Samrådsunderlag. Framtidssäkring av elnätet på sträckan Midskog - Verksmon, 130 kv ledning

Transkript

1 Framtidssäkring av elnätet på sträckan Midskog - Verksmon, 130 kv ledning

2

3 Innehåll Bakgrund 4 Tillståndsprocessen 4 Tillvägagångssätt 5 Projektbeskrivning 7 Nulägesbeskrivning 9 Omgivningseffekter 9 Kommande arbete 12 Lämna dina synpunkter 12 3

4 Bakgrund Jämtkraft Elnät planerar en ny 130 kv kraftledning på sträckan från Midskog till Verksmon, Östersund. Detta för att framtidssäkra strömförsörjningen till Östersund. I dagsläget finns en 130 kv kraftledning från Midskog till Verksmon. Den nya kraftledningen skall fördubbla överföringskapaciteten med en ny ledning parallellt med befintlig ledning. Röd linje visar befintlig kraftledningsgata där den nya kraftledningen skall byggas parallellt med den befintliga. Tillståndsprocessen Koncession För att bygga och driva en elektrisk starkströmsledning krävs tillstånd enligt ellagen, så kallad nätkoncession. Ellagen samt tillhörande förordningar (elförordningen och starkströmsförordningen) anger regelverket runt detta. Enligt ellagen får nätkoncession meddelas endast om anläggningen är lämplig från allmän synpunkt samt inte strider mot detaljplan eller områdesbestämmelser. Nätkoncession får endast beviljas den som från allmän synpunkt är lämplig att utöva nätverksamhet. Jämtkraft Elnät kommer att ansöka om nätkoncession för att bygga den ledning som ska säkra den framtida elförsörjningen i Östersund. Ansökan lämnas till Energimarknadsinspektionen som gör prövningen och lämnar tillstånd för denna typ av ledningar. I vissa fall beviljas nätkoncession av regeringen. En beviljad koncession gäller vanligtvis för en tidsperiod om 40 år. 4

5 Vid prövningen tillämpas miljöbalkens bestämmelser avseende allmänna hänsynsregler, bestämmelser om hushållning med mark och vatten, miljökvalitetsnormer samt alternativ lokalisering och utformning. För processen gäller även miljöbalkens krav (kap. 6) på samråd och miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Förundersökningstillstånd När en preliminär ledningssträckning har beslutats behövs ett förundersökningstillstånd för de fältarbeten som behöver genomföras. Arbetena innefattar bland annat utstakning och inmätning av ledningsprofilen för att därefter kunna göra en lämplig stolpplacering. Ibland krävs en enklare form av markundersökning vid stolpplatserna. Därutöver görs en värdering av det intrång som kraftledningen medför och stämpling av träd som behöver avverkas. Ledningsrätt För att uppföra och driva en kraftledning krävs rätt att nyttja den mark som berörs av ledningsgatan. Denna säkras genom ledningsrätt, vilket innebär att marken fastighetsrättsligt upplåts för kraftledningen med tillhörande ledningsgata. Ledningsrätten tillkommer genom beslut av Lantmäterimyndigheten. Fastighetsägaren ersätts för intrång på den mark som tas i anspråk för ledningen med ett engångsbelopp. Tillvägagångssätt Metodik För att identifiera lämplig ledningssträckning, upprätta en miljökonsekvensbeskrivning och lämna in en koncessionsansökan har en utarbetad metodik: 1. Definiera ett utredningsområde. 2. Undersöka förekomst av natur-och kulturvärden 3. Informera berörda och myndigheter om anslutningspunkter och utredningsområde samt samla in information. 4. Genomföra inventeringar i fält 5. Beskriva tänkbara stråk 6. Hålla samråd med sakägare och myndigheter. 7. Upprätta en miljökonsekvensbeskrivning 8. Lämna in en koncessionsansökan. 5

6 Utredningsområdet är väl definierat utifrån givna projektförutsättningar; genom att den planerade kraftledningen skall byggas i samma ledningsgata som den befintliga. Förekomsten natur-och kulturvärden undersöks inom det aktuella området och information från myndigheter och berörda samlas in. Utifrån det informationsunderlag som tagits fram kommer beslut gällande ledningens utformning att fattas. Samråd kommer att hållas och en miljökonsekvensbeskrivning upprättas. Jämtkraft Elnät sammanställer därefter en koncessionsansökan och den lämnas in tillsammans med miljökonsekvensbeskrivningen till Energimarknadsinspektionen. Information Samråd MKB Koncession Information Tidigare har ett informationsunderlag skickats ut om projektet då vill informera alla som känner sig berörda och även få in värdefulla åsikter. Dessa åsikter har använts som underlag i det fortsatta arbetet. Samråd, MKB och koncession Inför ansökan om tillstånd (nätkoncession) för att få uppföra och driva de planerade kraftledningarna kommer att samråda med länsstyrelse, kommun, berörda markägare, samt vissa sektorsmyndigheter och organisationer enligt miljöbalken 6 kap 4. Detta dokument utgör samrådsunderlag för det aktuella ledningsprojektet. Förutom denna skriftliga information kommer kommunikation ske genom annonsering, samrådsmöten och via vår webbplats. Samrådsmöten kommer hållas med länsstyrelsen, kommun, samt berörda samebyar och allmänheten. Efter genomförda samråd upprättar en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) där de synpunkter som framförts skriftligt under samrådstiden har sammanställts tillsammans med Jämtkraft Elnäts bemötande. Miljökonsekvensbeskrivningen bifogas ansökan om nätkoncession som lämnas in till Energimarknadsinspektionen. 6

7 Projektbeskrivning Förutsättningar Den nya 130 kv kraftledningen som Jämtkraft Elnät planerar för ska anslutas i Midskog fördelningsstation. Kraftledningen följer befintlig ledningsgata för att sedan anslutas till Verksmon fördelningsstation. Kraftledningen kommer att byggas och drivas av Jämtkraft Elnät. Fördelningsstationerna ägs och drivs av Jämtkraft Elnät. Utformning av ledningarna Portalstolparna kommer i normalfallet att vara ca meter höga och ledningsgatans bredd blir för dubbel ledning i portalstolpar ca 60 meter, vilket innebär att befintlig ledningsgata behöver breddas från 40 meter till 60 meter. Används kompositstolpar bli höjden på stolparna cirka meter och bredden på ledningsgatan 50 meter. De nya ledningarna planeras som luftledningar och inte som markkabel. Det finns för- och nackdelar med luftledning respektive markkabel. Den mest uppenbara skillnaden är att en luftledning syns i det omgivande landskapet medan en markkabels visuella påverkan är mycket liten. En markkabel kan anses ha en mindre påverkan på omgivning under driftskedet, men har istället en större total naturpåverkan än en luftledning under byggskedet. När det gäller driftsäkerhet har markkabel en hög driftsäkerhet, men vid ett fel är det svårt och tidskrävande att lokalisera och avhjälpa felet. Det kan ta flera månader att åtgärda felen och det kan bli aktuellt att byta ut långa kabelsträckor. En luftledning är betydligt enklare att komma åt för inspektion, felsökning och reparation, vilket minskar avbrottstiden vid eventuella fel. De aktuella ledningarna byggs trädsäkra vilket innebär att de klarar svåra oväder utan att skadas av fallande träd. Vid ett eventuellt framtida behov av ökad överföringskapacitet kan det för en luftledning tillgodoses genom enkla förändringar, medan en markkabel måste ersättas med en helt ny kabel. Att anlägga en luftledning är också ekonomiskt fördelaktigt jämfört med markkabel, dels genom lägre tillverkningskostnad och dels genom en lägre bygg- och anläggningskostnad. Vid en samlad bedömning av ovan nämnda skäl där driftsäkerheten väger särskilt tungt, anser Jämtkraft Elnät att markkabel inte är rimligt att använda i det aktuella fallet. 7

8 De aktuella stolpalternativen. Den översta bilden till vänster visar en enkel 130 kv kraftledning, vilket är den befintliga i dagsläget. Den vänstra bildens visar två parallella 130 kv portalstolpar, vilket är ett av de aktuella alternativen för nybyggnationen. Nederst i bild ser vi alternativet med kompositstolpe, både som enkel och som två parallella 130 kv kraftledningar. Avgränsning av breddning Som underlag för inventering av berörda intressen utmed de föreslagna stråken har bland annat kommunala översiktsplaner, Länsstyrelsens, Skogsstyrelsens och Riksantikvarieämbetets digitala planeringsunderlag samt Lantmäteriets kartmaterial använts. Fältinventeringar har skett Till detta kommer sedan den information som framkommer vid kontakt med markägare och myndigheter. Jämtkraft Elnät kommer att utreda förutsättningarna för att ta fram två breddningsalternativ för den nya ledningen vilket är det första steget i arbetet med att hitta en lämplig sida av befintligt stråk. Efter att utredningen är slutförd kommer Jämtkraft Elnät att fatta beslut om breddningsval. Vid val av breddningsalternativ är strävan att minimera påverkan på natur- och kulturmiljö, närboende, pågående markanvändning samt andra intressen. Breddningen anpassas till befintlig bebyggelse inom utredningsområdet så att byar och sammanhållen kommer att 8

9 undvikas så långt som möjligt. Även tekniska och ekonomiska aspekter är styrande vid lokalisering av lämpliga stråk Områden och objekt som är värdefulla ur natur- och kulturmiljösynpunkt kommer så långt som möjligt undvikas vid framtagande av alternativa stråk. Nulägesbeskrivning Lokalisering Ledningen planeras sträcka sig från Midskogs kraftstation, Ragunda kommun, till Verksmons industriområde, Östersunds kommun. Ledningen planeras i nordöstlig-sydvästlig riktning längs med :s befintliga 130 kv ledning, IL9S2. Omgivningsbeskrivning Landskapets karaktär Landskapet kring utredningsområdet är skogslandskap med stort inslag av våtmarker och vattendrag. Det dominerande trädslaget är gran och skogsmarken är starkt påverkat av det moderna skogsbruket vilket medför en mycket liten andel opåverkad skogsmark. I området kring byn Bringåsen finns odlingsmark och i byn Brana upprätthålls byns odlingsmark med slåtter. Terrängen växlar från flack skogsmark till mer kuperad mark närmare Midskogs kraftstation. Jordarten är kalkrik. Detta har sin grund i den Jämtländska kambrosiluren. Den kalkrika joden påverkar växtsamhällena på marken, vilka består av mycket hög-och lågörter. Längre mot Midskogs kraftstation övergår marken till något fattigare och risvegetation dominerar. Sjöar och vattendrag Kraftledningsgatan passerar ett antal mindre åar och bäckar. Dessa mynnar ut i Indalsälven. Sännån rinner från Sännsjön och norrut. Gällerån cirka 3 km öster om Bringåsen mynnar ut i Mosjön, Östersunds kommun. Alla våtmarksområden genomkorsas av diken och i landskapet kring ledningsområdet finns ett fåtal sjöar, men inga som berörs direkt av ledningen. Omgivningseffekter Eftersom projektet ännu befinner sig i ett tidigt skede redovisas miljöeffekter översiktligt här. Miljöpåverkan av byggandet respektive drift av den planerade ledningen kommer att beskrivas närmare i den miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som kommer att upprättas till koncessionsansökan. Generell påverkan under driftskedet Permanent mark- och naturpåverkan De huvudsakliga miljökonsekvenser som uppförande av kraftledningen i de aktuella stråken bedöms medföra är påverkan på landskapsbild och pågående markanvändning, vilket i detta fall huvudsakligen består av skogsbruk. Ledningen skall dock byggas i befintlig ledningsgata, som enbart behöver breddas vilket endast innebär en liten påverkan genom 9

10 produktionsbortfall för skogsbruket. Ledningsgatan måste hållas fri från träd under hela ledningens drifttid. Utanför ledningsgatan kan det bli aktuellt att fälla enstaka höga träd, så kallade kantträd som annars kan riskera att falla över ledningen. Avverkningen för ledningsgatan medför en viss påverkan på naturmiljön då den trädfria zonen förändrar levnadsbetingelserna för djur och växter lokalt. Då ytan blir mer utsatt för sol och vind förändras växtsamhällets artsammansättning då arter anpassade för skogsmiljö inte trivs i den nya miljön. Nya arter som är bättre anpassade för en sådan miljö kommer därför att etablera sig i ledningsgatan. Hydrologiska förhållanden kan förändras på grund av avverkningen vilket kan vara skadligt för känsliga våtmarker där växterna anpassat sig till platsens specifika förhållanden. För att inte göra skada på känsliga områden har dessa så långt som möjligt undvikits i planeringen av de olika stråken. Berörda miljöintressen Jämtkraft Elnät ser gärna att berörda parter delar med sig av sina synpunkter och upplysningar gällande olika intressen i området och vilka konflikter som de olika alternativen kan medföra. Identifierade intressen i området redovisas här översiktligt. Rennäring Ett område av riksintresse för rennäringen berörs. Betesområden utgörs av de årtidsland som rennäringens livscykel bland annat bygger på. Även områden som uppfyller andra behov för renen är viktiga, t ex trivselområden, kalvningsland och hänglavs- områden. Inom detta område återfinns vinterland och förvinterland. Kraftledningsgatan passerar cirka 400 meter ifrån en uppsamlingsplats i Midskog och cirka 600 meter ifrån Sjörbodarna. Kraftledningsgatan passerar i kanten av ett trivselland, vilket är ett område inom årstidslanden, dit renarna naturligt söker sig för bete, skydd och vila under en längre period. Dessa har betingelser i topografin och betet som gör att renarna trivs där. En flyttled passerar under kraftledningsgatan. Flyttlederna visar de flyttningar som företas med renhjordarna mellan olika betesområdevid de olika årstiderna. Naturskyddsvärden I anslutning till kraftledningsgatan finns nyckelbiotoper, sumpskogar och andra mindre områden med höga naturvärden utpekade av länsstyrelsen, skogsstyrelsen och större skogsbolag. Flera av nyckelbiotoperna inom inventeringsområdet är avsatta som kalkbarrskogar och rikkärr. Utredningsområdet berör och angränsar till skyddsvärda områden i form av nyckelbiotoper, ett biotopskyddat område, två naturvårdsavtalsområden samt ett antal klassade myrmarker. De större våtmarksområdena bedömts hysa höga naturvärden enligt den nationella våtmarksinventeringen (VMI) samt rikkärrsinventeringen. Utredningsområdet berör endast ett riksintresseområde, Riksintresse för rennäringen.. Fågelliv Ur fågelbiotopperspektiv finns det få skyddsvärda områden längs kraftledningssträckan. Kraftledningar medför en störning och även förändringar i habitatet genom avverkning för ledningsgatan. Fågelinventeringen utförd i området visar att det finns få skyddsvärda fågelbiotoper eller enskilda fågelarter längs den kraftledningsgatan mellan Midskog och 10

11 Östersund. Rödlistade arter observerade i område under inventering var Göktryta, Bivråk, Videsparv och Törnskata. Kulturvärden Fasta fornlämningar är skyddade enligt kulturminneslagen, lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. Om ledningsbyggnationen medför ingrepp i en fast fornlämning krävs tillstånd från länsstyrelsen. Länsstyrelsen kan med stöd av kulturminneslagen besluta att en särskild arkeologisk utredning ska utföras för att fastställa om fasta fornlämningar kan komma att beröras av de planerade ledningarna. Fornlämningar benämnda som övrig kulturhistorisk lämning har inte något skydd som fornlämning enligt Kulturminneslagen. Dessa skyddas istället av Skogsvårdslagens hänsynsparagraf vilket i korthet innebär att tilltänkta arbeten eller byggnationer ska planeras så att så lite skada som möjligt åsamkas kulturmiljön. Vid utförd inventering av sträckan registrerades 4 lämningar. Med tidigare registrerade lämningar är det 8 lämningar som finns närmre än 20 m på båda sidor om befintlig kraftledningsgata. Av dessa är 2 bedömda som fasta fornlämningar (Lit 191:1, Lit 191:2, fångstgropar), 4 som övrig kulturhistorisk lämning (Kyrkås 80:1, flottningsränna, Kyrkås 155, torvtäkt, Kyrkås 157, grustäkt och Östersund 62, fäbod) samt 1 som ej kulturhistorisk lämning (Kyrkås 156, fångstgropsliknande lämning). Landskapsbild Kraftledningen planeras i befintlig ledningsgata, som dock kommer att breddas. Ledningen kan exponeras mot omgivande landskap vid öppna ytor såsom till exempelvis vägar, sjöar, myrmarker och vattendrag. Markanvändning Markanvändningen är till största del skogsbruk, vilket påverkas av en något reducerat produktiv yta genom breddningen av kraftledningsgatan. Friluftsliv Det rörliga friluftslivet kan definieras som människors möjlighet att besöka ett område till fots, med cykel, båt eller med bil för att tälta, bada eller ströva omkring i naturen. I området närmast Verksmon finns skidspår som används frekvent året runt. Skogen har även rekreationsvärde för de boende. I området finns även en grusväg som används för att träna travhästar på. Här finns också Gräfsåsens skoterområde som fungerar som ett nav för skoterintresserade med samlingslokal, grillplatser, skoterstadion samt ett flertal skoterleder. Boende Närmsta bebyggelse är Bringåsen, som ligger drygt 400 meter från kraftledningsgatan på motsatt sida om väg 87. Elektromagnetiska fält Elektromagnetiska fält alstras kring en kraftledning och forskning har länge pågått om fältens eventuella påverkan på människors hälsa. Svenska myndigheter har arbetat fram en försiktighetsprincip som innebär att: Om åtgärder, som generellt minskar exponeringen, kan vidtas till rimliga kostnader och konsekvenser i övrigt bör man sträva efter att reducera fält som avviker starkt från vad som kan anses normalt i den aktuella miljön. När det gäller nya elanläggningar och byggnader 11

12 bör man redan vid planeringen sträva efter att utforma och placera dessa så att exponeringen begränsas. Jämtkraft Elnät följer denna försiktighetsprincip och kommer att ta hänsyn till bebyggelse vid utformningen och placeringen av den nya ledningen. Påverkan under byggskedet Uppförandet av planerade ledningar kommer att innebära avverkning av skog samt bortforsling av virke. I anslutning till stolpplatser för ledningarna kan det bli aktuellt med mindre schakt-, sprängnings- och fyllningsarbeten, vilka kan medföra störning. Under byggskedet förekommer övergående störningar i form av buller och avgaser från maskiner och anläggningstrafik. I möjligaste mån kommer befintliga vägar att nyttjas. I och med anslutning till ledningsgatan kan även markskador uppstå till följd av terrängkörning. Kommande arbete Under september-oktober 2013 kommer Jämtkraft Elnät att besluta om vilken sida av befintligt stråk som man kommer att arbeta vidare med. Valt alternativ går sedan vidare till samråd som kommer att ske under hösten-vintern Med de synpunkter som Jämtkraft Elnät får från berörda sakägare under samrådet väljs ett förstahandsalternativ ut som ansökan sedan baseras på. Jämtkraft Elnät bedömer att en formell ansökan kommer att lämnas in under december månad Lämna dina synpunkter vill få reda på vilka specifika intressen som kan finnas kring den planerade ledningsdragningen mellan Midskog och Verksmon. Informationen från berörda är viktig i det fortsatta arbetet med ledningssträckningen. Du är välkommen med dina synpunkter till oss! Har du frågor kontakta: Jessica Raftsjö-Lindberg, jessica.raftsjolineberg@sweco.se, Ronny Asplund, ronny.asplund@jamtkraft.se,