Linnébarometern 2015 Universitetsövergripande resultat

Transkript

1 Rapport Linnébarometern 2015 Universitetsövergripande resultat Linnébarometern 2015 universitetsövergripande resultat Dnr: 2015/ Information om Linnébarometern 2015 Studien är genomförd på uppdrag av universitetsledningen vid Linnéuniversitetet. Projektledare: Tony Wågman (utredare), universitetsledningens kansli Undersökningen är genomförd av: Tony Wågman (utredare), universitetsledningens kansli Åsa Wågman (utredare), universitetsledningens kansli Rapporten är skriven av: Tony Wågman (utredare), universitetsledningens kansli

2 Sammanfattning Om studien Linnébarometern är en del av universitetets systematiska uppföljning av utbildning på grund- och avancerad nivå och genomförs på uppdrag av universitetsledningen. Kvalitetsrådet ansvarar för innehåll och genomförande. Linnébarometern fokuserar studenternas upplevelser av universitetets fyra strategiska områden: attraktiv kunskapsmiljö, framstående forskning, samhällelig drivkraft och globala värden. Frågebatteriet är konstruerat med tonvikt vid bedömning och värdering av utbildningen och Linnéuniversitetet. Linnébarometern genomförs för andra året vilket gör det möjligt att jämföra resultaten över tid. Svarsfrekvensen är 58 procent, vilket är en ökning från 2014 med fyra procentenheter. Slutsatser Resultaten för de fyra strategiska områdena är relativt stabila över tid på universitetsövergripande nivå, men i praktiken uppvisar samtliga en liten förbättring från 2014 (1-3 procentenheter). Den övergripande tendensen är således något positiv snarare än negativ. Fakulteterna går framåt med minst fem procentenheter i ett strategiskt område (FHL/NLU) eller två (FEH/FTK/FKH). Undantaget är FSV som istället backar fem procentenheter för globala värden. Ett flertal positiva resultat från 2014 återfinns även i årets Linnébarometer. Det gäller bland annat att cirka 8 av 10 ger sin utbildning det sammanfattande omdömet mycket bra/ganska bra, samt skulle rekommendera andra att studera vid Lnu. Därutöver anser 9 av 10 att de i hög grad utvecklat betydelsefulla akademiska kompetenser såsom kunskap och förståelse inom huvudområdet, självständigt formulera och lösa problem samt sammanställa och presentera information. Framstående forskning uppvisar också stabila och goda resultat över tid. 85 procent menar att kunskapen som förmedlats vilar på vetenskaplig/konstnärlig grund och cirka 7 av 10 upplever att deras intresse för vetenskapliga frågor har ökat under studietiden. Programstudenter på avancerad nivå är särskilt nöjda, vilket sannolikt återspeglar att forskningsanknytningen stärks i takt med studier på högre nivå. Studenter på avancerad nivå ger dessutom mer positiva omdömen för delområde utbildningens organisation, pedagogik och miljö. Ambitionen är att all utbildning på Linnéuniversitetet ska genomsyras av internationalisering, entreprenöriellt förhållningssätt, hållbar utveckling och likabehandling. De två förstnämnda temana uppvisar bättre resultat i årets undersökning. Fler tycker att det funnits goda förutsättningar att förlägga del av utbildningen utomlands (54 procent -> 61 procent) och att det funnits ett internationellt perspektiv i utbildningen (49 procent -> 56 procent). Fler upplever dessutom att de utvecklat ett entreprenöriellt förhållningssätt (25 procent -> 33 procent) men utgör trots ökningen endast en tredjedel av studenterna. Resultaten för de två sistnämnda temana är oförändrade över tid. 45 procent respektive 57 procent menar att perspektiven har belysts/diskuterats i utbildningen. FKH gör störst förbättring i dessa avseenden jämfört med 2014, därefter FEH/NLU. 2 (40)

3 Innehåll 1. Bakgrund och syfte... s Disposition... s.4 2. Metod och tillvägagångssätt... s Enkätkonstruktion... s Urval och svarsfrekvenser... s Tolkning av statistiken... s.7 3. Attraktiv kunskapsmiljö... s.9 4. Framstående forskning... s Samhällelig drivkraft... s Globala värden... s Sammanfattande omdöme... s Avancerad nivå... s Attraktiv kunskapsmiljö... s Framstående forskning... s Samhällelig drivkraft... s Globala värden... s Sammanfattande omdöme... s Slutsatser.... s.27 Bilaga 1 Svarsfrekvenser per program... s.31 Bilaga 2 Kompletterade tabeller... s.36 Bilaga 3 Missiv... s.39 Bilaga 4 Linnébarometerns uppbyggnad... s.40 Diagram 1 - Svarsfrekvens över tid... s.6 Diagram 2 - Attraktiv kunskapsmiljö (AK)... s.9 Diagram 3 - AK: Utveckling av akademiska kompetenser... s.10 Diagram 4 - AK: Utbildningens organisation, pedagogik och miljö... s.11 Diagram 5 - AK: Stödfunktioner... s.12 Diagram 6 - Framstående forskning (FF)... s.13 Diagram 7 - Samhällelig drivkraft (SD)... s.14 Diagram 8 - Globala värden (GV)... s.16 Diagram 9 - GV: Värdegrund... s.17 Diagram 10 - GV: Internationalisering... s.18 Diagram 11 - Sammanfattande omdöme... s.19 Diagram 12 - Rekommendera utbildning och Lnu (2015)... s.20 Diagram 13 - AK: Utveckling av akademiska kompetenser balansmått, avancerad nivå... s.22 Diagram 14 - AK: Utbildningens organisation, pedagogik och miljö balansmått, avancerad nivå... s.23 Diagram 15 - AK: Stödfunktioner balansmått, avancerad nivå... s.23 Diagram 16 - FF: Framstående forskning balansmått, avancerad nivå... s.24 Diagram 17 - SD: Samhällelig drivkraft balansmått, avancerad nivå... s.24 Diagram 18 - GV: Värdegrund balansmått, avancerad nivå... s.25 Diagram 19 - GV: Internationalisering balansmått, avancerad nivå... s.26 Diagram 20 - Sammanfattande omdöme balansmått, avancerad nivå... s.26 Tabell 1 - Svarsfrekvenser per fakultet... s.7 Tabell 2 - Flyttmönster... s.15 Tabell 3 - Rekommendation per fakultet... s.20 Tabell 4 - Förbättringsområden från s.30 3 (40)

4 1. Bakgrund och syfte Linnébarometern genomförs på uppdrag av universitetsledningen och är en av universitetets kvalitetsindikatorer vars syfte är att följa upp utbildning på grund- och avancerad nivå. Uppföljningen fokuserar hur de strategiska områdena attraktiv kunskapsmiljö och globala värden slår igenom i universitetets utbildningar. 1 Uppdraget har utökats så att Linnébarometern kan relatera till samtliga strategiska områden, det vill säga även framstående forskning och samhällelig drivkraft. 2 Linnéuniversitetets kvalitetsråd ansvarar för innehållet i och genomförandet av Linnébarometern. Kvalitetsrådet är ett rådgivande organ och dess främsta uppgift är att samordna och koordinera det universitetsgemensamma kvalitetsarbetet och bereda rektors beslut i dessa frågor 3. Linnébarometern genomförs för andra året vilket ger möjligheter att jämföra resultaten över tid, vilket är en tongivande aspekt i föreliggande rapport. 1.1 Disposition Rapporten inleds med kapitlet Metod och tillvägagångssätt, vilket syftar till att ge en övergripande bild av hur Linnébarometern 2015 är genomförd. Kapitlet avhandlar tre teman: enkätkonstruktion, urval och svarsfrekvenser samt tolkning av statistiken. Därefter följer fem empiriska kapitel (3-7), vilka motsvarar Linnéuniversitetets fyra strategiska områden samt sammanfattande omdömen. Varje kapitel fokuserar resultat på universitets- och fakultetsnivå. Resultaten jämförs kontinuerligt över tid ( ) och avser utbildningar på grundnivå. Avancerad nivå avhandlas i huvudsak i fakultetsrapporterna, men kapitel 8 behandlar likheter och skillnader mellan grund- och avancerad nivå för universitet som helhet. Jämförelsen avser I fakultetsrapporterna (färdigställs oktober 2015) redovisas resultat på programnivå. I de empiriska kapitlen redovisas resultaten på olika nivåer, inledningsvis per strategiskt område i diagramform. Varje strategiskt område innehåller ett antal delfrågor, vilka redovisas i början av respektive kapitel. Resultaten för ett strategiskt område innefattar samtliga delfrågor på aggregerad nivå. När förändringar över tid föreligger på delfrågenivå redovisas dessa i löpande text. I bilaga 2 finns kompletterande statistik till rapportens diagram. Två strategiska områden, attraktiv kunskapsmiljö och globala värden, innehåller flest delfrågor och har därför delats in i tre delområden vardera. De redovisas också i diagramform. Bilaga 4 visar en schematisk bild som förtydligar Linnébarometerns uppbyggnad i relation till de strategiska områdena. Rapporten avslutas med slutsatser (kapitel 9), vilket syftar till att knyta samman resultaten i rapporten till en helhet. Läsare som vill tillgodogöra sig rapporten i kortversion rekommenderas hit och till sammanfattningen allra först. Bilaga 1 innehåller svarsfrekvenser och bilaga 3 missivet som vidläggs enkäten. Enkäten finns här: Vid utskrift av rapporten rekommenderas färgutskrift för läsbarheten av diagram. 1 Se Indikatorer för universitetets utveckling (beslut universitetsstyrelsen , Dnr: 2011/213), Universitetsövergripande resultatindikatorer (rektorsbeslut , Dnr: 2011/213) samt Plan för utvärdering (rektorsbeslut ) för mer detaljerad information. 2 Eriksson & Lindkvist (2014) Linnébarometern 2014 universitetsövergripande resultat (40)

5 2. Metod och tillvägagångssätt 2.1 Enkätkonstruktion Enkäten konstruerades inför Linnébarometern Dåvarande projektledare Stefan Lindkvist ledde en intern referensgrupp med uppdrag att skapa en enkät som följde upp de strategiska områdena. Ett huvudsakligt syfte med Linnébarometern 2015 är att jämföra resultaten över tid. Därför har ingen genomgripande revidering av enkäten genomförts. Några smärre förändringar har dock bedömts vara nödvändiga förekom en fråga som behandlade huruvida studenterna inom ramen för sin utbildning haft praktik, arbetsplatsförlagd utbildning, VFU etc. Frågan har bedömts vara otydligt formulerad och ha låg användningsgrad för insatser/åtgärder på fakultets- /programnivå. Den har därför plockats bort. Ytterligare tre frågor har varit föremål för revidering: 1) En fråga behandlar var studenterna vuxit upp och var de planerar att bosätta sig. Den är betydelsefull för att konstruera olika typer av flyttmönster, exempelvis i vilken utsträckning inflyttade studenter planerar att stanna kvar i Linnéregionen. Svarsalternativen hade tidigare fasta svarsalternativ med relativt vidsträckta geografiska områden såsom länsnivå och storstadsområdesnivå. Dessa har ersatts med öppna svarsalternativ där studenten själv fyller i på kommunnivå. Förändringen ökar frågans precision och medför att den kan tematiserats på ett bättre sätt. 2) En annan fråga tar upp huruvida studenterna blivit utsatta för mobbning eller trakasserier. Linnébarometern 2014 visade att var tionde student upplevde att så var fallet. Enkäten gav dock ingen fördjupad information om händelsen i fråga och har därför kompletterats med fler frågor som på ett bättre sätt belyser problematiken. Det ökar frågans förklaringskraft och ger universitetet ett mer robust kunskapsunderlag. 3) Ytterligare en fråga undersöker om studenterna skulle rekommendera andra att studera vid Lnu. Kritik har framförts kring att man skulle kunna rekommendera sin utbildning men inte Lnu, och tvärtom. Frågan har därför utökats till att innehålla två delfrågor: Linnéuniversitetet och sin utbildning. Förändringen ger ett bättre kunskapsunderlag och fördjupad bild av studenternas syn på hur de betraktar sin studietid. 5 (40)

6 2.2 Urval och svarsfrekvenser Linnébarometern riktar sig till samtliga som påbörjade heltidsstudier ht2012-vt2013 vid ett grundutbildningsprogram, samt magister-/masterprogram med början ht2014 respektive ht2013. Att urvalet inkluderar magister-/masterstudenter är nytt för Det breddade urvalet har gjorts för att undersökningen ska beröra fakulteternas hela programutbud. Datainsamlingen pågick under april 2015 och urvalet omfattar totalt 2900 respondenter. Enkäten distribuerades digitalt i universitetets webbaserade enkätverktyg Survey & Report. 4 Ett första utskick gjordes Fem påminnelser skickades ut: , , , och Två av påminnelserna kompletterades även med sms-utskick. Svarsfrekvensen blev 58 procent. I nedanstående diagram illustreras datainsamlingen över tid. Diagram 1 - Svarsfrekvens över tid (%) % 54% Punkterna i diagrammet är tidpunkter för påminnelser och illustrerar att de skickats ut med tätare intervall än Erfarenheterna från 2014 visade att effekten vid påminnelser via webb är mycket kortare än vid påminnelser via post. En annan skillnad mot 2014 är att fler informationsinsatser gjorts på fakulteterna och till programansvariga under datainsamlingen. På universitetsnivå verkar inte detta ha haft någon särskild effekt. Den fyra procentenheter högre svarsfrekvensen dag 1 (19 procent jmf 15 procent) är lika stor när datainsamlingen avslutas dag 30 (58 procent jmf 54 procent). Urvalen är dock inte helt jämförbara eftersom magister-/masterprogram inte fanns med Med jämförbara urval hade dock svarsfrekvensen endast blivit marginellt högre (59 procent). Svarsfrekvensen 58 procent är bra och en förbättring från Missiv finns att tillgå i bilaga 3. 6 (40)

7 I tabell 1 åskådliggörs svarsfrekvenser per fakultet: Tabell Svarsfrekvenser Svars- Svars- Svar Urval Svar Urval per fakultet frekvens frekvens FKH % % FHL % % FEH % % FSV % % NLU % % FTK % % TOTALT % % Samtliga fakulteter har en svarsfrekvens över 50 procent, vilket var en särskild målsättning inför låg två fakulteter under 50 procent (FEH och FTK) men båda uppvisar förbättringar. FKH står för en stor sådan, 18 procentenheter (51 procent -> 69 procent). Fakulteten med högst svarsfrekvens 2014 (FHL) erhåller lägre svarsfrekvens 2015 men har ändå näst högst. Även FSV och NLU har något lägre svarsfrekvens än 2014 (1-2 procentenheter). Den högre svarsfrekvensen gör att en större andel program kan särredovisas i fakultetsrapporterna var andelen särredovisade program på grundnivå 69 procent (31/45) och procent (45/52). 56 Det stärker undersökningens legitimitet och användbarheten ökar. 2.3 Tolkning av statistiken En vanlig fråga är huruvida de som inte besvarat enkäten (bortfallet) i större utsträckning är nöjda med sin utbildning än de som svarat. I Linnébarometern handlar det exempelvis om sammanfattande omdömen av utbildningen och huruvida man utvecklat vissa akademiska färdigheter. Om bortfallet är mer positiva har resultaten en viss negativ snedvridning, om bortfallet är mer negativa har resultaten en viss positiv snedvridning. Rent empiriskt är frågan svårbesvarad. Studier visar att båda tendenserna kan förekomma. Det innebär att någon slutsats inte kan dras, men att man samtidigt behöver ha denna problematik i åtanke när resultaten tolkas och förstås. När resultat jämförs över tid kan det i viss mån indikera att studenterna 2014 och 2015 är samma individer under hela tidsperioden, men så är inte fallet. Grupperna består av olika individer vid varje undersökningstillfälle, vilket gör att begreppet förändring över tid behöver nyanseras. Förändring kan de facto ske över tid, men om studentgrupperna inte är densamma är det möjligt att en eventuell förändring hänger samman med gruppsammansättningen snarare än att en viss aspekt av utbildningen har förändrats. Exempelvis, låt säga att 60 procent 2014 upplever att de utvecklat färdigheten att orientera sig i relevanta forskningsfrågor, vilket 2015 ökar till 75 procent. Om det hade varit samma studenter i båda undersökningarna är den logiska 5 Kriterierna för särredovisning är 50 procent svarsfrekvens och 10 antal individer. Jämförelsen gäller bara program som antalsmässigt kan särredovisas, det vill säga med minst 10 individer. Jämförelsen gäller heller inte FTK som följer en annan redovisningsprincip i fakultetsrapporten, med fyra programgrupper (Sjöfart, Data/IT, Ingenjörer och Matematik/fysik) likt Alumnundersökningen Svarsfrekvenser per program finns i bilaga 1. 7 (40)

8 slutsatsen att utbildningen hade förändrats på ett tillfredsställande sätt, alternativt att fler studenter utvecklar färdigheten ju längre utbildningen pågår. Det kan dock vara så att studentgruppen 2015 har lägre krav på utbildningen alternativt har bättre förkunskaper, vilket gör att man har lättare att fylla i att man utvecklat färdigheten. Ovanstående problematik bör vara närvarande i alla diskussioner som förs kring resultaten i de nästkommande kapitlen. Merparten av enkätfrågorna är attitydfrågor. Det innebär att det är studenternas egna upplevelser som står i centrum. Frågorna har oftast fem svarsalternativ, till exempel instämmer helt, instämmer delvis, tar delvis avstånd, tar helt avstånd och kan ej bedöma. I resultatredovisningen är instämmer helt och instämmer delvis sammanslagna till instämmer. Samma princip gäller för i mycket hög grad och i ganska hög grad som tillsammans blir i hög grad. Slutligen, samtliga redovisade resultat är, om inget annat anges, signifikanta på 95 procentsnivån. 8 (40)

9 3. Attraktiv kunskapsmiljö Attraktiv kunskapsmiljö består av tre delområden: Utveckling av akademiska kompetenser o Kunskap och förståelse inom huvudområdet o Självständigt formulera och lösa problem o Självständigt sammanställa och presentera information o Göra kritiska bedömningar på vetenskaplig/konstnärlig grund o Orientering i relevanta forskningsfrågor Utbildningens organisation, pedagogik och utbildningsmiljö o Kursernas progression o Moderna verktyg och e-plattformar o Kursernas organisering o Undervisningens pedagogiska kvalitet o Återkoppling Stödfunktioner o Biblioteket o Råd och stöd o Tillgänglighet o Studentkåren Diagram 2 illustrerar en sammanvägning av delområdena ovan. Resultaten för strategiska området attraktiv kunskapsmiljö är stabila över tid. Det gäller såväl universitetet som helhet som samtliga fakulteter. Skillnaderna mellan fakulteterna är små både 2014 och 2015, men blir något mindre FHL erhåller högst värden och FTK lägst, även om FTK uppvisar en liten förbättring Diagram 2 - Attraktiv kunskapsmiljö (AK) FEH FHL FKH FSV FTK NLU TOT 9 (40)

10 Resultaten för delområde utveckling av akademiska kompetenser är också stabila över tid, men skillnaderna mellan fakulteter blir något mindre. FTK ligger lägre än övriga fem fakulteter både 2014 och 2015, men är samtidigt den enda fakulteten som uppvisar en positiv utveckling över tid, om än en marginell sådan. 100 Diagram 3 - AK: Utveckling av akademiska kompetenser FEH FHL FKH FSV FTK NLU TOT På delfrågenivå är resultaten för universitetet som helhet i stort sett desamma 2014 och Det innebär bland annat att cirka 9 av 10 anser att de i hög grad utvecklat betydelsefulla akademiska kompetenser såsom kunskap och förståelse inom huvudområdet, självständigt formulera och lösa problem samt sammanställa och presentera information. För kunskap och förståelse inom huvudområdet syns dock en svag negativ utveckling (95 procent -> 90 procent). Samtliga fakulteter erhåller lägre värden 2015, men störst minskning sker vid NLU, FKH och FSV (7-9 procentenheter). FTK ligger lägre än övriga fakulteter både 2014 och 2015 på grund av att färre upplever sig ha utvecklat färdigheterna orientering i relevanta forskningsfrågor, göra kritiska bedömningar på vetenskaplig/konstnärlig grund samt självständigt sammanställa och presentera information. Detta trots att fakulteten uppvisar en svag positiv utveckling över tid för dessa färdigheter. 10 (40)

11 Resultaten för delområde utbildningens organisation, pedagogik och miljö uppvisar en svag positiv utveckling över tid. Universitetet som helhet ökar fem procentenheter (59 procent -> 64 procent) och samtliga fakulteter går framåt, men vissa endast marginellt. FHL erhåller högst värden både 2014 och Skillnader mellan fakulteter är lika stor 2014 och Diagram 4 - AK: Utb. organisation, pedagogik, miljö FEH FHL FKH FSV FTK NLU TOT Värt att notera i sammanhanget är att FTK ökar åtta procentenheter (52 procent -> 60 procent) och FKH sju procentenheter (54 procent -> 61 procent). Dessa fakulteters positiva utveckling syns tydligast för delfrågorna moderna verktyg och e- plattformar, kursernas organisering samt undervisningens pedagogiska kvalitet. Den positiva utvecklingen för delområdet som sådant återspeglas primärt i delfrågan kursernas organisering där fler upplever att de varit välorganiserade (55 procent -> 62 procent). Det gäller särskilt FKH (15 procentenheter), men även NLU/FTK/FEH (7-9 procentenheter). Delfrågorna ges skilda omdömen av studenterna, men resultaten är likvärdiga över tid. 8 av 10 ger positivt omdöme om kursernas progression, medan cirka 6 av 10 gör detsamma för integreringen av moderna verktyg och e-plattformar, kursernas organisering och undervisningens pedagogiska kvalitet. 4 av 10 anser att återkopplingen har fungerat, i detta fall att deras synpunkter på utbildningen har beaktats. 11 (40)

12 Diagram 5 illustrerar att resultaten för delområde stödfunktioner ser i princip identiska ut över tid. Skillnaderna mellan fakulteter är mycket små både 2014 och FSV erhåller högst värde och FTK/NLU lägst. 100 Diagram 5 - AK: Stödfunktioner FEH FHL FKH FSV FTK NLU TOT Delfrågorna ges skilda omdömen av studenterna, men resultaten är likvärdiga över tid. 8 av 10 anser att bibliotekets resurser och service motsvarar deras behov, medan cirka 6 av 10 tycker att de har fått tillräckligt med råd och stöd utifrån sina behov och att det varit smidigt att komma i kontakt med relevant personal. Drygt 3 av 10 upplever att Studentkåren erbjuder bra stöd och hjälp vid behov. Den låga andelen beror till stor del på att ett flertal inte kan bedöma frågan då de inte varit i kontakt med Studentkåren. Om dessa tas hänsyn till ökar andelen till 7 av (40)

13 4. Framstående forskning Framstående forskning består av ett delområde: Vetenskaplig förankring o Kunskapen vilar på vetenskaplig grund o Intresse för vetenskapliga frågor o Koppling till aktuell forskning i kursinnehåll Resultaten för strategiska området framstående forskning är stabila över tid på universitetsnivå. Det betyder att 85 procent fortfarande anser att kunskapen som förmedlats vilar på vetenskaplig/konstnärlig grund och cirka 7 av 10 upplever att deras intresse för vetenskapliga frågor har ökat under studietiden. På fakultetsnivå ökar FTK 10 procentenheter för hela området (55 procent -> 65 procent) och går framåt för samtliga tre delfrågor, mellan 6 procentenheter (intresse) och 13 procentenheter (koppling). Trots FTK:s positiva utveckling erhåller de lägst värde 2015, men ungefär detsamma som FEH och FKH erhöll man däremot klart lägst värde. FTK:s utveckling gör således att skillnaderna mellan fakulteter minskar över tid. 100 Diagram 6 - Framstående forskning (FF) FEH FHL FKH FSV FTK NLU TOT På delfrågenivå är utvecklingen på fakultetsnivå i de flesta fall stabil över tid, men värt att notera är huruvida intresset för vetenskapliga frågor har ökat under studietiden. Färre studenter på FEH uppger detta (68 procent -> 58 procent) så även till viss del på FSV (83 procent -> 78 procent). FSV erhåller dock fortfarande högst värde av samtliga fakulteter. 13 (40)

14 5. Samhällelig drivkraft Samhällelig drivkraft består av två delområden, men enbart det förstnämnda ingår i diagrammet: Koppling till arbetslivet o Förberedelse inför arbetslivet o Entreprenöriellt förhållningssätt o Kontakter med arbetslivet o Karriärvägledning Påverkan på Linnéregionen o Flyttmönster Resultaten för detta område är relativt stabila över tid på universitetsnivå. Det betyder att cirka två tredjedelar tycker att utbildningen förberett dem väl för arbetslivet och hälften att de haft relevanta kontakter med arbetslivet. Fler upplever dock att de utvecklat ett entreprenöriellt förhållningssätt (25 procent -> 33 procent) och fått relevant karriärvägledning (24 procent -> 28 procent) men dessa utgör trots ökningen endast en utpräglad minoritet av studenterna. En svagt positiv utveckling kan skönjas på FKH/FTK/FEH (5-6 procentenheter). FHL har högst värden både 2014 och 2015, medan FSV har lägst. FKH får något högre värden 2015 för samtliga fyra delfrågor, medan den positiva utvecklingen för FEH och FTK i högre grad hänger samman med en kraftigare förbättring för en enskild delfråga, nämligen karriärvägledning. Trots förbättringen är dessa fakulteters resultat i paritet med övriga Diagram 7 - Samhällelig drivkraft (SD) FEH FHL FKH FSV FTK NLU TOT 14 (40)

15 För två delfrågor, karriärvägledning och entreprenöriellt förhållningssätt, syns en positiv utveckling på fyra fakulteter. FEH/FKH/FTK för båda delfrågorna, samt FSV för karriärvägledning och NLU för entreprenöriellt förhållningssätt. FHL uppvisar en svag negativ tendens för förberedelse inför arbetslivet och kontakter med arbetslivet, men har likväl höga värden i jämförelse med andra fakulteter. Linnébarometern innehåller frågor om studenternas uppväxtort samt vart de planerar att flytta efter avslutade studier. Det möjliggör en kartläggning av potentiella flyttmönster, vilket är en betydelsefull aspekt av samhällelig drivkraft då det ger information om studenternas framtida påverkan på Linnéregionen och vilken typ av kompetens som stannar kvar där. Geografisk rörlighet kan illustreras genom fyra kategorier av flyttmönster: Stannare är de som är uppväxta i Linnéregionen och vill bosätta sig där efter studierna. Utflyttare har också sitt ursprung i Linnéregionen, men vill bosätta sig utanför densamma. Besökare är däremot uppväxta utanför Linnéregionen, flyttar dit för att studera med ambitionen att etablera sig utanför regionen efter avslutade studier. Inflyttare har inte heller sitt ursprung i Linnéregionen, men planerar att bli hemmahörande där efter studierna. Linnébarometern 2015 Alumnundersökningen 2014 Tabell 2 - Flyttmönster Andel inom Andel inom Antal Andel Antal Andel region region Uppväxta inom Stannare Linnéregionen Utflyttare Uppväxta utanför Inflyttare Linnéregionen Besökare Tabellen visar att 31 procent (23+8) är uppväxta i Linnéregionen, men att andelen som planerar att bosätta sig där efter studierna är större, 35 procent (23+12). Det skulle således innebära ett visst tillskott av högutbildad arbetskraft i regionen. De allra flesta som är uppväxta i regionen vill stanna kvar där (74 procent) och de allra flesta som är uppväxta utanför Linnéregionen planerar att lämna den (83 procent). Flyttmönstren är dock inte något statiskt utan föränderligt, i synnerhet bland unga högutbildade. Därtill är det en bedömning av framtiden, inte något faktiskt utfall. Därför är det fruktbart att knyta resultaten till Alumnundersökningen 2014, även om hänsyn behöver tas till att en del alumner ännu inte hunnit bosätta sig på den plats de verkligen avser att bo. 7 Jämförelsen visar att fler blir kvar i Linnéregionen än vad som först var planerat: stannarna ökar från 74 procent till 84 procent och inflyttarna ökar från 17 procent till 22 procent. Det visar att förväntningar och utfall inte alltid går hand i hand, vilket visar sig positivt för Linnéregionen. 8 Alumnundersökningen 2014 visar även att 9 av 10 som är uppväxta på någon av centralorterna (Kalmar och Växjö) är bosatta där idag. Trenden bland besökarna är att de återvänder till sina hemtrakter. 43 procent bor idag i samma kommun som de växte upp. Motsvarande andel för samma län är 65 procent. Trenden går att skönja för besökare uppväxta över hela Sverige och i såväl större som mindre städer. 7 Alumnundersökningen 2014 är genomförd 1-1,5 år efter avslutade studier och en majoritet arbetar fortfarande kvar på sitt första arbete, vilket inte sällan tas för att komma in på arbetsmarknaden snarare än utifrån var man planerar att bosätta sig på lång sikt. Här bör även poängteras att jämförelsen gäller två olika studentgrupper. 8 Här bör även poängteras att jämförelsen gäller två olika studentgrupper. 15 (40)

16 6. Globala värden Globala värden består av två delområden: Värdegrund o Mångfald o Likabehandling o Hållbar utveckling o Mobbning och trakasserier 9 Internationalisering o Förutsättningar för utlandsstudier o Utlandsstudier o Internationellt perspektiv Resultaten för globala värden är relativt stabilt över tid för universitetet som helhet, men varierar på fakultetsnivå. Flera fakulteter uppvisar en svagt positiv utveckling (FKH/FEH/FHL/NLU) men FSV en svagt negativ utveckling. FTK:s resultat är oförändrat. Det är fakulteterna med lägst värde 2014 som uppvisar en förbättring och fakulteten med högst värde 2014 som uppvisar en försämring. Sammantaget är skillnaderna mellan fakulteterna något mindre Diagram 8 - Globala värden (GV) FEH FHL FKH FSV FTK NLU TOT upplevde 10 procent att de blivit utsatta för mobbning eller trakasserier av lärare eller annan personal vid Lnu. Till Linnébarometern 2015 utökades detta frågebatteri för att ge ett bättre kunskapsunderlag kring händelserna. Dessa resultat kommer att fördjupas i en särskild rapport till Kommittén för Lika villkor under ht2015 och ingår därför inte i denna sammanställning. Kommittén för Lika villkor utgör universitetets ledningsstöd i frågor rörande lika villkor. Deras uppdrag är att: 1) Initiera och bereda universitetsövergripande ärenden om Lika villkor, 2) Utarbeta förslag till styrdokument på området och 3) Följa upp universitetets arbete med Lika villkor. 16 (40)

17 När det gäller delområde värdegrund är resultaten stabila över tid för universitetet som helhet. Det innebär bland annat att 57 procent respektive 45 procent anser att likabehandling och hållbar utveckling har belysts/diskuterats i utbildningen. Resultaten varierar dock på fakultetsnivå. På delområdesnivå ökar FKH markant, från 37 till 49 procent, och en positiv trend syns för samtliga tre delfrågor. FEH och FHL går också framåt, men i mindre utsträckning (5 procentenheter). FSV uppvisar en negativ utveckling (64 procent -> 56 procent) men har likväl näst högst värde NLU har högst värde vid båda undersökningstillfällena, särskilt Skillnaderna mellan fakulteter minskar över tid. 100 Diagram 9 - GV: Värdegrund FEH FHL FKH FSV FTK NLU TOT På delfrågenivå varierar resultaten på fakultetsnivå framför allt vad gäller utbildningsmiljön stimulerar kunskapsutbyte mellan personer med olika bakgrund (mångfald) och huruvida hållbar utveckling har belysts/diskuterats utifrån ditt ämnesområde. För hållbar utveckling får FKH/FEH/FHL högre värde medan FSV/FTK/NLU erhåller ett lägre. För mångfald syns en svagt positiv utveckling för samtliga fakulteter, men FSV backar något. 17 (40)

18 Resultaten för delområde internationalisering ger vid handen en svag positiv utveckling för universitet som helhet (40 procent -> 45 procent). På delfrågenivå tar det sig uttryck genom att fler tycker att det funnits goda förutsättningar för utlandsstudier (54 procent -> 61 procent) och att utbildningen haft ett internationellt perspektiv (49 procent -> 56 procent). Fyra fakulteter går framåt på delområdesnivå, särskilt NLU (11 procentenheter) men delvis även FKH/FHL/FEH (5-6 procentenheter). Trots NLU:s förbättring har de lägst värde 2015, tillsammans med FHL och FTK. FEH erhåller högst värde både 2014 och Överlag är skillnaderna mellan fakulteterna stora vid båda undersökningstillfällena. 100 Diagram 10 - GV: Internationalisering FEH FHL FKH FSV FTK NLU TOT På delfrågenivå stärks uppfattningen att det har funnits goda möjligheter till utlandsstudier betydligt på både FEH och NLU. Intressant att notera är att FEH gör en positiv utveckling från en redan framskjuten position (74 procent 2014) medan NLU gör det från ett betydligt sämre utgångsläge (33 procent 2014). På NLU och FKH upplever även fler att det funnits ett internationellt perspektiv i utbildningen. 18 (40)

19 7. Sammanfattande omdöme Sammanfattande omdöme avser två delfrågor som avspeglar en generell värdering av utbildningen: o Sammanfattande omdöme av utbildningen o Rekommendera Lnu till andra Resultaten för sammanfattande omdöme är stabilt över tid för universitetet som helhet. Cirka 8 av 10 ger sin utbildning det sammanfattande omdömet mycket bra/ganska bra, samt skulle rekommendera andra att studera vid Lnu. Vissa variationer finns på fakultetsnivå. FHL ökar nio procentenheter till 89 procent, FTK sju procentenheter till 77 procent och FKH fem procentenheter till 78 procent. De två sistnämnda fakulteternas positiva utveckling gör att skillnaderna mellan fakulteter är mindre 2015 än Diagram 11 - Sammanfattande omdöme FEH FHL FKH FSV FTK NLU TOT På delfrågenivå syns en positiv utveckling för båda delfrågorna på FHL och FTK. Det gäller särskilt rekommendera Lnu till andra på FHL, som ökar från 74 procent till 86 procent. FSV uppvisar en svagt negativ utveckling för andelen som ger utbildningen det sammanfattande omdömet mycket bra/ganska bra: 86 procent till 80 procent. 19 (40)

20 I Linnébarometern 2015 har frågan om att rekommendera utökats till att innehålla både Lnu och sin utbildning. Diagram 12 nedan illustrerar det på fakultetsnivå. 100 Diagram 12 - Rekommendera utbildning och Lnu (2015) FHL NLU FSV FTK FKH FEH TOT Lnu Utbildning På universitetsnivå kan 78 procent tänka sig att rekommendera Lnu och 71 procent att rekommendera sin utbildning. Det är framför allt studenter vid FKH, men även FSV och FTK, som är mer benägna att rekommendera Lnu än utbildningen. I FKH:s fall skiljer det 18 procentenheter och för FSV/FTK 9-10 procentenheter. Skillnader mellan fakulteter är betydligt större vad gäller benägenheten att rekommendera utbildningen än Lnu. Intervallen är procent respektive procent. Diskrepansen mellan att rekommendera utbildningen och Lnu verkar delvis vara kopplad till campus. Studenterna är lika benägna på båda campus att rekommendera sin utbildning (69 procent respektive 70 procent) men studenter på campus Växjö mer benägna att rekommendera Lnu (82 procent respektive 71 procent). 10 Tabell 3 Rekommendation per fakultet Rekommendera Lnu Campus Kalmar Rekommendera utbildning Balansmått Rekommendera Lnu Campus Växjö Rekommendera utbildning Balansmått FEH FHL FKH FSV FTK NLU TOTALT Att jämföra campus Växjö och Kalmar med varandra har inte varit någon central del av Linnébarometern Värt att notera är dock att rekommendationsbenägenheten av Lnu är den enda fråga som väsentligt skiljer dem åt. I övrigt är likheterna genomgående för samtliga strategiska områden. 20 (40)

21 Tittar man närmare på fakulteterna som stack ut i diagram 12 visar tabellen att FKHstudenter i Växjö är mycket mer benägna att rekommendera Lnu, trots att de i något mindre utsträckning rekommenderar utbildningen än studenter i Kalmar. En liknande tendens, dock inte lika tydlig, finns på FSV. Resultaten indikerar således att det finns faktorer utöver utbildningen som påverkar benägenheten att rekommendera Lnu. En sådan kan vara att studenterna är mer positiva till det mer samlade campusområdet i Växjö. Betydelsen av campus framgår tydligt i tidigare student- och alumnundersökningar vid dåvarande Växjö universitet. På FTK gäller dock det omvända scenariot: man är mer benägen att rekommendera Lnu på campus Kalmar trots att något färre än i Växjö skulle rekommendera utbildningen. Slutligen, på FEH och NLU är resultaten mer positiva för båda rekommendationsaspekterna på campus Växjö. 21 (40)

22 8. Avancerad nivå Föregående kapitel har behandlat grundnivå och fokuserat på förändring över tid. Innevarande kapitel jämför istället de strategiska områdena mellan grundnivå och avancerad nivå, endast för Resultaten redovisas i diagram med balansmått, vilka åskådliggör hur stor skillnaden är i procentenheter. Röda staplar innebär högre värde för grundnivå, gröna staplar för avancerad nivå. 8.1 Attraktiv kunskapsmiljö Diagram 13 visar överlag en likartad bedömning vad gäller delområde utveckling av akademiska kompetenser. Det skiljer mindre än fem procentenheter mellan grundoch avancerad nivå för 4 av 5 färdigheter/förmågor. Fler studenter på avancerad nivå upplever dock att de i hög grad utvecklat förmågan att orientera sig i relevanta forskningsfrågor (82 procent jmf 72 procent) Diagram 13 - AK: Utveckling av akademiska kompetenser (Balansmått: avancerad nivå% - grundnivå%) Kunskap och förståelse inom huvudområdet Förmåga att självständigt formulera och lösa problem Förmåga att självständigt sammanställa och presentera information Förmåga att göra kritiska bedömningar på vetenskaplig/konstnärlig grund Förmåga att orientera dig i relevanta forskningsfrågor På nästkommande sida (diagram 14) redovisas delområde utbildningens organisation, pedagogik och miljö. På avancerad nivå finns en mer utbredd positiv uppfattning kring 4 av 5 delfrågor: från moderna verktyg och e-plattformar har integrerats i utbildningen (+ 9 procentenheter) till undervisningen har hållit hög pedagogisk kvalitet (+ 14 procentenheter). Undantaget gäller progressionen i utbildningen, kurserna i huvudområdet bygger på varandra, där lika många upplever att så är fallet. 22 (40)

23 Diagram 14 - AK: Utb. organisation, pedagogik och miljö (Balansmått: avancerad nivå% - grundnivå%) Kurserna i ditt huvudområde bygger på varandra Moderna verktyg och e- plattformar är väl integrerade i utbildningen Kurserna i din utbildning har varit välorganiserade Undervisningen har hållit hög pedagogisk kvalitet Dina synpunkter på utbildningen har beaktats När det gäller delområde stödfunktioner illustrerar diagram 15 att studenter på avancerad nivå i högre grad upplevt att det har varit smidigt att komma i kontakt med relevant personal när de behövt råd och stöd (76 procent jmf 61 procent). För övriga tre delfrågor är skillnaderna fem procentenheter eller mindre. Diagram 15 - AK: Stödfunktioner (Balansmått: avancerad nivå% - grundnivå%) Bibliotekets resurser och service motsvarar mina behov Jag har fått tillräckligt med råd och stöd utifrån mina behov Det har varit smidigt att komma i kontakt med relevant personal Jag upplever att Studentkåren erbjuder bra stöd och hjälp till studenter vid behov 23 (40)

24 8.2 Framstående forskning Diagram 16 visar att fler studenter på avancerad nivå anser att kunskapen som förmedlats vilar på vetenskaplig grund (94 procent jmf 84 procent) och att det har funnits en koppling till aktuell forskning i kursinnehållet (82 procent jmf 72 procent). Däremot menar studenter på grundnivå i ungefär lika hög grad att deras intresse för vetenskapliga frågor har ökat under studietiden. Diagram 16 - FF: Framstående forskning Balansmått: avancerad nivå% - grundnivå% Den kunskap som förmedlats vilar på vetenskaplig/ konstnärlig grund Det har funnits en koppling till aktuell forskning i kursinnehållet Ditt intresse för vetenskapliga frågor har ökat under studietiden 8.3 Samhällelig drivkraft Diagram 17 visar att lika många studenter (cirka två tredjedelar) på grund- och avancerad nivå känner sig väl förberedda inför arbetslivet genom sina studier vid Lnu. Likheterna är framträdande även för övriga tre delfrågor. Skillnaderna mellan grund- och avancerad nivå är 2-4 procentenheter. Diagram 17 - SD: Samhällelig drivkraft Balansmått: avancerad nivå% - grundnivå% Genom mina studier känner jag mig väl förberedd för arbetslivet Det har förekommit relevanta kontakter med arbetslivet Du har utvecklat ett entreprenöriellt förhållningssätt Det har funnits möjlighet att få relevant karriärvägledning utifrån dina behov 24 (40)

25 8.4 Globala värden Diagram 18 åskådliggör att studenter på avancerad nivå i högre grad anser att utbildningsmiljön stimulerar kunskapsutbyte mellan personer med olika bakgrund och erfarenheter (72 procent jmf 58 procent). En tänkbar förklaring kan vara att program på avancerad nivå befolkas av studentgrupper med större heterogenitet. Detta går dock inte att verifiera vare sig genom Linnébarometerns frågor eller annan tillgänglig statistik. På grundnivå upplever fler att likabehandling och hållbar utveckling har belysts och diskuterats, men skillnaderna är överlag små, 5-6 procentenheter. Diagram 18 - GV: Mångfald, likabehandling, hållbar utveckling Balansmått: avancerad nivå% - grundnivå% Likabehandling har belysts/diskuterats utifrån din utbildning Hållbar utveckling har belysts/diskuterats utifrån ditt ämnesområde Utbildningsmiljön stimulerar kunskapsutbyte mellan personer med olika bakgrund När det gäller delområde internationalisering illustrerar diagram 19 på nästa sida att studenter på grundnivå i större utsträckning upplever att det funnits goda möjligheter att förlägga del av utbildningen utomlands, men att fler studenter på avancerad nivå anser att utbildningen haft ett internationellt perspektiv. Det kan ha att göra med att utbildningarnas upplägg och innehåll skiljer sig åt i den meningen att program på grundnivå i högre grad erbjuder utlandsstudier, men att program på avancerad nivå har tydligare fokus kring frågor som rör internationella relationer och globala perspektiv. Intressant att notera är att den mer utbredda upplevelsen av goda förutsättningar till utlandsstudier på grundnivå inte får särskilt stort genomslag, det vill säga att man de facto förlägger studierna utomlands. 19 procent på grundnivå gör utlandsstudier och 15 procent på avancerad nivå. Däremot är det ungefär dubbelt så vanligt att de som förlägger studierna utomlands upplever att det funnits goda förutsättningar att göra så. 25 (40)

26 Det har funnits ett internationellt perspektiv i min utbildning Diagram 19 - GV: Internationalisering Balansmått: avancerad nivå% - grundnivå% Goda förutsättningar att förlägga en del av utbildningen utomlands Jag har förlagt en del av min utbildning utomlands 8.5 Sammanfattande omdöme Diagram 20 visar att något fler studenter på avancerad nivå ger utbildningen det sammanfattande omdömet mycket bra/ganska bra och även skulle rekommendera andra att studera vid Lnu. Skillnaderna är relativt små, 5 procentenheter: 88 respektive 83 procent, samt 78 respektive 73 procent. Diagram 20 - SO: Sammanfattande omdöme Balansmått: avancerad nivå% - grundnivå% Ger utbildningen det sammanfattande omdömet mycket bra/ganska bra Skulle rekommendera andra att studera vid Lnu Att studenter på avancerad nivå är något mer positivt inställda till utbildningen och Lnu stämmer väl överens med att de överlag ger något mer positiva omdömen kring de områden enkäten behandlar. Det gäller framför allt strategiska området framstående forskning och delområde utbildningens organisation, pedagogik och miljö. Därutöver sticker några delfrågor ut: orientering i relevanta forskningsfrågor, komma i kontakt med relevant personal, stimulerande kunskapsutbyte i utbildningsmiljön och internationellt perspektiv. Här är skillnaden procentenheter högre än för grundnivån. I de fall grundnivån erhåller högre värde är det oftast en marginell skillnad, med undantag för goda förutsättningar till utlandsstudier. 26 (40)

27 9. Sammanfattande slutsatser I detta kapitel lyfts de mest framträdande resultaten fram. Fokus ligger primärt vid förändring över tid (2014 och 2015) där varje strategiskt område redovisas separat, med nedslag på delområdesnivå och delfrågenivå. Resultat för universitetet som helhet och per fakultet nämns kontinuerligt i texten. Avslutningsvis görs en koppling till resultat som bedöms angelägna att följa upp i nästkommande undersökning. Resultaten för samtliga fyra strategiska områden är relativt stabila över tid på universitetsövergripande nivå. Samtliga uppvisar dock i praktiken en liten ökning, 1-3 procentenheter, vilket är marginellt för att lyfta fram i varje enskilt strategiskt område. Tillsammans utgör förändringarna dock en relativt god grund för att notera en övergripande positiv tendens i resultaten. Dessutom tenderar aggregerade resultat att uppvisa mindre skillnader än om de bryts ned på fakultet och/eller delfrågenivå. Med detta sagt finns utrymme för mer genomgripande positiv utveckling i nästkommande Linnébarometer, särskilt eftersom insatser och åtgärder då har hunnit ge större genomslagskraft. Samtliga fakulteter går framåt med minst fem procentenheter i ett strategiskt område (FHL/NLU) eller två (FEH/FTK/FKH). Undantaget är FSV som istället backar fem procentenheter för globala värden, ett strategiskt område som fyra andra fakulteter uppvisar positiv utveckling för. Tre fakulteter ökar i samhällelig drivkraft, men ingen i attraktiv kunskapsmiljö. Det beror i hög grad på att förra årets resultat var överlag mycket bra och utrymmet för förbättringar därmed relativt litet. Attraktiv kunskapsmiljö De universitetsövergripande resultaten för attraktiv kunskapsmiljö är i huvudsak oförändrade över tid. Samma tendens syns på delområdesnivå, framför allt utveckling av akademiska kompetenser och stödfunktioner. Inga särskilda förändringar går heller att skönja på fakultetsnivå, vilket innebär att skillnader mellan fakulteter återigen är små eller mycket små. Undantaget är akademiska kompetenser vid FTK, som trots en svag förbättring 2015 faller sämre ut än övriga fem fakulteter (76 procent jmf procent). Delområde utbildningens organisation, pedagogik och miljö uppvisar en svag positiv utveckling (59 procent -> 64 procent). Samtliga fakulteter går framåt, men vissa endast 1-2 procentenheter (FEH/FHL/FSV/NLU) medan FTK och FKH något mer (7-8 procentenheter). De sistnämnda fakulteternas utveckling hänger till stor del samman med att fler att moderna verktyg/e-plattformar har integrerats i utbildningen och att den pedagogiska kvaliteten i undervisningen är hög (FTK: 55 procent -> 70 procent samt 39 procent -> 52 procent) samt upplever kurserna som välorganiserade (FKH: 40 procent -> 55 procent). Även NLU/FTK/FEH går framåt vad gäller välorganiserade kurser, 7-9 procentenheter. Framstående forskning Även de universitetsövergripande resultaten för framstående forskning är stabila över tid, vilket även gäller samtliga tre delfrågor i området. På fakultetsnivå syns en positiv tendens vid FTK, som ökar 10 procentenheter till 65 procent. FTK går framåt för samtliga tre delfrågor, mellan 6 procentenheter (intresse för vetenskapliga frågor) 27 (40)

28 och 13 procentenheter (koppling till aktuell forskning) och gör att skillnaderna mellan fakulteter minskar över tid. FTK ligger dock fortfarande lägst i jämförelse med övriga fakulteter, men nu i större paritet med FEH/FKH (68-69 procent). FHL/FSV/NLU finns i intervallet procent. På delfrågenivå kan noteras att färre anser att intresset för vetenskapliga frågor har ökat under studietiden vid FEH och FSV, men FSV erhåller likaväl högst värde för samtliga tre delfrågor. Samhällelig drivkraft Likt föregående två strategiska områden är de universitetsövergripande resultaten för samhällelig drivkraft i stort sett oförändrade över tid. Det innebär exempelvis att två tredjedelar tycker att studierna förberett dem för arbetslivet och hälften att det förekommit relevanta kontakter med arbetslivet. En positiv utveckling syns dock för delfrågan om entreprenöriellt förhållningssätt: 25 procent -> 33 procent. Samtliga fakulteter går framåt, mellan 3-10 procentenheter. Värt att notera är att den största ökningen sker på FEH, som 2014 hade högst värde. På fakultetsnivå sker en svagt positiv utveckling på strategisk områdesnivå för FKH/FTK/FEH (5-6 procentenheter). FKH får något högre värden 2015 för samtliga fyra delfrågor, medan den positiva utvecklingen för FEH och FTK i högre grad hänger samman med en kraftigare förbättring för två delfrågor, karriärvägledning och entreprenöriellt förhållningssätt. FHL har högst värden både 2014 och 2015 trots en negativ utveckling för tre delfrågor, medan FSV har lägst. De allra flesta som är uppväxta i Linnéregionen vill stanna kvar där efter studierna (74 procent) och ännu fler uppväxta utanför Linnéregionen (83 procent) planerar att lämna den. När resultaten kontrasteras mot faktiskt utfall i Alumnundersökningen 2014 blir stannarna fler (84 procent) och utflyttarna färre (78 procent). Det visar att förväntningar och utfall inte alltid går hand i hand, och att fler än förväntat bosätter sig i Linnéregionen, något som är positivt för Linnéregionens utveckling. Globala värden Det fjärde strategiska området, globala värden, uppvisar också relativt likvärdiga resultat över tid för universitetet som helhet, men varierar på fakultetsnivå. Flera fakulteter uppvisar en svagt positiv utveckling (FKH/FEH/FHL/NLU) men FSV svagt negativ. Flera fakulteter med lägre värden 2014 ökar, vilket sammantaget gör att skillnaderna mellan fakulteterna är något mindre När det gäller delområde värdegrund återspeglas ovan nämnda resultat: på universitetsnivå syns inte större förändringar medan fakultetsnivå visar intressanta förändringar. FKH ökar markant, från 37 till 49 procent, och en tydlig positiv trend syns för samtliga tre delfrågor. FEH och FHL går också framåt, men i mindre utsträckning (5 procentenheter). FSV uppvisar en negativ utveckling för samtliga tre delfrågor, särskilt vad gäller likabehandling och hållbar utveckling, men fakulteten ligger ändå jämförelsevis bra till. NLU har högst värden för samtliga tre delfrågor vid båda undersökningstillfällena. Tittar man på enskilda delfrågor bör noteras att för utbildningsmiljön stimulerar kunskapsutbyte mellan personer med olika bakgrund (mångfald) syns en svagt positiv utveckling för samtliga fakulteter utom FSV. För hållbar utveckling har belysts/diskuterats utifrån ditt ämnesområde går FKH/FEH/FHL framåt medan FSV/FTK/NLU backar något. 28 (40)