Största utmaningarna för den svenska bygg- och anläggningsbranschen 2014

Transkript

1 Största utmaningarna för den svenska bygg- och anläggningsbranschen 2014 Mars 2014 PwC:s Entreprenadbarometer tar tempen på den svenska bygg- och anläggningsbranschen 28 % vill minska byråkratin kring anbudsförfarandet 65 % kartlägger inte riskerna för korruption 47 % anser att den viktigaste hållbarhetsfrågan är miljön 50 % av företagen anser att investeringar i bostäder kommer att öka de kommande tolv månaderna

2 Innehåll Förord... 5 Offentliga upphandlingar... 6 Oegentligheter Kompetensförsörjning och underentreprenörer Hållbarhet Bostadsbyggande Entreprenadbarometern 2014 Största utmaningarna för den svenska bygg- och anläggningsbranschen Största utmaningarna för den svenska bygg- och anläggningsbranschen Entreprenadbarometern

3 Om undersökningen För att öka kunskapen om entreprenadbranschen, kartlägga dess utmaningar och jämföra hur branschen fungerar i nuläget jämfört med tidigare år, genomför PwC med jämna mellanrum Entreprenadbarometern. Undersökningen baseras på telefonintervjuer med 100 ekonomichefer (CFO:s) på svenska företag inom bygg- och anläggningsbranschen. Mer än hälften, 55 procent, av företagen som ingår i undersökningen har anställda, 40 procent har 50 eller fler anställda och fem procent har fler än 200 anställda. Intervjuerna till årets barometer genomfördes under december Undersökningen är en uppföljning av den mätning som bygger på 2012 års data och presenterades i början av Årets rapport utgår även från ett antal nya frågeställningar för att fånga aktuella trender. Förord Årets undersökning är den tredje Entreprenadbarometern som publiceras av PwC Sverige. Vår ambition är att bidra till ökad kunskap inom branschen genom att belysa aktuella trender och kommande utmaningar. Genom Entreprenadbarometern 2014 tar vi återigen tempen på den svenska bygg- och anläggningsbranschen för att precis som 2011 och 2013 dela med oss av den aktuella bilden. Undersökningen fångar ekonomichefernas syn på upphandling, oegentligheter, kompetensförsörjning via bland annat utländska aktörer, hållbarhetsfrågor och samhällsbyggandet i stort. Samtidigt får vi också en bra bild av vad som har hänt sedan tidigare undersökningar och bekräftelse på om branschens utveckling går åt rätt håll. Årets kartläggning visar att branschen inte följer den önskade utvecklingen inom alla områden. Lagstiftaren och branschens olika organisationer har också på senare tid presenterat förslag på åtgärder gentemot svartekonomin samt för en enklare planprocess och förbud mot kommunala särkrav. För att skapa ett hållbart samhällsbyggande för framtiden krävs åtgärder från branschens alla aktörer. Nu ser vi fram emot att diskutera resultatet med dig och andra aktörer i branschen för att tillsammans identifiera vägval och konkreta åtgärder. Med gemensam kraft kan vi göra mycket för att minimera risker och skapa möjligheter på vår väg mot ett hållbart samhällsbyggande. God läsning och kontakta oss gärna för vidare information och diskussioner. Följande avsnitt behandlas: Offentliga upphandlingar Oegentligheter Kompetensförsörjning av personal och utländska aktörer på den svenska marknaden Hållbart samhällsbyggande Marie Liebich Ansvarig för Entreprenadbranschen inom PwC Resultatet har sammanställts i fem kluster med kommentarer från PwC:s specialister inom Entreprenad. 4 Entreprenadbarometern 2014 Största utmaningarna för den svenska bygg- och anläggningsbranschen Största utmaningarna för den svenska bygg- och anläggningsbranschen Entreprenadbarometern

4 Offentliga upphandlingar Pris avgörande i offentlig upphandling, men kompetens och erfarenhet blir allt viktigare Vid offentliga upphandlingar fortsätter priset att ha en betydande roll, enligt årets Entreprenadbarometer. Så många som vart femte företag anser att det endast är priset som har betydelse vid offentliga upphandlingar. Fokus på pris kan utgöra ett hinder för en sund konkurrens och innebär ofta att beställaren går miste om innovationer och produktivitetsförbättringar. Endast procent (16 procent 2012) av de tillfrågade företagen upplever att hållbarhet och miljö är betydande faktorer vid utvärderingen av anbud. Det som prioriteras i upphandlingar är kvalitet, nästan hälften av företagen menar att de fäster stor vikt vid det. Vid 2012 års mätning var motsvarande siffra 41 procent. Betydelsen av kompetens för att vinna en upphandling ökar, från procent 2012 till 26 procent i årets mätning. Erfarenhet blir också allt viktigare och ökar från till 29 procent i år. 28% I Entreprenadbarometern tillfrågas företagen om vilka åtgärder som bör vidtas för att öka antalet anbud och därmed öka konkurrensen. I årets mätning säger 46 procent att de önskar tydligare anbudsunderlag och nästan en tredjedel vill minska byråkratin kring anbudsförfarandet. Det är ett mönster som i stort håller i sig från förra undersökningen. Så många som 45 procent av de tillfrågade företagen ansåg att byråkratin i anbudsförfarandena måste minska och hela 50 procent efterfrågade då tydligare anbudsunderlag. Figur 1: Konkurrenshämmande faktorer Andel Tydligare anbudsunderlag 46 Figur 2: Finns det andra faktorer än pris som beställaren fäster vikt vid vid utvärdering av anbud? Nej, det är bara priset 18 Ja, innovation 1 - Ja, kompetens Ja, kvalitet Ja, erfarenhet procent vill minska byråkratin kring anbudsförfarandet Minska byråkratin i anbudsförfarandet 28 Bättre annonsering av upphandlingar 17 Gör det enklare att skriva anbud 17 Annat 13 Ja, hållbarhet och miljö Ja, annat Alla siffror anges i procent. Respondenten har fått ange flera olika svar % 6 Entreprenadbarometern 2014 Största utmaningarna för den svenska bygg- och anläggningsbranschen Största utmaningarna för den svenska bygg- och anläggningsbranschen Entreprenadbarometern

5 Anders Björklund Ansvarig Infrastruktur Figur 3: Har du kommit i kontakt med så kallade innovationsupphandlingar under det senaste året? Ja Nej Vet inte % 74 Innovationsvänlig upphandling ett okänt begrepp i branschen En innovationsvänlig upphandling innebär att uppdragsgivaren är öppen för leverantörens idéer om förnyelse. Det innebär också att uppdragsgivaren använder sig av leverantörens idéer och alternativ till etablerade produkter i syfte att främja förnyelse, kvalitet och högre effektivitet. Nästan tre fjärdedelar av de tillfrågade företagen känner inte till fördelarna med en innovationsupphandling. Knappt ett av tio företag, eller åtta procent, har kommit i kontakt med innovationsupphandlingar under det senaste året. Betydelsen av innovation vid entreprenadupphandlingar under de tre senaste åren är något svårbedömd enligt de tillfrågade i undersökningen. Som många som fyra av tio svarar att de inte vet om betydelsen av innovation vid upphandlingar har förändrats under de senaste åren. procent anser att betydelsen har ökat, medan 35 procent menar att den är oförändrad. Företagen har ingen bestämd uppfattning om huruvida risken för överprövning ökar i de fall där innovation uppmuntras och involveras i upphandlingsprocessen. Figur 4: Hur bedömer du att betydelsen av innovation har förändrats vid val av leverantör under de senaste tre åren vid offentliga entreprenadupphandlingar? Har den... Ökat Oförändrad Minskat Vet inte % Nästan hälften eller 46 procent kan inte bedöma risken, 23 procent menar att den är oförändrad och 31 procent anger att risken för överprövning ökar om innovation främjas. Det bör noteras att 50 procent av de tillfrågade företagen anser att beställaren får ut mer av pengarna om innovation premieras i upphandlingsprocessen. Tolv procent menar beställaren inte får ut mer pengar vid tillämpande av innovation och 38 procent vet inte. Ju större företaget är desto större blir mervärdet för beställaren om innovation premieras, visar undersökningen. 74% 74 procent känner inte till fördelarna med en innovationsupphandling Kommentar PwC Hur får vi ut mer för pengarna i offentliga upphandlingar på ett sätt som är godtagbart för beställare och entreprenör? Det är en fråga med många bottnar. PwC har bland annat omfattande erfarenheter från transportsektorn där ett välkänt problem finns med strama budgetar och tidsplaner. En strävan efter förbättrad konkurrens och tydliga spelregler har medfört att priset alltför ofta blir det enda verkliga utvärderingskriteriet vid upphandlingar. Byråkrati och otydliga anbudsunderlag är fortfarande allvarliga problem. I årets undersökning ser vi glädjande tecken på att kompetens och erfarenhet får en ökad betydelse. Beställaren vill skapa intresse hos anbudsgivare och etablera ett starkt förtroende för vilka villkor en upphandling genomförs på. Samtidigt som man måste låta anbudsgivarna få spelrum för smarta idéer som leder till förbättrad produktivitet. Här finns en inbyggd konflikt som både beställare och entreprenörer behöver arbeta vidare med. I det längre perspektivet är förstås innovationsklimatet avgörande för svenska företags förmåga att utvecklas och konkurrera på den globala marknaden. Det är därför ett allvarligt problem om innovationer inte får tillräckligt utrymme eller belönas i offentliga upphandlingar. Det finns dessutom stora problem med fördyringar och förseningar samt en svag produktivitetsutveckling i entreprenadbranschen. För att skapa förståelse och förtroende i offentliga upphandlingar behövs en öppen diskussion om hur offentliga beställare utformar sina underlag och hur dessa kan utvecklas. Det finns en skepsis från många anbudsgivare om att experimentlusta och innovationsfrämjande också ökar risken för överprövning och i slutändan får motsatt effekt mot den önskade. Det vill säga att transparensen och incitamenten för innovation minskar. Många offentliga beställare arbetar målmedvetet för att stimulera till produktivitetsförbättringar och innovation i samband med större entreprenader. Trafikverket är ett exempel där målstyrningen mot ökande andel totalentreprenader är relativt tydlig, men ännu saknar vi alltså belägg för att anbudsgivarna noterat eller bejakat denna satsning. Branschens aktörer vågar ännu inte lita på att innovationer i offentliga upphandlingar lönar sig. Det verkar dessutom finnas en tendens att större företag har en tydligare förståelse för vikten av innovation i samband med upphandlingar. 8 Entreprenadbarometern 2014 Största utmaningarna för den svenska bygg- och anläggningsbranschen Största utmaningarna för den svenska bygg- och anläggningsbranschen Entreprenadbarometern

6 Oegentligheter Ulf Sandlund Ansvarig Forensic Services Figur 5: Vilken är den eller de största korruptionsriskerna i din bransch? Svågerpolitik Upplever inte att det finns några korruptionsrisker 21 Informationsläckage i samband med upphandlingar 19 Direkta eller indirekta mutor via distributör eller agent Kartellbildningar Företagen upplever fortsatt hög risk för korruption Korruption och oegentligheter är frågor som fortsätter att utmana entreprenadbranschen och företagen upplever fortsatt hög risk för att utsättas för korruption. Trots detta visar årets Entreprenadbarometer att företagens korruptionsförebyggande arbete inte har ökat, jämfört med förra året. 33 De största korruptionsriskerna anses av branschen vara svågerpolitik (33 procent), informationsläckage i samband med upphandlingar (19 procent), kartellbildningar ( procent), direkta eller indirekta mutor via distributör eller agent ( procent) samt ovanligt höga rabatter och gratisjobb (elva procent). Vid förra mätningen uppgav 59 procent av de svarande att det fanns ett uttalat engagemang från företagens ledning i anti-korruptionsfrågor, i årets mätning är motsvarande siffra 28 procent. Företagens fortsatt bristande engagemang avspeglas även i utbildningsfrågor och policyarbete. I årets mätning har ingen av de svarande uppgett att de arbetar med incidentutredningar. Motsvarande siffra vid föregående mätning var 34 procent. 65% På motsvarande sätt uppger ingen av de svarande att de arbetar med arbetsrotation som en förebyggande åtgärd mot korruption, medan andelen vid förra årets mätning uppgick till tolv procent. Bara procent uppger att de löpande och systematiskt kartlägger riskerna för korruption/oegentligheter. 18 procent säger dock att de kartlägger risker för korruption/oegentligheter när behov uppstår, vilket är en ökning sedan förra mätningen då motsvarande siffra var elva procent. Nästan 70 procent av de svarande uppger att de inte känner till eller inte har vidtagit några åtgärder till följd av den nya mutbrottslagstiftningen som trädde i kraft i juli Kommentar PwC Årets Entreprenadbarometer visar att företagen upplever att riskerna för att utsättas för korruption är fortsatt höga. Även om det finns vissa tendenser till att företagen börjar närma sig dessa frågor är det oroväckande att engagemanget i företagens ledningar har minskat. Vår erfarenhet är att tonen på toppen är avgörande för ett framgångsrikt anti-korruptionsarbete, eftersom den genomsyrar hela organisationen. Vi ställer oss frågan varför inga av de svarande arbetar med incidentutredningar. Trots att alla företag kanske inte drabbas av incidenter är det av yttersta vikt att löpande arbeta med handlingsplaner kring incidenter, så att beredskap finns om och när det väl händer. Vår erfarenhet är dessutom att mörkertalen inom incidenter är mycket stora, och att fler företag är drabbade än vad de själva känner till. Ett sätt att minimera risken för incidenter är att genomföra regelbunden arbetsrotation. Trots det har ingen av de svarande i årets mätning uppgett att de arbetar med arbetsrotation som ett led i det förebyggande arbetet. Vi rekommenderar att företagen arbetar med att göra riskanalyser för att identifiera potentiella riskområden inom den egna organisationen. Riskanalysen kan därefter kompletteras med kontinuerliga kontroller för att identifiera eventuella incidenter och för att förbättra den interna kontrollen. Trots att den nya mutbrottslagstiftningen trädde i kraft den första juli 2012 har den stora majoriteten av de svarande inte vidtagit några åtgärder för att anpassa organisationen till de nya reglerna. Vi tolkar det som om företagen inte har satt sig in i de nya reglerna och vilka krav som ställs på dem. Ovanligt höga rabatter, gratisjobb eller andra förmåner från kund till specifik medarbetare 11 Uppgjorda kontrakt 9 Oproportionerligt stora gåvor, representation resor etc procent kartlägger inte riskerna för korruption Förskingring % 10 Entreprenadbarometern 2014 Största utmaningarna för den svenska bygg- och anläggningsbranschen Största utmaningarna för den svenska bygg- och anläggningsbranschen Entreprenadbarometern

7 Kompetensförsörjning och underentreprenörer Figur 7: Vilken/vilka är den eller de största utmaningarna mot kompetensförsörjningen i din bransch? Samtliga svar i procent 12 Kompetensförsörjning en av de största utmaningarna Den största utmaningen för kompetensförsörjningen inom branschen är kommande pensionsavgångar. Nästan hälften av bransch företrädarna framhåller denna faktor som den största utmaningen ur personalförsörjningssynpunkt. En dryg femtedel pekar på osäkerheten kring om huruvida utländsk arbetskraft hanteras på rätt sätt när det gäller till exempel skatter, avgifter och anmälningsskyldigheter. 17 procent framhåller lärlingsprocessens utformning som den största utmaningen mot kompetensförsörjningen. En annan aspekt på kompetensförsörjningen är den ojämna könsfördelningen. Sju procent av företagen säger att det är svårt att rekrytera kvinnor och fyra procent att det är svårt att behålla dem. Den upplevda svårigheten att behålla kvinnor ökar i takt med storleken på företaget. Det bör även noteras att 17 procent upplever att det inte finns någon utmaning mot kompetensförsörjningen inom branschen. Det är främst de mindre företagen som säger att de inte upplever några hot mot kompetensförsörjningen. Ökad användning av utländska underentreprenörer Andelen som regelbundet anlitar utländska underentreprenörer har ökat från fem procent i föregående mätning till tolv procent i denna mätning. Särskilt utbrett är ökningen bland de största företagen. Nästan sju av tio företag, 67 procent, uppger att de inte alls använder utländska underentreprenörer i byggprojekt, vilket är ungefär lika många som i förra mätningen. Lågt förtroende för utländska underentreprenörer Andelen företag som har lågt förtroende för att utländska underentreprenörer betalar skatt och avgifter enligt reglerna har ökat till 52 procent från 43 procent i den förra mätningen. De som har högt förtroende för att utländska företag följer reglerna har minskat till 33 procent från 40 procent. Mindre företag har överlag ett lägre förtroende för utländska underentreprenörer ur detta perspektiv Figur 8: Vilket förtroende har ni för att utländska underentreprenörer betalar skatt och avgifter på rätt sätt? Samtliga svar i procent Figur 9: Använder ni er av utländska underentreprenörer för byggprojekt i Sverige? Samtliga svar i procent De kommande stora pensionsavgångarna Svårt att rekrytera kvinnor Svårt att behålla kvinnor 39 Machokulturen inom branschen Lärlingsprocessens utformning Osäkerhet kring hur utländsk arbetskraft hanteras på rätt sätt Upplever inte att det finns någon utmaning mot kompetensförsörjningen Mycket lågt Ganska lågt Ganska högt Mycket högt Vet inte Ja, det gör vi regelbundet Ja, men mer sporadiskt Nej, men vi överväger att börja Nej, inte alls 48% 48 procent ser utmaningar med kommande pensionsavgångar Annat 12 Entreprenadbarometern 2014 Största utmaningarna för den svenska bygg- och anläggningsbranschen Största utmaningarna för den svenska bygg- och anläggningsbranschen Entreprenadbarometern

8 Marie Liebich Branschansvarig Entreprenad Kommentar PwC Anonym anmälningsskyldighet Från den första juli 2013 skall utstationerad personal anmälas till Arbetsmiljöverket. 35 procent av företagen har aldrig hört talas om denna nya anmälningsskyldighet. 20 procent känner till skyldigheten men bara till namnet och 26 procent har liten kännedom om den. Sammantaget kan det konstateras att anmälningsskyldigheten är en relativt okänd företeelse bland företagen. Generellt kan det fastslås att större företag har en djupare kunskap om anmälningsskyldigheten än mindre bolag. 16 procent av företagen säger sig känna till anmälningsskyldigheten ganska eller mycket väl. Den låga kännedomen om anmälningsskyldigheten avspeglas också i nedanstående svar. Drygt fyra av tio företag eller 44 procent har lågt förtroende för att utstationerad personal anmäls till Arbetsmiljöverket medan 28 procent har högt förtroende. Noterbart är att nästan en tredjedel eller 28 procent inte kan bedöma om detta görs eller inte. Figur 10: Hur väl känner ni till den nya anmälningsskyldigheten vid utstationering av personal i Sverige som trädde i kraft 1 juli 2013? Samtliga svar i procent Aldrig hört talas om Känner till men bara till namnet Känner lite till anmälningsskyldigheten Känner ganska väl till anmälningsskyldigheten Känner mycket väl till anmälningsskyldigheten Vet inte Osäkerhet vid ökat användande av utländska underentreprenörer Årets undersökning visar att branschens osäkerhet ökar kring att utländsk arbetskraft hanteras på rätt sätt. En dryg femtedel av företagen anser att detta är en utmaning för branschens kompetensförsörjning. Trots detta ökar användandet av utländska underentreprenörer jämfört med förra året. Undersökningen visar att den största utmaningen för kompetensförsörjning inom branschen är kommande stora pensionsavgångar. Hela 80 procent av de större bolagen ser det som sin största utmaning vad gäller kompetensförsörjning. En dryg femtedel av företagen pekar på att osäkerheten kring att utländsk arbetskraft hanteras på rätt sätt är en utmaning för deras kompetensförsörjning. Branschens låga förtroende för att utländska underentreprenörer betalar skatt och avgifter på rätt sätt fortsätter att öka i årets undersökning, från 43 procent till 52 procent. Trots detta visar undersökningen att branschens användande av utländska underentreprenörer ökar från förra årets fem procent till tolv procent i denna mätning. Särskilt utbrett är användandet av utländska underentreprenörer bland de största företagen. Hela 60 procent av de större bolagen använder sig idag av utländska underentreprenörer för byggprojekt i Sverige. Med tanke på de kommande stora pensionsavgångarna är detta positivt för framtida kompetensförsörjning. Nya regler för utstationerad personal Från den 1 juli 2013 skall företag som utstationerar arbetstagare i Sverige i mer än fem dagar anmälas till Arbetsmiljöverket. Enligt undersökningen har hela 35 procent av företagen inom entreprenadbranschen aldrig hört talas om denna nya anmälningsskyldighet. Då den nya lagstiftningen kan förmodas ha tillkommit mot bakgrund av bland annat förekommen lönedumpning för utländska byggarbetare tror vi att just entreprenadbranschen kommer att kontrolleras av Arbetsmiljöverket i större utsträckning framöver. Det är viktigt att svenska och utländska entreprenörer behärskar den nya lagstiftningen. Den senaste tiden har en rad åtgärder presenterats för att skapa bättre ordning och reda inom byggbranschen. Finansdepartementet föreslår bland annat att byggherren ska tillhandahålla utrustning för att möjliggöra registrering i ett elektroniskt personalliggarsystem. Även möjlighet för Skatteverket att göra oannonserade kontrollbesök. Sveriges Byggindustrier och Byggnads gemensamma arbetsgrupp föreslår vidare bland annat att huvudentreprenörerna ska ansvara för att sammanställa en underentreprenörslista. Det är nu upp till branschens olika aktörer att komma överens om hur detta regleras på bästa sätt inom byggbranschen. Förekomsten av utländska underentreprenörer kommer troligen att fortsätta att öka på den svenska marknaden. När utländska företag etablerar sig i Sverige är det mycket att sätta sig in i vad gäller skatt, avgifter och anmälningsskyldigheter. För att bryta den negativa utvecklingen i förtroendefrågan avseende utländska underentreprenörer krävs nu åtgärder av branschens aktörer. 14 Entreprenadbarometern 2014 Största utmaningarna för den svenska bygg- och anläggningsbranschen Största utmaningarna för den svenska bygg- och anläggningsbranschen Entreprenadbarometern 2014

9 Hållbarhet 47% 47 procent anser att den viktigaste hållbarhetsfrågan är miljön Miljön viktigaste hållbarhetsfrågan Den bebyggda miljön och verksamheterna knutna till den, från byggande till förvaltning, utgör en betydande andel av Sveriges ekonomi och har en avsevärd inverkan både på miljö och på samhälle. Samtidigt tvingar globala drivkrafter som klimatförändringar, öppna gränser och knappa naturresurser branschen till förändringar. Entreprenadbranschen har därmed en avgörande roll för samhällets förmåga att uppnå en hållbar utveckling. De viktigaste hållbarhetsfrågorna är miljö, hälsa och säkerhet samt arbetsoch anställningsförhållanden, enligt undersökningen. Nästan hälften eller 47 procent anser att den viktigaste hållbarhetsfrågan är miljön, 30 procent sätter hälsa och säkerhet främst och 20 procent prioriterar arbets- och anställningsförhållanden högst. 16 procent bedömer affärsetiken som viktigast. Klimatfrågor däremot ligger relativt långt ner på listan över de viktigaste hållbarhetsfrågorna. Bara sju procent sätter klimatfrågan främst vilket är förvånande med tanke på att bygg- och fastighetssektorn står för drygt en tredjedel av energianvändningen i Sverige. De affärsmöjligheter som främst kopplas till hållbarhetsarbetet i undersökningen är ökat anseende och varumärkesvård, ökad personalmotivation, möjligheter till kostnads besparingar genom effektiviseringar och riskminimering. I stort sett hänvisar man till samma affärsmöjligheter i årets mätning som i förra årets undersökning. Fler har tagit fram hållbarhetsmål Med hållbarhet avses företagets samlade ansvar för miljö, samhälle och personal. Vid förra mätningen var det 55 procent av företagen som hade tagit fram konkreta hållbarhetsmål för den egna verksamheten/organisationen. I årets undersökning har denna siffra ökat till 59 procent. Det finns därför tendenser till att arbetet med hållbarhetsmål tagit några steg framåt sedan förra mätningen. Ett av tio företag menar att hållbarhetsmålen är dåligt implementerade i verksamheten. Nästan nio av tio företag eller 86 procent anser att målen är väl implementerade i organisationen. Dessa siffror är nästan identiska med förra årets mätning. Hinder för implementering av mål Runt en fjärdedel av företagen ser inga hinder för implementering av hållbarhetsmål. Bland dem som ser hinder är den största utmaningen resursbrist (26 procent) precis som förra årets undersökning visade. Sedan följer brist på kunskap om hållbarhet i organisationen och lågt personalengagemang i hållbarhetsfrågorna i rangordningen. Vid förra mätningen var det 26 procent av företagen som underströk lågt personalengagemang, en siffra som reducerats till 14 procent i årets studie. Figur 12: Vilka är de största utmaningarna eller hindren att implementera hållbarhetsmålen i praktiken? Ser inga hinder för implementering 23 Brist på kunskap om hållbarhet i organisationen Brist på ledningssupport Nästan sex av tio företag, eller 62 procent, har inte antagit eller anslutit sig till några normer, principer eller riktlinjer inom hållbarhetsområdet. Det är en förbättring sedan föregående år då 69 procent inte framtagit några normer inom hållbarhetsområdet. Vanligaste riktlinjen är nationell, därefter följer branschspecifika och internationella policys. Anslutningen till nationella riktlinjer har ökat från sju procent i förra mätningen till 18 procent i denna Figur 11: Har ni tagit fram konkreta hållbarhetsmål för er verksamhet/organisation? (Ert samlade ansvar för miljö, samhälle och personal) Ja Nej Vet inte Lågt personalengagemang i frågorna Svagt definierad koppling till affären 4 2 Resursbrist Komplexiteten av frågorna 5 7 Brist på stöd i form av verktyg (IT-stöd, ledningssystem etc) 1 2 Annat % 0 30 % 16 Entreprenadbarometern 2014 Största utmaningarna för den svenska bygg- och anläggningsbranschen Största utmaningarna för den svenska bygg- och anläggningsbranschen Entreprenadbarometern

10 Fredrik Franke Ansvarig Hållbart företagande Kommentar PwC Intresset för grönt och hållbart byggande växer Intresset för grönt och hållbart byggande är större än någonsin. Det sammanfaller också med trenden att städernas betydelse blir allt större, fler flyttar in till städer och behovet av ett grönt och hållbart byggande ökar. Vi ser megastäder växa fram runt om i världen och även i Sverige blir koncentrationen runt storstäderna allt större. Utveckling av hållbart byggande går snabbt. Alltifrån energisnåla eller energineutrala hus till vertikala växthus för urban miljö och miljöcertifieringar. Även de sociala aspekterna av byggande ökar i betydelse och allt fler ser hållbar stadsplanering och byggande som en viktig lösning på problem som segregering och utslagning. Men branschen brottas också med interna problem kring mutor och korruption, orättvisa arbetsförhållanden och brister kring säkerhet och hälsa. Tillsammans bildar dessa trender många spännande möjligheter men också svåra utmaningar som branschen måste hantera. Miljö toppar listan Vi ställde samma frågor kring hållbart byggande i både årets och förra årets undersökningar för att finna trender. Vi kan se att miljöfrågan nu anses vara den absolut viktigaste frågan medan säkerhet och hälsa, som 2013 var den absolut viktigaste utmaningen, har fått stryka på foten. Anledningen till detta är att efterfrågan på miljöcertifieringar har ökat. På andra plats kommer dock fortfarandesäkerhet och hälsa men vi ser alltså en stor skillnad jämfört med förra året. En förklaring kan vara att säkerhet och hälsa allt mer ses som en hygienfaktor och därmed mindre som en konkurrensfördel. I och med att fler entreprenadföretag anlitar underentreprenörer ser vi ett ökat fokus på arbetsförhållanden, vilket också anges på tredje plats i rankingen. Det medför att allt fler företag ser över sina uppförandekoder och rutiner för hur dessa följs upp. På fjärde plats kommer affärsetik vilket också driver arbetet med uppförandekoder och förbättrade rutiner. Minskat fokus på affärsetik Affärsetiken har prioriterats betydligt lägre i år jämfört med 2013, vilket möjligen beror på att den nya svenska mutlagstiftningen kom 2012 och då skapade ökat intresse och oro för frågorna kring mutor och korruption. Risken finns att detta redan fallit i glömska trots att denna lag är mer aktuell än någonsin efter ett antal uppmärksammade mutskandaler under Affärsmöjligheterna som främst är kopplade till hållbarhetsarbetet är ökat anseende och varumärkesvård, ökad personalmotivation, möjligheter till kostnadsbesparingar genom effektiviseringar och riskminimering. Här ser vi inga störra skillnader från förra årets undersökning. Vid tidigare mätning var det 55 procent av företagen som hade tagit fram konkreta hållbarhetsmål för den egna verksamheten/organisationen. I årets undersökning har denna siffra ökat till 59 procent vilket visar att arbetet med hållbarhetsmål blir viktigare. Vi ser att fler företag anslutit sig till framför allt internationella och nationella riktlinjer vilket tyder på att de söker externt erkännande för sitt hållbarhetsarbete. Det stöds, i sin tur, av att den största affärmöjligheten med att arbeta med hållbarhetsfrågorna anses vara varumärkesvård. Det säger i alla fall nästan hälften av alla tillfrågade. Framtidens byggande Riktningen är tydlig. Framtidens byggande kommer allt mer att fokusera på människors behov av livskvalitet, både för kunder och för dem som verkar i branschen. Byggande måste ske med hushållning av resurser, där energianvändningen vid både byggande och transport minskar, och där material återvinns i allt större utsträckning. Undersökningen visar att den enskilt viktigaste åtgärden för att öka bostadsbyggandet är att se över rimligheten i dagens krav på kvalitet, energi och miljömål. Vi ser många intressanta frågor som en direkt följd: Är kraven i Boverkets byggregler rimliga eller finns det utrymme för lättnader utan att göra avkall på kvalitet och hållbarhet? Hur hanteras särskilda krav från den enskilda kommunen? Ställer vi i Sverige högre krav än övriga länder inom EU? Är det bara våra klimattekniska förutsättningar som gör att det är dyrare per kvadratmeter att bygga i Sverige än i exempelvis Tyskland? Krav på subventioner av byggandet återkommer då och då i debatten så även i denna undersökning. Finns det något vi kan lära oss från övriga Europa? Det är flera frågor som behöver ventileras och utvärderas av beslutsfattare och opinionsbildare. Sammantaget ser vi vikten av att det finns en balans mellan pris och kvalitet: Samtidigt som bostadsbyggandet bör öka måste vissa krav på kvalitet kvarstå. Vi måste också säkerställa att vi bygger bostäder som fungerar för alla. 18 Entreprenadbarometern 2014 Största utmaningarna för den svenska bygg- och anläggningsbranschen Största utmaningarna för den svenska bygg- och anläggningsbranschen Entreprenadbarometern

11 Bostadsbyggande Ann-Christine Hägglund Revisor och bransch - specialist inom Entreprenad Kommentar PwC Investeringar i bostäder och infrastruktur förväntas öka Hälften av företagen bedömer att investeringar i bostäder kommer att öka de närmaste tolv månaderna medan 35 procent av företagen bedömer att investeringarna förblir oförändrade. Ju större företaget är desto mer tror de att investeringarna i bostäder kommer att öka under de närmaste tolv månaderna. Drygt hälften av företagen eller 53 procent bedömer att investeringar i infrastruktur och anläggningar ökar under de närmaste tolv månaderna medan 27 procent bedömer att investeringarna förblir oförändrade. Ju större företag är desto mer tror de att investeringarna i infrastruktur och anläggningar kommer att öka under de närmaste tolv månaderna. 50% Hinder för bostadsbyggandet Det byggföretagen främst framhåller som ett hinder för bostadsbyggande är långa planprocesser hos landets kommuner. Hälften av företagen uppger långa planprocesser som ett hinder för byggande. Det andra området som utgör ett hinder för byggandet av hyresrätter är dagens hyresregleringar, anser nästan fyra av tio företag. Därefter följer ett kluster av faktorer; överklaganden i olika byggprocesser, stigande material- och markpriser samt höga produktionskostnader. Här upplever de större företagen en väsentligt större påverkan av ökade materialpriser än företag med under 200 anställda. En av fyra ser avsaknad av samordning mellan stat och kommun som ett hinder i bostadsbyggandet. I en fjärde grupp av hinder återfinns följande faktorer; minskade offentliga investeringar i bostadsbyggande och infrastruktur, byggklara tomter där bygget inte startar samt höga tekniska krav på byggnationer som leder till dyra produktionskostnader. Regeringens förslag om bostadsbyggandet I regeringens remissförslag om bostadsbyggandet föreslås att kommunen inte ska kunna ställa egna tekniska krav som går längre än de nationella reglerna vid byggandet av villor, bostads- och hyresrätter. Nästan hälften eller 46 procent säger att detta förslag kommer att öka bostadsbyggandet, 35 procent att det kommer att bli oförändrat och tre procent bedömer att förslaget kommer att minska bostadsbyggandet. Plan- och bygglagen (PBL 2011) I den senaste plan- och bygglagen (PBL från 2 maj 2011) sägs att kommunerna maximalt har tio veckor på sig att lämna besked om bygglov. Frågan är vilken effekt denna lag har för bostadsbyggandet? Drygt fyra av tio företag eller 43 procent tror att förändringen är positiv för bostadsbyggandet medan 41 procent anser att byggandet inte påverkats alls. Det finns en tendens till att större företag är mer övertygade om att denna ändring lett till ett ökat bostadsbyggande. Investeringar ökar Entreprenadbarometern visar att byggföretagen har höga förväntningar på att investeringar i både bostäder och infrastruktur kommer att öka de närmaste tolv månaderna. Tilltron till ökningar i infrastruktur är något högre, 53 procent jämfört med 50 procent, för ökade investeringar i bostäder. Resultatet följer väl den samlade bilden av den svenska byggmarknadens utveckling Hinder för bostadsbyggande Undersökningen visar att det är flera olika faktorer som kan leda till att bostadsbyggandet bromsas upp. Generellt kan konstateras att de två främsta orsakerna till ett eventuellt minskat bostadsbyggande är desamma som vid föregående års mätning; långa planprocesser och stigande materialpriser. Långa planprocesser är en fråga som debatterats livligt mellan branschens aktörer. Den 13 februari 2014 lämnade regeringen över en remiss till Lagrådet benämnd En enklare planprocess. Syftet enligt regeringen med åtgärderna är att korta ned tiden från idé till färdigt byggande. Detta ska bland annat åstadkommas genom att kravet på detaljplaner förenklas, fler avvikelser i planerna tillåts och beslut kan fattas av Byggnadsnämnden istället för kommunfullmäktige. Ett annat viktigt område som ingår i lagrådremissen är att nationella byggregler införs, vilket innebär att kommunerna inte får ställa särkrav på en byggnads tekniska egenskaper. Lagändringarna föreslås träda i kraft 1 juli 20. Nuvarande hyresregleringar är ett område, som i årets undersökning upplevs som ett hinder för byggandet av bostadshyresrätter. I debatten omnämns ofta detta som en begränsande orsak till att ta ut den hyresnivå som krävs för att täcka produktionskostnaderna, som också i många fall ska inkludera kommunernas särkrav (utöver kraven i Boverkets byggregler), till exempel när det gäller energiförbrukning. I den allmänna debatten framförs ofta krav på att bygga hyresrätter med rimliga hyresnivåer. Bland de förslag som diskuteras för att förverkliga detta finns allt ifrån statliga hyresreformer och fri hyresättning, ändrade skattereformer på fastighetsskatt, förenklade byggregler, förändrad momsreglering och Rot-avdrag på hyresrätter. Regeringens förslag om bostadsbyggande I vår undersökning framgår att en av orsakerna till minskade investeringar är avsaknad av samordning mellan stat och kommun och övriga aktörer. I år anser vart fjärde företag, 25 procent, att det fortsatt är en faktor som leder till minskat bostadsbyggande. Möjligen kan de utredningar och remissförslag som just nu pågår för att förbättra samordningen mellan stat och kommun, och därmed underlätta bostadsbyggandet för både privata aktörer och hyresmarkanaden, få stor påverkan på branschens syn på bostadsbyggandet framöver. Plan- och bygglagen Långa planprocesser är en hämmande faktor för ett ökat bostadsbyggande. Särskilt upprättandet av nya eller ändring av befintliga detaljplaner tar regelmässigt väldigt lång tid. Det är inte ovanligt med handläggningstider på över fem år, vilket självklart bromsar och ibland till och med stjälper planerade bostadsprojekt. Ett starkt bidragande skäl till de långa handläggningstiderna är att nästan alla detalj planer överklagas. Vad gäller bygglovsprocessen så ger den nya plan- och bygglagen kommunerna max tio veckor på sig att lämna ett bygglov. Tiden kan förlängas med ytterligare tio veckor om kommunen anger skäl till detta. Undersökningen visar att 10-veckorsregeln påverkar bostadsbyggandet positivt enligt 43 procent av företagen medan 41 procent däremot anser att förslaget inte har någon påverkan för igångsättningen av nya bostadsprojekt. 50 procent av företagen anser att investeringar i bostäder kommer att öka de kommande tolv månaderna 20 Entreprenadbarometern 2014 Största utmaningarna för den svenska bygg- och anläggningsbranschen Största utmaningarna för den svenska bygg- och anläggningsbranschen Entreprenadbarometern

12 22 Entreprenadbarometern 2014 Största utmaningarna för svenska bygg- och anläggningsbranschen Största Största utmaningarna utmaningarna för den för svenska svenska byggbyggoch och anläggningsbranschen anläggningsbranschen Entreprenadbarometern Entreprenadbarometern

13 Kontakt Marie Liebich Kompetensförsörjning Ulf Sandlund Oegentligheter Anders Björklund Offentliga upphandlingar Fredrik Franke Hållbarhet Ann-Christine Hägglund Bostadsbyggande PwC Sverige är marknadsledande inom revision, redovisning, skatteoch affärsrådgivning med medarbetare på 100 kontor runt om i landet. Med erfarenhet och unik branschkunskap utvecklar vi värden för våra kunder vilka utgörs av globala företag, svenska storföretag och organisationer, mindre och medelstora, främst lokala företag samt den offentliga sektorn. PwC Sverige drivs som en självständig och oberoende juridisk enhet. Vi ingår i det globala nätverket PwC och delar våra kunskaper, erfarenheter och lösningar med medarbetare i 7 länder för att utveckla nya perspektiv och praktiska råd. Besök vår webbplats PricewaterhouseCoopers i Sverige AB. Att mångfaldiga innehållet helt eller delvis är förbjudet enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Förbudet gäller varje form av mångfaldigande genom tryckning, kopiering etc. Största utmaningarna för den svenska bygg- och anläggningsbranschen Entreprenadbarometern