Återrapportering: Direktiv Minska matsvinn Ärende 13 BN 2017/171

Transkript

1 Återrapportering: Direktiv Minska matsvinn Ärende 13 BN 2017/171 Sida 149 av 205

2 Tjänsteskrivelse 1(1) Dnr: BN 2017/171 Bildningsnämnden Återraportering Minskat matsvinn Förslag till beslut Bildningsnämndens förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen godkänner återrapporteringen av direktiv Minskat matsvinn enligt bilaga Ärendebeskrivning Att ge förslag på hur matsvinnet i våra skolor kan minskas genom ett intensifierat samarbete mellan elever, pedagoger och måltidspersonal. Beslutsunderlag Direktiv Minskat matsvinn Utredningsrapport Direktiv Matsvinn Marina Rahm, måltidschef Barbro Börjesson, skolchef Beslutet ska skickas till För kännedom Bildningskansli För verkställighet Kommunstyrelsen Bildningsnämnden Barbro Börjesson Barbro.Borjesson@kavlinge.se Kävlinge kommun kommunen@kavlinge.se Sida 150 av 205

3 Bilaga tjänsteskrivelse 1(1) Dnr: Sida 151 av 205,

4 Direktiv, minskat matsvinn Förslag för hur vi kan Rädda maten Elin Rigo Måltidsutvecklare, Måltidsservice SMS: Kävlinge kommun, Kävlinge Besöksadress: Kungsgatan 2, Furulund Sida 152 av 205

5 Sammanfattning Denna rapport har tagits fram i en bred diskussion tillsammans med måltidsombud i skolan, lärare, fritidspersonal, kockar, samt representanter från skolhälsovården samt rektorsgruppen och måltidsservices ledningsgrupp. Under diskussionen av frågeställningarna i uppdragsbeskrivningen framkom förslag på åtgärder som tydligt kunde sammanfattas i tre olika områden samt ett stöttande ramverk som behövs för att förslagen ska bli framgångsrika. Se nedanstående schematiska bild: Temadagar Hur involveras eleverna? På vilket sätt går arbetet att integrera i undervisningen? Måltidsmiljö Finns behov av nya metoder? Kompetens Behovet av kompetensutveckling? Hälsotema Lugn och ro Idrottslärare Hej Skolmat, lektioner Studiebesök Elevens val Elever deltar i menyplanering Måltidspersonal informerar Möjlig25 min lunchtid Pedagogiska måltider stärkas, tydlig uppdragsbeskrivning Hem- och konsumentkunskap Utbilda elevråden Inspirationsföresläsning Studiebesök Workshops vid behov Engagera elevråden i planering av tema Stöttande Ramverk: Vad behövs för strukturer, samarbete och kommunikation? Behovet av It-stöd? Våra olika roller Fortsätta med redan existerande strukturer måltidspyramiden, måltidsstrategin, SkolmatSverige Fler informationskanaler infomentor, veckobrev, bildskärmar/tv-skärmar IT-stöd Pilotprojekt med t.ex. Grace Organic smarta vågar Bygga upp en verktygslåda med inspiration och förslag till temadagar Fler måltidsombud, Rädda matengrupp Mat/Hälsoråd ska finnas överallt, tydlig uppdragsbeskrivning Sida 153 av 205

6 Ta fram tydliga riktlinjer för det fortsatta arbetet med rädda maten Uppdragsbeskrivning Att ge förslag på hur matsvinnet i våra skolor kan minskas genom ett intensifierat samarbete mellan elever, pedagoger och måltidspersonal Tillvägagångssätt Det finns många olika sorters matsvinn, tallrikssvinn, beredningssvinn, förvaringssvinn, tillagningssvinn osv. Tallrikssvinet avser den mat som skrapas av från tallrikarna när gästen ätit färdigt. Forskning visar att måltidsmiljön där lunchtider, kunskap kring maten, ljudnivåer och pedagogiska luncher är viktiga faktorer, när det gäller att minska matsvinnet. För att minska tallrikssvinnet krävs därför ett samarbete mellan måltidsservice och skolan. Tillsammans ska måltidsservice och skolan utarbeta en plan med förslag på de åtgärder som behövs för att nå målet, se Bildningsnämndens mål och indikatorer för Planen ska omfatta alla skolor och arbetet bedrivs inom ramen för projektet Rädda maten. Frågor att besvara - Nuläge utifrån måltidsstrategin, var står vi idag? - Vad behövs för strukturer, samarbete och kommunikation - Våra olika roller - På vilket sätt går arbetet att integrera i undervisningen - Finns behov av nya metoder t.ex. lunchlektion - Hur involveras eleverna - Behovet av kompetensutveckling - Behovet av IT stöd Projektmål Slutmålet är en tydlig plan med strukturerade insatser att genomföras i samarbete mellan skola och måltidsservice. Planen ska innefatta: Nulägesbeskrivning och problemanalys En praktisk verktygslåda utifrån våra olika roller och med strategier för att involvera elever, där vissa aktiviteter kan vara obligatoriska och vissa frivilliga Struktur för kompetensutveckling med tydlig beskrivning av vem, vad, när och hur Beskrivning av olika It-stöd samt kostnader för dessa Sida 154 av 205

7 Effektmål Minskning av svinnet enligt mål för 2018 samt en tydlig samarbetsmodell som i sin tur fortsätter leda till ytterligare minskning av matsvinnet Avgränsningar Projektet omfattar inte serveringssvinn och beredningssvinn som uppstår i köken även om projektet som sådant förväntas medföra positiva förändringar även där. Arbetsgång för projektet Organisation för genomförandet Beställare: Nämndsansvariga chefer Färdigt förslag Nuläge Behovsanalys Workshop Måltidsombud/skola Workshop Elevråd Diskussion Rektorer/skola Projektgrupp sållat fram idéer Ekonomikontoret beräknat kostnader Styrgrupp: Måltidschefen och skolchefen för grundskolan Projektledare/samordnare: Måltidsutvecklare Projektgrupp: Enhetschef måltidsservice, kock, rektor, måltidsombud, skolsköterska Ansvariga Ytterst ansvarig för utredningen är måltidschefen som leder projektarbetet så att målen uppnås. Samtliga i organisationsbeskrivningen ovan är ansvariga för sina delar i projektarbetet. Nedanstående bild visar processflödet i arbetsgången för projektet: Sida 155 av 205

8 Sida 156 av 205

9 Nuläge och problemanalys Måltidsservice gör årliga stora svinnmätningar i sina restauranger, dessutom mäter man tallrikssvinnet dagligen. Måltidsservice presenterar resultatet själva i skolrestaurangerna. Samverkan Måltidsservice och Bildning samverkar systematiskt med hjälp av verktyget SkolmatSverige. Arbetet har gett goda resultat men har än så länge inte haft någon märkbar effekt på tallrikssvinnet. Mycket beror på vad man väljer att fokusera på i den handlingsplan som tas fram, hittills har handlingsplanerna framförallt handlat om att förbättre elevernas måltidsmiljö vilket ger andra positiva effekter, t.ex. i form av att eleverna äter mer. Måltidsstrategin Handböckerna till måltidsstrategin har arbetats fram och dessa innehåller en rad punkter som lägger grunden för att mindre mat slängs, på vilket sätt och hur mycket man arbetar med dessa punkter är dock upp till varje enskild skola. För fullständig summeringen av punkterna, se måltidsstrategin och bildnings handbok. Problemanalys År 2016 lanserade Måltidsservice begreppet Rädda maten för att försöka hitta nya infallsvinklar i svinnarbetet. Forskning visar att nyckeln till att minska svinnet ofta handlar om att få till en lyckad kommunikation och hur vi pratar om begreppen är avgörande. Det är också viktigt att kommunikationen sker på ett bra och nyanserat sätt. Följande saker är viktiga att beakta när man talar om minskat matsvinn i skolan: (Hushållningssällskapet, Mindre tallrikssvinn och måltidssituationens påverkan, 2013) Matgästerna/barnen vågar inte ta tillräckligt med mat av rädsla för att behöva slänga. Skall vi uppmuntra överviktiga barn att äta upp eller normalviktiga att äta mer än de behöver? Matgästernas försiktighet med okända maträtter eller deras kräsenhet. Att känna att man får ta lite mat, smaka med att kunna slänga om man inte tycker om är viktigt för att skapa en trygghet i att våga smaka. Här kan vuxna förebilder vara avgörande. Matgäster är en stor grupp som ständigt måste engageras och utbildas. Man blir aldrig klar. Gruppen förändras ständigt och behöver engageras igen. Att kommunicera stort matsvinn från t ex tallrik kan ge köket eller skolan dåligt rykte. Studier visar att elever slänger mer mat när de är hungriga, stressade, när det serveras mat de gillar men även när det är ny och okänd mat. Framgångsfaktorer Omvärldsanalys och studie av tidigare projekt visar att den enskilt viktigaste faktorn för ett framgångsrikt svinnarbete är att man lyckas involvera och engagera eleverna. Forskning har även visat att barn som äter frukost kan generera ett minskat tallrikssvinn. Kanske beror det på att matgästerna inte är lika hungriga och att de äter färre mellanmål som resulterar i lagom hungriga matgäster. Fler elever som äter frukost leder också till bättre arbetsro i skolan. Våra elevenkäter visar att många av eleverna inte äter frukost hemma på morgonen och för dem är det extra viktigt att de kan äta frukost i skolan. Sida 157 av 205

10 Resultat förslag på åtgärder Under arbetets gång med att ta fram förslag på åtgärder utifrån uppdragsbeskrivningen så har en tydlig bild utkristalliserat sig där förslagen kan sammanfattas under fyra olika rubriker: Stöttande ramverk Temadagar Måltidsmiljö Kompetens Det stöttande ramverket handlar om nödvändiga verktyg för arbetet och sammanfattar frågorna om struktur, samarbete och kommunikation, våra olika roller samt behovet av IT-stöd. Förslaget på temadagar besvarar främst frågan om hur eleverna involveras samt på vilket sätt arbetet går att integrera i undervisningen. Förslagen om måltidsmiljö besvarar främst frågan finns behov av nya metoder. Kompetens handlar så klart om behovet av kompetensutveckling. Måltidsservice tidigare arbete i projektet rädda maten har visat att skiftet i fokus från svinn till hur vi ska rädda maten har gett stor effekt. Därför kommer ovanstående fyra rubriker samlas under frågeställningen Hur kan vi rädda maten?. Stöttande ramverk Kävlinge Kommun arbetar med Måltidspyramiden som modell för samarbetet. Måltidspyramiden består av fyra nivåer där Nivå 1 består av matråd/hälsoråd där elever, lärare och måltidsservice möts och kan lyfta frågor gällande maten och måltiderna. Frågor som kommer upp här kan tas vidare till Nivå 2 där måltidsombuden och måltidsutvecklaren möts i så kallade måltidsmöten några gånger varje termin. Nivå 3 och Nivå 4 består av personer som jobbar administrativt med mat och måltider eller har övergripande verksamhetsansvar och som träffas vid behov. Våra olika roller Arbetet för att rädda maten varken börjar eller slutar i skolrestaurangen. För att arbetet ska bli framgångsrikt är det viktigt att alla aktörer kring eleverna inklusive eleverna själva deltar i arbetet och att det levandegörs varje dag. Arbetet behöver involvera alla de olika aktörerna och pågå på olika nivåer i samverkan mellan elever, skola och måltidspersonal. De olika aktörer som påverkar möjligheterna att rädda maten inom skolan är: Elever o Mat- och Hälsoråd o Elevråd Pedagoger/Mentorer/Måltidspersonal o Nyckelroll som utförare, kommunikationslänk till elever o Arbetsgrupper, kommunikationslänk o Hem- och Konsumentkunskap, Idrott och Hälsa Måltidsombud o Samordnar arbetet för att rädda maten på skolan tillsammans med ledningsgruppen, kommunikationslänk Måltidsutvecklare o Samlar kunskap, kommunikationslänk Rektorsgruppen/Måltidsservice Sida 158 av 205

11 o o o Sätter upp lokala mål Följer upp målstyrning Kommunikationslänk Förslag: Stöttande ramverk Följande förslag besvarar främst frågeställningarna Vad behövs för strukturer, samarbete och kommunikation? samt Vad behövs för IT-stöd? i uppdragsbeskrivningen. Måltidspyramiden är en bra form för samarbetet som bör fortsätta och även stärkas. Viktigt är att skapa fler kontaktytor mellan de olika nivåerna i måltidspyramiden och att fokus framförallt läggs på att skapa fler kommunikationskanaler mellan elev, pedagoger och måltidspersonal. Arbetet med matråd/hälsoråd behöver stärkas så att det finns tydliga riktlinjer över vad som ska tas upp kring måltiderna. Att matråden tar plats i arbetet med att rädda maten på olika sätt är avgörande för framgång. Arbetet med måltidsombuden på måltidsmötet behöver också fungera bättre. Här skulle fler måltidsombud i skolorna vara till stor hjälp och även att vikten av uppdraget som måltidsombud stärks. Måltidsombuden kan då fungera som en rädda matengrupp på skolan. För att stärka kommunikationen kan infomentor samt veckobreven användas samt att man i eller i anslutning till restaurangen sätter upp Tv-skärmar/bildskärmar på de skolor som inte redan har. De IT-stöd som finns på marknaden i nuläget består framförallt av smarta vågar som på olika sätt hjälper matgäster och måltidspersonal beräkna hur mycket som slängs. Dels ger de en direkt återkoppling på mängden matrester som blir över, dels underlätter de arbetet med att räkna ut och sammanställa mängden. Störst på marknaden är i nuläget Grace Organic, men där finns även andra aktörer. Frågetecknen kring kostnaden kontra nytta är i nuläget stora men en vidare utredning föreslås i form av ett pilotprojekt. Slutligen föreslås tydliga riktlinjer tas fram för att arbetet med att rädda maten ska hållas levande. Riktlinjerna bör vara övergripande och innefattande alla skolor. Temadagar Läroplanen ger gott om stöd för hur man ska kunna integrera arbetet med minskat rädda maten i undervisningen utan att avvika från läroplanen. Under övergripande mål och riktlinjer står följande under punkt 2.2 Kunskaper: Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling, har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället Här finns goda möjligheter att lägga in arbetet med rädda maten i ett större perspektiv där det även ingår en förståelse för matens betydelse för vår miljö utifrån våra egna val i vardagen. Förslag: Temadagar Följande förslag besvarar främst frågeställningarna Hur involveras eleverna? samt På vilket sätt går arbetet att integrera i undervisningen i uppdragsbeskrivningen. Här föreslås att man inrättar återkommande temadagar alternativt en hel temavecka. Dessa temadagar ska ha ett Hälsotema där mat och hälsa ska ligga i fokus. Under kommande läsår ska Sida 159 av 205

12 Måltidsombudens träffar bland annat fokusera på att redovisa och komma med idéer på aktiviteter som gjorts under dessa temadagar så att en verktygslåda kan byggas upp. Under dessa temadagar ska Hem- och Konsumentkunskap samt Idrott och Hälsa delta och det ska arbetas aktivt på lektionerna med frågor angående rädda maten. Elevråden kan också vara behjälpliga i arbetet. Här skulle Livsmedelsverkets material Hej Skolmat kunna användas. Se Bilaga 1, för länk till Hej Skolmat och även övrigt material som redan finns att tillgå. Många bra initiativ har redan kommit igång på vissa skolor med elever som gör studiebesök i kök eller använder elevens val för att prova på och jobba i köket. Detta arbete föreslås fortsätta och även spridas till alla skolorna samt att även pedagoger kan komma på studiebesök. Det ska också vara naturligt att Måltidspersonal ibland kommer ut och informera om sitt arbete på lektion. Slutligen föreslås att elever deltar i utformandet av menyer/maträtter till skolan i ett samarbete mellan måltidsservice och skolans hem- och konsumentkunskap. Måltidsmiljö Många av de anledningar som gör att elever slänger mat kan kopplas till måltidsmiljön. Därför är det viktigt att insatser görs även på detta område. Nödvändiga funktioner och strategier finns redan men kan behöva stärkas ytterligare. Förslag: Måltidsmiljö Följande förslag besvarar främst frågeställningen Finns behov av nya metoder i uppdragsbeskrivningen. Lugn och ro under måltiden kan uppnås genom att alla skolor ska ha en tydlig uppdragsbeskrivning över vad som ingår i den pedagogiska måltiden. En ambition skulle också kunna vara att alla elever som har behov av det har 25 minuters schemalagd tid på sig att äta. Kompetensutveckling För att hålla arbetet med hur vi räddar maten levande så behövs fortlöpande kompetensutveckling. Här är förslaget att man anordnar en inspirationsföreläsning varje år för rektorer och måltidsombud med tillhörande arbetsmaterial. Arbetsmaterialet kan gås genom på workshops på måltidsträffarna med måltidsombuden enbart eller som ett skolmaterial för de lokala rädda maten-grupperna ledda av måltidsombud, hem- och konsumentkunskap lärare eller idrottslärare. Ett gemensamt studiebesök för inspiration kan också anordnas för måltidsservice och bildning till skolor som kommit långt i arbetet med räddad mat. Sida 160 av 205

13 Kostnadskalkyl Inköp av Bildskärmar i eller i anslutning till restaurangen på alla skolor o o Uppskattas till en kostnad på ca kr Förutsättning att finansiering söks och beviljas från Klimatklivet Inköp av IT-stöd Grace Organic behöver utredas ytterligare Då en offert saknas i nuläget så kan vi bara uppskatta kostnaden, enligt en studie från SLU ligger inköp och leasingkostnad på per år och skola. Dessa siffror är dock oerhört osäkra och måste också vägas mot besparingskostnader i framförallt tid och eventuellt minskat svinn. Förslaget är att inleda ett pilotprojekt på en skola så att man kan utreda kostnaderna ytterligare. Övriga kostnader Att eleverna slänger mindre mat kan i teorin leda till minskade livsmedelskostnader men det förutsätter att minskningen beror på att eleverna tar för mycket mat som sedan slängs. Många av insatserna som föreslås i åtgärdsplanen kan istället leda till att eleverna sitter kvar längre och äter mer. I teorin kostar dock varje gram/portion som slängs i snitt ca kr per år. Sida 161 av 205

14 Slutsats Kävlinge kommun har redan mycket av de nödvändiga strukturerna på plats för att framgångsrikt kunna rädda maten. Utgångspunkterna är därför goda och det som framförallt behövs är precis det som direktivet gav i uppdrag, ett intensifierat samarbete mellan elever, pedagoger och måltidspersonal, men även inom övriga samarbetsnivåer i måltidspyramiden. Syftet är att minska matsvinnet men att byta perspektiv, från att prata matsvinn till att börja prata om hur vi räddar maten har visat sig effektivt inom Måltidsservice. Därför används termen rädda maten fortsättningsvis i förslagsåtgärderna. Förslagen i denna rapport syftar främst till att våra matgäster ska förstå vikten och värdet av måltiden utifrån många olika perspektiv så som miljö, hälsa, ekonomi, samt att den förståelsen leder till att de själva ska vara de som driver frågan om att rädda maten. En förhoppning är också att arbetet kommer leda till, inte bara att eleverna slänger mindre mat, utan också att de äter mer och därmed orkar prestera bättre på lektionerna. Besparingar är alltså inte huvudsyftet, utan huvudsyftet är att få eleverna att äta mer genom att slänga mindre. Förslagen vilar på tre ben, temadagar, måltidsmiljö och kompetens samt ett stöttande ramverk för att göra detta möjligt. Den första förslaget av dessa tre är att skolorna inför återkommande temadagar där eleverna ges möjlighet att ta till sig kunskap i frågor rörande hur vi kan rädda maten och själva komma med förslag och engagemang hur man ska arbeta vidare med dessa frågor. Många av förslagen är därför knutna till dessa temadagar och anpassade utifrån det arbetssättet. Här finns stora möjligheter till att integrera arbetet i undervisningen och även att involvera elever och elevråd. En förbättring av måltidsmiljön med mer lugn och ro och större möjligheter för eleverna att sitta kvar och äta är också väldigt viktigt. Att stärka den pedagogiska måltidens roll är angeläget. Att införa lunchlektioner har i andra skolor haft stora positiva effekter vilket borde undersökas mer. Det tredje benet, kompetensutvecklingen, är även den viktig och absolut nödvändig för att hålla kvar fokus i det kontinuerliga arbetet. Det ligger i arbetets natur att man måste hålla i och hålla ut och fortsätta nöta in dessa frågor, man blir aldrig färdig. Kompetensutvecklingen behöver vara bred och komma både pedagoger, måltidspersonal och elever till godo. Slutligen behövs ett stöttande ramverk för att förse elever, pedagoger och måltidspersonal med de redskap de behöver för att kunna kommunicera, förmedla och hålla levande arbetet med att rädda maten. Sida 162 av 205