VÄG 155, Hjuviksvägen/Gösta Fraenkels väg delen Lilla Varholmen - Bur

Transkript

1 VÄG 155, Hjuviksvägen/Gösta Fraenkels väg delen Lilla Varholmen - Bur PROBLEMSTUDIE

2 Beställare Vägverket Region Väst Box Göteborg Tel: Pia Hjalmarsson Lisa Örberg Projektledare Biträdande projektledare Medverkande i arbetsgruppen: Bo Aronsson Göteborgsregionens Kommunalförbund Sammankallande Maj-Britt Olsbo Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret Göran Jonsson Göteborgs Stad Trafikkontoret Stig Odlöw Öckerö kommun Dick Andersson Västtrafik Stefan Ekman Västtrafik Kjell Fors Vägverket Konsult FB Engineering AB Box GÖTEBORG Tel: Övrigt Bilder och foton FB Engineering AB, om inget annat anges Johanna Rödström Karin Björsander Uppdragsledare Väg och trafik Kartor Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret Dokumentnummer hos FB Engineering AB: rap004.pdf

3 Innehåll Sammanfattning och samlad bedömning Bakgrund Bakgrund Uppgiften Tidigare och pågående utredningar Transportpolitiska mål Planeringsprocessen Förutsättningar r Bebyggelse och befolkning Vägstandard Översiktskarta Trafik och trafikanter r Byggnadstekniska förutsättningar r Tänkbara åtgärder, deras effekter och konsekvenser Åtgärdsanalys enligt fyrstegsprincipen Åtgärdsförslag Effekter och konsekvenser Kostnader Kostnader inom en sexårsperiod för föreslagna åtgärder r Fortsatt arbete Källor Funktionsanalys Hjuviksvägen med omnejd Vägsystemet Trafikutveckling Bostadsutveckling Markanspråk

4 - 2 -

5 Sammanfattning Sammanfattning Västra Hisingen är ett mycket expansivt område i Göteborgs kommun och inflyttningen har under en längre tid varit stor. Detta har medfört att stora trafikproblem uppstår längs Hjuviksvägen under högtrafik. Byggnadsnämnden har därför beslutat att inga detaljplaner för nya bostäder väster om Amhult får upprättas, innan framkomlighetsförbättrande åtgärder har gjorts längs Hjuviksvägen. En viss inflyttning är dock svår att förhindra då sommarbostäder byggs om till åretruntbostäder och privata tomter avstyckas. Hjuviksvägen belastas, förutom av boende i Hällsvik, Hästevik och Hjuvik, även av pendlingstrafik till och från Öckerö kommun. Färjetrafiken medför att biltrafiken kommer pulsartat vilket har en negativ påverkan på trafikrytmen längs Hjuviksvägen. Under högtrafik uppstår stora köproblem vilket medför långa restider, både för bil- och kollektivtrafik. Men problemen på Hjuviksvägen beror inte i första hand på ett stort trafikflöde, utan på att trafiken kommer pulsartat samt på de många korsningarna och utfarterna. Inom en tioårsperiod kommer dock trafikmängderna med nuvarande utvecklingstakt ha ökat såpass mycket att flödet självt är för stort för vägens kapacitet. Trafikökningen har varit stor den senaste tioårsperioden och skälen till detta bedöms vara och Samlad bedömning ökad arbetspendling, högre biltäthet men framför allt växande befolkningstal beroende på nybyggnation och omvandlingen av fritidshus till helårsbostäder. Denna studie har genomförts för att belysa de trafikproblem som finns i området idag och redovisa konkreta åtgärdsförslag för att förbättra framkomligheten på kort sikt. Studien har utrett åtgärder enligt Vägverkets fyrstegsprincip. De åtgärder som har föreslagits har sedan beskrivits i ett konsekvenskapitel. Bland förslagen till ändrat transport- eller resesätt och bättre utnyttjande av befintligt vägnät redovisas exempelvis möjligheten till fler och bättre pendeloch cykelparkeringar, skolskjutsar samt beteendepåverkan och aktivt trafikantstöd. Det redovisas även åtgärder som innebär fysiska förändringar på det befintliga vägnätet för att klara kapacitetsbehoven på Hjuviksvägen. Som begränsade åtgärder med god effekt på framkomligheten föreslås en ombyggnad av korsningen i Gossbydal och en omdisponering av Lilla Varholmens färjeläge med ett extra väntmagasin, som beräknas medföra kortare köer på Hjuviksvägen på eftermiddagarna. Studien beskriver även översiktligt en utbyggnad med ett tredje körfält, som kan användas som ett reversibelt busskörfält, på sträckor utefter Hjuviksvägen. Samlad bedömning De föreslagna åtgärderna kan genomföras oberoende av varandra. De ger olika effekter, framför allt för kollektivtrafikens framkomlighet. Kostnaderna för de olika förslagen varierar kraftigt, detaljprojektering är inte genomförd och åtgärderna är inte finansierade. Åtgärder som främst syftar till att åka mer kollektivt och mindre bil samt att utnyttja befintligt vägnät bättre görs främst genom informationskampanjer samtidigt som kollektivtrafiken utökas. Kontinuerligt arbete inom området bedöms ha en god effekt för ändrat resande. Framkomligheten genom korsningarna är låg och hindrar trafikflödet längs Hjuviksvägen. Korsningen vid Gossbydal är hårdast belastad. En ombyggnad till signalreglerad korsning med bussprioritet bedöms ge god effekt på framkomligheten. En omdisponering av ytorna vid Lilla Varholmens färjeläge innebär att ett nytt magasin för väntande bilar får plats. Köerna sträcker sig ibland så långt upp på Hjuviksvägen, att trafiken till Hjuviks Bryggväg hindras. En omdisponering av färjeläget minskar olägenheterna på den västra delen av Hjuviksvägen

6 Att utföra kollektivtrafikfälten längs Hjuviksvägen bedöms i detta skede inte som aktuellt, framförallt på grund av de höga kostnaderna, trots att de bedöms ge en god effekt för framkomligheten för kollektivtrafiken. Etapputbyggnad av någon delsträcka får värderas tillsammans med andra förslag vid en samlad prioritering av möjliga åtgärder. Metoden att öka framkomligheten genom reversibla körfält har inte tidigare prövats i Sverige. Därför krävs fördjupad prövning av säkerhets- och regleringsfrågorna innan Vägverket kan godkänna förslaget

7 Bakgrund Bakgrund I juni 2004 träffades politiska företrädare för GR och berörda kommuner (Göteborg och Öckerö) samt tjänstemän från kommunerna, Vägverket, Västtrafik och GR. Mötet hade sin utgångspunkt i rådande framkomlighetsproblem på väg 155, Hjuviksvägen, i första hand på delen Lilla Varholmen-Gossbydal (hädanefter kallad Hjuviksvägen). Belastningen på Hjuviksvägen innebär idag långa köer för resande till Göteborgs centrum på morgonen och mot Öckerö och västra Hisingen på eftermiddagen. Det medför uppenbara olägenheter för såväl boende i Öckerö kommun, som i områdena Hällsvik, Hjuvik och Hästevik (Göteborgs stad). Problemen med framkomligheten på Hjuviksvägen kommer att öka kontinuerligt då de olika bostadsområdena i Amhult blir inflyttningsklara. I takt med att övriga utbyggnadsplaner i området förverkligas kommer trafiken att öka än mer. Förhållandena bedöms kunna medföra en samhällsfara då räddningstjänstens fordon kan ha uppenbara svårigheter att ta sig fram. I december 2004 lämnade Vägverket ut en samrådshandling av komplettering av vägutredning avseende väg 155 delen Västra Hisingen - Öckerö kommun, för remissbehandling hos berörda myndigheter och organisationer. I utredningen föreslår Vägverket att nuvarande färjetrafik ersätts med broar och att vägutbyggnad sker enligt alternativ ny väg mellan Amhult och Hästevik samt broar mellan Hästevik Björkö och Björkö Öckerö. Beslut i frågan kan tas tidigast efter årsskiftet Om beslutet blir enligt nu framlagt förslag bedömer Vägverket att trafiklösningen kan vara i bruk Frågan om framkomlighetsproblem kvarstår därför under nära nog tio år om inte särskilda åtgärder vidtas. Bo Aronsson, GR, fick i uppdrag att sammankalla företrädare för kommunernas förvaltningar, Vägverket, Västtrafik och Västra Götalandsregionen för att belysa vad respektive part kan bidra med för att lösa frågan i detta kortare perspektiv. 1.2 Syfte Arbetsgruppens uppgift har varit att ta fram konkreta förslag på förbättringsåtgärder på väg 155 för att lösa dagens trafiksituation på Hjuviksvägen. Åtgärdsförslagen ska främst riktas mot att förbättra framkomligheten för kollektivtrafiken, samt att få de boende att förändra sina resvanor. Förslagen i föreliggande rapporten är alltså inte beroende av det kommande beslutet huruvida en ny väg över Hästeviksberget med efterföljande bro till Öckerö kommer att byggas eller inte. 1.3 Tidigare och pågående utredningar Vägverket har under ett antal år arbetat med att framställa en vägutredning angående ny broförbindelse, alternativt utökad färjetrafik, till Öckerö kommun. Den första vägutredningen färdigställdes i juni Efter ett remissvar från GR om att ett alternativ med färja mellan Lilla Varholmen och Björkö och sedan bro till Öckerö bör utredas, gjordes en komplettering. Väg 155 delen västra Hisingen - Öckerö kommun, komplettering av vägutredning, är daterad december 2004 (samrådshandlingen) och är nu ute på remiss hos berörda myndigheter och organisationer. Vägverket har i remissutskicket klargjort att man förordar att en ny broförbindelse byggs mellan Hästevik och Öckerö via Björkö. Vägverket arbetar med ytterligare en vägutredning; Väg 155, Bulyckevägen - Vädermotet, planskilda korsningar, Sörredsmotet, Ytterhamnsmotet och Vädermotet. Göteborgs stad Stadsbyggnadkontoret arbetar med en strukturstudie för västra Hisingen. Strukturstudien är en rapport som tar upp frågeställningar om hur en framtida utveckling och tillväxt i Göteborg kommer att påverka västra Hisingen och vilken potential som finns för att möta densamma, både på kort och på lång sikt

8 Inom ramen för strukturstudierna finns tankar på ett kollektivtrafikstråk på egen bana, på lång sikt spårbunden trafik, ut till Amhult och eventuellt vidare ut på västra Hisingen. Ett pågående arbete utreder var ett reservat för kollektivtrafik kan tänkas att ligga, och det berör detta arbete, då man diskuterar sträckningen längs Gösta Fraenkels väg. Ett annat pågående arbete som drivs inom strukturstudierna är utredningen om tvärförbindelser på västra Hisingen. 3 olika alternativ har utretts men det är ännu inte bestämt vilket av alternativen som bör prioriteras. Den av tvärförbindelserna som berör detta arbete närmast är den länk som går från Kongahällavägen ner till Bur. Denna tvärförbindelse, som har fått namnet Domarringsförbindelsen, är den som bäst skulle avlasta Torslandavägen, som idag har ett mycket stort trafikflöde. Det håller på att utredas var den nya förbindelsen skulle kunna ansluta till väg 155. TO AMHU A DOMARRINGSFÖRBINDELSEN KONGAHÄLLAVAV ÄGEN VÄG 155 ALT ERNAT IV B ÄLV EGÅRDSFÖRBINDELSEN VOLV O ALT ERNAT IV C LÅSSBYFÖRBINDELSEN Alternativa tvärförbindelser utredda av SBK. Den inringade är Domarringsförbindelsen. Läget på anslutning till v 155 är inte beslutad. ÄGEN. HISING 1.4 Transportpolitiska mål I juni 1998 antogs propositionen, Transportpolitik för en hållbar utveckling, prop. 1997/98:56 av Riksdagen. I propositionen redovisas övergripande mål för trafikpolitiken i Sverige. Som övergripande mål anges att Säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela Sverige. Det övergripande målet har brutits ned på fem delmål; ett tillgängligt transportsystem, hög transportkvalitet, säker trafik, god miljö och positiv regional utveckling. Senare har också ett sjätte delmål, ett jämställt transportsystem, lagts till. Inom några delmål finns också så kallade etappmål. Regeringens utgångspunkt för förslag till ny transportpolitik enligt är bland annat att transportpolitiken ska bidra till en socialt, kulturellt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling. Dessa övergripande mål skall gälla för alla åtgärder som rör transportsystemet. Regeringen har även antagit 15 nationella miljömål som beskriver och preciserar det tillstånd i miljön som krävs för att samhället ska vara ekologiskt hållbart. De sex transportpolitiska delmålen Tillgänglighet Transportsystemet skall utformas så att medborgarnas och näringslivets grundläggande transportbehov kan tillgodoses Transportkvalitet: Transportsystemets utformning och funktion skall medge en hög transportkvalitet för näringsliv och privatresor Säker trafik: Det långsiktiga målet för trafiksäkerheten skall vara att ingen dödas eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor. Transportsystemets utformning och funktion skall anpassas till de krav som följer av detta God miljö: Transportsystemet skall anpassas till krav på god och hälsosam livsmiljö för alla, där kultur- och naturmiljö skyddas för skador. En god hushållning med mark, vatten, energi och andra naturresurser skall främjas Positiv regional utveckling: Transportsystemet skall främja en positiv regional utveckling genom att dels utjämna skillnader i möjligheter för olika delar av landet att utvecklas, dels motverka nackdelar av långa transportsystem Jämställt transportsystem: Transportsystemet skall vara utformat så att det svarar mot både kvinnors och mäns transportbehov. Kvinnor och män skall ges samma möjlighet att påverka transportsystemets tillkomst, utformning och förvaltning och deras värderingar skall tillmätas samma vikt Bakgrund

9 1.5 Planeringsprocessen Allmänt Planerings- och projekteringsprocessen för vägobjekt kan indelas i fyra steg: Förstudie är huvudsakligen ett program- och inventeringsskede för den fortsatta planerings- och projekteringsprocessen. Här avgränsas det område som skall analyseras. Förutsättningar, problem samt konsekvenser och konflikter beskrivs översiktligt. Med förstudien som underlag beslutar länsstyrelsen om projektet kan medföra betydande miljöpåverkan (BMP) enligt Miljöbalken 6 kap 4. Vägutredning avser att mer noggrant utvärdera möjliga vägkorridorer utifrån trafiktekniska, ekonomiska och miljömässiga aspekter. En vägutredning skall enligt Väglagen göras när det i förstudien klarlagts att alternativa vägsträckningar behöver studeras. I vägutredningen ingår en miljök onsekvensbeskrivning (MKB), som ska godkännas av länsstyrelsen. Arbetsplan avser projektering av en väg inom vald korridor. Arbetsplanen utgör en formell handling som bland annat reglerar vägens fysiska och miljömässiga intrång. I detta skede vägs enskilda och allmänna intressen mot vägens funktion och standard. En MKB som ska godkännas av länsstyrelsen upprättas. Arbetsplanen handläggs enligt Väglagen. Bygghandling utgörs av de tekniska handlingar som krävs för att bygga vägen. Bygghandlingen används vid upphandling av vägbygget och används sedan som ritningar och beskrivningar under byggnationen av vägen. Vägplaneringen samordnas och integreras med den kommunala planeringen i fråga om översiktsplaner och detaljplaner. Aktuellt objekt Det aktuella objektet ses som ett mindre ombyggnadsprojekt utan alternativa vägkorridorer, vilket möjliggör att denna studie följs direkt av arbetsplan. Vägverkets planeringsprocess Bakgrund - 7 -

10 - 8 -

11 Förutsättningar Markanvändning Bebyggelse och befolkning Det har länge varit populärt att flytta till västra Hisingen och trots att endast ett mindre sammanhängande område med ca 35 lägenheter har tillkommit väster om Amhult de senaste 5 åren, har inflyttningen varit stor. En orsak är att äldre gällande planer ger möjlighet till ombyggnad av fritidshus till permanentboende och även avstyckning av nya tomter. För närvarande pågår endast en detaljplan för 7 stycken villor i området. Bostadsbeståndet är ensidigt och bristen på hyreslägenheter innebär att ungdomar och äldre är underrepresenterade i befolkningsstatistiken. 83% av bostäderna utgörs av småhus, bostadsrätternas andel är ca 13% och hyresrätterna endast 0,8%. De bostadsområden som ligger väster om Gösta Fraenkels väg och trafikmatas via Hjuviksvägen hade 2003 en befolkning på 5930 personer uppdelade på 1840 bostäder var folkmängden 4200 personer. De flesta som bor på västra Hisingen är barnfamiljer och andelen pensionärer är låg liksom arbetslösheten. Öckerö har en stadig bostadsökning på ca bostäder per år, vilket innebär en årlig befolkningsökning på ca 100 personer. Man ser inte att situationen kommer att förändras radikalt framöver. I Amhult sker en stor bostadsexploatering för tillfället. Inflyttning sker under till stor del under 2004 och 2005 till områdena Amhult 1, Skyttepaviljongen, Trädgårdsstaden, Amhults by m fl. För Amhult etapp 2, något längre österut, pågår detaljplanearbetet och man beräknar att ca 400 bostäder ska vara klara för inflyttning runt år Totalt är ca 1000 bostäder planerade i Amhultområdet. Ett 100-tal bostäder planeras på Nötö, som ska trafikmatas från Flyghamnsvägen. Dessa är på planeringsstadiet och har en beräknad inflyttning tidigast år På nästa sida visas en karta över det aktuella området. Näringsliv och sysselsättning Arbetslösheten är låg på västra Hisingen och på Öckerö. Dock har Öckerö kommun en mycket låg självförsörjningsgrad (48,2%), vilket innebär att mer än varannan förvärvsarbetande Öckeröbo pendlar ut från kommunen dagligen (ca 3200 st). Det finns inte heller något som tyder på att detta kommer att förändras inom en överskådlig framtid. Även 500 gymnasieelever pendlar till skolor utanför kommunen. Det finns inte heller några större arbetsplatser på västra Hisingen, vilket innebär att den allra störtsta delen av den förvärvsarbetande befolkningen pendlar längs Hjuviksvägen varje dag. Däremot arbetar ca 30% av befolkningen i Torslanda inom den egna stadsdelen och ytterligare 19% arbetar på övriga delar av Hisingen. 2.2 Vägstandard Nuvarande Hjuviksväg är tvåfältig. Gällande hastighetsbegränsning är 50 km/h på sträckan Lilla Varholmen - Hästevik och därefter 70 km/h. Vägens sektion varierar mellan 7 och 8,5 m mellan Lilla Varholmen och Gossbydal och därefter är den något bredare. Längs Hjuviksvägen finns ett flertal anslutande gator och vägar samt ett antal fastighetsutfarter, främst på sträckan Hjuviks Bryggväg- Torslanda Hästeviks väg. Vid ombyggnaden som utfördes 1997 togs ett antal utfarter bort och samlades ihop till större korsningar, varav de flesta är utformade som cirkulationsplatser av mindre storlek. Denna ombyggnad var främst en trafiksäkerhetshöjande åtgärd samt en förbättring för den anslutande trafiken från sekundärgatorna. Ombyggnaderna har dock försämrat framkomligheten för genomgående trafik

12 2.3 Översiktskarta Nedan visas en översiktskarta över det aktuella utredningsområdet. Hästevik Lilla Varholmens Färjeläge Östra Hjuvik Torslanda Torslanda Hästeviks Hästeviks väg väg Torslandavägen Torslandavägen Bur Skalkorgarna Hjuviksvägen Gossbydal Amhults trädgårdsstad Amhult 1 Amhult 2 Gösta Fraenkels väg Gösta Fraenkels väg Hjuviks Hjuviks bryggväg bryggväg Hjuvik Hällsvik Övre Hällsvik Hällsviksvägen Skutehagen Flyghamnsvägen Flyghamnsvägen ICA Maxi Nötö Skola/ daghem Förutsättningar

13 2.4 Trafik och trafikanter Kollektivtrafik Hjuviksvägen trafikeras av linjerna 240/242, Lila Express samt högtrafiklinjen 241. Totalt ansluter för närvarande ett 60-tal bussar till Lilla Varholmens färjeläge på vardagar. Linje 241 går med färjan över till Hönö och sedan vidare ut mot Hälsö (5 turer på morgonen och 5 turer på eftermiddagen), medan övriga vänder vid Lilla Varholmen. Vid färjan går en taxegräns, vilket leder till att många väljer att gå på/av bussen där, för att inte fördyra resan. Turtätheten från Lilla Varholmen har tidigare varit en gång i halvtimmen, men pga överfulla bussar behövde man sätta in extrabussar så gott som varje morgon. I och med detta låter Västtrafik från och med augusti 2005 linje 240 gå med kvartstrafik. Linje 245 bytte i juni 2005 namn till Lila Express, men det ger inga reella förändringar i trafiken. Bussarna kör en vändslinga inne på Hjuviks Bryggväg (förutom linjerna Lila Express och 241), men detta är det enda stället som bussen viker av från Hjuviksvägen. Slingan in på Hjuviksvägen orsakar ofta problem för busstrafiken på eftermiddagarna. Om bussen är sen efter sin tidtabell kan den köra ner till Lilla Varholmen först och passagerarna som ska till Hjuviks Bryggväg får vänta tills bussen vänder in mot stan igen. Vid Gossbydals cirkulationsplats kör bussen in på Gamla Flygplatsvägen till byteshållplatsen vid Torslandakrysset. Det finns i dagsläget ingen buss som går direkt in mot Göteborgs centrum efter att den har passerat Gossbydal, vilket innebär lång restid för många passagerare. Eftersom det inte finns några skolbussar i området, åker många av de äldre barnen med vanlig buss till skolorna som ligger i den östra delen av området. Detta innebär att det tidvis blir mycket trångt på bussarna och många blir utan sittplats. Busshållplatserna ligger i anslutning till samtliga större korsningspunkter på sträckan. En god tillgänglighet till hållplatserna definieras av ett avstånd av ca 400 meter fågelvägen från bostaden. Områdesstrukturen kring Hjuviksvägen gör att detta avstånd är svårt att hålla, vilket gör att kollektivtrafiken har svårt att konkurrera med att köra bil. Se bild på nästa sida. Busslinjer som trafi kerar västra och södra Hisingen. Resandeandelar för kollektivtrafi ken Över Öckerös kommungränssnitt (färjorna från Hönö respektive Björkö) har andelen kollektivtrafikresenärer minskat de senaste åren I en destinationsundersökning på färjorna 1998 var andelen kollektivtrafikresenärer 22% gjordes en ny destinationsundersökning som visade att andelen kollektivtrafikresenärer har minskat till ca 14%. Antalet resenärer har minskat något under samma period. Denna siffra kan dock vara något osäker då antalet kollektivtrafikresenärer härör från Västtrafiks resvaneundersökning 2002 och destinationsundersökingen från Men troligtvis så stämmer siffrorna relativt bra. Förutsättningar

14 Andelen kollektivtrafikresenärer i Göteborgs kommun totalt är ca 24%. Detta är en låg siffra jämfört med t ex Stockholm och Helsingfors, som båda har en kollektivresandeandel på ca 40%. Om man dessutom räknar bort antalet skolresor sjunker andelen kollektivresor till ca 20%. Andelen kollektivresande i Torslanda ligger ändå långt under kommunsnittet med en andel på endast ca 12%. Personbilstrafik Bilinnehav I Öckerö kommun var biltätheten år bilar/ 1000 invånare, genomsnittet i Storgöteborg är 403 bilar/1000 invånare om man bortser från Göteborgs Stad (Om man räknar hela Storgöteborg är siffran 331 bilar/invånare). Biltätheten på västra Hisingen är den högsta inom Göteborgs Stad med 431 bilar/1000 invånare (31/ ). Genomsnittet för Göteborgs Stad var då 300 bilar/ 1000 invånare, men som en bättre jämförelse kan nämnas närliggade Tuve-Säve som har 381 bilar/1000 invånare eller Askim som har ungefär lika långt till centrala staden och ungefär samma medelinkomst som har 424 bilar/1000 invånare.* Den höga biltätheten har medfört att Torslandabor är de bästa i Göteborg på att åka ensamma i bil. En räkning på Hjuviksvägen visar på att ca 85-90% av bilisterna är ensamåkande under rusningstrafik.** Bilar/1000 invånare Göteborgs k:n Askim Bergsjön Härlanda Högsbo Kärra-Rödbo Torslanda Tuve-Säve Tynnered Älvsborg Jämförelse av bilinnehavet i några olika stadsdelar i Göteborg. Orsaken till att Torslandaborna använder sig av bilen som transportmedel i större utsträckning än den genomsnittlige göteborgaren är flera. Förutom det höga bilinnehavet påvekar säkert de förhållandevis långa restiderna med kollektivtrafiken och de långa avstånden till hållplatserna. SDN Örgryte Öckerö Ringarna visar ett avstånd på 400 meter till hållplats Trafi kmängder Trafikmängderna på Hjuviksvägen (mätningar från 2003) varierar från fordon per dygn (ådt, inklusive helgtrafik) i väster till fordon per dygn på Gösta Fraenkels väg. Preliminära mätningsresutat från 2005 (2 av 4 mätningar är genomförda) tyder på en ökad trafikmängd till 7200 fordon/ dygn väster om Hjuviks Bryggväg och fordon/ dygn väster om Flyghamnsvägen. De större anslutningsvägarna är Hjuviks bryggväg, Torslanda Hästeviks väg, Hällsviksvägen, Flyghamnsvägen samt anslutningen från Amhultområdet. På samtliga vägar har det utförts trafikräkningar, förutom på Torslanda Hästeviksväg och Amhults anslutningsväg där skattningar har gjorts beroende på antalet bostäder, daghemsplatser samt besök till centrumfunktioner i Amhult Förutsättningar * Bilar ägda av juridiska personer finns inte med i statistiken. ** Enligt en manuell räkning kl en vardag maj-2005

15 Gång- och cykeltrafik En separat gång- och cykelbana, som är 3-3,5 m bred, löper parallellt med Hjuviksvägen utefter hela dess sträckning. Inne i bostadsområdena finns det inga separata cykelbanor, men de flesta gatorna har trottoar. Det finns även separata gång- och cykelbanor som binder ihop några av områdena, vilket gör att man inte alltid behöver ta sig ut på Hjuviksvägen. Färjetrafik Hönöfärjan har en kapacitet på 75 bilar och under morgonens högtrafik trafikerar 4 färjor sträckan Hönö Pinan- Lilla Varholmen med ca 6 turer i timmen. Den fjärde färjan är en reservfärja för hela Bohuskusten och om det händer en olycka på någon av de andra färjelederna, eller om någon färja behöver service, flyttas reservfärjan bort från den aktuella sträckan. Sträckan Björkö- Lilla Varholmen går med 4 turer/ timma under morgontimmarna. Trafi kmängder 2003, ådt (Årsdygnstrafi k). De röda siffrorna visar preliminära trafi kmängder 2005 (beräknade efter två mätningar av fyra). Tidigare mätningar visar att ca 10 % av dygnstrafiken är morgontrafik (maxtimma) mot centrum och 1,8% är morgontrafik (maxtimma) i motsatt riktning. Motsvarande siffror för maxtimmen under eftermiddagen är att 8% av dygnstrafiken går västerut och 2,6% i motsatt riktning. Av den totala trafiken under maxtimmen på morgonen, som infaller mellan klockan 07 och 08, reser 86% av trafiken mot stan och 14% mot Lilla Varholmen. Detta är en mycket skev riktningsfördelning, även för att vara en infartsled. På eftermiddagen trafikerar tre färjor sträckan med ca 5 turer i timmen. Färjorna har inte tillräcklig kapacitet och bilar får vänta vid respektive färjeläge både på morgonen och på eftermiddagen. Ibland, särskilt på sommaren, är även belastningen på Lilla Varholmens färjeläge för hög och bilar köar på eftermiddagarna upp på Hjuviksvägen. Detta medför att boende i Hjuvik kör om köerna i motgående körfält. Mellan maj och september 2005 löstes de aktuta trafikproblemen genom att den fjärde färjan trafikerade farleden under rusningstrafik på eftermiddagarna, men endast på fredagar samt under semesterperioden. Det är ännu för tidigt att utvärdera försöket med en extra färja, men preleminära resultat visar på kortare köer på Hjuviksvägen under denna period. Förutsättningar

16 Färjorna från Björkö har en kapacitet på 50 bilar och har i dagsläget inga kapacitetsproblem. Dock påverkas även Björköborna av att Hönöfärjan inte har tillräcklig kapacitet då de inte kan komma ner till sin färja vid Lilla Varholmen. Ibland angör båda färjorna Lilla Varholmen samtidigt, vilket medför en långsam lossning då bilarna från båda färjorna ska in i samma körfält. Detta kan medföra att nästa tur från Hönö får ligga ute i farleden och vänta på att få angöra. Även kapacitetsproblemen/köbildningen på Hjuviksvägen medför att färjorna ibland inte kan släppa av bilarna på Lilla Varholmen. Det anses idag inte möjligt att trafikera sträckan Lilla Varholmen- Hönö Pinan med fler turer under högtrafik, då det inte finns möjlighet för fler färjor att angöra kajen. Skolskjutsar Skolor med lågstadium (Åk 0-3) finns på Hjuviks Bryggväg, på Torslanda Hästeviks väg och i Hällsvik. En låg- och mellanstadieskola finns i Skutehagen, i närheten av Hjuviksvägen mellan Hällsviksvägen och Flyghamnsvägen. Den högstadieskola som har Västra Torslanda som upptagningsområde ligger nordväst om Amhult. Ingen av skolorna har särskild anordnad skolskjuts, utan de flesta barnen blir skjutsade till skolan av sina föräldrar. Övriga åker med den vanliga kollektivtrafiken eller cyklar. Intrång på privat mark kan komma att ske vid byggande av några av de föreslagna åtgärderna, se kap 4. I så fall krävs troligtvis detaljplaneändringar och andra erforderliga planeringssteg. Konstbyggnader Mellan Hjuviksvägen och Gossbydalscirkulationen ligger en gång och cykeltunner. Denna kan komma att påverkas beroende på valda framkomlighetsåtgärder. Vidare finns det färdiga bygghandlingar för en ny gång- och cykeltunnel belägen precis öster om Gossbydalscirkulationen. Tills vidare arbetar man inte vidare med denna då man avvaktar beslut i fråga om övriga åtgärder i korsningen. Geoteknik Utmed sträckan består marken i huvudsak av berg i dagen. Utöver detta återfinns även områden med lera. Dessa områden ligger framförallt kring Sörgård samt väster om Kärr. Vid Sörgård utgörs jorden enligt jordartskartan av glacial finlera och väster om Kärr av ett flackt område med postglacial lera. Vid en utbyggnad av väg 155 genom breddning av befintlig väg kommer sannolikt inga mer omfattande geotekniska åtgärder behöva utföras. Eventuellt kan det områdesvis behövas geotekniska åtgärder för att reducera sättningsskillnader mellan den tillbyggda och den befintliga vägen samt vid övergångar mellan lera och berg. Vidare kan bergschakt behöva utföras på vissa sträckor pga närheten till berg i dagen. 2.5 Byggnadstekniska förutsättningar Utdrag ur jordartskartan Förutsättningar