DAGVATTENUTREDNING FJÄRÅS

Transkript

1 RAPPORT DAGVATTENUTREDNING FJÄRÅS

2

3 SAMMANFATTNING I samband med utveckling av planprogram för exploatering av MÅ 3:13 i Fjärås, har Tyréns AB fått i uppdrag av Kungsbacka kommun att utföra en dagvattenutredning för planområdet. I dagsläget består planområdet utav åkermark, där ett dike utmed Gåsevadholmsvägen transporterar dagvatten från övriga Fjärås vidare ner till recipienten Hovmanneån. Planområdet kommer att exploateras med olika typer av bostadshus, vilket kommer att öka mängden ytvatten i området då mängden hårdgjord yta ökar. Kommunen önskar anlägga blåstråk i planområdet dit dagvattnet skall avledas samt en damm med permanent vattenspegel. Fältbesök har gjorts i området. Beräkningar av flöde och magasin har gjorts i Excel med hjälp av tid-areametoden. I beräkningarna har planområdet delats upp i mindre avrinningsområden från A-D. En uppskattning av kapaciteten för det befintliga diket har gjorts. För planområdet föreslås avvattningsstråk med förmågan att bli översvämmade, så att det skapas ett blåstråk vid regn. Avvattningsstråken föreslås mynna ut i ett öppet fördröjningsmagasin som tappas ut i det befintliga diket. Det öppna fördröjningsmagasinet förslås anläggas som en översvämningsyta som kan användas för andra ändamål då det inte regnar. 3(25)

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SYFTE UNDERLAG BESKRIVNING AV UTREDNINGSOMRÅDET ORIENTERING FÖRSLAGEN UTBYGGNAD AV MÅ 3:13 I FJÄRÅS BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN OCH VA-ANLÄGGNINGAR FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR LOKALT OMHÄNDERTAGANDE AV DAGVATTEN (LOD) UTREDNING AV PLANOMRÅDET MÅ 3:13 I FJÄRÅS FÖRSLAG TILL DAGVATTENHANTERING DIMENSIONERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR DIMENSIONERING FÖR 5-ÅRS REGN DIMENSIONERING FÖR 20-ÅRSREGN UPPSKATTNING AV KAPACITETEN I BEFINTLIGT DIKE UTMED GÅSEVADHOLMSVÄGEN FÖRSLAG TILL UTFÖRANDE FÖRORENINGAR I PLANOMRÅDET ÄGANDEFÖRHÅLLANDEN FÖR FÖRESLAGEN LÖSNING INFORMATION OM DAGVATTENLÖSNINGAR ÖPPNA AVVATTNINGSSTRÅK ÖPPNA FÖRDRÖJNINGSMAGASIN SLUTSATER REFERENSER (25)

5 1 SYFTE Syftet med utredningen är att inom planområdet: Utreda förutsättningar för lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) och fördröjning av dagvatten. Föreslag på översiktliga lösningar för dagvattenhanteringen i området kommer att ges. Kungsbacka kommun vill med hjälp av planprogrammet skapa förutsättningar för en långsiktig bebyggelseutveckling i Fjärås tätort. Exploatering av planområde MÅ3:13 kommer att bestå av olika typer av boendeformer, från hyresrätter till bostad- och äganderätter. Vidare utredning sker då förslag på exploatering för området finns framme. 2 UNDERLAG Följande material har tillhandahållits från Kungsbacka kommun: Primärkarta i dwg format. Illustrationsritning på exploateringsförslag. Höjddata från laserscanning som täcker avrinningsområde/ planområde. VA-utredning från 2011 Planprogram för planområdet MÅ3:13 I arbetet med utredningen har även Svenskt Vattens publikationer P110, P104 och P105 använts. 5(25)

6 3 BESKRIVNING AV UTREDNINGSOMRÅDET 3.1 ORIENTERING Planområdet ligger utanför Fjärås Kyrkby. Området är beläget vid Gåsevadholmsvägen/Valbyvägen, se figur 1. Området är totalt ca 13 ha. Figur 1. Planområdet i Fjärås. Området är omringat utav åkrar både till väst, öst och söder om planområdet. I norr angränsar planområdet till ett glest bostadsområde som består av villor. Norr om planområdet finns berg i dagen och ett mindre skogsområde. Planområdet utgörs av postglacial finlera och glacial finlera. Marken sluttar från nivåer kring +22 i nordväst till +15 i sydost. 6(25)

7 3.2 FÖRSLAGEN UTBYGGNAD AV MÅ 3:13 I FJÄRÅS Planområdet MÅ 3:13 kommer att exploateras, olika förslag finns framme, se figur 2. I planområdet kommer olika typer av bostadsformer att anläggas. I dagsläget erbjuder Fjärås en stor variation av bostäder med en hög grad av kvarboende. De nya bostäderna skall bestå av bostäder för seniorer, hyresrätter, tomter där köpare kan bygga i egen regi samt bostäder i bostads- och äganderätter (Planprogram, 2011). Förskola och närlekidrottsplats skall även inrymmas i området. Valbyvägen Figur 2. Förslag till exploatering på planområde Längs med Valbyvägen och Gåsevadholmsvägen kommer ett grönstråk att anläggas mellan vägarna och bostadsområdet. Grönstråken är till för att skapa naturvärde i bostadsområdet samt avskärma bostadsområdet från trafikbruset från vägarna. Gåsevadholmsvägen kommer även att byggas om till en stadsgata, med gång och cykelvägar för att underlätta transporten för fotgängare och cyklister. I den södra delen av området önskar Kungsbacka kommun en damm med permanent vattenspegel som kan avvändas som dagvattenmagasin för planområdet. Tvärs över planområdet planeras ett blåstråk som används för avledning av dagvatten inom området. I område önskas även ett blåstråk som transporterar dagvatten. Vatten- och avloppsnätet inom planområdet kommer att kopplas till det kommunala ledningsnätet. I planområdet kommer nya brandposter att anläggas. Dagvattnet skall omhändertas lokalt och ledas till grönområden. 7(25)

8 3.3 BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN OCH VA-ANLÄGGNINGAR Avrinningsområdet har tagits fram med hjälp utav data från laserskanning som tillhandahållits av Kungsbacka kommun. Figur 3 visar avrinningsområdet som är ca 13 ha. Avrinningsområdet är lika stort som planområdet, då ytvatten från övriga områden avleds från planområdet via diken som angränsar till planområdet. Figur 3. Avrinningsområde för ytligt vatten som avvattnas till befintliga diken. Avrinningsområdet är mestadels obebyggt och består av åkermark. Några fåtal bostäder finns i den norra delen av planområdet, bostäderna avvattnas till planområdet. Området sluttar från nordväst till sydöst med nivåer från +22m till +15m. Med hjälp utav Auto Cad har höjderna i området analyserats för att hitta eventuella lågpunkter i området. Figur 4 åskådliggör höjderna i planområdet med hjälp av en färganalys. Höjderna mellan +11m och +16m är röda, höjdintervallet mellan +16m och +18 är gula, höjderna mellan +18m och +21m är blå och höjderna mellan +21m och +31m är lila. Det analysen visar är att det inte finns några lågpunkter i planområdet och därmed inga instängda området där ytvatten kommer att samlas framöver. 8(25)

9 Figur 4. Höjdanalys för planområdet för att hitta eventuella lågpunkter. I figur 5 visas de ytliga avrinningsvägarna i terrängmodellen, som har skapats med hjälp utav laserdata. Avrinningsvägarna följer höjdanalysen och det är tydligt utifrån figur 5 att ytvattnet från planområdet kommer att rinna ner till det befintliga diket för att därefter transporteras vidare till Hovmanneån. Figur 5. Ytliga avrinningsvägar i terrängmodell, som har skapats med hjälp av laserdata. 9(25)

10 Inom planområdet finns befintliga spill- och vattenledningar, se figur 6. De befintliga VAledningarna ligger i den norra delen av planområdet och är ämnade för den befintliga bebyggelsen. Tvärs över planområdet går två vattenledningar. Runt dessa ledningar skall ett skyddsområde med en bredd på 11 meter vara obebyggt för att skydda de anlagda ledningarna. Figur 6. Befintliga VA-ledningar i planområdet. I området finns inga befintliga dagvattenledningar förutom en kulvert som leder dagvattnet in i diket och en annan kulvert som leder dagvattnet från planområdet. Utmed den västra kanten av planområdet finns befintliga el-ledningar som är anlagda under mark och luft ledningar. Området består av åkermark, det kan antas finnas åkerdränering i området, däremot är placering och omfattning av dräneringen okänd FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR LOKALT OMHÄNDERTAGANDE AV DAGVATTEN (LOD) Avrinningsområdet utgörs huvudsakligen utav ett täcke av finlera. Infiltrationsmöjligheterna är dåliga inom området. Vid exploateringen kommer dagvattnet att behöva avledas antingen via anslutning till ett dagvattenledningsnät eller via ytliga rinnvägar ner till recipienten. 10(25)

11 3.3.2 UTREDNING AV PLANOMRÅDET MÅ 3:13 I FJÄRÅS Avrinningsområde B-D (se figur 12) utgörs av lerig åkermark. Diket i planområdet leder dagvatten från Fjärås centrum ner till recipienten Hovmanneån. Diket är djupt och har därför en stor kapacitet och kan ta emot större mängder dagvatten, se figur 7. Figur 7. Dike utmed planområdet MÅ 3:13. I den norra delen av planområdet finns befintliga vatten- och spillvattenledningar anlagda i marken. Under fältbesök sågs flera spillvattenbrunnar utefter Måvägens båda sidor, se figur 8. Figur 8. Avloppsbrunn i planområdet längs med Måvägen 11(25)

12 Dagvattnet i Fjärås transporteras via trummor till recipienten, för en överblick se bilaga 2. En betongtrumma (C) med dimension 1200 mm mynnar i diket, se figur 9 och bilaga 2. Figur 9. Betongtrumma (C), se bilaga 2. Utloppet av diket i Gåsevadholmsvägen är en betongrumma (E) med dimension 1200 mm, se figur 10 och bilaga 2. Betongtrumman leder dagvattnet vidare under Valbyvägen. Vid utloppet finns ytterligare en betongtrumma (D) som mynnar i det befintliga diket. Trumman (D) har dimensionen 500mm och består av betong. Ledningen avvattnar den östra sidan av Gåsevadholmsvägen. Figur 10. Betongtrumma (E) och trumma (D), se bilaga 2. Dagvatten uppströms planområdet och ytvattnet från Måvägen når inte planområdet, då planområdet skärmas av utav ett mindre gräsbeklätt dike som avleder dagvattnet vidare till det stora befintliga diket, se figur (25)

13 Figur 11. Svackdike som avleder dagvattnet uppströms planområdet till diket, utefter Måvägen. 13(25)

14 4 FÖRSLAG TILL DAGVATTENHANTERING 4.1 DIMENSIONERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Tid-areametoden enligt Svenskt Vatten P110 har använts för att beräkna det dimensionerande flödet från avrinningsområdet samt erforderlig magasinvolym. Delområdena A-D har beaktats genom att ta hänsyn till rinntider, avrinningskoefficienter och areor- se figur 12. Figur 12. Uppdelning av planområdet för tid-areametoden. Metoden är en utveckling av den rationella metoden, som beskrivs i ekvation 1: = ( ) (1) där = dimensionerande flöde, [l/s] A = avrinningsområdets area, [ha] = avrinningskoefficient [-] ( ) = dimensionerande nederbördsintensitet, [l/s*ha] = regnets varaktighet 14(25)

15 Avrinningskoefficienter för olika ytor anges i P110. Intensiteten är en funktion av både återkomsttid och varaktighet. Återkomsttiden har i den här utredningen valts till 5 och 20 år med hänsyn till uppdämning till marknivå se tabell 2.1 i P110. Områdestypen kommer att bli tät bostadsbebyggelse och sammanvägda avrinningskoefficienter från tabell 4.9 från P110 har använts för delområdena. Varaktigheterna i beräkningarna har beräknats för varje område. Varaktigheten har tagits fram genom att se den möjliga vägen ytvattnet kommer att ta och dividera det med rinnhastigheter. Rinnhastigheter är beroende av vilket typ av medium ytvattnet kommer att transporteras i, vilket varierar från 0,1 m/s till 1,5 m/s. Intensiteten beräknas enligt Dahlströms formel i Svenskt Vatten P104, se ekvation 2: Å = 190 Å ( ), +2 (2) där Å Å = regnintensitet, [l/s*ha] = regnvaraktighet, [minuter] = Återkomsttid För framtida scenarier multipliceras intensiteten med en klimatfaktor. Denna har valts till 1,25 för korta regn (<60 minuter) och till 1,2 för långa regn (>=60 minuter). I tid-areametoden bestäms den varaktighet som ger det största dimensionerande flödet för en viss deltagande hårdgjord area och korresponderande intensitet. I resultatet har hydrografer använts för att illustrera hur flödet och volymen för ytan ändras över tiden DIMENSIONERING FÖR 5-ÅRS REGN För de deltagande ytorna har dagens dimensionerande flöde beräknats till 116 l/s för ett 5- årsregn, se figur Hydrograf Qmax Flöde [l/s] Tid [min] Figur 13. Hydrograf vid dimensionerande varaktighet med hänsyn till dagens dagvattenflöde. Då det finns en osäkerhet i beräkningarna av flödet från naturmarksområden, har figur 4.4 i P110 använt. I figur 4.4 uppskattas den specifika naturmarksavrinningen för olika stora områden. För 5-årsregnet uppskattas flödet för området till 221 l/s. 15(25)

16 Det dimensionerande flödet för den framtida exploateringen har beräknats för planområdet, se figur 14. I beräkningarna har klimatförändringarna beaktats. Det dimensionerande flödet blir ca 1583 l/s. Vattenföringen kommer att öka med 1467 l/s vid exploatering. Hydrograf Qmax Flöde [l/s] Tid [min] Figur 14. Hydrograf vid dimensionerande varaktighet med hänsyn till framtida dagvattenflöde. Utloppet för det framtida dagvattenmagasinet antas vara 116 l/s, Det befintliga diket skall inte belastas mer än vad det belastas idag. Vid dessa omständigheter kommer dagvattenmagasinet att behöva ha en volym på 1210 m 3 vid 5-års regn. Figur 15 visar den hydrograf som är dimensionerande för magasinvolymen. Hydrograf Vmax Flöde [l/s] Tid [min] Figur 15. Hydrograf vid dimensionerande varaktighet med hänsyn till magasinvolym. 16(25)

17 Maxflöde till intaget av framtida dagvattenmagasin*: Varaktighet [min]: 6 Max area [ha]: 5.45 Intensitet [l/s.ha]: Vattenföring [l/s]: Återkomsttid [år]: 5 Klimatfaktor**: 1.25 Magasinsberäkning*: Volym [m3]: Varaktighet [min]: 60 Intensitet [l/s.ha]: 71.4 Avtappning [l/s]: 116 Klimatfaktor**: 1.25 Säkerhetsfaktor magasin: 1.00 Dimensionerande volym: * Beräkning av intensitet enligt P104, Dahlström 2010 ** Ökning av nederbördsintensitet pga klimatförändringar DIMENSIONERING FÖR 20-ÅRSREGN För de deltagande ytorna har dagens dimensionerande flöde beräknats till 182 l/s, se figur 16. Vilket medför att vid 20-års regn kommer planområdet i dagens läge att tillföra 182 l/s till det befintliga diket. Från figur 4.4 i P110, uppskattas flödet från naturområde till 325 l/s för ett 20- årsregn. Hydrograf Qmax Flöde [l/s] Tid [min] Figur 16. Hydrograf vid dimensionerande varaktighet med hänsyn till dagens flöde med 20-års regn. 17(25)

18 Det dimensionerande flödet för den framtida exploateringen har beräknats för planområdet, se figur 17. I beräkningarna har klimatförändringarna beaktats. Det dimensionerande flödet blir ca 2504 l/s. Vattenföringen kommer att öka med 2322 l/s vid exploatering Flöde [l/s] Hydrograf Qmax Tid [min] Figur 17. Hydrograf vid dimensionerande varaktighet med hänsyn till framtida flöde med 20-års regn Utloppet för magasinet uppskattas ha en avtappning på 116 l/s vilket är den vattenföring som genereras idag vid ett 5-årsregn och belastningen till recipienten bör inte vara större. Volymen för magasinet bestäms utav avtappningen. Magasinet bör enligt beräkningarna ha en volym på ca 2161 m 3. Figur 18 visar hydrografen för den dimensionerande varaktigheten med hänsyn till magasinvolym. Beräkningsresultaten redovisas nedan. Hydrograf Vmax Flöde [l/s] Tid [min] Figur 18. Hydrograf vid dimensionerande varaktighet med hänsyn till magasinvolym. 18(25)

19 Maxflöde till intaget av framtida dagvattenmagasin*: Varaktighet [min]: 6 Max area [ha]: 5.45 Intensitet [l/s.ha]: Vattenföring [l/s]: Återkomsttid [år]: 20 Klimatfaktor**: 1.25 Magasinsberäkning*: Volym [m3]: Varaktighet [min]: 115 Intensitet [l/s.ha]: 66.7 Avtappning [l/s]: 116 Klimatfaktor**: 1.2 Säkerhetsfaktor magasin: 1.00 Dimensionerande volym: * Beräkning av intensitet enligt P104, Dahlström 2010 ** Ökning av nederbördsintensitet pga klimatförändringar UPPSKATTNING AV KAPACITETEN I BEFINTLIGT DIKE UTMED GÅSEVADHOLMSVÄGEN Inloppet till diket är av betong och har dimensionen 1200 mm. Utifrån terrängmodellen har lutningen på kulverten uppskattats till 1.5%. Utifrån P110 beräknas maxflödet för kulverten till 4895 l/s. Utifrån platsbesöket i planområdet och terrängmodellen som skapats har höjder och längder uppskattats, därifrån har en tvärsektion för diket tagits fram från informationen för att uppskatta vattenföringen i diket, se figur 19. Dikets kapacitet har uppskattats till 1713l/s. Däremot kan uppskattningen vara låg då vattendjupet uppskattats till 1m vid beräkning. Dikets proportioner ändras utmed vägen vilket också medför osäkerheter i uppskattningen. 19(25)

20 Figur 19. Uppskattad typsektion för befintligt dike utmed med Gåsevadholmsvägen. Utloppet för diket består även det utav ett betongrör med dimensionen 1200 mm. Lutningen för kulverten har uppskattats till 0.82%, vilket ger ett maxflöde på 3616 l/s. För att inte skapa översvämningsproblem nedströms planområdet föreslås att det befintliga diket inte belastas mer flöde än det belastas med i dagsläget. 4.2 FÖRSLAG TILL UTFÖRANDE Planområdet har delats upp i olika delområden från A-D. Inom planområdet kan ytvattnet och takvattnet avledas antingen via dagvattenledningar eller via ytliga rinnvägar ner till de större avvattningsstråken, som har illustrerats i bilaga 1. Ytliga avvattningstråk kan anläggas i planområdet för avledning av dagvatten. Vid detaljprojekteringen får avvattningsstråkens lutning, slänter och utformning bestämmas utifrån hur mycket vatten som behöver avledas. Ett stråk med permanent vattenspegel anses inte kunna anläggas, då det inte finns några vattendrag i närheten av området som kan avledas via planområdet för att erhålla ett basflöde. Avvattningen inom de olika delområdena bör avledas via mindre avvattningsstråk eller via ledningar och ledas till de större avvattningsstråken för vidare transport. Dagvatten från område A och B anses kunna rinna naturligt ner till avvattningsstråk 1 där den förenas med avvattningsstråk 2. Utifrån beräkningarna uppskattas ett flöde på 463 l/s komma från område A och B. Dagvattnet från område C uppskattas till 785 l/s och bör avledas till avvattningsstråk 2 för att sedan ledas vidare till det öppna fördröjningsmagasinet. Vatten från område D uppskattas till ett flöde av 960 l/s och avleds till avvattningsstråk 3 som också mynnar i det öppna fördröjningsmagasinet. Avvattningsstråken bör anläggas i området som är planerat som grönstråk, och de bör inte mynna i de befintliga dikena. De befintliga dikena avleder dagvatten från andra områden och kapaciteten kan överskridas om dagvatten från de exploaterade områdena avleds till de befintliga dikena, därför ska dagvattnet ledas till ett magasin eller damm för utjämning innan avledning till befintligt dike. Kungsbacka kommun önskar att anlägga en damm med permanent vattenspegel. Då det inte finns några vattendrag i området som kan mynna i dammen, föreslås ett öppet fördröjningsmagasin som fungerar som en översvämningsyta. Öppna fördröjningsmagasin kan variera i utformning och därför bör utformningen av magasinet bestämmas vid detaljprojekteringen. För att kunna anlägga en damm med permanent vattenspegel, kan en tätduk användas vid anläggandet av dammen, däremot fås ingen naturlig vattenströmning i dammen, vilket skulle medföra att alger och växlighet skulle kunna göra att dammen växer igen samt att den periodvis torkar ut då det är lite nederbörd. Underhåll för alternativet med en damm med permanent vattenspegel kommer sannolikt att bli större än om det anläggs ett översvämningsmagasin. 20(25)

21 Utifrån beräkningarna bör fördröjningsmagasinet ha en kapacitet som ligger mellan 1210 m m 3 för att kunna hantera dagvatten från ett 5- och 20årsregn. Om översvämningsytan behöver ha en volym på 2161 m 3, blir arean 5400 m 2 om djupet för dammen antas vara 0.4 m. Arean för översvämningsytan kommer att variera och vara beroende av djupet som väljs vid dimensionering. Utloppet till fördröjningsmagasinet ansluts till det befintliga diket som går utmed Gåsevadholmsvägen. Översvämningsmagasinet bör dimensioneras för ett 20-årsregn. Utloppet bör dimensioneras så att vattnet som kommer från magasinet inte belastar det befintliga dikets kapacitet med ett större flöde än dagens förhållanden. I beräkningarna har en avtappning på 116 l/s uppskattats, avtappningen måste vid detaljprojekteringen utredas för att optimera lösningen. Det är viktigt att under detaljprojekteringen detaljstudera, beakta och ta hänsyn till höjdsättningen av dammen och utloppet i förhållande till nivåerna i det befintliga diket med hänsyn till dämning i det befintliga diket. Vid detaljprojekteringen är det även viktigt att inga instängda områden skapas inom området. Instängda områden medför att dagvattnet inte kommer att kunna transporteras till recipienten via självfall. Detta görs genom att höjdsättningen i området ses över och anpassas så att det skapas säkra sekundära rinnvägarna i området som avleder dagvattnet till de större avvattningsstråken och vidare ut ur området. 4.3 FÖRORENINGAR I PLANOMRÅDET I dagsläget kommer föroreningarna till diket främst från vägarna vid planområdets gränser. Vid exploatering antas föroreningarna öka, då andelen hårdgjord yta och trafik kommer att öka. Däremot anses inte ökningen av föroreningsämnena vara speciellt hög då trafikbelastningen inte kommer att öka markant. I området kommer inga större verksamheter eller parkeringar att anläggas, dessa ytor kan bidra med stora mängder föroreningar. Då området i dagsläget brukas som åkermark och gödslas är fosfor- och kväveföroreningarna högre än för en obrukad naturmark. Vilket medför att vid exploatering kommer fosfor- och kvävehalterna med stor sannolikhet att minska, detta kommer att ha en positiv påverkan på dagens system. De ytliga avvattningsstråken och det öppna fördröjningsmagasinet har en renings effekt och kommer att rena dagvattnet som avleds. Det kommer även att förekomma en naturlig rening i diket ner till recipienten. Vid en fördjupad dagvattenutredning skulle det kunna ingå att studera föroreningshalterna lite djupare. 4.4 ÄGANDEFÖRHÅLLANDEN FÖR FÖRESLAGEN LÖSNING Underhåll och tillsyn av dagvattenmagasinet, ledningarna och dikesstråken kommer att falla på de som bor i området. Då det blir privat huvudmannaskap för dagvattenlösningarna. 4.5 INFORMATION OM DAGVATTENLÖSNINGAR ÖPPNA AVVATTNINGSSTRÅK Avvattningsstråk är ämnade att avleda vatten som inte infiltrerar. Med öppna avvattningsstråk avses breda stråk som avleder vatten inom ett avrinningsområde och smala stråk i anslutning till en eller flera fastigheter. Avvattningsstråken både fördröjer och renar dagvatten. Stråken kan kompletteras med ett dräneringsstråk av makadam med dräneringsrör i botten. Avvattningsstråket kan anläggas med flacka slänter, vilket kallas för svackdiken. Svackdiken är gynnsamma, då stora mängder vatten kan avledas vid låga djup. Dagvattenrening kan göras med hjälp av lämplig vegetation (Svenskt Vatten, 2011), se figur (25)

22 Figur 20. Exempel på utformning av öppna avvattningsstråk (Svenskt Vatten, 2011). Figur 21. Inspirationsbilder på avvattningsstråk från Slottsskogen i Göteborg ÖPPNA FÖRDRÖJNINGSMAGASIN Utförandet av öppna fördörjningsmagasin styrs oftast av placeringen och utformningen kan göras på många olika sätt. Om det öppna magasinet inte ges någon permanent vattenspegel kan den kombineras ofta med andra användningsområden. Öppna magasin anläggas oftast på ytor som används för andra ändamål, se figur Slänterna för öppna magasin utförs oftast flacka med en lutning av 1:4-1:10. Slänterna måste vara erosionståliga och bör dräneras. En djupare sedimenteringsdel kan anläggas vid inloppet om dagvattnet skulle innehålla mycket sand och slam. Sedimentet kommer att behöva tömmas med hjälp utav en slamsug, vilket medför att fordon skall kunna tas sig fram till inloppet (Svenskt Vatten, 2016). 22(25)

23 Figur 22. Exempel på utformning av öppna fördröjningsmagasin (Huddinge kommun, 2014) Figur 23. Dagvattendamm i Hedvigslund (källa: 23(25)

24 Figur 24. Fördröjningsdamm inne bland bebyggelse (källa: Figur 25. Mindre dammar i Malmö (Källa: 24(25)

25 5 SLUTSATER För att hantera de tillkommande flödena från planområde efter exploatering, föreslås flera dagvattenlösningar. Inom de uppdelade avrinningsområdena förslås att dagvattnet från tak och väg avledas antingen via mindre avvattningsstråk, eller via dagvattennät. För att avleda dagvattnet från de mindre avrinningsområdena föreslås större avvattningsstråk som kan fungera som blåstråk vid regn. Avvattningsstråken leder dagvattnet till ett öppet fördröjningsmagasin i form av en översvämningsyta, vilken kan användas för andra ändamål när det inte regnar. En permanent vattenspegel rekommenderas inte, då det inte finns något vattenstråk som kan fylla på dammen under den tid då det inte regnar, dessutom kan översvämningsytan användas till andra ändamål. För att avleda dagvatten från bostädernas tak föreslås stuprör med utkastare som leder dagvattnet till grönyta för vidare avledning till avvattningsstråken via exempelvis svackdiken. Hårdgjorda ytor inom kvarteren avvattnas lämpligen på liknande sätt via översilning på grönytor till ett avvattningsstråk via ytlig avledning. Att i första hand välja permeabla material och lämna plats för grönytor inom kvarteren minskar dagvattenavledningen och fördröjer flödet på ett naturligt sätt. Det hjälper även till att behålla de naturliga grundvattennivåerna inom området vilket är positivt. Höjdsättningen inom tomtmark är viktig för att undvika instängda områden eller att dagvatten samlas och skapar översvämningar. Att beakta de sekundära rinnvägarna inom och genom området är viktigt för att avleda dagvatten vid kraftig nederbörd. 6 REFERENSER Svenskt Vatten, Publikation P110 (2016): Svenskt Vatten, Publikation P104 (2011): avloppssystem. Svenskt Vatten, Publikation P105 (2011): Huddinge kommun, Broschyr (2014): Avledning av dag-, drän- och spillvatten. Nederbördsdata vid dimensionering och analys av Hållbar dag- och dränvattenhantering. Ta hand om dagvattnet. 25(25)