Riskpremien på den svenska aktiemarknaden

Transkript

1 Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Studie mars 203

2 Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Innehåll Förord... 3 Sammanfattning av årets studie... 4 Undersökningsmetodik... 5 Avkastningskravet för aktieplaceringar på Stockholmsbörsen... 6 Marknads riskpremien (ex ante)... 7 Riskfri ränta i avkastningskravet... 9 Storleksrelaterat riskpremietillägg... 0 Stockholmsbörsens förväntade utveckling under helåret Riskpremiestudien 203

3 Årets studie visar en historiskt hög marknadsriskpremie 6,0% Förord Denna rapport sammanfattar utfallet av 203 års undersökning av bland annat marknadsrisk premien på den svenska aktiemarknaden. Undersökningen baseras på svar från aktörer som arbetar med aktieför valtning, transaktionsrådgivning samt investeringar och värdering av svenska aktier. Denna typ av undersökning har genomförts av Corporate Finance inom PwC sedan 998. Studiens främsta syfte är att regelbundet mäta och redovisa de svenska aktörernas uppfattning om storleken på den så kallade marknadsriskpremien. Vidare tillfrågas marknadsaktörerna om deras uppfattning avseende storleksrelaterade riskpremietillägg samt val av referensränta. I tillägg till detta så har vi en strävan att varje år komplettera enkäten med ytterligare en fråga som belyser en aktuell frågeställning på marknaden. Stockholmsbörsen har sedan sommaren 202 uppvisat en stark utveckling, vilket till viss del kan förklaras av en förstärkt tro på ett ljusnande konjunkturläge framöver. Samtidigt är osäkerheten stor och marknaden reagerar förhållandevis kraftigt på makroekonomiska nyheter, vilket aktualiserar frågan om förväntad utveckling den närmaste framtiden. Mot bakgrund av detta har vi i årets studie kompletterat med en fråga om förväntningen avseende Stockholmsbörsens utveckling under helåret 203. Vill du veta mer är du välkommen att kontakta oss! Peter Lundblad peter.lundblad@se.pwc.com Riskpremiestudien 3

4 Sammanfattning av årets studie Storleksrelaterat riskpremietillägg Storlek Mars 202 Mars 203 Börsvärde MSEK 0,7% 0,5% Börsvärde MSEK Börsvärde 500 MSEK Börsvärde 00 MSEK,4%,2% 2,6% 2,4% 3,9% 3,7% Årets studie visar att marknadsriskpremien på den svenska aktiemarknaden har ökat marginellt jämfört med föregående år. Svaren implicerar en marknadsriskpremie på den svenska aktiemarknaden om 6,0%, vilket är den högsta nivån som har uppmätts sedan undersökningen först genomfördes 998, och innebär en ökning om 0,2 procentenheter jämfört med föregående års studie. Då räntan på statsobligationer i princip är oförändrad sedan föregående års studie innebär svaren att marknadsaktörerna, allt annat lika, kräver en marginellt högre avkastning på placeringar i stora noterade bolag (7,9% jämfört med föregående års 7,8%). Från mitten av mars 202 till mitten av mars 203 steg Affärsvärldens generalindex med cirka %. Förklaringen till utvecklingen av generalindex torde främst stå att finna i marknadsaktörernas bedömningar av bolagens framtidsutsikter kopplat till makroekonomiska faktorer, snarare än i förändringen av avkastningskravet på aktiemarknaden. För mindre bolag är avkastningskraven normalt högre än för de största börsbolagen. I tabellen till vänster visas medelvärden av de tillägg som tillfrågade aktörer tillämpar för respektive storleksklass. Som framgår noteras i årets studie en marginell minskning av nivån på risktillägg för samtliga storleksklasser med 0,2 procentenheter jämfört med föregående år. Enligt respondenternas svar i årets studie förväntas Stockholmsbörsen stiga cirka 2% under helåret 203. Cirka tre fjärdedelar av respondenterna uppgav en ökning om 0% eller mer, vilket indikerar en överlag positiv förväntan. Noterbart är att endast 6 av 36 respondenter förväntar sig en utveckling överstigande 7,5%. Respondenternas uppfattning är således att den starka börsutvecklingen under årets första månader inte fortsätter under den resterande delen av året. Affärsvärldens generalindex Källa: Affärsvärlden Index 400 +% Mars 202 Juni 202 September 202 December 202 Mars Riskpremiestudien 203

5 Undersökningsmetodik Det finns två ansatser som används vid studier avseende riskpremienivån på aktiemarknader, mätningar ex post respektive mätningar ex ante. Mätning av riskpremien ex post innebär i korthet en jämförelse mellan den avkastning som över längre tidsperioder har erhållits genom kapitalplaceringar i aktieportföljer och avkastningen på riskfria instrument. Studier av riskpremien på den svenska marknaden ex post har genomförts av bland annat de Ridder & Vinell för perioden 937 till 987 samt av Frennberg & Hansson för perioden 99 till 990. Resultatet av de Ridder & Vinells studie visade på en marknadsriskpremie om 8,9%. Frennberg & Hanssons studie uppmätte en riskpremie om 5,5%, vilken dock baserades på jämförelse med räntan på kortfristiga statsobligationer. Riskpremiestudier ex ante grundas på mätningar av marknadsaktörers förväntningar om och krav på aktieplaceringars avkastning utöver den riskfria räntan. Denna typ av mätningar utförs av PwC i ett flertal länder. Mätningarna genomförs i form av enkätundersökningar riktade till större kapitalplacerare och andra aktörer på aktiemarknaderna i de aktuella länderna. I årets studie har större aktörer på den svenska aktiemarknaden tillfrågats om: Avkastningskravet för aktieplaceringar på Stockholmsbörsen Avkastningskravets förändring mot föregående år Vilken underliggande ränta som anses utgöra den riskfria räntan Bedömning av den aktuella marknads riskpremien på den svenska aktiemarknaden Tillämpning av eventuella tillägg till marknadsriskpremien vid värdering av aktier i mindre bolag Förväntan gällande utvecklingen på Stockholmsbörsen under 203 Enkätsvar lämnades under perioden 26 februari till 26 mars 203. Totalt erhölls svar från 36 aktörer i form av förvaltare, riskkapitalister, fondkommissionärer och rådgivare inom Corporate Finance. Enkätsvar lämnades under perioden 26 februari till 26 mars 203. Totalt erhölls svar från 36 aktörer i form av förvaltare, riskkapitalister, fondkommissionärer och rådgivare inom Corporate Finance. 203 Riskpremiestudien 5

6 Avkastningskravet för aktieplaceringar på Stockholmsbörsen I diagrammet nedan presenteras respondenternas åsikt om avkastningskravet för aktieplaceringar på Stockholmsbörsen för 203, med 202, 20, 200 och 2009 som jämförelseår. Svaren i årets studie ligger inom intervallet 6,0% till 0,0%. Uppfattningen hos respondenterna i kategorin Corporate Finance är oförändrad sedan föregående år och uppgår till 8,0%. Kategorin fondkommissionärer har angett en ökning från 7,5% till 7,8%. Kategorin förvaltare har angett ett minskat avkastningskrav från 7,7% till 7,4%. Riskkapitalisterna har i undersökningen angivit ett avkastningskrav om 8,6%, vilket är en markant ökning från föregående år, om än inte lika högt som toppnoteringen Definierat som det avkastningskrav som gäller för värdering av aktier i de stora noterade bolagen förutsatt ett betavärde om,0. Den genomsnittliga uppfattningen om avkastningskravet har varit i stort sett oförändrad under de senaste tre åren (7,9% i årets studie jämfört med 7,8% år 202 och 7,9% år 20). Det kan noteras att avkastningskravet nu tydligt har etablerats på en lägre nivå än under det extremt volatila året Respondenterna blev också tillfrågade om deras uppfattning om avkastnings kravet har förändrats mot föregående år. Resultatet visar en genom snittlig upplevd ökning om cirka 0, procentenheter jämfört med 202. Beaktat att räntan på 0 åriga statsobligationer, den främsta referensräntan, i princip är oförändrad jämfört med då studien genomfördes föregående år, ger resultatet stöd för att nettoförändringen av marknadsriskpremien endast är marginell. Avkastningskravet för aktieplaceringar på Stockholmsbörsen per kategori % , 8,3 8,0 8,0 8,0 8,6 8,4 7,8 7,8 7,5 8,0 7,7 7,7 7,7 7,4 9, 8,0 7,8 7,8 8,6 8,8 8, 7,9 7,8 7, Corporate Finance Fondkommissionärer Förvaltare Riskkapitalister Alla respondenter Feb 2009 Mars 200 Mars 20 Mars 202 Mars Riskpremiestudien 203

7 Marknadsriskpremien (ex ante) Nivå på marknadsriskpremien I diagrammet nedan presenteras en sammanställning över utvecklingen av marknadsriskpremien på den svenska aktiemarknaden under perioden oktober 998 till mars 203. Genomsnittsvärdet för marknadsriskpremien på Stockholmsbörsen per mars 203 uppgick till 6,0%. Jämfört med föregående års studie innebär det en ökning om cirka 0,2 procentenheter och därmed en ny rekordnivå för de 6 år som riskpremiestudien genomförts. Medianvärdet uppgick till 6,%, och har ökat med 0,5 procentenheter jämfört med föregående års studie. Marknadsriskpremie Mars 203 Aritmetiskt medel 6,0% Median 6,% Standardavvikelse 0,9% Antal svar 36 Mätt som aritmetiskt medelvärde av implicit beräknad marknadsriskpremie givet den under mätperioden rådande räntan på en 0-årig svensk statsobligation. Utveckling av marknadsriskpremien % 6 5,8 6,0 5, , 3,5 4,3 4,5 4,6 4,3 4,3 4,5 4,3 4,9 4,6 4, Okt Okt Dec Dec Jan 2003 Jan Feb Jan Feb Feb Feb Mars Mars Mars Mars Riskpremiestudien 7

8 I grafen till höger redovisas spridningen av enkätsvaren. Samtliga svar i årets studie ligger inom intervallet 3,9% till 8,%. Respondenter i kategorin Corporate Finance har reviderat ner sin uppfattning om marknadsriskpremien marginellt från 6,% till 6,0%. Även kategorin fondkommissionärer har angett en marginell förändring av marknadsriskpremien, från 5,6% till 5,8%. Kategorin förvaltare angav i förra årets studie den största ökningen, från 4,% till 5,8%, och årets resultat visar en sänkning till 5,5%. Kategorin riskkapitalister, vilken var den enda kategori som inte uppvisade en kraftig ökning i bedömd riskpremie i förra årets studie, har angett en ökning av marknadsriskpremien från 5,2% till 6,6%. Riskkapitalisterna är således den kate gori som reviderat sin uppfattning i störst omfattning sedan förra årets studie. Sett över de tre senaste åren har den totala förändringen för de fyra kategorierna dock varit snarlik. Storlek på marknadsriskpremien Spridning av enkätsvaren % Genomsnitt Observation Marknadsriskpremie Ett svar om 3,% har exkluderats. Marknadsriskpremie per kategori % , 6,0 5,7 4,9 4,7 4,6 4,3 6,6 6,3 5,6 5,8 5,8 5,4 5,5 5,4 5,0 5,0 5,2 4,8 4,6 4,6 4,3 4,4 4,5 4, 4,2 4,3 4, Corporate Finance Fondkommissionärer Förvaltare Riskkapitalister Feb 2007 Feb 2008 Feb 2009 Mars 200 Mars 20 Mars 202 Mars Riskpremiestudien 203

9 Riskfri ränta i avkastningskravet Majoriteten av respondenterna, 64,%, angav att de använder den 0 åriga svenska statsobligationsräntan som underlag för den riskfria räntan vid fastställande av avkastningskrav på aktier. Ungefär 0,3% svarade att de använder den 5 åriga statsobligationsräntan medan 25,6% angav att de använder andra, såväl långa som korta, räntor än statsobligationsräntor. Årets studie visar att andelen respondenter som använder 0 åriga eller 5-åriga statsobligationer som referensränta för en riskfri investering har minskat marginellt, från 75,4% till 74,4%, till förmån för andra räntor vars användande i årets studie ökat med,0 procentenheter. Vissa av respondenterna som angett att de använder egna uppfattningar om nivå på riskfri ränta har uttryckt att en riskfri ränta om cirka 2% upplevs som för låg för att kunna användas som långsiktig referensränta. Respondenternas val av riskfri ränta Ränta årig statsobligation 69,7% 78,9% 58,8% 64,% 5-årig statsobligation 8,2% 3,2% 6,7% 0,3% Annan ränta 2,% 7,9% 24,6% 25,6% Statsobligationer Källa: Riksbanken % 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0,5,0 0,5 Mars 200 Mars 20 Mars 202 Mars årig 5-årig 203 Riskpremiestudien 9

10 Storleksrelaterat riskpremietillägg Enligt ett flertal studier krävs tillägg till det avkastningskrav som kan härledas med CAPM vid värdering av aktier i mindre börsnoterade företag. Vanligtvis mäts storleken i termer av börsvärde. För den amerikanska aktiemarknaden presenteras studieresultat årligen i Ibbotsons Risk Premia Over Time Report. Ibbotsons angivna riskpremietillägg grundas på analys av långsiktiga skillnader i erhållen avkastning på aktieplaceringar beroende på bolagens marknadsvärde. De tillägg till marknadsriskpremien som anges i Ibbotsons rapport framgår i den övre tabellen nedan. För att uppskatta den storleksrelaterade riskpremien på den svenska aktiemarknaden tillfrågas aktörerna i vår undersökning om de tillämpar tillägg till avkastningskravet som härleds enligt CAPM för värdering av mindre bolag. Då tillägg tillämpas, ombeds aktörerna kvantifiera detta med utgångspunkt i fyra olika storleksklasser av bolag (storlek definierat som börsvärde). Majoriteten av respondenterna, cirka 75%, angav att de tillämpar storleksrelaterade tillägg till riskpremien. I den nedre tabellen nedan sammanfattas den genomsnittligt beräknade nivån för respektive storleksklass utifrån de erhållna svaren. I tabellen anges även genomsnittligt tillämpade storleksrelaterade tillägg enligt föregående års studier. Årets studie visar att samtliga storleksrelaterade tillägg justerats ned med 0,2 procentenheter jämfört med föregående år, vilket antyder att det marginellt högre avkastningskravet kompenseras för mindre bolag med minskade storleksrelaterade risktillägg. Storleksrelaterad riskpremie Ibbotson, Risk Premia Over Time Report 203 Marknadsvärde i miljoner USD Marknadsvärde i miljoner SEK Storleksrelaterad riskpremie 822 till till 8 95,7% 54 till till ,5% 255 till till ,7% 66 till till 680 4,2% Beräknat på en kurs motsvarande 6,50 SEK/USD Storleksrelaterad riskpremie PwC:s riskpremiestudie Storlek Feb 2007 Feb 2008 Feb 2009 Mars 200 Mars 20 Mars 202 Mars 203 Börsvärde MSEK,0% 0,6%,2% 0,7% 0,8% 0,7% 0,5% Börsvärde MSEK,3%,3%,6%,2%,4%,4%,2% Börsvärde 500 MSEK 2,0% 2,5% 2,6% 2,2% 2,6% 2,6% 2,4% Börsvärde 00 MSEK 3,% 3,9% 3,9% 3,8% 3,8% 3,9% 3,7% 0 Riskpremiestudien 203

11 Stockholmsbörsens förväntade utveckling under helåret 203 Aktiemarknaden har noterat en markant uppgång sedan sommaren 202, vilket till stor del är ett resultat av att förväntningarna på den framtida konjunkturutvecklingen har stärkts bland marknadens aktörer. Den senaste tidens makroekonomiska händelser, inte minst inom euroområdet, och deras genomslag på världens börser aktualiserar dock frågan om vad kan vi förvänta oss för utveckling den närmaste tiden. Mot bakgrund av ovan ställdes i årets undersökning en fråga om deltagarnas förväntningar gällande den procentuella utvecklingen på Stockholmsbörsen (OMX Stockholm 30) under helåret 203. Respondenterna gavs möjligheten att svara med valfritt tal. Nedan redovisas en sammanställning av respondenternas respektive förväntan, fördelat inom intervaller om 2,5 procentenheter. Svaren återfinns inom spannet -5% till 29% och den genomsnittliga förväntan uppgick till 2%. Cirka tre fjärdedelar (78%) av respondenterna uppgav en börsutveckling om 0% eller mer, vilket indikerar en överlag positiv tro på utvecklingen framöver. Noterbart är dock att endast 6 av 36 respondenter förväntar sig en uppgång överstigande 7,5%. Sammantaget kan därmed sägas att respondenternas uppfattning är att den starka börsutvecklingen under årets första månader inte fortsätter under den resterande delen av året. Förväntad utveckling på Stockholmsbörsen ,2% i genomsnitt Antal respondenter Under 5,0% 5,0% till 7,5% 7,5% till 0,0% 0,0% till 2,5% 2,5% till 5,0% 5,0% till 7,5% 7,5% till 20,0% Över 20,0% 203 Riskpremiestudien

12 PwC Sverige är marknadsledande inom revision, redovisning, skatte- och affärsrådgivning med medarbetare och 30 kontor runt om i landet. Med erfarenhet och unik branschkunskap utvecklar vi värden för våra kunder vilka utgörs av globala företag, svenska storföretag och organisationer, mindre och medelstora, främst lokala företag samt den offentliga sektorn. PwC Sverige drivs som en självständig och oberoende juridisk enhet. Vi ingår i det globala nätverket PwC och delar våra kunskaper, erfarenheter och lösningar med medarbetare i 58 länder för att utveckla nya perspektiv och praktiska råd. Läs mer på PricewaterhouseCoopers i Sverige AB. Att mångfaldiga innehållet helt eller delvis är förbjudet enligt lagen (960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Förbudet gäller varje form av mångfaldigande genom tryckning, kopiering etc.