Entreprenadbarometern 2016

Transkript

1 Entreprenadbarometern 2016 Juni 2016 PwC:s Entreprenadbarometer tar tempen på den svenska bygg- och anläggningsbranschen. 64% önskar tydligare anbudsunderlag 83% är positiva till personalliggaren 53% har aldrig hört talas om ÖMK (överrenskommelsen för att motverka mutor och korruption) 83% av företagen anser att investeringar i bostäder kommer att öka de kommande tolv månaderna.

2 Innehåll 5 8 Förord 6 Offentliga upphandlingar Oegentligheter 2 Entreprenadbarometern 2016

3 Kompetensförsörjning och underentreprenörer Hållbarhet Bostadsbyggande Största utmaningarna för den svenska bygg- och anläggningsbranschen 3

4 Om Entreprenadbarometern 2016 Entreprenadbarometern baseras på telefonintervjuer med 100 (CEO:s) på företag inom bygg- och anläggningsbranschen i Sverige. I undersökningen har ambitionen varit att nå CEO. I de fall detta inte lyckats har CFO intervjuats. Undersökningen har kompletterats med några nya frågor som lagts till. 68 procent av företagen har anställda, 28 procent har anställda och 4 procent har 200 anställda eller mer. Intervjuerna gjordes under mars Följande avsnitt behandlas: Offentliga upphandlingar Oegentligheter Kompetensförsörjning av personal och utländska aktörer på den svenska marknaden Hållbarhet Bostadsbyggande Resultaten kompletteras med kommentarer från några av PwC:s främsta specialister. Syftet med undersökningen är att öka kunskapen inom entreprenadbranschen genom att kartlägga dess utmaningar och hur den fungerar i nuläget. 4 Entreprenadbarometern 2016

5 Förord Peter Lindstrand Ansvarig för Entreprenadbranschen inom PwC I Entreprenadbarometern 2016 kan du utläsa temperaturen på den svenska bygg- och anläggningsbranschen idag vi delar med oss av aktuella trender och tendenser. Årets Entreprenadbarometer den femte i ordningen fångar Entreprenadbranschens verkställande direktörers syn på offentliga upphandlingar, oegentligheter, kompetensförsörjning via utländska aktörer, hållbarhetsfrågor och samhällsbyggandet i stort. Vår ambition är att bidra till ökad kunskap inom branschen genom att belysa aktuella trender och kommande utmaningar allt för att identifiera och bygga värde för våra kunder och branschens aktörer. En av förra årets slutsatser var att ett fortsatt arbete behövs av lagstiftaren, av myndigheterna och marknadens aktörer för att skapa bättre förutsättningar för att möta behoven på bostadsmarknaden. Detta är än mer aktuellt i år till följd av det ökade intresset att bidra med av nya bostäder i framför allt landets tillväxtzoner. Branschens aktörer synes nu i än högre grad finna att processerna kring offentlig upphandling liksom plan- och byggprocesserna utgör ett hinder för uppnå de uppställda målen kring infrastruktursatsningar och bostadsbyggande. Kompetens- och personalbristen är tydlig och branschen arbetar alltjämt med jämställdhetsfrågan och svårigheterna att anställa och behålla kvinnor i yrket. Oroväckande är också att hela 53 % aldrig har hört talats om ÖMK, överenskommelsen för att motverka mutor och korruption. Naturligtvis är detta allvarligt och något som branschen måste ta i beaktande i det framtida korruptionsarbetet. Nu ser vi fram mot att diskutera resultatet med dig och andra aktörer i branschen för att tillsammans identifiera vägval och konkreta åtgärder. Med gemensam kraft kan vi göra mycket för att minimera risker och skapa möjligheter på vår väg mot ett hållbart samhällsbyggande. God läsning. Peter Lindstrand Ansvarig för Entreprenadbranschen inom PwC Största utmaningarna för den svenska bygg- och anläggningsbranschen 5

6 Offentliga upphandlingar Figur 1: Finns det andra faktorer än pris som beställaren fäster vikt vid, vid utvärdering av anbud? Nej, det är bara priset Ja, innovation 3 Ja, produktivitet 4 Ja, kompetens Ja, kvalitet Ja, erfarenhet Ja, hållbarhet och miljö 16 Ja, annat % 6 Entreprenadbarometern Erfarenhet viktigt vid upphandling Det är tydligt i årets Entreprenadbarometer att prisfaktorn vid offentliga upphandlingar fortsätter att ha en betydande roll. Vart femte företag menar att priset är avgörande för att vinna en upphandling. Att jämföra med i fjol då 17 procent bedömde priset som centralt. Endast 16 procent av de tillfrågade upplever att hållbarhet och miljö är betydande faktorer vid utvärderingen av anbud. Det är en minskning från 23 procent förra året. Vart fjärde företag menar att kvalitet är centralt vid offentliga upphandlingar. Medan betydelsen av kompetens har minskat från en tredjedel till en knapp femtedel i årets studie. Erfarenhet har en fortsatt förhållandevis stark position, 37 procent framhåller erfarenhet som en viktig faktor i anbudsförfarandet. Medan kompetens tappar i betydelse från 29 procent till 17 procent i år. För att öka andelen anbud och därmed konkurrensen anser en fjärdedel att byråkratin måste minska och hela 64 procent efterfrågar tydligare anbudsunderlag. En dryg fjärdedel menar att beställaren måste göra det enklare att skriva anbud. Allt fler värderar innovation vid upphandling Upphandlingsmyndigheten skriver på sin hemsida att Innovationsupphandlingar kan bidra till att skattemedel används effektivt genom att innovativa lösningar främjas vid offentlig upphandling. På så sätt kan samhälleliga utmaningar mötas och tillväxt av konkurrenskraftiga innovativa företag främjas. Årets undersökning visar också att allt fler bedömer att innovation har betydelse vid upphandling. 25 procent ser innovation som betydande vid val av leverantör, att jämföra med 19 procent förra året. Dock tycker majoriteten av de tillfrågade företagen att betydelsen av innovativa är oförändrad.

7 Kommentar PwC Innovationsupphandlingar Bedömningen av betydelsen av innovation vid entreprenadupphandlingar under de tre senaste åren är något svårbedömd. 16 procent kan inte bedöma denna utveckling. 60 procent menar att den är oförändrad och 19 procent att betydelsen av innovation har ökat vid val av leverantör. Figur 2: Hur bedömer du att betydelsen av innovation har förändrats vid val av leverantör under de senaste tre åren vid offentliga entreprenadupphandlingar? Har den... Att på ett trovärdigt och transparent sätt låta kvalitetsparametrar, innovation och erfarenhet få genomslag i en offentlig upphandling utan att öka risken för överklaganden och kostsamma förseningar är en utmaning som många beställare delar. Tyvärr ser trenden ut att hålla i sig med allt försiktigare beställare och ett behov av tydligare förfrågningsunderlag. Detta är en besvärande utveckling då många beställare har ambitioner att bli bättre på att premiera innovation och erfarenhet och inte nödvändigtvis välja det anbud som har lägst pris. Att finna robusta mekanismer för att utvärdera och bedöma anbudsgivare utifrån deras förmåga verkar bli allt svårare. Kostnaden av att fastna i överklaganden är väl förstådd och detta är den enda förklaringen vi kan se till att parametrar som kompetens och miljö enligt intervjuerna får allt mindre genomslag. Det finns ytterligare en dold kostnad av att låta lägsta pris få större genomslag, i form av svårigheter att kontrollera och följa upp leveransparametrar under avtalsperioden. Utvärdera kvalitetsparametrar Om beställaren inte har utvärderat kvalitetsparametrar i anbudet blir det svårare att låta sådana parametrar ligga till grund för kompensation av avtalsbrister eller ökad ersättning om kvaliteten överstiger den förväntade. Har du frågor? Kontakta mig! Anders Björklund Ansvarig Infrastruktur anders.bjorklund@se.pwc.com Ökat 25 Oförändrad 54 Minskat 8 Vet inte % Största utmaningarna för den svenska bygg- och anläggningsbranschen 7

8 Oegentligheter 63% 63 procent menar att det finns ett uttalat engagemang och etiska regler hos ledningen för att arbeta med korruptionsfrågor Svågerpolitik och förmåner största korruptionsriskerna Drygt fyra av tio företag eller 42 procent upplever inte att det finns några korruptionsrisker i branschen. Det är i stort sett samma bild som framkom i fjolårets barometer. Bland de företag som ser korruptionsrisker lyfts bland annat svågerpolitik, oproportionerligt stora gåvor, representation, resor, kickbacks och löften om framtida uppdrag fram som exempel. Förebyggande arbete allt fler satsar på utbildning I det förebyggande arbetet med att säkerställa sunda relationer med kunder och leverantörer framhåller flertalet en engagerad ledning. Drygt sex av tio företag eller 63 procent menar att de har ett uttalat engagemang från ledningen i dessa frågor och klara uttalade etiska regler och policys. Dock visar undersökningen att över 30 procent saknar regler och policys eller motsvarande rutiner och det är främst de mindre företagen som saknar den typen av dokument. Förutom en engagerad ledning arbetar 25 procent av företagen med utbildning när det gäller att motverka korruption. Det är en tydlig ökning jämfört med 8 procent förra året. Även arbetsrotation och whistleblower-system är verktyg som nämns som åtgärder i det förebyggande arbetet. Förlorade affärer på grund av korruption Nästan en fjärdedel av företagen eller 24 procent har under det senaste tre åren gått miste om en affär alternativt valt att inte fullfölja en affärsmöjlighet på grund av korruption och oegentligheter. Samtidigt menar sju av tio att de inte förlorat affärer på det viset vilket är jämförbart med föregående års undersökning. Styrda priser- största risken för konkurrensbegränsning När branschen listar de största riskerna för otillbörliga konkurrensbegränsande åtgärder i branschen handlar det främst om styrda materialpriser eller leveransvägran (24 procent), beställare i offentlig sektor försöker begränsa konkurrensen/ agerar otillbörligt (21 procent), informationsläckage i samband med upphandlingar (19 procent), rena kartellbildningar (13 procent) och uppgjorda kontrakt (14 procent). Allt fler företag (41 procent i år jämfört med 31 procent förra året) bedömer inte att det finns några sådana risker överhuvudtaget. 8 Entreprenadbarometern 2016

9 Kommentar PwC Åtgärder mot överträdelser saknas När det gäller att sätta in åtgärder för att komma till rätta med konkurrensbegränsningen i branschen är det en klar majoritet som anger att de inte gör någonting. Förra året var det 43 procent som uppgav att de inte agerade vid överträdelser och i år har motsvarande andel ökat 67 procent. Endast 5 procent har system för intern transparens i leveransvillkor och prissättning så att avvikelser snabbt kan spåras. Allt färre ser ett tydligt engagemang från ledningen när det gäller åtgärder. I år är det bara 30 procent, att jämföra med fjolårets 43 procent, som menar att det finns ett uttalat engagemang från ledningen att följa upp dessa frågor med klara etiska regler och policys. Företagen avstår eller förlorar affärer på grund av kartellbildning Runt 16 procent har under den senaste treårsperioden vid något tillfälle avstått eller gått miste om en affär på grund av misstanke om kartellbildning eller liknande. Nästan åtta av tio menar att det inte påverkar försäljningen vilket är i samma nivå som förra året. ÖMK en doldis I årets mätning tillfrågades företagen om deras kännedom om Överenskommelsen för att motverka mutor och korruption (ÖMK) som ingicks i december 2015 inom bygg- och fastighetssektorn. Över hälften eller 53 procent av företagen har aldrig hört talas om denna överenskommelse. En femtedel säger sig hört talas om ÖMK men känner inte till den. 17 procent har liten kännedom och 7 procent känner ganska väl till ÖMK. Baserat på svarsresultaten kan vi konstatera att korruptionsrisken är hög inom bygg- och anläggningsbranschen, vilket även överensstämmer med vår erfarenhet. Trots den höga risken tror vi att en bekymmersam liten andel företag dedikerar tillräckligt med resurser för att förebygga. Från vårt perspektiv anser vi att samtliga företag inom branschen bör beakta risken för korruption och prioritera lämpliga förebyggande åtgärder för att minimera dessa risker. Utbildning viktigt En viktig del av det förebyggande arbetet kring korruption är utbildning, varför det är glädjande att det sker en ökning av utbildning inom branschen jämfört med tidigare år. Dock, anser vi att andelen företag som uppger att de utför utbildning är fortsatt låga i förehållande till branschens risker. Erfarenhet säger oss att oegentligheter såsom korruption och kartellbildning riskerar att förbises om kunskap inom dessa områden är begränsad eller saknas hos medarbetarna, varför vi menar att utbildning bör prioriteras. Förlorade affärsmöjligheter Kedjan är som bekant inte starkare än sin svagaste länk, bristande förebyggande arbete i underliggande entreprenörsled kan således få stora effekter för aktörer i branschen. Att cirka var femte företag uppger att de förlorat affärsmöjligheter till följd av korruption eller konkurrensbegränsade överträdelser ser vi som allvarligt. Detta innebär att korruption och konkurrensbrott kan ha påverkat affärsklimatet negativt, vilket är en fara för branschen som helhet. Vi noterar även att de företag som förefaller vara mest drabbade är mindre företag, där förlorade affärsmöjligheter kan få stora konsekvenser. Vi menar att alla aktörer har ett ansvar för att förbättra situationen. ÖMK är okänt Umgängesfrågor och olämpligt agerande mellan aktörer förefaller i år såsom tidigare år vara en risk inom branschen. Att branschen nu har antagit ÖMK kan bidra till bättre möjligheter att kontrollera dessa risker. Dock noterar vi från svarsresultaten att en stor andel av företagen förefaller sakna kännedom om ÖMK. Vi tror att ÖMK kan bidra till att reglera riskerna för otillbörligt umgänge, men det förutsätter en förbättrad kännedom om ÖMK och effektiv implementering hos berörda företag. Vill du veta mer? Kontakta mig! Åsa Lenhoff Specialist Forensic Services asa.lenhoff@se.pwc.com Största utmaningarna för den svenska bygg- och anläggningsbranschen 9

10 Kompetensförsörjning och underentreprenörer 15% 15 procent ser utmaningar med kommande pensionsavgångar 83% 83 procent är positiva till införande av personalliggare Allt färre oroar sig för pensionsavgångar I fjolårets undersökning var kommande pensionsavgångar den största utmaningen när det gäller kompetensförsörjning inom branschen. Nästan fyra av tio företag eller 38 procent av branschföreträdarna framhöll denna faktor som den största utmaningen. I årets mätning är det bara 15 procent som oroar sig för pensionsavgångar. Den största utmaningen är lärlingsprocessens utformning enligt undersökningen. En dryg tredjedel eller 34 procent ser denna som den stora utmaningen vilket är en ökning från 27 procent i fjol. Ett annat perspektiv av kompetensförsörjningen är könsaspekten. 16 procent av företagen säger att det är svårt att rekrytera kvinnor. I förra mätningen angav 15 procent att det är svårt att behålla dem en siffra som i årets mätning minskat till 3 procent. I detta sammanhang kan det vara värt att notera att 15 procent säger att kulturen i branschen kan vara en utmaning vid rekrytering. Ett av tio företag menar att osäkerheten kring reglerna, till exempel skatt och socialförsäkring, kan vara ett problem vid rekrytering av utländsk arbetskraft och 12 procent pekar på byråkratiska hinder för att anlita utländsk arbetskraft. Cirka 11 procent upplever att det inte finns någon utmaning mot kompetensförsörjningen inom branschen. Utländska underentreprenörer i byggprojekt Det har inte skett någon förändring när det gäller att anlita utländska underentreprenörer sedan fjolårets undersökning. Runt 7 procent svarar att de anlitar utländska underentreprenörer och främst rör det sig om de större företagen. Drygt en av tio säger sig använda utländska underentreprenörer mer sporadiskt. Runt åtta av tio företag uppger att de inte alls använder utländska underentreprenörer i byggprojekt. Fortsatt lågt förtroende för utländska underentreprenörer Så många som 52 procent av företagen har lågt förtroende för att utländska underentreprenörer i avseende att betala skatt och avgifter. Generellt är det de mindre aktörerna som svarar att de har ett lägre förtroende. Över 30 procent svarar dock att de har högt förtroende för utländska underentreprenörer. Personalliggaren en positiv upplevelse Från 1 januari 2016 finns nya regler om krav på personalliggare på byggarbetsplatser i Sverige och Skatteverket ska kunna göra oanmälda besök på byggarbetsplatserna. Drygt åtta av tio företag eller 83 procent är positiva till denna regelförändring. Andelen mycket positiva har minskat från 50 procent i föregående års mätning till 37 procent i denna. Tolv procent är negativa. De som är negativa till personalliggaren motiverar deras svar med att den skapar mer administration, byråkrati och driver kostnader. 10 Entreprenadbarometern 2016

11 Kommentar PwC Pensionsavgångarna har nu blivit omsprungna av lärlingsprocessens utformning som den mest utmanande frågan. Det är främst de mindre företagen (40 procent) som ser lärlingsprocessen som en utmaning och enligt vår bedömning kan det bero på mindre resurser att ta hand om yngre medarbetare på ett bra sätt. Svårt att rekrytera kvinnor Alltjämt är branschens uppfattning att det är svårt att rekrytera kvinnor. En förändring från förra mätningen är att branschen nu tycker att det inte är lika svårt att behålla kvinnor inom yrket, det har minskat från 15 procent till endast 3 procent. Den framtida hanteringen av könsaspekten kan fortfarande vara en utmaning särskilt när det gäller rekrytering. I tillägg anses uppfattningen om machokulturen i branschen vara i princip oförändrad från tidigare år och det är mest utmanande bland de större företagen. Lågt förtroende för utländska underentreprenörer Andelen företag som har mycket lågt eller ganska lågt förtroende för att utländska underentreprenörer betalar skatt och avgifter på rätt sätt är fortfarande stor. Jämfört med tidigare mätningar verkar dock ökningen ha avtagit något, men mer än hälften av företagen har fortfarande lågt förtroende för att utländska underentreprenörer betalar rätt skatt och avgifter. Användningen av utländska underentreprenörer är dock oförändrad trots det låga förtroende att göra rätt för sig gentemot myndigheterna. I mätningen anger dock nästan 80 procent av företagen att de inte använder sig av utländska underentreprenörer alls, vilket synes vara en hög siffra. Personalliggaren och Skatteverket En allmän reflektion är att personalliggaren och regelverket därikring är relativt etablerat bland byggbolagen, bland annat beroende på att man i normalfallet är ansluten till identitetssystemet ID06. Andra aktörer, såsom fastighetsägare, bostadsrättsföreningar m.fl., som har ett långtgående ansvar är inte lika uppdaterade. Utgångspunkten är att byggherren vanligtvis fastighetsägaren ska tillhandahålla den tekniska utrustningen, anmäla byggstart, tillgängliggöra personalliggaren för Skatteverket, och anmäla avslutad byggverksamhet. Under vissa förutsättningar kan byggherrens ansvar överlåtas. Även om reglerna gäller från årsskiftet, har Skatteverket aviserat en försiktig tillämpning första halvåret. Kontroll av efterlevnad har emellertid redan utförts, och efter halvårsskiftet kommer sannolikt Skatteverket utöka sina kontroller. Rutiner som uppfyller reglerna bör därför införas snarast möjligt bland de som omfattas av reglerna om personalliggare. Det återstår att se hur branschen reagerar på Skatteverkets kontroller. Som en konsekvens av att bostadsbyggandet och övrigt byggande förväntas öka i Sverige är bristen på kompetent arbetskraft en stor utmaning för branschen. För att kunna möta efterfrågan på ökade byggvolymer, i såväl storstäder som i andra regioner, behöver fler människor utbildas och anställas. Detta är något som ställer krav på utbildningsväsendet och fler utbildningsplatser behöver vikas för byggindustrin. Därutöver behöver de myndigheter som arbetare med utländska företags etablering i Sverige arbeta snabbare för att kunna möta den ökade efterfrågan på byggvolymer. Vill du veta mer? Kontakta mig! Örjan Berg Ansvarig skatt & socialförsäkring orjan.berg@se.pwc.com Största utmaningarna för den svenska bygg- och anläggningsbranschen 11

12 Hållbarhet alltmer en integrerad affärsfråga 33% 33 % säger att arbets- och anställningsförhållanden är den viktigaste hållbarhetsfrågan 31% 31 procent menar att miljö- och resurseffektivitet är viktigast Viktigaste hållbarhetsfrågan är miljö och utfasning av farliga ämnen De viktigaste hållbarhetsfrågorna för det egna företaget är fortsatt miljö ur ett resurseffektivitets perspektiv och utfasning av av farliga ämnen. I årets mätning hoppar arbets- och anställningsförhållanden upp till en topp-placering. Denna parameter ökar från 17 till 33 procent av företagen som bedömer detta som viktigt. En fråga som låg i topp i förra mätningen, klimat ur energieffektivitets synpunkt, har minskat från 26 procent till 9 procent i årets mätning. Detta trots att klimatfrågan kommit ytterligare i fokus. Det kan bero på att man har svårt att se vad man kan göra utöver det man redan gör och att Sverige generellt ligger långt fram. Noterbart är att en femtedel av företagen inte kan nämna någon viktig hållbarhetsfråga eller inte har definierat några hållbarhetsmål. Viktiga hållbarhetsområden för entreprenadbranschen i stort När företagen definierar de viktigaste hållbarhetsområdena för branschen i stort är resultatet i linje med vad som anses viktigt för det egna företaget. Där 36 procent anger miljön, 29 procent arbets- anställningsförhållanden och 18 procent hälsa och säkerhet som centrala områden för branschen. Arbets- och anställningsförhållanden ökar från 18 till 29 procent av företagen som bedömer denna som viktig. Den omvända resan gör klimatfrågan även här som minskar från 16 procent till 3 procent. Femton procent av företagen kan inte nämna något väsentligt hållbarhetsområde för branschen i stort. Hållbarhetsmål skapar möjligheter En klar majoritet, 62 procent, ser hållbarhetsfrågorna främst som möjligheter för det egna företaget att vinna konkurrensfördelar medan enbart 3 procent ser frågorna främst som risker som måste hanteras. En fjärdedel ser hållbarhetsfrågorna både som risk och möjlighet. Den affärsmöjlighet som företagen främst ser som kopplat till hållbarhetsarbetet är ett ökat anseende och varumärkesvård. Hälften av företagen pekar på denna aspekt. I en andra gruppering ser företagen möjligheter till nya intäkter genom innovation av produkter och tjänster samt möjligheter till kostnadsbesparingar genom effektiviseringar. Det är inte förvånande då utvecklingen av nya material och mer resurseffektiva byggmetoder gått framåt kraftigt de senaste åren. När det gäller rekrytering är det allt färre som ser att ett fokus på hållbarhetsfrågorna skulle vara avgörande för att hitta och rekrytera rätt talanger. I föregående undersökning var det 39 procent som såg affärsmöjligheter kopplade till hållbarhetsarbetet i samband med rekrytering medan den 12 Entreprenadbarometern 2016

13 andelen har minskat till 24 procent i årets mätning. Det tyder förmodligen på att hållbarhetsaspekterna blir alltmer en hygienfråga och något som man tar mer och mer för givet, då andra undersökningar visar att intresset för hållbarhet ökar bland nyexaminerade. Färre hinder för implementering En dryg femtedel av företagen ser inte några hinder för implementering av hållbarhetsmål, motsvarande siffra i förra mätningen var 10 procent. En femtedel av företagen upplever både personalengagemang och resursbrist som största problemen vid implementering av hållbarhetsmål. Ett förhållandevis stort problem i förra undersökningen var ett föränderligt och svåröverskådligt regelverk, 18 procent. Denna siffra har minskat till 6 procent i denna studie. Det skulle kunna bero på att man sedan föra året fått en bättre överblick över kommande lagstiftning. Den nya lagen om hållbarhetsredovisning har till exempel preciserats genom ett lagförslag som varit på remiss under året. En annan relativt stor förändring var att 2015 tyckte 17 procent att komplexiteten i frågorna var ett hinder för implementering, en andel som nu minskat till 2 procent. Redovisning av hållbarhetsarbetet Vi ser att redovisning av hållbarhetsinformation sker alltmer integrerat med annan 2 procent lyfter affärsetik som en viktig hållbarhetsfråga Figur 4: Vilka affärsmöjligheter ser ni främst kopplade till hållbarhetsarbetet? Ökat anseende och varumärkesvård Möjlighet till nya intäkter genom innovation (produkter/tjänster) 35 Möjlighet att rekrytera personal 24 Bättre relation med nyckelintressenter 35 Möjlighet till kostnadsbesparingar genom effektiviseringar 43 Ökad personalmotivation Riskminimering Annat 3 2% % Största utmaningarna för den svenska bygg- och anläggningsbranschen 13

14 100% 100 procent av de stora bolagen redovisar sitt hållbarhetsarbete externt företagsinformation. Det visar sig dels genom att fler svarar att dom inte redovisar separat längre och att allt fler integrerar informationen i årsredovisningen eller på annat sätt som t.ex. hemsidan. I år svarar hela 24 procent att informationen är helt integrerad i årsredovisningen och 17 procent har redovisningen inkluderad i sin årsredovisning i ett särskilt avsnitt. Bara en tredjedel eller 31 procent redovisar sitt hållbarhetsarbete separat i en hållbarhetsredovisning. Motsvarande siffra vid föregående mätning var 53 procent. Hela 38 procent redovisar sitt hållbarhetsarbete som information på hemsidan. Det är en markant ökning sedan i fjol då bara 22 procent använde den kanalen. Figur 5: Vilka är de största utmaningarna eller hindren att implementera hållbarhetsmålen i praktiken? Ser inga hinder för implementering 22 Föränderligt och/eller svåröverskådligt regelverk 6 Brist på kunskap om hållbarhet i organisationen 6 Brist på ledningssupport 5 Lågt personalengagemang i frågorna 23 Svagt definierad koppling till affären 2 Resursbrist 20 Svårighet med samordning inom organisationen 5 Komplexiteten av frågorna 2 Brist på stöd i form av verktyg (IT-stöd, ledningssystem etc) 2 Annat % 14 Entreprenadbarometern 2016

15 Kommentar PwC Mycket har hänt globalt inom hållbarhetsområdet under det senaste året. Det som påverkat mest är dels den globala klimatöverenskommelsen i Paris förra året, då 195 länder kom överens om det första universellt legalt bindande klimatavtal någonsin, dels de 17 nya globala hållbarhetsmålen som antogs av FN i september förra året. De 17 nya målen kommer bli avgörande för alla organisationers hållbarhetsarbete de närmaste 15 åren. De sätter agendan för vilka frågor som kommer att vara i fokus fram till Dessa bägge händelser har dock inte i någon högre utsträckning påverkat undersökningen detta år eftersom de skedde i slutet av förra året. Vi tror dock att de kommer få viss påverkan framöver. Svagare klimatfokus Istället har fokus på klimat snarare minskat i årets undersökning, men vi tror inte det är så konstigt. Svenska företag inom byggbranschen ligger relativt långt framme, och vi har sett stora framsteg inom bl. a. energieffektivitet de senaste åren, varför det för många är svårt att se vad man mer kan göra ytterligare, utan alltför stora investeringar. Avgörande för branschen kommer framöver bli hur de nationella åtagandet kommer att konkretiseras i nya mål för utsläppsminskningar för byggbranschen. Då kommer det bli tydligare hur stora investeringar man är villiga att göra för att nå dessa mål. Det kommer bli en stor utmaning för hela branschen då Sverige har som långsiktigt mål att redan 2050 inte ha några nettoutsläpp av klimatgaser. Det kommer kräva en stor omställning av hela branschen. Men det är just nu svårt att säga när detta arbete kommer behöva börja intensifieras igen, Högre fokus på säkerhet Vi ser i år istället högre fokus på säkerhet och hälsa. Denna fråga blir alltmer komplex då många entreprenadföretag tar in allt större andel underentreprenörer. Det blir i och med detta svårare att kontrollera att rutiner som skall säkerställa säkerhet efterlevs. Ansvarsfrågan blir också alltmer oklar ju fler led av underentreprenörer som tas in, samtidigt som kostnaden och anseenderiskerna fortfarande är lika stora vid händelse av t.ex. en olycka. Vi ser allt fler företag som förstärker sina rutiner och krav på underentreprenörer vad gäller just säkerhet och utbildning. Även här står risk mot ökade kostnader och det kommer förmodligen ta några år till innan branschen har hittat en bra balans. Konkurrensfördel En annan tydlig trend i årets undersökning är att hållbarhet alltmer håller på att bli en konkurrensfråga. Med en tuff konkurrens på marknaden blir hållbarhetsfrågorna allt viktigare vid valet av entreprenör. Fastighetsbolag ställer allt högre krav både på fastigheternas prestanda men också i utvecklingsoch byggfasen. De entreprenörer eller byggbolag som kan möta dessa krav bäst kommer blir vinnare. Integrerad rapportering Den sista trenden vi kan utläsa är att redovisning och kommunikation av hållbarhetsarbetet alltmer sker integrerat med annan företagsinformation. Antingen i form av integrering av informationen i årsredovisningen och/ eller en mer aktiv kommunikation på företagens hemsidor. Denna trend är konsekvent med andra branscher och hållbarhetsredovisning generellt. I och med att hållbarhetsfrågor blivit en mer integrerad fråga i företags affärsstrategi och planering, är detta en logisk konsekvens. Ju närmare frågorna ligger det operativa och företagens lönsamhet de ligger, ju viktigare blir det att kommunicera av dessa frågor integreras med övrig verksamhetsinformation. Det ställer dock allt högre krav på att också integrera hållbarhet i ledningssystem och de dagliga affärsprocesserna. Vi tror det kommer att bli en viktig fråga för framtiden och ett område vi kommer se större fokus på framöver. Vill du veta mer? Kontakta mig! Fredrik Franke Ansvarig Hållbart företagande fredrik.franke@se.pwc.com Största utmaningarna för den svenska bygg- och anläggningsbranschen 15

16 Bostadsbyggandet bedöms öka Investeringar i bostäder bedöms öka Enligt undersökningen förväntar sig branschen, i likhet med kommunerna och andra intressenter, att investeringar i bostäder fortsatt kommer att öka. En tydlig ökning i förväntningarna i förhållande till föregående år syns också i resultatet bedömer drygt åtta av tio eller 83 procent av företagen att nya investeringar i bostäder kommer att öka under de närmaste 12 månaderna. Detta är en markant ökning sedan förra mätningen då 68 procent bedömde att bostadsbyggandet skulle öka. 1 procent tror att det kommer att minska och 14 procent att investeringarna förblir oförändrade. Nya regler kring plan- och bygglagen påverkar bostadsbyggandet Regeringen har sedan den 1 januari 2015 infört en rad förändringar kring förenklaringar i plan-och bygglagen för att skapa enklare och effektivare plan och bygglovsprocess. Branschen bedömer att dessa regelförändringar kommer att underlätta bygglovsprocessen. I förra mätningen ansåg nästan fem av tio företag eller 47 procent att denna förändring kommer att öka bostadsbyggandet. Motsvarande andel har nu stigit till 60 procent. Antalet tillfrågade som inte tror att byggandet kommer att påverkas har minskat till 30 procent (42 procent i förra mätningen) och 2 procent tror på en minskning av byggandet. Hinder för bostadsbyggandet Undersökningen visar att bostadsbyggandet bedöms öka men det är också tydligt att takten och omfattningen behöver öka. Vad är då orsaken till bostandsbyggandet bromsas upp? Entreprenadbarometern visar att det är flera olika faktorer som påverkar att bostadsbyggandet bromsas upp. I likhet med förgående års mätning fick företagen ange de tre främsta hindren för ett ökat bostadsbyggande. I likhet med vad som sägs kring vad som bromsar upp infrastruktursatsningar så framhåller byggföretagen att största orsaken till hinder för ökat bostadsbyggande är långa planprocesser hos landets kommuner. Nästan sju av tio företag eller 69 procent uppger långa planprocesser som ett hinder motsvarande siffra förra året var 53 procent. Därefter följer 38 procent som hänvisar till överklaganden i samband med byggande. Bristen på byggklar mark I årets mätning dyker en ny faktor upp; 35 procent framhåller bristen på byggklar mark. I föregående års studie var det endast 6 procent som hänvisade till utbudet av byggklar mark. Att kommunerna har möjlighet att erbjuda byggklar mark är en viktig del i arbetet för att öka möjligheterna till ökat bostadsbyggandet. Fjolårets studie visade att 29 procent av företagen såg en ny politisk agenda ny regering som ett hinder för att kunna bygga bostäder. Denna farhåga har minskat till 12 procent i denna mätning. Avslutningsvis fick företagen svara på vilken den viktigaste åtgärden är för att få igång ett ökat bostadsbyggande för alla (exempelvis unga och studenter). Tre områden framstår som mer 16 Entreprenadbarometern 2016

17 väsentliga att arbeta med. Förenkla planprocesserna och överkla ganden. Sänka kraven i dagens regelverk för bostadsbyggande. Finansiering, att göra det billigare att bygga. Globala trenders påverkan på byggsektorn Företagen fick i årets mätning ta ställning till vilken av en rad globala trender som kommer att påverka deras verksamhet mest under de kommande fem åren. Störst påverkan bedöms förändringar i den globala ekonomin att få; 27 procent framhåller ekonomin, 25 procent säger urbaniseringen och en femtedel menar att den teknologisk utveckling har störst påverkan. Mindre betydelse bedöms demografiska förändringar få, 12 procent, och 10 procent nämner klimatförändringar. 83% 83 procent av företagen anser att investeringar i bostäder kommer att öka de kommande tolv månaderna Största utmaningarna för den svenska bygg- och anläggningsbranschen 17

18 Noterbart är att nästan en tredjedel av företagen menar att ingen av dessa trender kommer att påverka deras verksamhet. I en öppen fråga fick företagen slutsligen ta ställning till hur dessa trender att påverka deras verksamhet. Vanligaste svaren är; Det kommer att leda till mer jobb Behovet av bostäder ökar inte minst i storstadsregionerna Digitalisering kommer att göra arbetet mer effektivt Ökade miljökrav på maskinparken Oförändrade investeringsnivåer i infrastruktur I undersökningen noteras att investeringarna i infrastruktur bedöms ligga kvar på samma nivå som föregående år. Drygt fem av tio företag eller 54 procent bedömer att investeringar i infrastruktur järnväg och vägar samt anläggningar (bostäder, lokaler samt anläggningar) kommer att öka i Sverige under de närmaste 12 månaderna, 2 procent att de minskar och 36 procent att investeringarna kommer att förbli oförändrade. Planprocessen största hindret hinder för infrastruktursatsningar Samtidigt som vår undersökning visar att förändringar i plan- och byggprocessen som vidtas förväntas öka bostadsbyggandet så anges att planprocessen i sig det största hindret för ökade infrasturktursatsningar. 72 procent menar att långa planprocesser hos kommunerna är den främsta orsaken till att satsningar på infrastrukturen får stå tillbaka, att jämföra med föregående års mätning då 44 procent ansåg detta som största hindret. Andra faktorer som påverkar infrastruktursatningar är bland annat överklaganden. 53 procent ser överklaganden som ett stort hinder, 35 procent hävisar till statliga intressen till exempel buller, riksintressen och strandskydd, 31 procent ser en ny politisk agenda ny regering som hinder. Bättre infrastruktur är nödvändigt för att få igång bostadsbyggandet och skapa fler jobb Förutom att fortsatt arbeta med förenklingar i plan- och byggprocessen bör andra åtgärder vidtas. Frågor kring nya finanseringsmodeller och samfinansieringslösningar är vi.ktiga att diskutera och utvärdera, inte minst då det finns begränsningar i de statliga anslag som lämnas för att genomföra infrastruktursatningarna. 18 Entreprenadbarometern 2016

19 Kommentar PwC Sammantaget pågår flera aktiviteter för att öka och stimulera bostadsbyggandet och satsningar på infrastruktur. I årets Entreprenadbarometer ser vi också att vd:ar i branschen har en stor förväntan på ökade investeringar i både bostäder och fortsatt hög nivå avseende infrasturktursatsningar Behovet ökar med de nyanlända Debatten kring behovet av ökat bostadsbyggnadet har pågått ett antal år och har fått nya dimensioner de senaste åren dels utifrån den fortsatt höga urbaniseringstakten och dels till följd av antalet nyanlända till Sverige som skyndar på behovet av kortsiktiga- och långsiktiga lösningar för fler bostäder. Enligt Boverkets uppskattning behöver bostäder byggas fram till Detta kan jämföras med att det under den senaste 10 års-perioden sedan 2005 har byggts nästan bostäder (små och flerfamiljshus). Undersökningar från Boverket visar också att kommunerna anser att byggandet ökar. Samtidigt som det finns ett underskott på bostäder i cirka 240 av 290 kommuner för att möta efterfrågan från främst unga och nyanlända personer men även från äldre som vill flytta till en mer tillgäng bostad. Vår undersökning visar också att branschen tror på en stark ökning av bostadsbyggandet i jämförelse mot föregående år. Samtidigt ser branschen att största hindret är den långsamma planprocessen trots förändringar i plan och byggprocessen som genomförts och som fortsätter genomföras. Öka byggkapaciteten Regeringen presenterade i början av 2016 nya refromer för att öka bostadsbyggandet bland annat genom att förändra plan- och byggreglerna i syfte att främja och förenkla konkurrens så att tiden från ide till färdigt hem minskar. Reformerna syftade även till åtgärder för att öka byggkapaciteten. Bland annat i form av ökade utbildningsinsatser och öppna upp den svenska marknaden för utländska aktörer. Regeringen har även infört ett investeringsstöd för hyresrätter och eknomisk simulans till kommuner för ökat byggande. Enligt regeringen pågår utredningar för att till exempel kunna bygga uitfrån översiktsplanen som grund samt att ha samma överklagandemöljligheter för bygg- och rivningslov som detaljplaner. Stora utmaningar Det finns fortsatt stora behov av att korta ned och snabba på plan- och byggprocessen. I årets undersökning hade andelen som ser ett hinder för att öka bostadsbyggandet till följd av långa bygg och planprocesser ökat från 53 % till 69 %. Den väsentliga ökningen indikerar att de åtgärder som genomförs ej är tillräckliga för att snabba på processen kring färdiga bostäder. Även bristen på byggklar mark är en utmaning för branschen för att kunna skapa fler bostäder. Även inom infrastrukturinvesteringar finns en ökad förväntan hos branschen om en fortsatt hög investeringstakt. Men även för att kunna genomföra infrastrukturinvesteringarna ses den långsamma bygg och planprocessen som det störst hindret. Om Boverkets bedömningar infrias om nya bostäder 2025 kommer det att krävas fortsatt utbyggnad av infrastukturen inte minst runt städerna i större regioner. Ett bra exempel på där samarbetet mellan kommuner har fungerat för att lösa dagens problem med bostäder och infrastrktur är den nya höghastighetjärnvägen Ostlänken. Ostlänken medför bland annat att fem kommuner som berörs ser möjligheten att tillsammans bygga cirka bostäder. Ostlänken är ett exempel som visar på vikten av att infrasturktur måste finnas på plats för att skapa möjligheter för ökat bostadsbyggande och samordning mellan närliggande kommuner. Sammverkan en viktig faktor Den samlade bilden som ges i vår undersökning och i debatten är att frågan måste lösas genom att flera parter samverkar; branschen, politiker, kommunerna genom att skapa förutsättningar för att lösa frågorna kring bostadskrisen. Att problematiken är känd och att alla parter förstår den är tydligt men görs tillräckliga ansträngningar för att skapa forum för att verkligen finna lösningar tillsammans? Ann-Christine Hägglund Revisor och branschspecialist inom Entreprenad Största utmaningarna för den svenska bygg- och anläggningsbranschen 19

20 Vill du veta mer kontakta oss! Branschansvarig Entreprenad Peter Lindstrand , Offentliga upphandlingar Anders Björklund , Oegentligheter Åsa Lenhoff , Kompetensförsörjning och underentreprenörer Örjan Berg , Hållbarhet Fredrik Franke , Bostadsbyggande Ann-Christine Hägglund , 20 Entreprenadbarometern 2016

21 Största utmaningarna för den svenska bygg- och anläggningsbranschen 21

22 PwC Sverige är marknadsledande inom revision, redovisning, skatteoch affärsrådgivning med medarbetare och verksamhet på 100 orter runt om i landet. Med erfarenhet och unik branschkunskap utvecklar vi värden för våra kunder vilka utgörs av globala företag, svenska storföretag och organisationer, mindre och medelstora, främst lokala företag samt den offentliga sektorn. PwC Sverige drivs som en självständig och oberoende juridisk enhet. Vi ingår i det globala nätverket PwC och delar våra kunskaper, erfarenheter och lösningar med medarbetare i 157 länder för att utveckla nya perspektiv och praktiska råd. Besök vår webbplats PricewaterhouseCoopers i Sverige AB. Att mångfaldiga innehållet helt eller delvis är förbjudet enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Förbudet gäller varje form av mångfaldigande genom tryckning, kopiering etc. Största utmaningarna för den svenska bygg- och anläggningsbranschen 22