvalitet ska vara uppnådd. Den grundläggande målsättningen med MKN är att alla vattenförekomster ska uppnå god ekologisk och kemisk status fram till I de fall där detta ansetts omöjligt har längre dispens getts. Gemensamt för alla vattenförekomster är även att den befintliga statusen ej får försämras. I Figur 3 presenteras recipienternas läge i förhållande till utredningsområdet. Åreåsen Åresjön Figur 3. Illustration med Åresjön och Åreåsen. De satta MKN för områdets recipienter har endast en avvikelse från det generella målet om att uppnå god status. Det är att Åresjön skall uppnå god kemisk status med undantag för kvicksilver, kvicksilverföreningar och PBDE. Dessa ämnen är satta som överskridande i hela Sverige där det anses att nivån är så pass hög att det inte är möjligt att uppnå god kemisk status. Recipienten Åresjön är ett riksintresse för vattendrag och omfattas av artoch habitatdirektivet (Natura2000). På grund av morfologiska förändringar, begränsad konnektivitet och att vattenuttag sker för snötillverkning så har sjön en otillfredsställande ekologisk status. Åresjön uppnår inte heller god kemisk status vilket kan ha att göra med det generella antagandet att alla Svenska vattendrag har förhöjda halter av kvicksilver, kvicksilverföreningar och PBDE Åreåsen som är ett grundvattenmagasin i en sand- och grusförekomst har klassats ha både god kvantitativ och god kemisk status. Dagvattenutredning Lien 2:3, 2:12 m fl Åre Kommun 7

8 Tabell 1. Statusklassning, MKN, miljöproblem och kommentarer till utredningsområdets recipienter. * undantag för kvicksilver, kvicksilverföreningar och PBDE. Recipient Klassning (2016) MKN (2016) Miljöproblem Kommentarer Åresjön Otillfredsställande Ekologisk Status Uppnår ej God Kemisk status God Ekologisk status år 2021 God kemisk status år 2021* Morfologiska förändringar Konnektivitet Vattenuttag till snötillverkning Art- och habitatdirektive t Riksintresse Vattendrag Åreåsen (Åre- Duved) God Kvantitiv status God Kemisk status God kvantiativ status God kemisk status Sand-och grusförekomst 3 FÖRVÄNTADE KONSEKVENSER 3.1 FLÖDEN FÖRE OCH EFTER EXPLOATERING Dagvattenflöden för utredningsområdet har beräknats översiktligt både för befintlig och exploaterad markanvändning. Beräkningar har även utförts för den ovanliggande mark som rinner ned mot utredningsområdet. Vid beräkning av de dimensionerande dagvattenflödena har rationella metoden nyttjats, se ekvation 1. Q d. dim = A φ i(t r ) (1) där q d,dim = dimensionerande flöde (l/s) A = avrinningsområdets area (ha) φ = avrinningskoefficient i(t r ) = dimensionerande nederbördsintensitet (l/s, ha) t r = regnets varaktighet Vid dimensionering av dagvattenflöde inom gles bostadsbebyggelse (som utredningsområdet klassas som) utfördes beräkningarna för ett regn med återkomsttiden 10 år (Svenskt Vatten, 2016), för senare dimensionering av reningsanläggning beräknades även flödet för ett mindre regn med återkomsttiden på 2 år, vilket motsvarar ett årsmedelregn på 7,3 mm. Eftersom dagvattnet kommer att ledas via en trumma (under E14) som ägs av trafikverket utfördes också beräkningarna för ett regn med återkomsttiden 50 år för att vidare kunna bedöma trummans kapacitet. Varaktighet på 10 min har använts utifrån området avrinningstid. Använda avrinningskoefficienter för ytor samt en klimatfaktor på 25 % är hämtade från Dagvattenutredning

9 Svenskt Vattens publikation P110. I Tabell 2 ses uppmätta ytor med respektive avrinningskoefficient som har använts för att beräkna de flöden som presenteras i Tabell 3. Tabell 2.Uppmätta ytor avseende markanvändning och tillhörande avrinningskoefficient Avr. Koef Befintlig mark (ha) Exploaterad mark (ha) Ovanliggande mark (ha) Naturmark 0,1 3,03 2,60 1 Tak 0,9 0,01 0,16 0 Grusad väg 0,4 0,009 0,30 0 Total 3,05 3,05 1,00 Total reducerad 0,32 0,52 0,10 Tabell 3. Beräknade flöden med avseende på markanvändning och klimatfaktor. Återkomsttid (år) Intensitet (l/s,ha) Befintlig mark (l/s) Exploaterad mark (l/s) Ovanliggande mark (l/s) 2 167,7 53,1 87,4 16, ,2 148,6 28, ,5 153,6 253,1 48, Trumutredning, passage E14 Trafikverket har som krav att trummor skall som minst dimensioneras efter ett 50-årsregn, men har även ett minsta krav på dimension som de nyttjar (Trafikverket, 2014). Vid en truminventering visades det att dagvattnet för området planeras ledas till en vägtrumma för E14 som har en dimension på 800 mm. Som tidigare nämnt bedömdes trummorna ha en fyllnadsgrad på 10-20% genom att avläsa uppnådd vattennivå via rost. Ett antagande att trumman lades dit för mer än 10 år sedan indikerar till att ett 10-årsregn skulle uppnå den nämnda fyllnadsgraden I flödesberäkningarna framgick att flödet vid trumman skulle öka med ca 12% efter den tänkta exploateringen. Detta visar att trots det tillkommande flödet från exploateringen så finns det fortfarande kapacitet i vägtrumman för att klara ett 50-årsregn. Genom att studera diagrammet nedan ses det att en 20 % fyllnadsgrad vid ett 10-årsregn ger en fyllnadsgrad på ca 45 % efter exploateringen. Dagvattenutredning Lien 2:3, 2:12 m fl Åre Kommun 9

10 Figur 4. Diagram som visar förhållandet mellan flödet Q och fyllnadsgrad för en delfylld ledning (Svenskt Vatten, 2016). 3.2 FÖRORENINGAR FÖRE OCH EFTER EXPLOATERING För beräkning av föroreningshalter har programmet StormTac använts. StormTac är ett beräkningsprogram för dagvattenflöden och föroreningar som tar hänsyn till bland annat markanvändningen. Resultatet har sedan jämförts med riktvärden för dagvatten vars recipient är en sjö/vattendrag framtagna av Regionala dagvattennätverket i Stockholms län (2009). Riktvärdena kan användas som en indikation på om rening behövs av dagvatten från olika typer av markanvändning. I Tabell 4 ses det att samtliga halter i dagvattnet från utredningsområdet kommer att öka efter exploateringen. Däremot så är det inget ämne som överskrider riktvärdena för 1M (mindre sjöar och vattendrag) som är den riktvärdesgrupp med högst känslighet. Tabell 4. Föroreningshalter i µg/l för utredningsområdet beräknade i StormTac för både före och efter exploatering med riktvärden för 1M (mindre sjöar och vattendrag) *mg/l P N * Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS * Oil PA Bef. mark 33 0,74 3 5,2 12 0,11 0,53 0,57 0, Expl. 55 1,2 2,8 7,8 19 0,23 2,1 1,7 0, mark Riktvärde , , Vid beräkningarna av föroreningshalterna tas det i StormTac ingen hänsyn till terräng eller till höga flöden vid snösmältning. Därför bör det beaktas den förhöjda halten av SS (suspenderade partiklar) som uppstår av erosion vid höga flöden och hög avrinningshastighet. Genom att rena dagvatten från partiklar kommer även en viss rening ske av framförallt metaller som adsorberar på partiklarna. En sedimentationsbassäng som är utformad enligt StormTacs riktlinjer har en reningseffekt på ca 50% SS. Eftersom en avvikande utformning är nödvändig utifrån utredningsområdets förutsättningar är det svårt att uppskatta reningseffekten för de planerade anläggningarna. Det är däremot klart att anläggningarna ska så långt som möjligt utformas på ett sätt som gynnar reningseffekten Dagvattenutredning

11 4 FÖRESLAGNA ÅTGÄRDER 4.1 RIKTLINJE För att uppnå en framtida hållbar dagvattenhantering och minimera negativa konsekvenser nedströms, antas en riktlinje i enlighet med rekommendationer i P110 (Svenskt Vatten, 2016) och P105 (Svenskt Vatten, 2011). Riktlinjen kan beskrivas i fyra steg, nämligen: 1. Dagvattnet ska så långt som möjligt omhändertas lokalt (LOD) inom kvartersmark (privat mark). Målet i detta steg är att minska uppkomsten av dagvatten. 2. Dagvattnet ska fördröjas så långt som möjligt för att reducera toppflöden och föroreningar. 3. Dagvattnet skall renas till en sådan grad som är anpassad till berörda recipienters känslighet. 4. Dagvattnet skall där det är möjligt avledas via tröga system som täckta eller öppna diken, ledningar och kanaler. 4.2 SYNPUNKTER Trafikverket I kontakt med trafikverket framkom det att problem finns både öster och väster om planerad avrinningsväg. Vid framförallt snösmältning trycks dagvatten upp ur dagvattenbrunnar vid Årevägen liknande fontäner. Det finns även problem för skred. Det bekräftades även att det inte finns några kända problem vid planerad avrinningsväg. Dock belystes en oro för ökade flöden som uppstår vid exploatering och extremare väder. Trafikverket vill gärna se att fördröjning sker för att undvika negativa konsekvenser nedströms Tekniska kontoret I kontakt med Tekniska kontoret framkom att det inte finns någon dagvattenpolicy men att arbete pågår med att ta fram styrande dokument för dagvattenhantering. Tekniska kontoret har bekräftat att det inte finns några kända problem vid den aktuella avrinningsvägen. De informerade om att de befintliga trummor som ligger längs avrinningsvägen ägs av respektive väghållare samt fastighetsägare. För att inte förvärra dagens situation bör dagvattenflöden från området vid exploatering inte öka då det kan medföra ökad sedimentflykt även om trummorna har kapacitet att avleda flödet. Kontakt med Miljökontoret föreslås för att stämma av krav på sedimentering är lämpligt Synpunkter från miljökontoret I kontakt med Miljöchefen vid Åre kommun framkom att det LOD bör tillämpas om möjligt och därefter fördröjning och rening av dagvattnet så att sediment och erosion inte ökar i diken nedströms. Dagvattenavledning bör ske i öppna lösningar. Dagvattenutredning Lien 2:3, 2:12 m fl Åre Kommun 11

12 4.2.4 Synpunkter från Skistar I kontakt med Skistars säkerhetsansvarig framkom att om det finns behov av sedimentationsdamm i samband med entreprenadarbetena eller en permanent lösning på Skistars fastighet för exploateringens räkning så borde det gå att lösa om avtal skrivs med Skistar för skötsel av anläggningen. 4.3 RENING Dimensionering av reningssystem Vid dimensionering av reningssystem för dagvatten skall hänsyns tas till den föroreningsmängd som spolas av i början av regnet (first flush) eftersom föroreningshalten minskas med regnets varaktighet. Målet för en reningsanläggning är att den ska kunna rena så stor del som möjligt av den årliga nederbörden. Utifrån nederbördsdata från SMHIs väderleksstation Storlien-Storvallen A har den procentuella nederbörden för olika intensiteter tagits fram och presenteras i Tabell 5. Datat utgörs från registrerade mätningar från November 2009 till November Tabell 5. Volymbaserad nederbörd beräknad utifrån nederbördsdata från station Storlien-Storvallen A. Genomsnittlig Nederbörd: 726 mm/år Nederbördsintensitet % av totala nederbördsmängden 0,2 mm/timme eller mindre 14 1 mm/timme eller mindre 56 2 mm/timme eller mindre 79 4 mm/timme eller mindre 92 6 mm/timme eller mindre 96 Tabell 5 visar att intensiteten hos ett regn på 4 mm/timme eller mindre utgör 92 % av den totala nederbördsmängden. Ett regn med intensiteten 1 mm/timme eller mindre utgör 56 % av totala nederbördsmängden. Det här visar på att en väldigt stor del av årsregnen genereras vid regn med låg intensitet. Genom att dimensionera reningsanläggningen efter flöden från de mindre regnen kommer en stor del av den årliga avrinningen att renas. Det här visar att det inte är ekonomiskt försvarbart att rena större flöden. Det skall dock klarläggas att reningsanläggningen skall konstrueras efter regn som genererar högre flöden för att undvika att uppsamlade föroreningar spolas ut eller att anläggningen på något sätt skadas. 4.4 TILLÄMPADE RIKTLINJER Fördröjning och rening av dagvatten kan ske i flera steg som en kombination av dagvattenåtgärder. Då recipienten i fråga inte är känslig för förhöjda flöden krävs ingen fördröjning mer än vad som behövs för att undvika erosion. Följande tillämpning av riktlinjerna ovan förslås: Dagvattenutredning

13 Fördröjning av takvatten från byggnader görs via användandet av utkastare. Rening av dagvattnet sker via sedimentationsbassänger. Dagvattnet avleds via öppna diken. 4.5 YTBEHOV Vid anläggandet av reningsanläggning kommer ett visst ytbehov att uppstå. För att rening genom sedimentation skall fungera krävs det att dagvattnets uppehållstid i anläggningen är tillräckligt lång så partiklar hinner sedimentera. För att uppnå en god uppehållstid krävs det att sedimentationsanläggningen utformas på ett sådant sätt att strömningshastigheten sjunker och strömningssträckan ökar. Det gör att ytbehovet för en sådan typ av anläggning kan vara högt. För att kunna rena vatten från hela utredningsområdet behövs två sedimentationsanläggningar. En för att omhänderta dagvatten från det övre området och en för att omhänderta dagvatten från det nedre. Ytbehovet för en sedimentationsanläggning är i tillfället svår att uppskatta, beroende på utformning. Om anläggningen skulle utformas som en rektangulär damm, med en permanent vattendjup på 0,5, utan några strömningshinder skulle ytbehovet för dessa vara 100m 2 respektive, vilket presenteras i Tabell 6. Tabell 6. Ytbehov för de två sedimentationsbassängerna och den tillkommande fördröjningsvolymen. Sedimentationsbassäng Ytbehov (m 2 ) Fördröjningsvolym (m 3 ) Övre Nedre Anläggningarnas ytbehov är även beroende på erforderlig fördröjningsvolym. I Tabell 7 presenteras behovet av fördröjningsvolymer för respektive område och återkomsttid. Tabell 7. Erforderlig fördröjningsvolym, för respektive regn. Volym, 2- årsreg Volym, 10- årsregn Volym, 50- årsregn Övre Nedre SYSTEMLÖSNING Takvatten från byggnader inom utredningsområdet leds via utkastare med erosionsskydd över tomten, se Figur 5 för exempel. Dagvattnet fångas sedan upp av ett dike med släntlutningen 1:2, som transporterar vattnet vidare mot sedimentationsanläggning. I Figur 6 illustreras ett generellt dike (stenskott för att förhindra erosion) för att skapa en känsla av ytbehovet. Dagvattenutredning Lien 2:3, 2:12 m fl Åre Kommun 13

14 Figur 5. Utkastare med stenplattor som erosionsskydd (Bild: WSP Gävle) Figur 6. Sektionsskiss över ett generellt dike För att kunna rena dagvattnet krävs det två sedimentationsanläggningar, se Figur 7. I båda områdena förslås att de anläggs parallellt med väg i en långsmal erosionsskyddad anläggning med strategiska hinder för att nå en ökad uppehållstid och ökad rening, exempel se Figur 8. Oavsett hur sedimentationsanläggningarna utformas är det nödvändigt att vid jämna mellanrum avlägsna sedimenterat material. Nytt svackdike för avledning av ovanliggande avrinning. Behövs ej om höjdsättning av tomterna görs så att vattnet inte kan rinna mot fasad. Föreslagen placering av sedimentationsanläggning för det övre området. Ca 100 m 2 Föreslagen placering av sedimentationsanläggning för det nedre området. Ca 100 m 2 Figur 7.Illustration över föreslagen dagvattenhantering inom utredningsområdet Dagvattenutredning

15 Figur 8. Stenblock kan placeras i sedimentationsanläggning för en ökad uppehållstid och ökad rening. 5 BYGGSKEDE Under byggskedet kommer sediment att friläggas som kan transporteras vidare via dagvatten. För att undvika att sedimenten når recipienten rekommenderas en tillfällig dagvattenhantering där halmbalar placeras ut i diken för filtrering. Det är dock viktigt att byta ut halmbalarna och avlägsna det uppsamlade sedimenten från dikena med jämna mellanrum för att uppnå en god rening. En tillfällig sedimentationsdamm på ca 10 m 3 kan anläggas nedströms vid Skistars bromsplan som komplement vid tillämpningen av halmbalar. 6 SLUTSATS Dagvattenhanteringen inom utredningsområdet förslås ske genom avledning av takvatten via utkastare för att sedan samlas upp av vägdiken. Vägdikena övergår till reningsanläggning strax innan de leds ut ut utredningsområdet. För rening och fördröjning av dagvatten som uppkommer inom utredningsområdet ska två erosionsskyddade reningsanläggningar anläggas där rening sker via sedimentation. Anläggningarnas reningseffekt är beroende av dagvattnets uppehållstid, på så vis kan reningseffekten ökas genom att utforma anläggningarna med strömningshinder. Vid utformningen av dessa anläggningar skall även erforderlig fördröjningsvolym beaktas som ligger mellan m 3 för det övre området och 8-24 m 3 för det nedre området beroende på återkomsttid hos det dimensionerande regnet. För det övre området ska utformning och höjdsättning av tomterna göras på ett sådant vis att vatten från ovanliggande mark inte kan rinna mot fasad. Innan exploatering påbörjas ska halmbalar placeras i diken för uppsamling av sediment och en tillfällig sedimentationsdamm på minst 10 m 3 anläggas nedströms som komplement. Dagvattenutredning Lien 2:3, 2:12 m fl Åre Kommun 15

16 7 REFERENSER Svenskt Vatten, P105. Hållbar dag- och dränvattenhantering, Solna: Litografiska Alfaprint AB. Svenskt Vatten, P110. Avledning av dag-, drän-, och spillvatten, Stockholm: åtta.45 AB. Trafikverket, Råd Avvatning dimensionering och utformning - MB310, u.o.: u.n. WSP, Översiktlig geoteknisk undersökning Lien 2:3 & 2:12, u.o.: u.n. Åre kommun, WSP, Miljökonsekvensbeskrivning Avseende Skredrisk, Detaljplan Lien 2:3, 2:12 m fl, u.o.: u.n Dagvattenutredning

17 BILAGA 1 Figur 9. Truminventering Dagvattenutredning Lien 2:3, 2:12 m fl Åre Kommun 17

18 VI ÄR WSP WSP är ett av världens ledande analys- och teknikkonsultföretag. Vi erbjuder tjänster för hållbar samhällsutveckling inom Hus & Industri, Transport & Infrastruktur och Miljö & Energi. Bredd och mångfald kännetecknar våra medarbetare, kompetensområden, kunder och typer av uppdrag. Tillsammans har vi medarbetare på över 500 kontor i 40 länder. I Sverige har vi omkring medarbetare. WSP Sverige AB Arenavägen Stockholm-Globen Tel: Dagvattenutredning