Linnébarometern 2017 Nämnden för lärarutbildning

Transkript

1 Statistiskt underlag Linnébarometern 2017 Nämnden för lärarutbildning Information om Linnébarometern 2017 Studien är genomförd på uppdrag av universitetsledningen vid Linnéuniversitetet. Projektledare: Tony Wågman (utredare), universitetsledningens kansli Undersökningen är genomförd av: Tony Wågman (utredare), universitetsledningens kansli Åsa Wågman (utredare), universitetsledningens kansli Statistiken är framtagen av: Tony Wågman (utredare), universitetsledningens kansli Dnr: 2017/ (18)

2 Sammanfattning I sammanfattningen presenteras de mest framträdande resultaten på fakultets- och programnivå. Det som lyfts fram har bäring på såväl programutveckling som systematiskt kvalitetsarbete och utgör samtidigt underlag till höstdialogen. Sammanfattningen fyller en viktig funktion, men det är betydelsefullt att analysen som tar vid på program- och fakultetsnivå inte begränsas till den utan att det statistiska underlaget gås igenom i sin helhet. Det är på fakultets- och programnivå som beslut om insatser och åtgärder fattas, samt diskussioner föras om hur resultaten ska värderas och förstås. Fakultetsnivå NLU erhåller överlag positiva omdömen i Linnébarometern 2017 och resultaten för samtliga utvärderingskriterier ligger över universitetsgenomsnittet. I en jämförelse med övriga fakulteter ligger NLU högst eller näst högst. Undantaget är studiemiljö (K8) men där är fakultetsskillnaderna mycket små. Det resulterar i att NLU-studenter är mycket benägna att ge sin utbildning ett högt sammanfattande omdöme samt att rekommendera sin utbildning och Lnu till andra. o Hur kan resultaten förklaras och förstås? Finns goda exempel att lyfta fram? Kan förbättringsområden identifieras trots det, relativt sett, positiva resultatet? Endast var fjärde lärarstudent upplever att resultaten från kursvärderingar återkopplas till dem (K7). Situationen är ungefär densamma på övriga fakulteter och resultatet ligger i linje med internrevisionens kritik (Dnr: 2014/ ). Undantaget är Yrkeslärarprogrammet där 9 av 10 upplever att återkopplingen fungerar. o Hur kan nämnden stärka kursvärderingsprocessen? Finns lärdomar att ta med sig från Yrkeslärarprogrammet? Och, hur kan ett sådant arbete knyta an till kvalitetsrådets arbetsgrupp för kursvärderingar? I stort sett samtliga studenter på samtliga program upplever att kunskapen som förmedlats vilar på vetenskaplig grund och att det funnits en tydlig forskningsanknytning i kursinnehållet (K4). Däremot syns skillnader mellan programmen för huruvida studenternas intresse för vetenskapliga frågor har ökat under studietiden. Bland distansutbildningarna på 90 hp, ofta med kortare studietakt, uppger minst 9 av 10 ett ökat intresse. Motsvarande värde för reguljära lärarutbildningsprogram på campus är cirka 6 av 10. o Vad är studenternas skilda uppfattningar ett uttryck för? Är ett utbrett och mer likvärdigt intresse för vetenskapliga frågor eftersträvansvärt och i så fall varför? Programnivå Ämneslärarprogrammet Erhåller relativt låga omdömen för 5 av 8 aspekter av kriterium 3 (lärande), både i relation till NLU-genomsnittet (minus procentenheter) och övriga fakulteter. Ämneslärarprogrammet och Grundlärarprogrammet inr. förskoleklass/åk av 10 är missnöjda med arbetslivsanknytningen på programmet. Motsvarande värde för övriga program är cirka 1 av 10. Kompletterande pedagogisk utbildning 9 av 10 ger ett positivt omdöme kring samtliga aspekter av kriterium 3, med undantag för huruvida undervisningsmetoderna har främjat lärande och kunskapsutveckling. Endast 54 procent instämmer, vilket kan jämföras med 82 procent för NLU som helhet. 2

3 Nytt fokus för Linnébarometern Linnébarometern är en del av universitetets systematiska uppföljning av utbildning på grund- och avancerad nivå och genomförs på uppdrag av universitetsledningen. Kvalitetsrådet ansvarar för innehåll och genomförande. Enkäten har genomgått en omfattande revidering och innehåller till stor del nya frågor. Tidigare knöt frågorna an till universitetets vision och strategi, men numera till bedömningskriterier i Linnéuniversitetets samarbete med Karlstads universitet och Mittuniversitetet kring utbildningsutvärderingar (s.k Treklövern 1 ) samt det av riksdagen beslutade nationella utvärderingssystemet för högre utbildning 2. Det innebär att jämförelser med Linnébarometern utgår, men det kan finnas anledning för fakulteten/nämnden att stämma av mot tidigare underlag för att kartlägga huruvida det är samma program som faller positivt och negativt ut. Revideringen innebär att Linnébarometern blir ett mer kraftfullt och konkret verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet. Frågornas användningsområde breddas och resultaten kan användas på ett mer fördelaktigt sätt i programutvecklingsarbete, i dialogen mellan universitets- och fakultetsledning samt utgöra underlag i olika utvärderingssammanhang. Enkäten sätter studentens lärande i centrum och fokuserar i högre grad än tidigare på utbildningens upplägg, genomförande och examinationer. Därtill konkretiseras frågorna som berör stödfunktioner och Linnéuniversitetets strategiska områden, såsom lika villkor, hållbar utveckling, internationalisering och samhällelig drivkraft. 3 Revideringen medför att tonvikten i de skriftliga avrapporteringarna förändras. Fakulteternas statistiska underlag förblir relativt oförändrade, men den universitetsövergripande rapporten minskas i omfattning till förmån för promemorior riktade till exempelvis kommittéer och förvaltning. På så sätt görs resultaten mer tillgängliga och angelägna att arbeta vidare med. Dessa kompletterande avrapporteringar levereras till berörda parter under november-december De skriftliga avrapporteringarna relaterar till Linnéuniversitetets kvalitetspolicy i den meningen att grunden för kvalitetsarbetet ska vara ett systematiskt förbättringsarbete genom uppföljning, analys och utveckling. Processen betraktas som cyklisk och kan illustreras i form av Kvalitetshjulet, med återkommande moment som knyts samman med varandra. Linnébarometern är därför i grund och botten ett verktyg för fakulteterna och administrationen att agera utifrån, antingen genom fördjupade studier i syfte att förstärka kunskapsunderlaget eller i form av konkreta insatser och åtgärder. 1 Mer information om Treklövern finns här: Mer information finns att tillgå här: Mer information finns att tillgå här: 3 En av Kvalitetsrådet utsedd referensgrupp har ansvarat för revideringsarbetet, bestående av följande personer: Brita Johansson-Cederblad, Anders Åberg, Amelie Johansson, Magnus Persson och Helen Andersson (studeranderepresentant). Undertecknad har lett referensgruppens arbete. 3

4 Läsinstruktioner UPPLÄGG OCH STRUKTUR Det statistiska underlagets upplägg och struktur utgår från bedömningskriterierna i Treklövern och Linnéuniversitetets strategiska områden (se figur 1). Figuren har tre nivåer som illustrerar hur kriterier och strategiska områden har operationaliserats till enkätfrågor. Exempelvis: kriterium 3 (undervisningen fokuserar studenters lärande) fokuseras i fråga 1A-E och 2A-C och berör bland annat progression, konstruktiv länkning och samtalsklimat. 4 Siffran inom parentes visar hur stor tyngdpunkt respektive kriterium ges i enkäten. Kriterium 1 behandlas uteslutande i Alumnundersökningen 2017, så även de resultat som gäller kriterium 5. Figur 1: Linnébarometerns uppbyggnad (2017) Treklövern - utbildningsutvärderingar Strategiska områden Övrigt K1 Utb. når kraven i HL/HF K2 Utbildningarna examineras på ett rättssäkert sätt K3 Undervisningen fokuserar studenters lärande K4 Under- visningen vilar på vetenskaplig grund K5 Utb. är användbar för studenterna och samhället K6 Verksamma i utb. har aktuell kompetens K7 Studenterna har inflytande över utb. K8 En tillgänglig & ändamålsenlig studiemiljö föreligger S1 HFK S2 IK S3 KSD Ö1 Sammanfattande värdering Ö2 Bakgrund (0) F3:A-E (5) F1:A-E F2:A-C (8) F4:A-C (3) F8:D/F9:C F10:C/F11:C (4) F2:D-E (2) F5:A-C (3) F6:A-B F7:A-C (5) F8:A-D F9:A-B (6) F10:A-C (3) F11:A-C (3) (+4 i K5) F12:A-G F14:A-B (9) F15-23 (9) Kursmål Betygskriterier Bedömning Återkoppling Progression Ansvar Undervisning Förutsättningar Samtalsklimat Konstruktiv länkning Vetenskaplighet Forsknings- koppling Intresse Applicera utb. i arbetsliv (+S1-3) Ämneskunskap Pedagogik Kursvärderingar - relevans - ifyllande - återkoppling Funktioners tillgänglighet och ändamålsenlighet MyMoodle Studiemiljö Process- beskrivning Utlandsstudier Entreprenöriellt förh.sätt Perspektiv i utbildningen Omdöme Rek. utb./lnu Kön Ålder Barn Modersmål Utbildning Flyttmönster Arbete FÄRGMARKERINGAR Kriterier och strategiska områden avhandlas var för sig i tabeller (3-15) där resultaten för respektive enkätfråga presenteras. Vissa resultat är markerade i grönt och orange, vilket syftar till att indikera när resultaten: 1) sticker ut i positivt respektive negativt hänseende för ett program i jämförelse med fakultetens övriga program och/eller fakulteten/nämnden som helhet, samt 2) för fakulteten/nämnden gör detsamma i relation till Lnu som helhet. Observera att färgmarkeringarnas funktion enbart är att illustrera skillnader. Likheter mellan program och fakultet och/eller universitetsnivå, såväl i positivt som negativt hänseende, är inte färglagda. Gul färgmarkering används vid skillnader som inte nödvändigtvis kan kategoriseras som positiva eller negativa. En grön markering pekar ut ett gott exempel och en orange markering att det kan finnas anledning för utbildningsansvariga att analysera vad resultaten betyder och varför de ser ut som de gör. I vissa fall är medelvärdet för ett helt kriterium färglagt på programnivå (såsom LASLY i tabell 4) vilket ska 4 Frågeformuläret finns att tillgå här: 4

5 tolkas som att de allra flesta delfrågorna pekar i en viss riktning. I dessa fall färgläggs inte delfrågorna separat. På samma sätt färgläggs inte separata program om fakulteten/nämnden får en färgmarkering. Vissa av färgmarkeringarna lyfts fram i sammanfattningen och är de resultat undertecknad särskilt vill lyfta fram. Sammanfattningen fyller en viktig funktion, men det är samtidigt betydelsefullt att analysen som tar vid på program- och fakultetsnivå inte begränsas till den utan att det statistiska underlaget gås igenom i sin helhet. Det är på fakultets- och programnivå som beslut om insatser och åtgärder fattas, samt diskussioner föras om hur resultaten ska värderas och förstås. Exempelvis, går det att urskilja något kriterium som systematiskt får högre eller lägre värden? Om ja, vilka resultat är rimliga att uppnå i framtiden? Finns det genomgående stora variationer mellan program för något kriterium? Om ja, vad beror de på? Behöver likvärdigheten stärkas? Slutligen, hänsyn bör även tas till att Linnébarometern genomförs för första gången i sin nya skepnad. I takt med att undersökningen genomförs blir beslutsunderlaget mer robust och tendenser över tid kan skönjas. TABELLKOMMENTARER Linnébarometern 2017 innehåller fler frågor om vem studenten är, så kallade bakgrundsvariabler. Möjligheten att bryta svaren på exempelvis kön, utbildningsnivå och utländsk bakgrund är dock begränsad på programnivå. Dessa resultat gäller därför Lnu som helhet och är i all huvudsak statistiskt signifikanta på 95%-nivån, vilket innebär att resultaten med största sannolikhet inte beror på slumpen. När skillnader föreligger redovisas de i punktform i anslutning till respektive tabell och kompletteras ofta med procentsatser inom parentes. Exempelvis: Fler utländska studenter har varit i kontakt med universitetets stödfunktioner, såsom international office (61 procent jmf 18 procent), studieverkstaden (44 procent jmf 12 procent) och studenthälsan (37 procent jmf 17 procent). Procentsatserna ska tolkas som att 37 procent av de utländska studenterna har varit i kontakt med studenthälsan medan 17 procent av de svenska studenterna varit det. Återigen, kommentarer som görs i relation till tabellerna gäller, om inget annat anges, universitetsövergripande nivå. Det utesluter dock inte att skillnader förekommer på andra nivåer, utan snarare att det inte går att belägga på ett statistiskt trovärdigt sätt. PROCENTSATSER OCH TOLKNING Slutligen, merparten av enkätfrågorna är attitydfrågor. Det innebär att det är studenternas upplevelser som står i fokus. Det bör poängteras att flera av utvärderingskriterierna med fördel behöver kompletteras med andra perspektiv och andra underlag, såsom lärarnas kompetens (K6) och utbildningens vetenskapliga grund (K4). Frågorna har oftast fem svarsalternativ, till exempel instämmer helt, instämmer delvis, tar delvis avstånd, tar helt avstånd och vet ej/kan ej bedöma. I resultatredovisningen är instämmer helt och instämmer delvis sammanslagna till instämmer. Värdet för vet ej/kan ej bedöma redovisas inte i tabell, men om det överstiger 10 procent ges information i noter. 5

6 Datainsamling Linnébarometern riktar sig till samtliga programstudenter på grund- och avancerad nivå som läser sin sista, i vissa fall näst sista, termin. Alla studietakter och studieformer är inkluderade, vilket innebär att studenterna har påbörjat sina utbildningar vid olika tillfällen (se tabell 1). För att komma med i urvalet ska studenten vara registrerad på program eller kurs VT-17 och ha tagit minst en tredjedel av antalet högskolepoäng utbildningen omfattar. Datainsamlingen pågick och omfattar totalt 2844 studenter. Enkäten distribuerades digitalt i universitetets webbaserade enkätverktyg Survey & Report. Fem påminnelser skickades ut och svarsfrekvensen blev 53 procent. Fakulteternas svarsfrekvenser är inom intervallet procent. I nedanstående tabell redovisas svarsfrekvenser per program för NLU. TABELL 1 SVARSFREKVENSER PER PROGRAM Programkod Starttermin Aktuell termin Antal svar Antal urval Svarsfrekvens Särredovisning Speciallärarprogrammet (67%) LASLY HT-15 4 av 4, % JA Yrkeslärarprogrammet (50%) LGYRK HT-15 6 av % JA Kompletterande pedagogisk utbildning LGKPU HT-16 2 av % JA Grundlärarprogrammet inr. åk 4-6 / VI-profil LAGRV HT-13 8 av % JA Specialpedagogiskt program (67%) LASPY HT-15 4 av 4, % JA Grundlärarprogrammet inr. fritidshem LGFRI HT-14 6 av % JA Ämneslärarprogrammet inr. gymnasieskolan LAAGY HT av % JA Förskollärarprogrammet LGFOR HT-14 6 av % JA Grundlärarprogrammet inr. förskoleklass/åk 1-3 LAFOG HT-13 8 av % JA Förskollärarprogrammet distans (75%) LGFOD VT-13 7 av % JA Grundlärarprogrammet inr. åk 4-6 LAGRU HT-13 8 av % NEJ TOTALT - NLU % 10/11 = 91% 51 procent av lärarstudenterna besvarar enkäten och kan jämföras med 56, 54 och 48 procent av 11 program kan särredovisas, vilket gör underlaget mycket användbart. Principen för särredovisning på programnivå är 50 procent svarsfrekvens och 10 antal svarande, men i syfte att öka tillgängligheten av data har kvalitetsrådet beslutat att vissa undantag kan göras (gulmarkerade). För NLU:s räkning innebär det LGFOR/LAFOG/LGFOD, vilka ligger nära 50 procent men har ett relativt högt antal svarande. Övriga särredovisade program är gröna, ej särredovisade röda. Rödmarkerade program ingår dock i fakultetens/nämndens medelvärde i resultatredovisningen. I Linnébarometern kan bortfall kontrolleras utifrån kön och campus. 5 Huruvida de som inte besvarat enkäten (bortfallet) är mer eller mindre nöjda med sin utbildning är dock svårare att svara på. I Linnébarometern handlar det exempelvis om sammanfattande omdömen av utbildningen och huruvida undervisningen har fokuserat studenters lärande. Om bortfallet är mer positiva har resultaten en viss negativ snedvridning, om bortfallet är mer negativa har resultaten en viss positiv snedvridning. Bortfallsstudier i andra sammanhang visar att båda tendenserna kan förekomma. Det är därför svårt att dra någon slutsats, men det är viktigt att ha denna problematik i åtanke när resultaten tolkas och förstås. 5 Linnébarometern visade att kvinnor tenderar att besvara enkäten i något större utsträckning än män, vilket även är fallet i de flesta enkätundersökningar. I populationerna fanns procent kvinnor, andelen svarande kvinnor är procent. Det visar på en viss snedfördelning bland de svarande, 2-3 procentenheter per undersökningsår, men bedömningen är att det inte påverkar studiens trovärdighet. När det gäller campus visade bortfallsanalysen ingen snedfördelning som skulle kunna göra resultaten mindre trovärdiga. Tendensen är densamma för Linnébarometern

7 Studenterna och deras bakgrund Lärarstudenter uppvisar flera skillnader i relation till studenter vid andra fakulteter och Lnu som helhet (se gulmarkeringar). Lärarstudenter (och FHL-studenter) är äldre och åldersskillnaden medför i sin tur att fler har hemmavarande barn. Därutöver är flest lokalt rekryterade, men relativt få från en akademisk bakgrund. NLU är samtidigt den enda fakulteten/nämnden som har en jämn fördelning på båda campus och distans. TABELL 2 BAKGRUNDS- VARIABLER PER FAKULTET FEH FHL FKH FSV FTK NLU LNU Andel kvinnor Andel upp till 30 år Andel med hemmavarande barn under 18 år Andel med svenska som modersmål Andel som har minst en förälder med högre utb Studieform 6 46/54/0 17/42/41 63/24/13 68/28/4 53/25/22 35/30/35 44/36/20 Lokalt rekryterade Studenternas ålder (tätt sammankopplat med hemmavarande barn), modersmål (benämns hädanefter svenska och utländska studenter) och kön har betydelse för hur studenterna besvarar frågorna. Skillnader mellan kön och modersmål kan i huvudsak skönjas i frågor som berör strategiska områden. Åldersskillnader syns dock i både utvärderingskriterier och strategiska områden. Utbildningsnivå, campus och rekryteringsområde har liten eller ingen inverkan på svarsfördelningen. Mer detaljerad information finns i anslutning till respektive tabell. 6 Procentsatser avser Campus Växjö/Campus Kalmar/Distans 7 Avser Kronobergs län/kalmar län 7

8 Kriterium 2 Utbildningarna examineras på ett rättssäkert sätt TABELL 3 KRITERIUM 2: FRÅGA 3A-3E Jag har känt till kursmålen i anslutning till respektive kursstart Jag har känt till betygskriterierna före respektive examinationstillfälle Jag har fått tillbaka examinationsresultaten i skälig tid (15 arbetsdagar) Vid examination i par/grupp har min prestation getts individuell bedömning Jag har fått meningsfull återkoppling på mina examinationsmoment LAAGY LAFOG LAGRV LASLY LASPY NLU LNU TOTALT KRITERIUM KRITERIUM 2: FRÅGA 3A-3E LGFOD LGFOR LGFRI LGKPU LGYRK NLU LNU Jag har känt till kursmålen i anslutning till respektive kursstart Jag har känt till betygskriterierna före respektive examinationstillfälle Jag har fått tillbaka examinationsresultaten i skälig tid (15 arbetsdagar) Vid examination i par/grupp har min prestation getts individuell bedömning Jag har fått meningsfull återkoppling på mina examinationsmoment TOTALT KRITERIUM Äldre studenter (+30 år) upplever i större utsträckning att utbildningarna examineras på ett rättssäkert sätt. Det gäller samtliga fem påståenden förutom att få tillbaka examinationsresultat i skälig tid. 8

9 Kriterium 3 Undervisningen fokuserar studenters lärande TABELL 4 - KRITERIUM 3: FRÅGA 1A-1E + FRÅGA 2A-2C I min utb. har jag uppmuntrats att ta ansvar för mitt lärande I min utb. har jag uppmuntrats till reflektion och diskussion utifrån kursinnehållet I min utb. har kunskapskraven ökat under utbildningens gång I min utb. har det funnits en koppling mellan kursernas mål, innehåll och exam. I min utb. har det funnits goda förutsättningar att uppnå målen inom planerad tid Jag har uppmuntrats att ta en aktiv roll i lärandeprocessen Undervisningsmetoderna har främjat mitt lärande och min kunskapsutveckling Samtalsklimatet på seminarier och exam. har varit öppet och respektfullt LAAGY LAFOG LAGRV LASLY LASPY NLU LNU TOTALT KRITERIUM KRITERIUM 3: FRÅGA 1A-1E + FRÅGA 2A-2C I min utb. har jag uppmuntrats att ta ansvar för mitt lärande I min utb. har jag uppmuntrats till reflektion och diskussion utifrån kursinnehållet I min utb. har kunskapskraven ökat under utbildningens gång I min utb. har det funnits en koppling mellan kursernas mål, innehåll och exam. I min utb. har det funnits goda förutsättningar att uppnå målen inom planerad tid Jag har uppmuntrats att ta en aktiv roll i lärandeprocessen Undervisningsmetoderna har främjat mitt lärande och min kunskapsutveckling Samtalsklimatet på seminarier och exam. har varit öppet och respektfullt LGFOD LGFOR LGFRI LGKPU LGYRK NLU LNU TOTALT KRITERIUM Äldre studenter (+30 år) upplever i större utsträckning att undervisningen har fokuserat studenters lärande (6 av 8 påståenden) 9

10 Kriterium 4 Undervisningen vilar på vetenskaplig grund TABELL 5 KRITERIUM 4: FRÅGA 4A-4C Det har funnits en tydlig forskningsanknytning i kursinnehållet Den kunskap som förmedlas i utb. vilar på vetenskaplig/konstnärlig grund Mitt intresse för vetenskapliga frågor har ökat under studietiden LAAGY LAFOG LAGRV LASLY LASPY NLU LNU TOTALT KRITERIUM KRITERIUM 4: FRÅGA 4A-4C LGFOD LGFOR LGFRI LGKPU LGYRK NLU LNU Det har funnits en tydlig forskningsanknytning i kursinnehållet Den kunskap som förmedlas i utb. vilar på vetenskaplig/konstnärlig grund Mitt intresse för vetenskapliga frågor har ökat under studietiden TOTALT KRITERIUM Fler äldre studenter (-25 år jmf +40 år) upplever att det funnits en tydlig forskningsanknytning i kursinnehållet (8 av 10 jmf 10 av 10) och att den förmedlade kunskapen vilar på vetenskaplig grund (9 av 10 jmf 10 av 10) Kriterium 6 Verksamma i utbildningen har aktuell kompetens TABELL 6 KRITERIUM 6: FRÅGA 2D-2E Jag upplever att mina lärare har varit pedagogiskt skickliga Jag upplever att mina lärare haft en bred och djup kunskap om ämnen de föreläser i LAAGY LAFOG LAGRV LASLY LASPY NLU LNU TOTALT KRITERIUM KRITERIUM 6: FRÅGA 2D-2E LGFOD LGFOR LGFRI LGKPU LGYRK NLU LNU Jag upplever att mina lärare har varit pedagogiskt skickliga Jag upplever att mina lärare haft en bred och djup kunskap om ämnen de föreläser i TOTALT KRITERIUM Fler äldre studenter upplever att deras lärare har varit pedagogiskt skickliga (-30 år 6 av 10, år 7 av 10, +40 år 8 av 10) 10

11 Kriterium 7 Studenterna har inflytande över utbildningen TABELL 7 KRITERIUM 7: FRÅGA 5A-5C Kursvärderingar har varit ett relevant sätt att lämna synpunkter på min utb. Jag har getts möjlighet att lämna in en kursvärdering i slutet av varje kurs Resultaten från kursvärderingar som jag lämnat in har återkopplats till mig LAAGY LAFOG LAGRV LASLY LASPY NLU LNU TOTALT KRITERIUM KRITERIUM 7: FRÅGA 5A-5C LGFOD LGFOR LGFRI LGKPU LGYRK NLU LNU Kursvärderingar har varit ett relevant sätt att lämna synpunkter på min utb. Jag har getts möjlighet att lämna in en kursvärdering i slutet av varje kurs Resultaten från kursvärderingar som jag lämnat in har återkopplats till mig TOTALT KRITERIUM Fler äldre studenter upplever att studenterna har haft inflytande över utbildningen (3 av 3 påståenden) Fler utländska studenter upplever att resultaten från kursvärderingarna har återkopplats till dem (44 procent jmf 22 procent) 11

12 Kriterium 8 Ändamålsenlig och tillgänglig studiemiljö OBS! Tabell 8 skiljer sig från övriga tabeller eftersom resultaten inte avspeglar studenternas upplevelser utan hur vanligt förekommande kontakt med Lnu:s stödfunktioner samt utbildningsrelaterad personal är. Värdena visar andelen studenter per fakultet som någon gång varit i kontakt med respektive funktion/personal. TABELL 8 - KRITERIUM 8: STÖDFUNK- TIONER KONTAKTFREKVENS (FRÅGA 6) FEH FHL FKH FSV FTK NLU LNU Lärare/kursansvariga Programansvarig Examinatorer Bibliotekets personal Utbildningsadministratörer Studievägledare IT-support/Helpdesk Examenshandläggare International office Studenthälsan Studieverkstaden Studentombud Karriärvägledning Lnu karriär Samordnare för stud. med f.nedsättning Lärarstudenter är mindre benägna att ha haft kontakt med international office och examenshandläggare. Det gäller samtliga program med undantag för LGFRI där hälften har haft kontakt med examenshandläggare. Färre lärarstudenter har dessutom kontakt med programansvarig och examinator, men skillnaderna kan i huvudsak tillskrivas ett fåtal program: LGFOR/LGFOG (programansvarig) samt LASLY/LASPY (examinator) Fler utländska studenter har varit i kontakt med samtliga centrala stödfunktioner, men lika många med utbildningsrelaterad personal. Störst skillnader syns för international office (61 procent jmf 18 procent) men även studieverkstaden (44 procent jmf 12 procent), studenthälsan (37 procent jmf 17 procent) och karriärvägledning (38 procent jmf 8 procent). Fler äldre studenter tenderar även att vara i kontakt med centrala stödfunktioner, men skillnaderna är mindre än för utländska studenter 12

13 OBS! Tabell 9 skiljer sig från övriga tabeller eftersom resultaten avspeglar två dimensioner: upplevelsen av stödfunktionernas tillgänglighet och ändamålsenlighet. Tillgängligheten undersöks genom påståendet det har varit smidigt att komma i kontakt med xxx och ändamålsenligheten genom jag har fått tillräckligt med råd/stöd utifrån mina behov. Värdena visar andelen studenter per fakultet som instämmer. Bedömningen tar endast hänsyn till studenter som haft kontakt med respektive funktion (tabell 8). TABELL 9 - KRITERIUM 8: STÖDFUNKTIONER - TILLGÄNGLIGHET OCH ÄNDAMÅLSENLIGHET (FRÅGA 6) FEH FHL FKH FSV FTK NLU LNU Till Änd Till Änd Till Änd Till Änd Till Änd Till Änd Till Änd Lärare/kursansvariga Programansvarig Examinatorer Bibliotekets personal Utbildningsadministratörer Studievägledare IT-support/Helpdesk Examenshandläggare International office Studenthälsan Studieverkstaden Studentombud Karriärvägledning Lnu karriär Samordnare för studenter med funktionsnedsättning TOTALT Lärarstudenter är i de flesta fall nöjda med stödfunktionernas tillgänglighet och ändamålsenlighet procent anser att tillgängligheten och ändamålsenligheten är hög. När det gäller international office, karriärvägledning och samordnare för studenter med funktionsnedsättning ges dock ett sämre omdöme (cirka 6 av 10). I de två sistnämnda fallen är lärarstudenter mer missnöjda än Lnu som helhet. I tabell 9 redovisades att utländska och äldre studenter i större utsträckning varit i kontakt med stödfunktioner. De verkar dock tycka att stödfunktionernas tillgänglighet och ändamålsenligt är lika välfungerande som svenska och yngre studenter. Ett stort undantag gäller dock utländska studenter och international office. 9 av 10 utländska studenter upplever hög tillgänglighet och ändamålsenlighet medan 6 av 10 svenska studenter gör detsamma. Tabell 9 visade inga könsskillnader i kontaktfrekvens med stödfunktioner. Däremot upplever män högre tillgänglighet och ändamålsenlighet när det gäller samordnare för funktionsnedsättning, studieverkstaden, international office och karriärvägledning. Skillnaderna är inom intervallet procentenheter. 13

14 TABELL 10 - KRITERIUM 8: MYMOODLE FRÅGA 7A-7C Jag har använt MyMoodle till reflektion och diskussion med kurskamrater utifrån kursinnehållet Jag upplever att mina lärare har använt MyMoodle på ett pedagogiskt skickligt sätt MyMoodle har använts på ett sätt som har främjat mitt lärande och min kunskapsutveckling LAAGY LAFOG LAGRV LASLY LASPY NLU LNU TOTALT MYMOODLE KRITERIUM 8: MYMOODLE FRÅGA 7A-7C Jag har använt MyMoodle till reflektion och diskussion med kurskamrater utifrån kursinnehållet Jag upplever att mina lärare har använt MyMoodle på ett pedagogiskt skickligt sätt MyMoodle har använts på ett sätt som har främjat mitt lärande och min kunskapsutveckling LGFOD LGFOR LGFRI LGKPU LGYRK NLU LNU TOTALT MYMOODLE Fler äldre och utländska studenter har använt MyMoodle till reflektion och diskussion med kurskamrater. De sistnämnda ger dessutom mer positiva omdömen om påstående 2 och 3. 14

15 Strategiskt område 1a Lika villkor TABELL 11 - STRATEGISKT OMRÅDE 1A: FRÅGA 8A-8C konkret jämställdhetsperspektiv Jag har upplevt studiemiljön som fördomsfri och inkluderande Jag känner till vem jag ska vända mig till på Lnu för att anmäla diskriminering eller kränkande särbehandling LAAGY LAFOG LAGRV LASLY LASPY NLU LNU TOTALT LIKA VILLKOR STRATEGISKT OMRÅDE 1A: FRÅGA 8A-8C konkret jämställdhetsperspektiv Jag har upplevt studiemiljön som fördomsfri och inkluderande Jag känner till vem jag ska vända mig till på Lnu för att anmäla diskriminering eller kränkande särbehandling LGFOD LGFOR LGFRI LGKPU LGYRK NLU LNU TOTALT LIKA VILLKOR Utländska studenter känner i högre grad till processen för anmälan av diskriminering och kränkande särbehandling än svenska studenter (4 av 10 jmf 2 av 10). Omvänd logik gäller dock för kön, där fler män känner till processen än kvinnor (35 procent jmf 20 procent) procent svarar kan ej bedöma (Lnu: 17 procent) 9 31 procent svarar kan ej bedöma (Lnu: 29 procent) 15

16 Strategiskt område 1b Hållbar utveckling TABELL 12 - STRATEGISKT OMRÅDE 1B: FRÅGA 9A-9C konkret ekologiskt hållbarhetsperspektiv konkret socialt hållbarhetsperspektiv konkret ekonomiskt hållbarhetspersp. LAAGY LAFOG LAGRV LASLY LASPY NLU LNU TOTALT HÅLLBAR UTVECKLING STRATEGISKT OMRÅDE 1B: FRÅGA 9A-9C konkret ekologiskt hållbarhetsperspektiv konkret socialt hållbarhetsperspektiv konkret ekonomiskt hållbarhetspersp. LGFOD LGFOR LGFRI LGKPU LGYRK NLU LNU TOTALT HÅLLBAR UTVECKLING Män, yngre och utländska studenter upplever i större utsträckning att deras utbildning innehållit ett ekologiskt och ekonomiskt hållbarhetsperspektiv (60 procent jmf 45 procent) procent svarar kan ej bedöma (Lnu: 24 procent) procent svarar kan ej bedöma (Lnu: 21 procent) procent svarar kan ej bedöma (Lnu: 25 procent) 16

17 Strategiskt område 2 Internationalisering TABELL 13 - STRATEGISKT OMRÅDE 2: FRÅGA 10A-10C konkret internationellt perspektiv Min utb. har gett mig goda förutsättningar att förlägga en del av utb. utomlands På Lnu träffar jag internationella studenter från andra utb. än min egen LAAGY LAFOG LAGRV LASLY LASPY NLU LNU TOTALT INTERNATIONALISERING STRATEGISKT OMRÅDE 2: FRÅGA 10A-10C konkret internationellt perspektiv Min utb. har gett mig goda förutsättningar att förlägga en del av utb. utomlands På Lnu träffar jag internationella studenter från andra utb. än min egen LGFOD LGFOR LGFRI LGKPU LGYRK NLU LNU TOTALT INTERNATIONALISERING Fler män, yngre och utländska studenter instämmer i påstående 1-3 Strategiskt område 3 Samhällelig drivkraft Dessa frågor redovisas tillsammans med resultaten för Alumnundersökningen 2017 i ett statistiskt underlag inför utbildningsdialogen Tillsammans utgör frågorna i båda undersökningarna ett helhetsperspektiv på kriterium 5 (utbildningen är användbar för studenter och samhälle) och relaterar även till policyn för samhällelig drivkraft procent svarar kan ej bedöma (Lnu: 12 procent) procent svarar kan ej bedöma (Lnu: 18 procent) procent svarar kan ej bedöma (Lnu: 17 procent) 17

18 Övrigt 1 - sammanfattande omdöme av utbildningen TABELL 14 - ÖVRIGT 1: FRÅGA 12A-12F 16 LAAGY LAFOG LAGRV LASLY LASPY NLU LNU Utbildningsinnehållet Undervisningskvaliteten Forskningsanknytningen Arbetslivsanknytningen Den sociala miljön Den fysiska lärandemiljön Den digitala lärandemiljön TOTALT ÖVRIGT ÖVRIGT 1: FRÅGA 12A-12F LGFOD LGFOR LGFRI LGKPU LGYRK NLU LNU Utbildningsinnehållet Undervisningskvaliteten Forskningsanknytningen Arbetslivsanknytningen Den sociala miljön Den fysiska lärandemiljön Den digitala lärandemiljön TOTALT ÖVRIGT Fler äldre studenter (+40 år) ger utbildningen ett positivt sammanfattande omdöme, med undantag för fysisk och digital lärandemiljö Övrigt 2 - rekommendation TABELL 15 - ÖVRIGT 2: FRÅGA 14A-14B LAAGY LAFOG LAGRV LASLY LASPY NLU LNU Skulle rekommendera andra att studera vid sin utbildning Skulle rekommendera andra att studera vid Linnéuniversitetet TOTALT ÖVRIGT ÖVRIGT 2: FRÅGA 14A-14B LGFOD LGFOR LGFRI LGKPU LGYRK NLU LNU Skulle rekommendera andra att studera vid sin utbildning Skulle rekommendera andra att studera vid Linnéuniversitetet TOTALT ÖVRIGT Fler äldre studenter (+40 år) skulle rekommendera både sin utbildning och Lnu till andra (95 procent jmf procent) 16 Frågan är formulerad Vilket sammanfattande omdöme ger du din utbildning vid Linnéuniversitetet vad gäller xxx? och procentsatser i tabell motsvarar svarsalternativen mycket bra/ganska bra 18