DAGVATTENUTREDNING. Draken

Transkript

1 DAGVATTENUTREDNING Draken

2 DAGVATTENUTREDNING Draken 24 KUND NordmalingsHus AB KONSULT WSP Samhällsbyggnad Hamngatan 11B Örnsköldsvik Besök: Hamngatan 11B Tel: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm KONTAKTPERSONER NordmalingsHus AB: Roger Berggren Epost: PROJEKT WSP: Ida Sandström Epost: UPPDRAGSNAMN Detaljplan Draken 24 UPPDRAGSNUMMER FÖRFATTARE Ida Sandström DATUM ÄNDRINGSDATUM GRANSKAD AV Linda Hörnsten GODKÄND AV Detaljplan Draken 24

3 INNEHÅLL 1 INTRODUKTION SYFTE 4 2 FÖRUTSÄTTNINGAR GEOLOGISKA FÖRUTSÄTTNINGAR BEFINTLIG AVVATTNING Befintliga dagvattenledningar Avrinningsområde Recipienter KRAV/RIKTLINJER 7 3 FÖRVÄNTADE KONSEKVENSER FLÖDEN FÖRE OCH EFTER EXPLOATERING FÖRORENINGAR FÖRE OCH EFTER EXPLOATERING 9 4 FÖRESLAGNA ÅTGÄRDER RIKTLINJE RENING Dimensionering av reningssystem TILLÄMPADE RIKTLINJER BEHOV AV FÖRDRÖJNINGSVOLYMER YTBEHOV SYSTEMLÖSNING 12 5 SLUTSATS BEHOV AV FORTSATT UTREDNING 14 6 REFERENSER 14 Dagvattenutredning Draken 24 3

4 1 INTRODUKTION NordmalingsHus planerar en nybyggnation av ett flerfamiljshus på fastigheten Draken 24. Fastigheten har ett strategiskt läge för förtätning med närhet till kollektivtrafik och centrumfunktioner. I samband med samråd för detaljplanering av fastigheten framkom en oro kring vilka konsekvenser som byggnationerna kan medföra för omkringliggande fastigheter. Däribland fanns en oro över ett ökat inflöde av dagvatten till nedliggande fastigheter. Dagvattenutredningen ska omfatta beräkningar för flöden före och efter exploatering, föroreningshalter samt möjligheter till lokalt omhändertagande av dagvatten. 1.1 SYFTE Syftet med denna utredning är att klarlägga hur omhändertagandet av dagvatten bör ske inom planområdet. 2 FÖRUTSÄTTNINGAR Utredningsområdet (Draken 24) är ca 3600 m 2 och ligger i ett bostadsområde väster om Nordmaling Kyrka. Utredningsområdet begränsas av Kungsvägen i nord-nordöst. I söder gränsar utredningsområdet mot fastigheterna Draken 12 och 11. Utredningsområdet som ses i Figur 1 utgörs idag av ett boningshus, en garagebyggnad och två mindre byggnader. Figur 1. Översiktsbild med utredningsområdet (Draken 24) markerat. 2.1 GEOLOGISKA FÖRUTSÄTTNINGAR Enligt SGUs jordartskarta över Mittnorden med skalan 1: består utredningsområdet av postglacial sand och grus. I sydvästra hörnet av Detaljplan Draken 24

5 utredningsområdet visas en övergång mot ett område bestående av älvsediment sand, se Figur 2. Figur 2. Jordartkarta över delar av Nordmaling med fastigheten Draken 24 markerad. (SGU 2016) Förutsättningen för infiltration/perkolation är bland annat beroende av jordarter och avstånd till grundvattnet. Postglacial sand och grus har generellt goda egenskaper för infiltration, däremot finns ingen känd grundvattennivå för området. SGUs karta över genomsläpplighet ses det att marken inom området är klassat med medelhög genomsläpplighet, se Figur 3. Figur 3. Kartbild med klassad genomsläpplighet över delar av Nordmaling. Dagvattenutredning Draken 24 5

6 2.2 BEFINTLIG AVVATTNING Befintliga dagvattenledningar Det befintliga ledningsnätet tillhör ett äldre område med bristande dokumentationer kring dagvattennätets placering, dimensioner och material. Det är idag oklart om fastigheten har någon dagvattenservis till det befintliga ledningsnätet. På fastigheten Draken 28 (väster om Draken 24) ligger en avtappningsbrunn för fjärrvärme som ägs av Solör bioenergi. Från brunnen leds dagvattnet vidare mot Hantverkargatan. Enligt den ledningskarta som presenteras i Figur 4 ses ett ledningsnät för dagvatten längs Kungsgatan. Vid ett platsbesök ( ) sågs rännstensbrunnar längs Hantverkargatan, vilka lär ansluta till samma ledning som Solörs servisledning ansluter till. Efter kontroll av kommunen visades att det ledningsnät brunnen är kopplad till mynnar ut i vägdike parallellt med Rödviksvägen och därefter ut mot havet. Avtappningsbrunnen är på så sätt en möjlig anslutningspunkt för Draken 24, dock krävs att ett avtal skrivs mellan berörda parter för att klargöra vem som ansvarar för ledningen upp till anslutningspunkten. Avtappningsbrunnen består av 4 betongringar och antas därav vara 2 m djup. Dagvattenledningen (Solörs servisledning) har dimensionen 300 mm och lutningen kan antas följa markens lutning dvs ca 40 promille. Det ger dagvattenledningen en kapacitet på 200 l/s. Ungefärlig placering av möjlig anslutningspunkt Figur 4. Ledningskarta. OBS! Ledningarnas placering är endast schematisk Detaljplan Draken 24

7 2.2.2 Avrinningsområde Enligt VISS tillhör utredningsområdet avrinningsområdet Rinner mot Nordmalingsfjärden som är ca 2,2 km 2 stort, se Figur 5. För det specifika utredningområdet antas det inte ske någon tillrinning från ovanliggande område då avrinningen i första hand sker via Kungsvägen. Figur 5. Avrinningsområde utfärdat av SMHI (VISS ) Recipienter Utredningsområdets recipient är Nordmalingsfjärden. Fjärden tillhör Bottenhavet och ligger ca 800 m sydost om utredningsområdet. 2.3 KRAV/RIKTLINJER Bottenhavets Vattenmyndigheten beslutade i december 2009 om miljökvalitetsnormer för varje ytvattenförekomst samt för många grundvattenförekomster och skyddade områden i distriktet. Miljökvalitetsnormerna är en del av genomförande av EU:s ramdirektiv för vatten. Miljökvalitetsnormer anger den tidpunkt där lägsta godtagbara miljökvalitet ska vara uppnådd. Den grundläggande målsättningen med MKN är att alla vattenförekomster ska uppnå god ekologisk och kemisk status fram till I de fall där detta ansetts omöjligt har längre dispens getts. Gemensamt för alla vattenförekomster är även att den befintliga statusen ej får försämras. I dagsläget finns inga satta MKN för den nya planeringsperioden För planområdets recipienter har en preliminär statusklassning utförts och förslag till MKN har utfärdats. Dagvattenutredning Draken 24 7

8 De satta MKN för Nordmalingsfjärden visar att god ekologisk status och god kemisk status ska vara uppnådd Det med ett undantag för kadmium och kadmiumföreningar som ska vara uppnådd år Den föreslagna MKN är att recipienten ska ha både god ekologisk och god kemisk status år Se Tabell 1. I recipienten finns miljögifter i form av PAH (Polycykliska aromatiska kolväten) som överskrider gränsvärdet i sediment som antas komma från Rundviks Sågverk och nedlagda verksamheter som hanterat diverse oljor. För samtliga vattenförekomster i Sverige finns även förhöjda halter av PBDE (polybromerad difenyletrar) i abborre och kvicksilver som hittas ackumulerad i vattenlevande organismer och fisk. Tabell 1. Statusklassning och MKN för utredningsområdets recipient. Recipient Status beslutad 2009 MKN (2015) Preliminär status 2015 Förslag till MKN (2021) Kommentar Nordmalings fjärden God ekologisk status God ekologisk status God ekologisk status God ekologisk status Miljöproblem: Övergödning, Miljögifter Uppnår ej god kemisk status God kemisk status* Uppnår ej god kemisk status God kemisk status *Undantag: Kadmium och kadmiumföreningar (2021) 3 FÖRVÄNTADE KONSEKVENSER 3.1 FLÖDEN FÖRE OCH EFTER EXPLOATERING Översiktliga beräkningar av dimensionerande dagvattenflöden har utförts för utredningsområdet. Beräkningarna har gjorts för både nuvarande och planerad markanvändning. För beräkning av det dimensionerande dagvattenflödet från området har rationella metoden använts, se ekvation 1. där = ( ) (1) q d dim = dimensionerande flöde (l/s) A φ i(t r ) t r = avrinningsområdets area (ha) = avrinningskoefficient = dimensionerande nederbördsintensitet (l/s, ha) = regnets varaktighet Det dimensionerande dagvattenflödet beräknades för ett regn med en återkomsttid av 10 år då ledningsnätet som man ansluter mot är befintligt Detaljplan Draken 24

9 och området inte är instängt (Svenskt Vatten, 2016). Regnets varaktighet valdes till 10 min, vilket är den lägsta varaktighet som används vid dimensionering enligt P110. Enligt Dahlström (2010) är då regnintensiteten 286,7 l/s, ha. Använda avrinningskoefficienter för ytor samt en klimatfaktor på 1,25 är hämtade P110 (Svenskt Vatten, 2016). Flödena redovisas i Tabell 2 och Tabell 3 där det ses att dagvattenflödet med klimatfaktor kommer att öka från 383 l/s för befintlig markanvändning, till 540 l/s för en framtida exploaterad markanvändning. Den ökade avrinningen efter exploatering, 157 l/s, kan därmed avledas i den föreslagna dagvattenledningen med kapaciteten 200 l/s utan fördröjning. Men då det inte är känt hur dagvattnet från befintlig byggnad som ska behållas idag avleds behöver höjd tas för att kunna avleda allt dagvatten via dagvattenledningen. Tabell 2. Beräknat dagvattenflöde utifrån befintlig markanvändning inom fastigheten. Tabell 3. Beräknat dagvattenflöde efter exploatering enligt illustration av Detaljplan. Yta Area (ha) Avrinningskoefficient Reducerad area (ha) Dim. Flöde 10årsregn (l/s) Tak 0,83 0,9 0, Grusad 1,05 0,4 0,42 96 Väg/parkering Grönyta 1,72 0,1 0,20 39 Totalt 3,60 1, Klimatfaktor 1, Yta Area (ha) Avrinningskoefficient Reducerad area (ha) Dim. Flöde 10årsregn (l/s) Tak 0,87 0,9 0, Asfalterad 1,16 0,8 0, Väg/parkering Grönyta 1,54 0,1 0,15 36 Gångväg 0,04 0,7 0,03 6 Totalt 3,60 0,5 1, Klimatfaktor 1, FÖRORENINGAR FÖRE OCH EFTER EXPLOATERING Föroreningsmängder för olika ämnen har beräknats med schablonhalter i StormTac utifrån både befintlig och exploaterad markanvändning. StormTac är ett beräkningsprogram för dagvattenflöden och föroreningar som tar hänsyn till bland annat markanvändningen. Resultatet har sedan jämförts med förslag till riktvärden för dagvatten framtagna av regionala dagvattennätverket i Stockholms län (Regionplane- och trafikkotoret, 2009). Riktvärdena kan användas som en indikation på om rening behövs av dagvatten från olika typer av markanvändning. Dagvattenutredning Draken 24 9

10 I Tabell 4 redovisas de beräknade halterna från de vanligaste dagvattenföroreningarna. Som det kan ses redovisas halterna i dagvattnet för hela flöden från både befintlig och exploaterad mark, men även för enbart parkeringsytan efter exploatering. I en jämförelse mellan dagvatten från enskilda markanvändningsytor för en exploaterad mark och riktvärdena hittas förhöjda halter för de nya parkeringsytorna främst avseende halter av metaller och suspenderat material. Orsaken till varför halterna är högre för de nya parkeringsytorna än för den exploaterade markanvändningen är på grund av utspädning. Utifrån det resultat genererat från StormTac krävs rening av det dagvatten som avrinner från parkeringsytan för en exploaterad markanvändning enligt detaljplan. Tabell 4. Föroreningshalter (µg/l) beräknade i StormTac utifrån markanvändning. Halter som överskrider riktvärdena är markerade med grått. Riktvärden är angivna för ej direktutsläpp till större recipient, 2S, enligt förslag av Regionala dagvattennätverket i Stockholms län (2009). P N (mg/l) Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS (mg/l) Olja Markanvändning PAH- 16 BaP Befintlig 110 1,8 2, ,44 4,3 3,5 0, ,21 0,01 Exploaterad 110 1,6 8, ,46 6,7 3,7 0, ,55 0,02 Endast 94 1, , ,8 0, ,6 0,056 parkering Riktvärde , , ,03 4 FÖRESLAGNA ÅTGÄRDER 4.1 RIKTLINJE För att uppnå till en framtida hållbar dagvattenhantering inom planområdet och för att minimera negativa konsekvenser nedströms, antas en riktlinje i enlighet med rekommendationer i P110 (Svenskt Vatten, 2016) och P105 (Svenskt Vatten, 2011). Riktlinjen består av följande steg: 1. Dagvattnet ska så långt som möjligt omhändertas lokalt (LOD) inom kvartersmark (privat mark) där strävan är att minska uppkomsten av dagvatten och att det är så rent vatten som möjligt. 2. Dagvattnet skall så långt möjligt fördröjas för att minska både toppflöden och föroreningar. 3. Dagvattnet skall renas beroende på bedömningen av recipienters känslighet. 4. Avledning via tröga system så som diken, täckta eller öppna, eller ledningar och kanaler. Valet avgörs till stor del av vilken karaktär på området som önskas. 4.2 RENING Dimensionering av reningssystem Vid dimensionering av reningssystem måste hänsyn tas till first flush (den föroreningsmängd som spolas av i början av regnet) eftersom föroreningsmängden minskar med regnets varaktighet. Målet med rening är att rena så stor del som möjligt av den årliga nederbörden Detaljplan Draken 24

11 Nedan presenteras en nederbördstabell som visar hur många procent av årsnederbörden som kommer från regn med olika intensitet. Datat är hämtat från SMHIs väderstation Järnäsklubb med registrerad nederbörd från december 1995 till oktober Tabell 5. Volymbaserad nederbörd beräknad utifrån nederbörddata från station Järnäsklubb, Nordmaling. Genomsnittlig nederbörd: 502 mm/år Nederbördsintensitet % av totala nederbördsmängden 0,2 mm/timme eller mindre 10,6 1 mm/timme eller mindre 46,9 2 mm/timme eller mindre 69,6 4 mm/timme eller mindre 86,6 6 mm/timme eller mindre 93,2 Tabell 5 visar att drygt 93 % av den totala årsnederbörden tillkommer i regn som har en lägre intensitet av 6 mm/timme och att 46 % av årsnederbörden genereras vid regn med intensiteten 1 mm/timme eller mindre. Detta visar på att en reningsanläggning som är dimensionerad för att rena flöden från de mindre regnen kommer att rena en stor del av den årliga avrinningen. Det innebär att det inte är ekonomiskt försvarbart att rena större flöden. Reningsanläggningen måste dock konstrueras för regn med högre flöden utan att föroreningar spolas ut eller att anläggningen på något sätt skadas. 4.3 TILLÄMPADE RIKTLINJER Fördröjning och rening av dagvatten kan ske i flera steg som en kombination av dagvattenåtgärder. Tillämpning av riktlinjerna ovan föreslås enligt Svenskt Vattens P105 (Svenskt Vatten, 2011) för att uppnå en hållbar dagvattenhantering. På grund av områdets förutsättningar är det ej möjligt att tillämpa anläggningar för infiltration/perkolation. Däremot tillämpas följande riktlinjer: Infiltration av takvatten genom avledning via svackdiken/infiltrationsstråk ned mot fördröjningsmagasin. Fördröjning av dagvatten inom fastigheten genom fördröjningsdammar eller underjordisk magasinering. Rening av dagvatten från parkeringsytor inom fastigheten via oljeavskiljare. 4.4 BEHOV AV FÖRDRÖJNINGSVOLYMER Fördröjningsbehovet för dagvattenanläggningar kan beräknas på olika sätt med avseende på olika faktorer, till exempel med hänsyn på rening. Normalt så beräknas volymbehovet så att dagvattenflödet inte ska öka efter exploatering vid det dimensionerande regnet men p.g.a. dagvattenledningens begränsade kapacitet har utflödet från magasinet satts till 200 l/s i stället för 383 l/s i beräkningarna. I Tabell 6 presenteras de volymer som är beräknade enligt Svenskt Vattens publikation P110. Enligt beräkningarna är nödvändiga fördröjningsvolymen 142 m 3. Dagvattenutredning Draken 24 11

12 Tabell 6. Nödvändig fördröjningsvolym inom planområdet för att inte öka avrinningsflödena efter exploatering. Varaktighet (min) Regnintensitet m. klimatfaktor (l/s,ha) Maxflöde (l/s) Fördröjningsvolym (m 3 ) YTBEHOV Genom att anlägga fördröjningsmagasin under mark minskas ytbehovet då de exempelvis kan placeras under parkeringsytor. Där stora ytor finns tillgängliga är det lämpligt att anlägga dammar och öppna fördröjningsanläggningar. Vanligtvis utformas en damm med ett djupt parti i mitten och med grunda, flacka slänter. Med antagandet att medeldjupet i en damm är 1 m, är ytbehovet detsamma som storleksordningen som fördröjningsvolymen. I detta fall hade ytbehovet varit ca 142 m 2 för fördröjningsdammar, vilket inte är möjligt enligt detaljplanen. 4.6 SYSTEMLÖSNING För en minskad belastning av dagvattenanläggningar föreslås att takvattnet från den nya byggnaden leds ut till svackdiken (kan även införas som ett infiltrationsstråk), för trög avledning, via utkastare. Vattnet samlas sedan upp i brunn med kupolsil och leds via rör till ett kassettmagasin på 142 m 3 beläget 0,8 m under parkeringsytan, se Figur 6. Figur 6 Schematisk skiss över systemlösning utifrån illustrationsplan Detaljplan Draken 24

13 För dagvattnet från väg och parkeringsytan bör det ske en rening innan det når fördröjningsmagasinet för att minska påverkan på recipient. Det är även vanligt med reningskrav vid parkeringar med 20 parkeringsplatser eller fler. På grund av en liten tillgång till ytor föreslås att rening av olja och partiklar sker via en olje- och slamavskiljare. I Tabell 7 presenteras en procentuell reningseffekt hos en oljeavskiljare med avseende på olika föroreningar Tabell 7. Reningseffekt i % enligt StormTac för oljeavskiljare. Anläggning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS olja PAH- 16 Lamelloljeavskiljare BaP Dagvattnet från väg och parkeringsyta fångas upp via rännstensbrunnar och leds till oljeavskiljaren innan det leds till magasinet. Orsaken till varför endast dagvattnet från väg och parkering skall ledas till oljeavskiljaren är för att hålla nere dimensionerande flöde och på så vis även dimensionen på oljeavskiljaren samt för att förhindra utspädning som riskerar leda till sämre rening. Vid dimensionering av oljeavskiljare rekommenderar Naturvårdsverket att de dimensioneras för 10 procent av flödet vid 2 års eller 5 års återkomsttid (Naturvårdverket, 2007). I detta fall skulle det innebära att oljeavskiljaren ska ha kapaciteten l/s för rening klass I. Innan projektering av fördröjningsmagasinet påbörjas bör stuprörsanslutningar för befintlig byggnad kontrolleras så att hänsyn kan tas om takvattnet inte leds ut till separat dagvattennät. Det görs genom att spola vatten i hängrännor eller lövsilar och kontrollera vart vattnet tar vägen. I det fall där stuprören är påkopplad till spillvattennätet bör takvattnet omledas mot fördröjningsmagasinet. Takvattnet (från taksidan in mot gården) från den befintliga byggnaden kan ledas ut med utkastare mot gården medan takvattnet från sidan mot Kungsgatan leds i rör ned till fördröjningsmagasinet. För att undvika att dagvatten rinner över till nedliggande fastighet föreslås att kantsten sätts längs den södra delen av parkeringen. Det ska även säkerställas att inget dagvatten kan rinna in på nedliggande fastigheter från den övre platån. Detta kan undvikas genom att vid asfaltering av ytan justera höjdsättningen sådan att dagvattnet rinner ut över den gräsbeklädda slänten för att sedan kunna fångas upp av både en kupolsil och parkeringen. Efter fördröjningsmagasinet passerar dagvattnet en hydraulisk brunn med ett utströmningshål på ca 360 mm. Det är här fördröjningen uppstår. Vidare föreslås det att dagvattnet leds via rör till en befintlig avtappningsbrunn för fjärrvärmenätet som idag ägs av Solör bioenergi som nedströms ansluter till det kommunala dagvattennätet. För att utföra denna anslutning skall det upprättas ett nyttjandeavtal mellan berörda parter, där ansvarsfördelning tydliggörs. Den föreslagna systemlösningen förutsätter att självfall kan tillämpas mellan fördröjningsmagasin och anslutningspunkt. Utifrån antagandet om att anslutningsbrunnen är 2 m djup vid en markhöjd på +10,6 och en planerad marknivå för parkeringen på +11,0 m, uppnås självfall vid ett begränsat magasinsdjup. Självfall uppnås om fördröjningsmagasinet har 0,8 m i marktäckning och en utsläppspunkt på max 1,4 m djup (+9,7). För att uppnå Dagvattenutredning Draken 24 13

14 självfall kommer dagvattenledningen till anslutningspunkten läggas på ett djup som ej är frostfritt, vilket medför att isolering är nödvändig. 5 SLUTSATS Den föreslagna dagvattenhanteringen ske genom en kombination av lösningar. Takvattnet från ny byggnad leds via utkastare till ett svackdike/infiltrationsstråk som kan minska och fördröja dagvattnet något. Dagvattnet från väg och parkeringsyta renas via en oljeavskiljare. Allt dagvatten samlas upp i ett fördröjningsmagasin innan det via en hydraulisk brunn ansluts mot befintligt dagvattennät. Dagvattenledning skall isoleras vid mindre marktäckning än 1,5 m under snöröjda ytor. Anslutningspunkten ägs av Solör Bioenergi och innan anslutning utförs skall ett avtal upprättas. Höjdsättningen av den övre platån justeras för att leda dagvattnet ned mot grässlänten för att fångas upp av parkeringsytan och leds till fördröjningsmagasinet via en rännstensbrunn. För att förhindra dagvattnet från fastigheten till att leda in på fastigheten nedströms föreslås att kantsten sätts på parkeringen. 5.1 BEHOV AV FORTSATT UTREDNING Innan detaljprojektering av systemlösningen påbörjas bör inmätning ske av anslutningspunkten (Solörs FV-brunn), för att säkerställa ett system med självfall. Innan projektering av fördröjningsmagasin bör; Stuprörsanslutningar för befintlig byggnad kontrolleras. Det görs genom att spola i hängrännor eller lövsilar och ser efter vart vattnet tar vägen. I det fall där stuprören är påkopplad till spillvattennätet bör takvattnet omledas ned mot fördröjningsmagasinet. Om takavvattningen är ansluten till dagvattenledning i Kungsgatan behöver ingen omkoppling göras. Kapaciteten i dagvattenledningen som dagvattnet från fastigheten föreslås anslutas till kontrolleras genom att avväga solörs FV-brunn och brunn i Hantverkargatan. Vidare bör en utredning göras för snöhanteringen på området och vilka konsekvenser som kan uppstå vid snösmältning. 6 REFERENSER Naturvårdverket. (2007). Oljeavskiljare, FAKTA Regionplane- och trafikkotoret. (2009). Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp. Stockholm: Stockholms läns landsting. Svenskt Vatten. (2011). P105. Hållbar dag- och dränvattenhantering. Svenskt Vatten. (2011). P105. Hållbar dag- och dränvattenhantering. Solna: Litografiska Alfaprint AB. Svenskt Vatten. (2016). P110. Avledning av dag-, drän-, och spillvatten. Stockholm: åtta.45 AB Detaljplan Draken 24

15 Dagvattenutredning Draken 24 15

16 VI ÄR WSP WSP är ett av världens ledande analys- och teknikkonsultföretag. Vi erbjuder tjänster för hållbar samhällsutveckling inom Hus & Industri, Transport & Infrastruktur och Miljö & Energi. Bredd och mångfald kännetecknar våra medarbetare, kompetensområden, kunder och typer av uppdrag. Tillsammans har vi medarbetare på över 500 kontor i 40 länder. I Sverige har vi omkring medarbetare. WSP Sverige AB Arenavägen Stockholm-Globen Tel: Detaljplan Draken 24