Bortom rubrikerna! Matvanornas betydelse för hälsa och sjukdom vad vi vet och hur vi vet det

Transkript

1 1 Bortom rubrikerna! Matvanornas betydelse för hälsa och sjukdom vad vi vet och hur vi vet det Emma Patterson, Med dr, BSc Human nutrition & dietetics Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) på Stockholms läns landsting (SLL) & Forskargruppen Samhällsnutrition och fysisk aktivitet på Karolinska Institutet (KI) Stockholm,

2 Bortom rubrikerna 2

3 3 Varför blir det så här?

4 4 Eller så här

5 5 Hur hamnar en resultat på en löpsedel? Forskare skriver artikel och skickar till tidskrift (Om) tidskriften publicerar det Forskaren och högskolan skriver pressmeddelande Varken forskaren eller journalisten sätter rubriken Inte säkert att forskaren får se hela texten Journalisten nappar, ev. intervjuar forskaren Resultaten sprids

6 6 Är det så här folk tror att det är?!

7 7 Matvanornas betydelse för hälsa och sjukdom vad vi vet och hur vi vet det

8 Hur vi vet det 8

9 9 Nutritionsepidemiologi Epidemiologisk forskning undersöker förekomsten av olika sjukdomar i en population och studerar om det finns samband mellan exempelvis exponering av smittämnen, levnadsvanor mm, och sjukdomar eller tillstånd, t ex såsom hjärtinfarkt, lungcancer, övervikt och högt blodtryck med mera. Nutritionsepidemiologi relativt nytt forskningsområde Dock handlade en av de första RCTs om nutrition! I början studerade man näringsämnen och näringsbrist...

10

11 11 Nutritionsepidemiologi Epidemiologisk forskning undersöker förekomsten av olika sjukdomar i en population och studerar om det finns samband mellan exempelvis exponering av smittämnen, levnadsvanor mm, och sjukdomar eller tillstånd, t ex såsom hjärtinfarkt, lungcancer, övervikt och högt blodtryck med mera. Nutritionsepidemiologi relativt nytt forskningsområde Dock handlade en av de första RCTs om nutrition! I början studerade man näringsämnen och näringsbrist, men numera är det mest kroniska sjukdomar som är i fokus Flera orsaker Lång insjukningsperioder Risk ackumuleras under livstid Inte lätt att bota

12

13 13 Kost är mycket svårt att mäta Kosten är en unusually complex set of exposures Svårt att få bra information om vad man har ätit/brukar äta Alla exponeras till nästan allt Svårt att hitta grupper som har väldigt olika matvanor

14 14 Antal studier ökar Artiklar per år med nyckelord "diet", genomfört i människor Källa: PubMed

15 15 Evidenshierarki Bild: KI bibliotek

16 Bild: 16

17 17 Exempel på hur man väger ihop (metaanalys) Risken minskar Ökar

18 18 Den vetenskapliga metoden Vår kunskap utvecklas, sakta men säkert

19 Vad vi vet 19

20 20 The only difference between dying of a food-borne pathogen and of the poor quality of our diet is the speed of death Prof. W. Willett (2013) on Silver and Bassett s (2008) commentary on government inaction ( Food safety for the 21 st century )

21 21 Det råder ganska står samstämmighet Många länder/regioner/organisationer genomför systematiska lituratur genomgånger Nordiska nutritionsrekommendationer NNR Andra länders kostråd, t ex USA WCRFs evidens om kost och cancer IMHEs Global Burden of Disease study

22 22 Att uppskatta den globala sjukdomsbördan WHO gjorde det första studien 1990 (uppdaterat 2004) Institute for Health Metrics and Evaluation Global burden of disease project (uppdaterat 2013, årligen fr o m 2015) Målet är att ta vara på alla tillgängliga data (> källor) Städar och standardiserar Visualiserar (verktyg) 359 sjukdomar och skador, 84 riskfaktorer, 476 samband mellan risk och utfall, 20 åldersgrupper, 195 länder och områden Uttryckt som % av DALYS (disability-adjusted life-years)

23 23 DALY Disability-adjusted life-year Funktionsjusterade levnadsår = år levda med en funktionsnedsättning + år förlorade pga. för tidig död

24 24 Många pusselbitar krävs Prevalens för en viss riskfaktor (förekomst av exponering) Sambandet mellan riskfaktorn och sjukdomen (RR) Den optimala nivån av en viss riskfaktor (kontrafaktisk fördelning) Den del av sjukligheten som teoretiskt skulle kunna elimineras om riskfaktorn avlägsnades (PAF på engelska) Andelen av sjukdomsbördan för en viss sjukdom som går att tillskriva riskfaktorn multipliceras med den totala sjukdomsbördan för sjukdomen

25

26 26 Risk-utfall samband i GBD-studien (2017) Riskfaktor Cancer Hjärt-kärlsjukdomar Diabetes Lågt intag av frukt x x x Lågt intag av grönsaker x Lågt intag baljväxter x Lågt intag av fullkorn x x Lågt intag av nötter och frön x x Lågt intag av mjölk x Högt intag av rött kött x x Högt intag av processat kött x x x Högt intag av sockersötade drycker x x Lågt intag av fiber x x Lågt intag av kalcium x Lågt intag av omega-3 x Lågt intag av fleromättade fettsyror x Högt intag av transfettsyror x Högt intag av natrium (salt) x x Samband där GBD-studien anser att evidensen är probable eller convincing, enligt WCRF-kriteria

27 27 Kostfaktorer i GBD-studien (2017) Riskfaktor Definition: Genomsnittligt dagligt intag av Lägst risk med Lågt intag av frukt frukt (färska, frysta, kokta, konserverade, eller torkade men exklusive fruktjuicer g/dag och saltad eller inlagd frukt) Lågt intag av grönsaker grönsaker (färska, frysta, kokta, konserverade, eller torkade grönsaker inklusive g/dag baljväxter men exklusive saltade eller inlagde grönsaker, juicer, nötter och frön, och stärkelserika grönsaker som potatis eller majs) Lågt intag baljväxter baljväxter (färska, frysta, kokta, konserverade, eller torkade) g/dag Lågt intag av fullkorn fullkorn (kli, grodd och frövita) från frukostflingor, bröd, ris, pasta, kex, muffins, g/dag tortillas, pannkakor, och övriga livsmedel Lågt intag av nötter och frön nötter och frön g/dag Lågt intag av mjölk mjölk inklusive fettfri, låg fetthalt och fet mjölk men exklusive sojamjölk och andra g/dag växtderivat Högt intag av rött kött rött kött (nöt, gris, lamm och get, men exklusive fågel, fisk, ägg, och alla g/dag charkuteriprodukter) Högt intag av processat kött kött konserverat med rökning, härdning, saltning, eller tillägg av kemiska 0-4 g/dag konserveringsmedel Högt intag av sockersötade drycker med 50 kcal per 226,8 g servering, inklusive kolsyrade drycker, läsk, 0-5 g/dag drycker energidrycker, fruktdrycker men exklusive 100% frukt- och grönsaksjuicer Lågt intag av fiber fiber från alla källor, inklusive frukt, grönsaker, spannmål, baljväxter och pulser g/dag Lågt intag av kalcium kalcium från alla källor, inklusive mjölk, yoghurt och ost 1-1,5 g/dag Lågt intag av omega-3 eikosapentaensyra och dokosahexaensyra omega-3 fettsyror (hav) mg/dag Lågt intag av fleromättade fettsyror omega-6-fettsyror från alla källor, främst flytande vegetabiliska oljor, inklusive sojabönolja, majsolja, och safflorolja fleromättade fettsyror 9-13 % av totala dagliga energiintaget Högt intag av transfettsyror transfett från alla källor, främst delvis härdade vegetabiliska fetter och produkter från idisslande djur transfettsyror 0-1,0 % av totala dagliga energiintaget Högt intag av natrium (salt) natrium utsöndrat i urinen, mätt i g/dag 24h natrium utsöndrat i urinen 1-5 g/dag

28 28 GBD-studien (2017) Sverige, övergripande

29 29 GBD-studien (2017) Sverige, nivå 2

30 30 GBD-studien (2017) Sverige, kostfaktorer

31 31 GBD-studien (2017) Sverige, metaboliska

32 32 Begränsningar med GBD-studien Funktionsnedsättning? Svårt att mäta/sätta en siffra på Mycket komplex Vilka data för Sverige? Samspel mellan riskfaktorer?

33 33 Kostmönster viktigt, inte bara näringsämnen eller livsmedel Synergistiska effekter? Exempel: Healthy eating index DASH-diet Mediterranean diet pattern Nordic/Baltic pattern Hälsosamt mönster minskar risk för Breast cancer Hjärt-kärlsjukdomar Hjärtinfarkt Diabetes Mortalitet - Systematisk reviews, hälsosam vs ohälsosam mönster

34 34 Cancer En tredjedel av all cancer kan förebyggas genom hälsosamma levnadsvanor (kost, fysisk aktivitet, rökning, alkoholvanor, viktstatus) Rött kött och charkuterier som korv, bacon och skinka är kopplade till en ökad risk för cancer, framförallt i tjock- och ändtarmen Hälsosamma matvanor minskar risken att drabbas av exempelvis cancer i matstrupe, tjock- och ändtarm, munhåla och svalg Genom att undvika övervikt minskas risken för ytterligare flera cancersjukdomar som exempelvis bröstcancer efter klimakteriet samt cancer i livmodern och bukspottskörteln - Cancerfonden/WCRF (se andra presentation) Dock inte - Cancer Research UK

35 35 Fetma ökar risken för Muskuloskeletala sjukdomar (artros, ländryggssmärta) Diabetes Neurologiska (Alzheimers) Matsmältningsorganens sjukdomar (gallblåsens sjukdomar, gikt) Asthma mm Hjärt-kärlsjukdomar Cancer Även Somnapnea Infertilitet För att inte nämna andra svårigheter och konsekvenser

36 36 GBD-studien (2017)

37 37 Sverige vuxna med fetma Worldwide trends in body-mass index, underweight, overweight, and obesity from 1975 to 2016: a pooled analysis of 2416 population-based measurement studies in million children, adolescents, and adults NCD Risk Factor Collaboration (NCD-RisC)

38 38 Sverige barn med fetma Worldwide trends in body-mass index, underweight, overweight, and obesity from 1975 to 2016: a pooled analysis of 2416 population-based measurement studies in million children, adolescents, and adults NCD Risk Factor Collaboration (NCD-RisC)

39 39 BMI Sverige vs världen Worldwide trends in body-mass index, underweight, overweight, and obesity from 1975 to 2016: a pooled analysis of 2416 population-based measurement studies in million children, adolescents, and adults NCD Risk Factor Collaboration (NCD-RisC)

40 40 Framtiden? Worldwide trends in body-mass index, underweight, overweight, and obesity from 1975 to 2016: a pooled analysis of 2416 population-based measurement studies in million children, adolescents, and adults NCD Risk Factor Collaboration (NCD-RisC)

41 41 Starkt samband med socioekonomiska faktorer

42 42 Starkt samband med socioekonomiska faktorer

43 43 Vad vi inte vet HUR vi får alla at äta mer hälsosamt Hur vi får samhället att ändra på MILJÖN Hur vi bäst MÄTER kost Och mycket annat förstås

44 44 Gyllene regeln Ny forskning ska alltid sättas i sitt sammanhang Ny forskning visar eller en ny studie.. Är den en sammanställning av evidens eller enstaka studie? Det krävs sammanställningar av flera artiklar med god kvalitet för att ändra råd

45 45 Kritisk granskning av artiklar (källkritik) Vem är författare/utgivare? Har de några intresse/jäv? Conflict of interest? Vilket syfte har innehållet? För vem är materialet skrivet? Hur aktuell är informationen? Hur trovärdigt är innehållet? Ska var komplett, men se upp för falsk balans! För bra för att vara sant? Kan det vara reklam? Om inte, kolla efter sponsorer ändå Studiedesign och analys kan man bedöma den?

46 46 Svårt att bli av med myter, t ex Bild: Irene Mattisson, Livsmedelsverket

47 47 Lästips om kritisk tänkande mm Mat, myt & vetenskap: Nutritionsfakta (SNF, initiativ av livsmedelsindustrin): Livsmedelsverket: På engelska, med tips om källkritik Facts behind the headlines - British Nutrition Foundation Health news review

48 48 Länkar till verktyget GBD Compare Om studien och data Verktyget för att jämföra