Funktionsanalys. Hjuviksvägen med omnejd. 3.1 Vägsystemet. 3.2 Trafikutveckling. Generell trafikutveckling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Funktionsanalys. Hjuviksvägen med omnejd. 3.1 Vägsystemet. 3.2 Trafikutveckling. Generell trafikutveckling - 15 -"

Transkript

1 3.1 Vägsystemet Det teoretiska trafikflödet som en vanlig tvåfältig väg klarar av är ca fordon per timme i en riktning. Enligt de senaste mätningarna på sträckan Hällsviksvägen - Gossbydal visar på att sträckan börjar närma sig det kapacitetstaket, vissa dagar har man redan nått taket. Trafikmängderna minskar ju längre västerut man kommer. Men problemen på Hjuviksvägen beror idag inte i första hand på trafikmängden i sig utan på att antalet korsningar på sträckan drar ner kapaciteten och på att trafiken från färjorna kommer pulsartat. Dock kommer trafikmängderna inom en tioårsperiod att vara så stora längs framför allt de östra delarna av Hjuviksvägen att kapacitetstaket nås. Bebyggelsen ligger nära Hjuviksvägen på båda sidorna, främst väster om Hällsviksvägen. Detta innebär att det inte finns något fysiskt utrymme för några större framkomlighetsåtgärder om inte ett flertal fastigheter löses in. Vid Hästevik har bilister norrifrån företräde gentemot bilister som kommer från färjan. Detta innebär att trafikströmmen från färjan och Hjuviks Bryggväg får stanna upp vid stora flöden norrifrån i korsningarna. Funktionsanalys Hjuviksvägen med omnejd Boende som ansluter Hjuviksvägen från Flyghamnsvägen i Gossbydalscirkulationen har mycket svårt att ta sig ut på Gösta Fraenkels väg, då trafikmängderna är stora i snittet. Under sker inflyttning i ca 600 bostäder i Amhult. Flertalet av dessa kommer att trafikmatas via cirkulationsplatsen i Gossbydal. Detta innebär att trafiken från Hjuviksvägen kommer att drabbas av ännu längre köer eftersom de måste lämna företräde i cirkulationen. Då Gösta Fraenkels väg redan idag har närapå fullt utnyttjad kapacitet under maxtimman innebär den ökade trafikmängden i framtiden att rusningstiden kommer att sträcka sig över en längre tidsperiod på såväl morgonen som eftermiddagen. Det har tidigare utretts om det kan vara möjligt att leda personbilstrafik och kollektivtrafik mellan bostadsområdena i Hällsvik och Hjuvik. I så fall skulle antalet korsningspunkter på Hjuviksvägen kunna minskas och därmed kapaciteten ökas. Hällsviksområdet har tidigare till stor del varit ett fritidshusområde. Området har tillåtits permanentbebyggas och förtätas utan att någon plan för trafikförsörjning antagits. Att leda ner genomfartstrafik på dessa gator är inte rimligt då ett stort antal hus skulle behöva lösas in. Områdena i Hjuvik och Östra Hjuvik har samma karaktär som Hällsvik. Hjuviks Bryggväg har dock en bättre standard in till hamnen där bussarna vänder, men i övrigt är gatorna små och underdimensionerade. 3 Detta tillsammans med topografin medger inte en sammankoppling mellan områdena utan att göra stora intrång i naturmiljön. 3.2 Trafikutveckling Generell trafikutveckling Vägverket och SIKA, Statens institut för kommunikationsanalyser, har tagit fram prognoser för framtida transportefterfrågan. De bygger bland annat på prognoser för socioekonomiska variabler. Främst grundas trafikutvecklingsprognoserna på utveckling av folkmängd, bruttonationalprodukt (BNP), disponibel inkomst samt sysselsättning. Den årliga trafikökningen för Göteborgsregionen beräknas fram till år 2010 uppgå till 2,5-3% enligt SIKA. I nuvarande prognos beräknas personbilstrafiken öka med 39% under perioden och lastbilstrafiken med motsvarande 35%. Mellan åren beräknas ökningen uppgå till 68% för både person- och lastbilstrafiken. Prognosmodellerna baseras på att trafiken har fri framkomlighet på sträckorna, dvs att det inte uppstår köer långa tider

2 Trots att den politiska viljan är att den faktiska trafikutvecklingen ska ligga under SIKAs prognoser, visar utförda trafikmätningar att trafiken på Hjuviksvägen har ökat med nästan 5% per år mellan 1998 och Nya räkningar tyder dock på att ökningstakten har minskat, till ca 2,5% mellan 2003 och Det främsta skälet till den minskade trafikökningen är troligtvis kapacitetsbristen på Hjuviksvägen. Skälen till trafikökningen bedöms vara ökad arbetspendling, högre biltäthet och växande befolkningstal beroende på omvandlingen av fritidshus till helårsbostäder. Biltätheten inom Öckerö kommun är lägre än i andra kustområden kring Göteborg men bedöms öka snabbare än i Göteborgsregionen som helhet de närmaste åren. Däremot har områdena Hjuvik/Hästevik/Hällsvik redan en mycket hög biltäthet, vilket kan medföra att den del av den normala trafikökningen som baseras på ökat bilinnehav dämpas. Trafikökningen på väg 155 mellan cirkulationen vid Gossbydal och Lilla Varholmen bedöms utifrån detta underlag samt förväntad bostadsutveckling att bli i enlighet med, eller något under, SIKAs prognoser. Kollektivtrafik Kollektivresandet i Torslanda är idag endast ca 12%, Göteborg i genomsnitt ligger på ca 24% (Nulägesanalys K2020) Bussarnas största problem är att de inte kommer fram utan sitter fast i samma köer som biltrafiken. De har svårt att komma ut från Hjuviks Bryggväg och vid högtrafik kan de även ha svårt att ta sig ut från hållplatserna. Kollektivtrafiken i området måste bli bättre och ett flertal utredningar pågår i dagsläget. I de långtgående planerna finns diskussioner på kollektivtrafik på egen bana, på sikt spårbunden trafik från Amhult mot Göteborg. Separata kollektivstråk är positiva för det framtida resandet samt avgörande för att minska trängselproblemen på infartslederna mot Göteborg i framtiden. På kortare sikt planeras en bussterminal vid Amhult som anläggs i samband med byggandet av Amhult etapp 2. De flesta bussar som trafikerar västra Hisingen kan komma att angöra terminalen Funktionsanalys Alternativa kollektivstråk med knutpunkter, utdrag ur strukturstudien, Västra Hisingen Beräknade trafikmängder 2010, ÅDT (Årsdygnstrafi k).

3 I samband med att en stor inflyttning sker till Amhult försöker Stadsbyggnadskontoret m fl skapa en kampanj för att få människor att åka mera kollektivt. Det är då viktigt att det finns en god tillgänglighet till kollektivtrafiken med framför allt hög turtäthet. Problemet är att kollektivtrafiken idag har begränsad kapacitet i de centrala delarna av stan. Med nuvarande infrastruktur i innerstaden och strategi för kollektivtrafiken finns därför begränsade möjligheter att öka trafikomfattningen för att möta ett ökat resande. Behov av framtida kollektivtrafi k Trafiken på Hjuviksvägen kommer att fortsätta öka, vilket även innebär att köerna kommer att växa och tidsperioderna med långa köer ( rusningstrafik ) kommer att bli längre. Storleken på trafikökningen avgörs av både en naturlig ökning samt bebyggelseutvecklingen. Ett räkneexempel har utförs för att påvisa nödvändigheten av en tätare busstrafik. Samma uppräkningsfaktor har använts för att räkna upp trafiken som den reella trafikökningen har påvisat mellan , enligt Vägverkets mätningar (2,6%/år). Detta är en uppräkning något under SIKAs generella prognos (3,0%/år). Resultatet av räkneexemplet visar att om köerna ska kunna hålla sig på samma nivå som i dagsläget, under maxtimmen, behövs 2-3 extra bussturer som går fulla. Om i stället hela den beräknade trafikökningen omsätts i biltrafik kommer köerna på Hjuviksvägen teoretiskt att vara ca 1100 meter längre under maxtimmen. Då detta inte är fysiskt möjligt kommer maxtimmen att sträcka sig över en längre period i stället. För att ytterligare minska trafikflödet med 10% under maxtimmen behöver totalt 4-5 nya bussturer sättas in under förutsättning att samtliga går med fullt passagerarantal. För att de centrala bussterminalerna ska klara av en ökad kollektivtrafik bör linjesträckningarna ses över i framtiden. I vägutredningen för väg 155 delen västra Hisingen- Öckerö kommun är trafiksiffror för 2025 beräknade för Hjuviksvägen, både i alternativen att färjetrafiken behålls och att en ny bro med ny led byggs. I det förstnämnda alternativet kommer trafiken att öka kontinuerligt fram till Hjuviksvägen måste då byggas ut för att klara de ökade trafikmängerna. Om en ny Öckeröled byggs över Hästeviksberget kommer trafiken på Hjuviksvägen minska under några år för att sedan öka igen, främst på de östra delarna. Det är främst en ökad bostadsexploatering som gör att trafiken kommer att öka på Hjuviksvägen. Vägverkets mätning 2001 ÅDT Vägverkets mätning 2005 (Resultat av två mätningstillfällen) ÅDT Procentuel ökning /år ,60% Räkna upp med samma faktor till 2009 ÅDT Ökning av antal fordon Antag 1,2 personer/bil Antag 10% reser under maxtimme (Observera att denna siffran är ökningen) För att ökningen av biltrafiken skall vara 0 under maxtimmen krävs 180/80 extra bussar: Anm. ÅDT:n ökar ändå med fordon/dygn, dock ej under maxtimmen Totalt för att stanna trafikutvecklingen krävs: Om inga nya bussar sätts in kommer köerna på Hjuviksvägen att öka med 150 (ökningen antal fordon) x (5+2,5) m öster om Gossbydal, under maxtimmen Om man utöver ökningen av trafiken vill minska dagens trafikflöde med 10% krävs 2,3+134x1,2/80 Totalt över dygnet krävs 22,5+1340x1.2/ pers. 180 pers 2,3 nya bussar 22,5 nya bussar fördelade över dygnet 1125 m 4-5 nya bussar under maxtimmen 43 nya bussar Räkneexempel för att påvisa behov av utökad kollektivtrafik. Trafi kökning 2,6%, samma som åren Funktionsanalys

4 byggnadsnämnden i Göteborg beslutat om att inga detaljplaner för nya bostäder får upprättas i områden väster om Amhult och Flyghamnsvägen tills dess att Hjuviksvägen har blivit åtgärdad med avseende på framkomligheten. förstudier och arbetsplaner kräver. Åtgärder som kräver flera års planering anses i det här läget inte vara rimliga att genomföra. Om beslut fattas att en ny Öckeröled inte kommer att byggas kan detta beslut komma att omvärderas. Beräknade trafi kmängder 2025 enligt vägutredning, Alternativ: Nollalternativ Beräknade trafi kmängder 2025 enligt vägutredning, Alternativ: Ny bro. 3.3 Bostadsutveckling I anslutning till Gossbydal/ Gösta Fraenkels väg sker idag en stor nybyggnation på ca bostäder (Amhultområdet). Ungefär 600 av dessa kommer att ledas via Gossbydalsrondellen ut på väg 155. Den direkt genererade trafiken därav förväntas bli ungefär fordon/dygn fram till år Med anledning av den kraftigt ökade trafiken och de problem som härmed har uppstått längs väg 155 har Om trafiksituationen på Hjuviksvägen radikalt förbättras, genom en bättre framkomlighet längs Hjuviksvägen eller en ny Öckeröled, finns det möjligheter att förtäta västra Hisingen ytterligare. Dels vill man bebygga det gamla militärområdet söder om Hjuviksvägen, mellan Hällsvik och Hjuvik och dels finns det vissa exploateringsmöjligheter i Hästeviksområdet. Om exploatering sker norr om Hjuviksvägen kan det på sikt även bli aktuellt med en vägförbindelse mellan Hästeviksområdet och Torslanda/Kongahällavägen. 3.4 Markanspråk Denna rapport syftar till att föreslå åtgärder som har en livslängd på ca 10 år och som innebär att Hjuviksvägen på den tiden inte ska bli mera belastad än idag. Dessa åtgärder ska främst riktas till att öka framkomligheten för kollektivtrafiken för att locka en större del av allmänheten att byta färdmedel. Bostadsbebyggelsen är på flera ställen belägen mycket nära Hjuviksvägen. På andra ställen är områdena intill vägen detaljplanelagda. Under utredningens gång har önskemål framkommit att de åtgärder som föreslås ska ta så lite mark som möjligt utanför befintligt vägområde i anspråk. Dels ur kostnadssynpunkt, man vill inte gärna lösa in privata fastigheter eller delar av dessa. Inte heller vill man tvingas till de långa handläggningstider som kommunens detaljplaneändringar eller Vägverkets S A M M A N F A T T N I N G Trafiken från färjorna kommer pulsartat, vilket påverkar trafikrytmen negativt, mer ju längre västerut man kommer. Det stora antalet korsningar och direktutfarter på sträckan stoppar upp trafikrytmen. Bussarna sitter fast i samma köer som bilarna. De har dessutom svårt att ta sig ut från Hjuviks Bryggväg. Byggnadsnämnden har beslutat att inga nya detaljplaner ska upprätas väster om Gossbydal innan trafiksituationen har förbättrats Funktionsanalys

5 4.1 Åtgärdsanalys enligt fyrstegsprincipen I samband med att den nu gällande trafikpolitiken formades (prop1997/98:56) uttalades krav på att i ökad utsträckning välja lösningar som nyttjar befintlig väg på ett mer effektivt sätt. I det sammanhanget rekommenderades att innan ny- och ombyggnad av väginfrastruktur föreslås skall alternativa lösningar analyseras och övervägas. Som ett led i detta tillämpas den s k fyrstegsprincipen. Fyrstegsprincipen bör ses som ett allmänt förhållningssätt i åtgärdsanalyser för vägtransportsystemet och inte som en strikt modell som skall tillämpas i något specifikt planeringsskede. Den lanserades ursprungligen för att hushålla med investeringsmedel, men har utvecklats till en allmän planeringsprincip för hushållning av resurser och minskning av vägtransportsystemets negativa effekter. De fyra stegen innebär att åtgärder ska analyseras i följande ordning: Steg 1. Åtgärder som påverkar efterfrågan på transporter och val av transportsätt. Omfattar planering, styrning, reglering, påverkan och information med bäring på såväl transportsystemet som samhället i övrigt för att minska transportefterfrågan eller föra över transporter till mindre utrymmeskrävande, säkrare eller miljövänligare färdmedel. Tänkbara åtgärder, deras effekter och konsekvenser Steg 2. Åtgärder som ger effektivare nyttjande av befintligt vägnät. Omfattar insatser inom styrning, reglering, påverkan och information riktade till vägtransportsystemets olika komponenter för att använda befintligt vägnät mer effektivt, säkert och miljövänligt. Steg 3. Omfattar förbättringsåtgärder och ombyggnader i befintlig sträckning, t ex trafiksäkerhetsåtgärder eller bärighetsåtgärder. Steg 4. Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder. Omfattar om- och nybyggnadsåtgärder som ofta tar ny mark i anspråk, t ex nya vägsträckningar. Principen bygger på ett transportslagsövergripande synsätt, men hanterar i första hand brister och problem inom vägtransportsystemet. En grundtanke är att åtgärder utanför vägtransportsystemet kan minska behovet av åtgärder inom vägtransportsystemet. I ett första steg ska därför åtgärder utanför vägtransportsystemet prövas. Därefter handlar principen i stor utsträckning om analys av åtgärder inom vägtransportsystemet. 4 Påverka transportbehov och val av transportsätt Utnyttja befintligt vägnät effektivare Begränsad utbyggnad Nyinvestering Vägverkets fyrstegsprincip

6 4.2 Åtgärdsförslag Steg 1 - Påverkan av transportbehov och val av transportsätt De åtgärder som beskrivs i följande text ligger i linje med det program för Aktivt trafikantstöd som togs fram av Trafikkontoret i Göteborg tillsammans med Vägverket och Västtrafik år Syftet med Aktivt trafikantstöd är att påverka resbeteendet; minska antalet resor, minska antalet ensamresor i bil, samtidigt som nåbarheten och människors valfrihet ökar. För att uppnå beteendeförändringar krävs ett omfattande och långvarigt samarbete med alla berörda organisationer och inte minst lokala krafter: kommunerna och regionala myndigheter, arbetsgivare, Västtrafik, lokala organisationer osv. Nedan följer en beskrivning av olika arbetsmetoder som kan tillämpas samt alternativ som kan minska resandebehov och val av transportsätt. De presenteras i enlighet med fyrstegsprincipen. Metoder Beteendepåverkan/ information Utöver att förändra förutsättningarna för resandet, krävs också bearbetning av målgruppen för att uppnå beteendeförändringar. Beteendepåverkan förutsätter ett gediget informationsarbete för att få gynnsam effekt. I en så komplex och omdebatterad fråga som förbindelserna på Västra Hisingen och till Norra skärgården bör man initialt gå ut till media och ge en beskrivning av beslutsprocesserna kring frågan. En sådan beskrivning kan omfatta vilka instanser som tar ställning till förslagen och vilka faktorer som vägs in vid beslut. Direktbearbetning med hjälp av telefon av de boende har visat sig ge goda effekter: 10 % av de som bearbetats har ändrat beteende. Just direktbearbetning ger goda möjligheter att öppna de boendes ögon för bl a kombinationsresor, t ex bil - buss, eller cykel samåkning. En sådan direktbearbetning skulle kunna genomföras inom det närmsta året, med hjälp av Västtrafik. Via kommunerna och media kan information effektivt nå ut till stora grupper samtidigt. Vad gäller Öckerö kommun finns även en unik möjlighet att informera vid färjorna. Många av informationsinsatser är till stor del beroende av vilka fysiska åtgärder, såsom breddning av vägar och förbättring för kollektivtrafiken, som beslutas. Alla insatser måste också synkroniseras med insatser i närliggande områden/projekt, såsom Amhult (inflyttning) och Volvo Torslanda (projekt Trafiksäkerhet). När de konkreta planerna tagit form kan även informationsinsatser och direktbearbetning planläggas tidsmässigt. Gemensamt för informationsinsatserna är att de sedan måste underhållas för att bibehålla och öka den positiva effekten. Arbetsgivare Arbetsgivarna är en viktig grupp när det gäller beteendepåverkan. Det handlar om att få arbetsgivarna att bidra till att påverka de anställda till ändrat beteende, dels genom information, men också genom att underlätta praktiskt och genom ersättningar och/eller belöningar. Exempel kan vara bil- och cykelpool på arbetsplatsen, konkreta insatser för att underlätta distansarbete, subventionering av kollektivtrafikresande, fördelaktiga parkeringar för samåkare mm. Att avstå från resa Distansarbete Distansarbete har enligt erfarenheter visat sig vara ett attraktivt alternativ för de som har relativt långt till arbetsplatsen. Det är svårt att avgöra hur många inom Torslanda som detta skulle vara intressant för, medan sannolikheten är stor att intresse finns i norra skärgården. På Öckerö fanns tidigare ett distanskontor med arbetsplatser för uthyrning. Ett par Volvo-bolag samt Ericsson Microwave var några av de som utnyttjade faciliteten. Efterfrågan fanns, men distanskontoret drevs i form av ett företag och lönsamheten visade sig inte vara tillräckligt stor, varför det lades ner. Bredband har byggts ut på öarna och möjliggjort för öborna att arbeta hemifrån med smidig uppkoppling. En bearbetning av arbetsgivare för att underlätta distansarbete från hemmet kan få gensvar redan på kort sikt. Kanske kan större arbetsgivare förmås att själva driva distanskontor eller -center med t ex möjlighet till telekonferens Tänkbara åtgärder, deras effekter och konsekvenser

7 Att inte åka ensam i bil Cykel Längs med större delen av Hjuviksvägen/väg 155 finns redan i dag en cykelbana. Eftersom en majoritet av pendlarna i området pendlar in till centrala Göteborg är bedömningen att cykel, för de flesta, inte är ett realistiskt alternativ då sträckan är för lång. Cykling till och från kollektivtrafikens hållplatser bör dock uppmuntras och cykelparkeringar i anslutning till dessa bör ses över och förbättras. Se vidare under steg 3-åtgärder. Kollektivtrafi k Redan i dag finns utbyggd busstrafik till både Torslanda och Öckerö. Denna bör dock utökas och förbättras på olika sätt. Vid färjan går en taxegräns, vilket leder till att många väljer att gå på/av bussen där, för att inte fördyra resan. Det här innebär att det inte är så intressant med något större antal bussar som går med färjan, trots att detta skulle leda till en bekvämare resa för många öbor. Ett sätt att göra resan mer bekväm för de passagerare som väljer att gå på bussen efter/före färjeresan, och således åker med färjan som båtpassagerare, är att förbättra färjans passagerarutrymmen. Detta skulle vara möjligt att genomföra i takt med att färjorna renoveras, vilket påbörjas under hösten Västtrafik och Trafikkontoret tittar på möjligheterna till att anlägga pendelparkering vid Brännekulla förskola (Hästeviksrondellen) och vid Skutehagens skola. Se vidare under steg 3-åtgärder. En ytterligare morot till fördel för kollektivtrafiken är att övertala arbetsgivare att subventionera busskort. En sådan bearbetning av arbetsgivarna kan påbörjas redan under hösten Under steg 3-åtgärder finns en personfärja mellan Hönö och centrala Göteborg beskriven. Taxegränsen vid Lilla Varholmen innebär många på- och avstigande från färjan. Exempel på internetbaserad anslagstavla för samåkare, första sidan, från Lunds kommun. S A M Å K Samåkning Med ovanligt hög biltäthet i Torslanda och bilfärjan som flaskhals för öborna borde samåkning ha stor potential i området. Vad man kan bistå med för att understödja samåkning är att underlätta kontakt mellan potentiella samåkare genom anslagstavlor, fysiska eller internetbaserade. Arbetsgivare kan även bearbetas för att upplåta attraktiva p-platser för samåkare och på annat sätt uppmuntra samåkning. Genom ett lokalt trafikförordnande skulle det också vara möjligt att erbjuda bilister med en eller två passagerare att få förtur på färjan t ex i bussfilen. Det bör ligga inom en nära framtid att påbörja kontaktandet av berörda arbetsgivare, bl a med hjälp av de båda kommunernas näringslivssekreterare. På denna sida kan du registrera dig själv som intresserad av samåkning. Du kan också söka samåkningspartners för såväl regelbundna som enstaka resor. för att hitta någon att samåka med. för att registrera dig som förare och/eller passagerare till dagliga resor. till något annat eller ta bort den. för att registrera och finna enstaka resor.» Skånetrafiken» trafiken.nu» bilabilligare.nu Sida 1 av 1 Tänkbara åtgärder, deras effekter och konsekvenser

8 Steg 2 - Bättre utnyttjande av befintligt vägnät Att undvika rusningstrafi k Flextider Det är rimligt att anta att många som har möjlighet att undvika att resa vid rusningstrafik gör det. Man bör dock utnyttja möjligheten att bearbeta arbetsgivare för att få dem att ytterligare uppmuntra detta. För många, inte minst öbor, är det förmodligen intressant att t ex kunna flytta över arbetstid till fyra dagar i veckan och stanna hemma den femte. Skolskjuts Föräldrars bilkörning till skolor i området är ett problem, främst för att de är koncentrerade till vissa klockslag. För den enskilde är också skjutsandet till skolor ofta ett tungt skäl till att köra egen bil i stället för att t ex ta bussen. Signalreglering Anpassad signalreglering vid vissa av korsningspunkterna längs Hjuviksvägen skulle kunna bidra till bättre utnyttjande av vägen under rusningstrafik, främst vid den mest belastade korsningen som är Gossbydal. Trafiken styrs då så att de stora trafikflödena hindras minimalt. Det finns tre olika alternativ av signalreglering; att behålla cirkulationen till stor del, men att låta genomgående trafik köra igenom den och att ta bort cirkulationen och göra en traditionell 4-vägskorsning med två eller tre faser. Vilken lösning som är den bästa håller i nuläget på att utredas ytterligare. Det beror bland annat på antalet fordon på de anslutande vägarna. FAS 1 FAS 2 FAS 1 FAS 2 LÄMNAR FÖRETRÄDE Signal genom cirkulationen. Flera skolor i området har redan påbörjat ett arbete i samarbete med kommunen och Vägverket för att minska skjutsandet till skolorna, bl a med hjälp av Vandrande skolbuss. Detta arbete bör utökas och dessutom kan en översyn av busslinjer och gångoch cykelvägar ha effekt på skolskjutsandet. Traditionell signal med 2 faser. FAS 1 FAS 2 FAS 3 Traditionell signal med 3 faser. Vandrande skolbuss i Torslanda Tänkbara åtgärder, deras effekter och konsekvenser

9 Steg 3 - Ombyggnad av befintligt vägnät Allmänt Den största positiva effekten för framkomligheten längs Hjuviksvägen skulle vara att begränsa antalet korsningspunkter och att förbättra standarden på de som man efter djupare studier väljer att behålla. Detta skulle innebära att ett flertal fastigheter måste lösas in för att få ett fungerande lokalvägnät mellan korsningspunkterna. Lokalvägarna kan lokaliseras både intill Hjuviksvägen eller längre in i områdena. Detta alternativ kräver stora investeringar och anses därför inte rimligt som kortsiktig åtgärd. Korsningspunkterna På den aktuella sträckan av väg 155, Hjuviksvägen finns det sju stycken större korsningspunkter, inklusive den vid Bur, varav sex stycken är utformade som cirkulationsplatser. Cirkulationsplatserna har olika standard och framkomlighet. Överlag är de ganska små, framför allt med tanke på den trafikmängd som ska passera. Generellt kan man säga att en större cirkulationsplats har en högre kapacitet än en mindre. Korsningspunkten vid Gossbydal är såpass belastad att det är nödvändigt att förbättra kapaciteten genom den inom kort. Både ombyggnad till en större cirkulation med bättre kapacitet och till signalreglerad korsning har utretts inom ramen för detta arbete. En ombyggnad till signalreglerad korsning bedöms ge den bästa effekten både för den genomgående trafiken på väg 155 och för trafiken från Flyghamnsvägen. Se beskrivning under steg 2-åtgärder. Lilla Varholmen Cirkulationen vid Torslanda Hästeviks väg Cirkulationen vid Hjuviks bryggväg Hjuviksvägen Korsningspunkter längs Hjuviksvägen. Cirkulationen vid Skalkorgarna Signalkorsningen vid Övre Hällsviksvägen Den korsning som på längre sikt kan vara nödvändig att öka kapaciteten i är cirkulationen vid Torslanda Hästeviks väg, men det är inte aktuellt i dagsläget enligt tidigare resonemang. Fysiska åtgärder för att öka framkomligheten för kollektivtrafi ken Utformning av kollektivtrafi kfält En breddning av Hjuviksvägen från ca 7-8,5 m till 10,5 m innebär att ett tredje körfält kan anläggas, för att användas som kollektivtrafikkörfält. En tänkbar sektionsindelning är att de yttre körfälten blir 3,25 m breda och det i mitten 3,5 m brett (vägrenarna blir 0,25 m breda). Det mittersta körfältet används av kollektivtrafiken, där det under morgontrafiken används av bussar in mot stan och under eftermiddagen mot Lilla Varholmen. Detta reversibla körfält kombineras med skyltning som informerar om i vilken riktning som körfältet är Hjuviksvägen Cirkulationen vid Hällsviksvägen Cirkulationen vid Gossbydal Cirkulationen vid Bur Gösta Fraenkels väg stängt och i vilken det är öppet. Bussar i motgående riktning kör tillsammans med biltrafiken i det vanliga körfältet. På detta vis skulle busstrafiken premieras framför biltrafik när det gäller framkomlighet, vilket skulle kunna innebära fler resande. Denna åtgärd bör dock kombineras med fler bussturer för maximal effekt. Behovet är störst längst i öster och minskar ju längre västerut man kommer på grund av den minskade trafikmängden. Då det reversibla körfältet väver in vid korsingspunkerna delas sträckan naturligt in i 6 delsträckor på mellan 450 och 750 m mellan Lilla Varholmens färjeläge och Flyghamnsvägen. Troligtvis måste man dela upp och bygga busskörfälten i etapper eftersom de olika delsträckorna kräver olika mycket intrång och arbete med detaljplaneändringar. Tänkbara åtgärder, deras effekter och konsekvenser

10 Utformning av korsningspunkterna vid kollektivtrafi kfält De större korsningarna längs Hjuviksvägen är utformade som cirkulationsplatser. Vid samtliga korsningspunkter finns även busshållplatser. Detta innebär att bussarna måste väva in från busskörfältet för att kunna passera korsningen och komma till hållplatsläget. Det smidigaste sättet att lösa denna vävning är när hållplatsen är lokaliserad efter cirkulationsplatsen. Förslag på principutformning av hållplatserna visas på bilden intill. Signaler kan sättas där bussfälten måste väva in i de vanliga körfälten ALTERNATIVA (innan KORSNINGSUTFORMNINGAR korsningspunkterna), för att öka trafiksäkerheten VID ANVÄNDANDE och AV framkomligheten REVERSIBLA ytterligare för BUSSKÖRFÄLT bussarna. Det är viktigt att påpeka att modellen med reversibla busskörfält är ny för Sverige. Vägverket utreder under hösten genomförbarheten. Principskiss på sektion längs sträckan Hällsviksvägen - Flyghamnsvägen. Sektion från öster. NÄR HÅLLPLATSERNA LIGGER PÅ VAR SIN SIDA AV CIRKULATIONEN Heldragen linje Ev. placeras en signal här som slår till rött när buss ankommer Skyltar placeras på portal buss buss buss buss Ev. placeras en signal här som slår till rött när buss ankommer Heldragen linje Skyltar placeras på portal Korsningsutformning vid reversibla busskörfält. NÄR HÅLLPLATSERNA LIGGER PÅ SAMMA SIDA AV CIRKULATIONEN Tänkbara åtgärder, deras effekter och konsekvenser Måla för bättre ledning för bussarna Refug på hela ytan, eller spärrmålad trafikö buss buss buss buss buss

11 Pendelparkeringar för bil och cykel För att kunna utnyttja en bättre och tätare busstrafik längs Hjuviksvägen krävs också bättre möjligheter att pendel- och cykelparkera. Busshållplatserna längs Hjuviksvägen ligger relativt långt ifrån bostadsområdena i exempelvis Hjuvik, Hästevik och Hällsvik. Gångavståndet är långt, vilket innebär att det är viktigt att anlägga bra pendel- och cykelparkeringar vid hållplatserna så att man enkelt kan byta färdsätt. Pendelparkeringar bör anläggas vid de hållplatser som ligger nära daghem, skolor eller affärer där föräldrar ändå stannar för att lämna och hämta sina barn. Lämpliga ställen för att anlägga pendelparkeringar kan vara vid Torslanda Hästeviks väg, Hällsviksvägen, alternativt närmare Skutehagens skola, samt eventuellt vid ICA Maxi tills det nya busstorget har anlagts. Se bild nedan för exempel på hur en pendelparkering kan se ut. Det är viktigt att stor omsorg läggs vid utformning och utrustning vid cykelparkeringarna. De bör vara under tak, ha goda låsanordningar samt bra belysing. För bra exempel, se bild nedan. För att bestämma var cykelparkeringar ska anläggas bör man utreda vilka hållplatser som har flest påoch avstigande passagerare. Tillgängligt utrymme intill hållplatserna är också avgörande, men tänkbara platser är vid Hjuviks Bryggväg, Torslanda Hästeviks väg, Övre Hällsviksvägen och Hällsviksvägen. Båttrafi k Hönö- centrala Göteborg Det har tidigare funnits fartygstrafik mellan Öckerö och Göteborg. Detta vore ett attraktivt alternativ för pendlare till centrala Göteborg och nu har man funnit en båt som tack vare sin konstruktion är både bränslesnål och snabbgående. Under våren 2005 har en sådan båt, under en kort tid att provkörts på sträckan Öckerö- Göteborgs centrum. Passagerare som provade färjan var genomgående mycket positiva till färdsättet. Resan tar ca 40 min. Försöket föll väl ut, såväl tekniskt som miljömässigt. Även resultatet av den enkät som passagerarna fick besvara, visade att de var mycket nöjda, enligt en rapport från Västtrafik. God utformning av cykelparkering. Passagerarfartyg konstruerat i kompositmaterial. God utformning av pendelparkering. Tänkbara åtgärder, deras effekter och konsekvenser

12 Lilla Varholmens färjeterminal Färjorna till Hönö och Björkö kan idag inte avveckla trafiken i samma takt som den anländer till Lilla Varholmen under högtrafik. Det är inte möjligt att sätta in tätare turer då färjorna redan går med full turkapacitet under högtrafik. Det går inte heller att sätta in en färja till då färjeläget inte har kapacitet att ta emot fler. Utöver detta är ytan på terminalområdet alltför liten och kapaciteten på Hjuviksvägen för låg för att man på ett tillfredsställande sätt ska kunna lossa bilarna tätare under högtrafik. Köerna på de västra delarna av Hjuviksvägen under eftermiddagarna uppstår för att kapaciteten i själva färjeläget är för liten. De boende i Hjuviksområdet får stå i köer längs Hjuviksvägen på grund av detta, vilket ibland leder till att de kör om köerna i motgående körfält. För att minska köerna kan ett extra väntmagasin anläggas genom en omdisponering av färjeläget. Detta skulle även få till följd att bussarna lättare kommer ner till färjelägets hållplats och passagerarna hinner med färjan i tid. Dagens utformning av färjeläget Gång- och cykelväg Föreslagen utformning av färjeläget Gång- och cykelväg Parkering Angöring, Busshållplats och Förtur Angöring, Busshållplats och Förtur Parkering HÖNÖFÄRJAN BJÖRKÖFÄRJAN HÖNÖFÄRJAN BJÖRKÖFÄRJAN Principskiss av Lilla Varholmens färjeläge. Den övre bilden visar nuläget och den undre visar förslag till förändring. Åtgärden innebär att körfältsbredderna inne på terminalområdet minskas så att fler magasin ryms. Lilla Varholmens färjeläge. Gösta Fraenkels väg Det är redan idag mycket trafik på Gösta Fraenkels väg och köerna växer under rusningstid. Trafikmängderna kommer att öka ytterligare då inflyttningen till bostadsområdena i Amhult är klar. För att klara denna trafikökning och för att köerna längs Hjuviksvägen ska ha en möjlighet att minska är det nödvändigt att Gösta Fraenkels väg byggs ut till fyra körfält under de närmaste åren. Denna åtgärd ligger dock inte inom ramen för detta arbete. Steg 4 - Nyinvesteringar Nyinvesteringar behandlas inte i denna idéstudie, men beroende på vilket beslut som fattas angående vägutredningen för västra Hisingen- bro eller färja i framtiden, kommer nyinvesteringar av olika slag att behöva göras. Om beslut fattas om att en ny bro ska byggas, kommer även en ny Öckeröled, v155, att byggas över Hästeviksberget samt en ny trafikplats vid Gossbydal. Om beslut fattas om fortsatt/utökad färjedrift kommer större investeringar att behöva göras utefter Hjuviksvägen och i färjeläget för att få erforderlig kapacitet Tänkbara åtgärder, deras effekter och konsekvenser

13 4.3 Effekter och konsekvenser Påverkan av transportbehov och val av transportsätt samt bättre utnyttjande av befi ntligt vägnät Aktivt trafi kantstöd Följande beräknade effekter för de tidigare redovisade åtgärderna bygger på de siffror som framgår i rapporten Aktivt trafikantstöd Öckerö (Vägverket Region Väst ). Observera att effekterna beräknas på 10 år, dvs de förutsätter en informationsinsats som pågår längre än vad som behandlas i detta dokument. I nämnda rapport betonas att de angivna effekterna är lågt räknade jämfört med de erfarenheter som finns på området. Effekterna av en signalreglering har inte kunnat beräknas på samma sätt. Möjlig minskning av arbetsresorna på 10 år: Distansarbete 3-5% Kollektivtrafik 3% Samåkning 3% Flextider 2-3% Summa: 11-14% Skolskjuts Vandrande skolbussar innebär goda effekter, speciellt för närmiljön samt för trafiksäkerheten runt skolorna, då antalet bilar som rör sig runt skolorna idag är stort. Eventuellt kan ett minskat skjutsande till skolorna från föräldrarnas sida även leda till ett ökat kollektivtrafikresande då behovet av bil minskar. Trafi ksignaler vid Gossbydal En trafiksignal vid den befintliga cirkulationsplatsen vid Gossbydal skulle innebära ett bättre trafikflöde genom korsningen. Framför allt skulle framkomligheten längs Hjuviksvägen och Gösta Fraenkels väg, där de största trafikströmmarna är, öka. Trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter blir något lägre i själva korsningspunkten, men eftersom det finns en planskild korsning något längre österut mot Skutehagens skola bedöms denna konsekvens som liten. Nedan beskrivs principiellt för- och nackdelar med de olika signalalternativen. Signal med 2 faser + Stor kapacitet för genomgående fordon. - Osäker korsningsrörelse. - Mer ytkrävande - kräver längre magasin för vänstersvängande fordon. - Flyghamnsvägen får det troligtvis svårare att komma ut från Gösta Fraenkels väg. - Måste dimensioneras för 50 km/h. Signal med 3 faser + Säkrare för svängande fordon. + Kan dimensioneras för 70 km/h. + Bättre kapacitet för svängande fordon. - Mindre kötid (sämre kapacitet) för genomgående fordon. Signal genom cirkulationen + God trafiksäkerhet. + Inga stora ombyggnader. - Har antagligen för korta magasin i högtrafik, korsningen kan låsa sig. - Otydliga signaler. Flera signaler kan behövas på samma stolpe. Ombyggnader av befi ntligt vägnät Korsningspunkterna Det finns möjligheter att bygga ut samtliga korsningar med mer eller mindre intrång på kommunal eller privat mark för att öka kapaciteten i dem. Åtgärderna bedöms dock i dagsläget ge en liten effekt för investeringen och prioriterar inte heller kollektivtrafiken. När det gäller korsningen vid Gossbydal så bedöms en ombyggnad till signalreglerad korsning ge god effekt på framkomligheten på Hjuviksvägen, samtidigt som den inte blir sämre från de anslutande vägarna. Kollektivtrafi kfält Den tidsvinst som en buss får kontra en bil om busskörfält anläggs har beräknats översiktligt. Antagandet har varit att bilarna endast kan köra i 15 km/h, medan bussarna kan hålla 50 km/h i sitt busskörfält. På delsträckorna öster om Torslanda Hästeviks väg finns det fysiskt utrymme för att det med mindre detaljplaneändringar och marklösen relativt snabbt går att bygga ett kollektivtrafikkörfält. Tänkbara åtgärder, deras effekter och konsekvenser

14 Den totala tidsvinsten mellan Torslanda Hästeviks väg och Gossbydal har beräknats till 6 minuter och 15 sekunder. Observera att detta är en teoretisk siffra och kan variera på grund av växlingssträckors längd, bilarnas kösituation mm. Att bygga kollektivtrafikfält på sträckan mellan Lilla Varholmen och Torslanda Hästeviks väg kräver betydligt större investeringar och trafiksäkerhetsåtgärder. Detta bland annat på grund av de många direktutfarter från fastigheter som finns på sträckan. En beräknad tidsvinst för bussar vid anläggande av kollektivtrafikfält är 2 minuter och 30 sekunder. Det finns inga exempel på reversibla körfält i Sverige så det finns ingen statistik på säkerhet eller efterlevnad av trafikreglerna. Systemet tillämpas dock i flera andra länder med den skillnaden att det då används på infartsleder med betydligt större trafikmängder, där delsträckorna är längre och där korsningspunkterna inte är lika många som på den aktuella sträckan. Detta innebär att det är svårt att bedöma de verkliga effekterna av ett busskörfält. Det är också svårt att bedöma konsekvenserna när det exempelvis gäller trafiksäkerheten. Pendelparkeringar för bil och cykel Att anlägga pendelparkeringar för bilar och cyklar vid strategiska busshållplatser, såsom vid skolor och affärer kan ge ett ökat antal kollektivtrafikresenärer. Då avståndet till hållplatserna ofta är stort för de boende underlättar denna typ av parkeringar att utföra sk kombiresor med byte mellan bil/cykel och buss. Båttrafi k Hönö - Göteborg De snabbgående båtar som kan bli aktuella att trafikera sträckan Hönö - Göteborg kan ta ca 150 passagerare. Som mest kan två stycken båtar komma att köpas in. En dubbeltur tar ca 1,5 timme varför det är troligt att färjorna maximalt kan gå med 45 minuters mellanrum. Om man räknar med att 100 av passagerarna tidigare har åkt bil kan effekterna på köerna längs Hjuviksvägen bli goda (ca meter under maxtimmen). Vid ett eventuellt införande av snabbgående färjor är det för Västtrafiks del viktigt att det inte bara blir en överflyttning av dagens bussresenärer utan att den totala andelen kollektivtrafikresenärer ökar. Lilla Varholmens färjeterminal Genom att trimma magasinen i färjeläget kan ytterligare bilar vänta nere i färjeläget utan att bilister med andra målpunkter längs Hjuviksvägen påverkas i lika stor grad. Ett extra väntmagasin beräknas rymma ca 50 bilar. Ett räkneexempel visar på att köerna på Hjuviksvägen skulle kunna minska med ca 300 meter. Detta beräknas på att en stillastående bil tar ca 5 meter i anspråk och en bil som kör i 10 km/h ungefär dubbelt så stor plats. En bättre planerad färjeterminal, där avåkande från Hönö respektive Björkö får separata körfält, skulle även innebära att bilarna lättare kommer av färjorna när färjorna från Hönö och Björkö anländer samtidigt Tänkbara åtgärder, deras effekter och konsekvenser

15 Kostnader Kostnader inom en sexårsperiod för föreslagna åtgärder De åtgärder som har beskrivits i kapitel 4 sammanställs här med kostnadsuppskattningar. För ÅTGÄRD vägombyggnadsåtgärderna redovisas produktionsoch projekteringskostnader samt anläggningskostnad exklusive och inklusive produktionsstöd, enligt Vägverkets mall för kostnadsredovisning. Kostnaderna är beräknade i prisläge november 2004 om inte annat anges. För busskörfält tillkommer Produktionskostnad (inkl sidoentreprenader och 10% oförutsedda byggkostnader) Ersättning till ledningsägare Projektering (arbetsplan och bygghandling) Marklösen Arkeologi Konto enligt MF Summa anläggningskostnad Osäkerhet i bedömningen och ÄT-arbeten, 25% även kostnader för skyltning på sträckan. De åtgärder som inte inbegriper vägombyggnad redovisas endast med en totalkostnad. Observera att de föreslagna och beräknade åtgärderna inte är finansierade. Summa anläggningskostnad + produktionsstöd 9% Övrig beräknad totalkostnad KOMMENTAR Steg 1-åtgärder Uppföljning nuläge 0,15 Kostnaden delas Distansarbetscenter 0,50 mellan åren Kostnaden delas Stöd för samåkning 0,30 mellan åren Kostnaden delas Bearbetning av arbetsgivare 0,30 mellan åren Kostnaden delas Kommunernas hemsidor, information 0,20 mellan åren Kostnaden delas Informationsmaterial, kampanjer 0,40 mellan åren Uppföljning 0,20 kostnadskalkyl ej Kollektivtrafik med båt Hönö - Göteborgs C klar Direktlinje 241 Burö - Nils Ericsonsplatsen 2,1 milj/år Linje 241* Steg 2-åtgärder Signalreglering Gossbydalskorsningen 3,5 milj Steg 3-åtgärder Bussfält: Sträckan L:a Varholmen - Hjuviks Bryggväg 17 Sträckan Hjuviks Bryggväg - Torslanda Hästeviks väg, inkl ny cykelbana intill Hjuviksvägen 3,5 0,4 0,3 0,02-4,3 1,1 5,8 Sträckan Torslanda Hästeviks väg - Skalkorgarna, inkl breddning av Hästeviks cirkplats (ej fler kf genom cirk) 3,3 0,3 0,3 0,01-3,9 1,0 5,2 Sträckan Skalkorgarna - Övre Hällsviksvägen 10,4 0,3 0,1 0,01-1,6 0,4 2,1 Sträckan Övre Hällsviksvägen - Hällsviksvägen 1,3 0,3 0,1 0,01-1,7 0,4 2,3 Sträckan Hällsviksvägen - Flyghamnsvägen 6,1 0,3 0,6 0,02-6,9 1,7 9,3 Övriga åtgärder: Pendelparkering 0,25 Cykelparkering 0,25 Omdisponering av Lilla Varholmens färjeläge, inkl ny beläggning under bef refuger 2,6-0, ,8 0,1 (ÄT-arbeten 5%) 3,2 Breddning till 4 körfält, Gösta Fraenkels väg 11,8 0,4 1,2 0,1-13,7 3,4 18,7 * Öckerö kommun står för kr/år

16

17 Fortsatt arbete 6 Problemstudien kommer under hösten 2005 att skickas ut till myndigheter och organisationer i de berörda kommunerna för att redovisa resultat och slutsatser. Studien kan ses som ett komplement till broutredningen då den redovisar möjliga åtgärder som kan förbättra framkomligheten på Hjuviksvägen på kort sikt. Åtgärdsförslagen är i dagsläget inte finansierade. Under hösten kommer Vägverkat att detaljprojektera två av förslagen ur problemstudien. Det är korsningen i Gossbydal som föreslås övergå från cirkulationsplats till signalreglerad korsning och färjeterminalsområdet i Lilla Varholmen som omdisponeras för att rymma fler köande bilar

18 - 32 -

19 Källor Vägverket Region Väst Vägutredning väg 155 delen västra Hisingen- Öckerö kommun - Förslagshandling juni 2001 Komplettering av Vägutredning, med tillhörande MKB - Samrådshandling december 2004 Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret Plattformen rapport 2, strukturstudier för västra Hisingen - Koncept juni 2004 Västra Hisingen i ett nötskal, strukturstudier för västra Hisingen - Koncept april 2003 Alternativa tvärförbindelser - del av strukturstudienjuni 2004 Amhult- Stadens puls - juni 2004 Program för bostäder norr om Hjuviksvägen inom stadsdelen Torslanda i Göteborg - januari 2004 Öckerö kommun Aktivt trafikantstöd Öckerö (Vägverket Region Väst ) Destinationsundersökning 2004 Vägverket, Göteborgs Stad Trafikkontoret, Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret, Västtrafik, Banverket, Göteborgsregionens kommunalförbund. K2020 Framtidens kollektivtrafik i Göteborg - februari 2004 Chalmers Tekniska Högskola- Anders Hagson, Lars Mossfeldt Färja eller Bro - En bedömning av konsekvenserna för Öckerö kommun av utvecklad färjetrafik jämfört med broförbindelse. - maj 2005 Göteborgs Stad Trafikkontoret Biltrafikflöden på trafiknätet inom Göteborg Västra Hisingen- en studie av trafiken idag och i morgon- delstudie till strukturstudierna för västra Hisingen - Koncept Aktivt trafikantstöd

20

3. Förutsättningar. Förutsättningar

3. Förutsättningar. Förutsättningar 3. Förutsättningar 3.1 Transportpolitiska mål I regeringens proposition om transportpolitik för en hållbar utveckling (prop. 1997/98:56) är det övergripande målet för transportpolitiken i Sverige att säkerställa

Läs mer

Väg 77. Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie

Väg 77. Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie Väg 77 Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie 1 Kort om väg 77 Vägen har ett körfält i vardera riktningen utan mitträcke. Vägbredden är ca 6,5m, respektive körfält 3m, vägrenar 0,25m.

Läs mer

Trafikutredning Storvreta

Trafikutredning Storvreta Trafikutredning Storvreta 2008.05.22 Resultat från trafikanalyser Projektorganisation Uppsala kommun Projektledare Pernilla Hessling, Stadsbyggnadskontoret Uppdragsansvarig Handläggare Trafiksimulering

Läs mer

Sammanställning av artiklar om väg 155 och förbindelsen Öckerö kommun

Sammanställning av artiklar om väg 155 och förbindelsen Öckerö kommun Sammanställning av artiklar om väg 155 och förbindelsen Öckerö kommun Detta är en sammanställning av artiklar som skrivits i Torslanda-Tidningen under hösten 2011 och vintern 2012 från det att utredningen

Läs mer

PM NORRA STÄKSÖN TRAFIK

PM NORRA STÄKSÖN TRAFIK PM NORRA STÄKSÖN TRAFIK KONCEPT 2014-08-25 1 Bakgrund Planering för ny etablering på norra delen av Stäksön pågår. Som ett led i arbetet studeras förutsättningarna för trafiken i området. För att etableringen

Läs mer

Kvarteret Vatthagen Trafik-PM

Kvarteret Vatthagen Trafik-PM Kvarteret Vatthagen Trafik-PM Bildkälla: Kontur Arkitekter Utredare Therese Nyman Pär Båge STOCKHOLM 2014-11-14 Förutsättningar Vatthagen 1:103 ligger cirka 150 meter öster om Glädjens trafikplats vid

Läs mer

Trafikutredning bostäder vid Färgens östra strand I samband med detaljplan, Alingsås kommun

Trafikutredning bostäder vid Färgens östra strand I samband med detaljplan, Alingsås kommun Trafikutredning bostäder vid Färgens östra strand Beställare: ALINGSÅS KOMMUN Beställarens representant: Job van Eldijk Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria

Läs mer

Örebroregionens Infrastruktur- och transportdag 2012 Genomförande av länsplanen 2012

Örebroregionens Infrastruktur- och transportdag 2012 Genomförande av länsplanen 2012 Örebroregionens Infrastruktur- och transportdag 202 Genomförande av länsplanen 202 Fredrik Idevall 202-03-6 Genomförande länsplanen 4 Större objekt 5 3 2, 2 Större namnsatta objekt 20. rv 5/Södra tvärleden

Läs mer

Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall

Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall Med vilka färdmedel skulle du vilja resa sträckan Njurunda-Sundsvall? Pendeltåg Cykla, pendeltåg, buss Cykel och

Läs mer

Utredning Detaljplan Infart Kristianstad Trafikstruktur och parkering

Utredning Detaljplan Infart Kristianstad Trafikstruktur och parkering 1(8) Utredning Detaljplan Infart Kristianstad Trafikstruktur och parkering Uppdragsnummer: 226043 Uppdragsansvarig: Johan Bergström Handläggare Kvalitetsgranskning Anna Stjärnkvist/Anna-Karin Ekström 010-452

Läs mer

Detaljplan för Hossaberget PM om trafikmängder på Nya Öjersjövägen

Detaljplan för Hossaberget PM om trafikmängder på Nya Öjersjövägen Detaljplan för Hossaberget Detaljplan för Hossaberget Beställare: Partille kommun 433 82 Partille Beställarens representant: Erika von Geijer Konsult: Uppdragsledare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg

Läs mer

Ekerö kommuns transportförsörjning

Ekerö kommuns transportförsörjning Region Stockholm 171 90 Solna Sundbybergsvägen 1 Telefon: 0771-119 119 Texttelefon: 0243-750 90 Johan Söderman Väg och trafik söder johan.soderman@vv.se Direkt: 08-757 67 80 Mobil: 070-632 85 26 Datum:

Läs mer

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

RAPPORT. Kollektivtrafikfält E 22 Malmö-Lund Uppdragsnummer 2211073000 LUNDS KOMMUN, MALMÖ STAD, SKÅNETRAFIKEN OCH TRAFIKVERKET

RAPPORT. Kollektivtrafikfält E 22 Malmö-Lund Uppdragsnummer 2211073000 LUNDS KOMMUN, MALMÖ STAD, SKÅNETRAFIKEN OCH TRAFIKVERKET RAPPORT LUNDS KOMMUN, MALMÖ STAD, SKÅNETRAFIKEN OCH TRAFIKVERKET Kollektivtrafikfält E 22 Malmö-Lund Uppdragsnummer 2211073000 Slutrapport Malmö 2012-03-01 Sweco Infrastructure AB Malmö Trafik dved p:\2211\2211073\000\10_arbetsmaterial\rapport

Läs mer

Trädgårdsstaden i Bro, Upplands-Bro kommun

Trädgårdsstaden i Bro, Upplands-Bro kommun Trädgårdsstaden i Bro, Upplands-Bro kommun Underlag för detaljplan PM Trafik Stockholm Beställare: Riksbyggen Structor Mark Stockholm AB Uppdragsnummer: 3135 Uppdragsansvarig: Patrik Lundqvist Structor

Läs mer

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun 2012-10-29 Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun -bland boende i området runt Vindelälven och Tväråbäck med omnejd i Vännäs kommun Enligt uppdrag av Vännäs kommun

Läs mer

Trafikutredning - antagandehandling SVARTE

Trafikutredning - antagandehandling SVARTE November 2008 Denna utredning utfördes 2005/2006 och har uppdaterats under januari-februari respektive oktober-november 2008 av följande projektorganisation: Konsult Tyréns AB Isbergs gata 15 205 19 Malmö

Läs mer

Trafikanalys tillhörande fördjupad översiktsplan för Hajom, Årjängs kommun 2009-10-15

Trafikanalys tillhörande fördjupad översiktsplan för Hajom, Årjängs kommun 2009-10-15 Trafikanalys tillhörande fördjupad översiktsplan för Hajom, Årjängs kommun 2009-10-15 Medverkande Beställare: Årjängs kommun Konsult: WSP Samhällsbyggnad Uppdragsansvarig Handläggare: Bo Asplind Susanne

Läs mer

Trafik PM. 1. Bakgrund. Detaljplan för industri/lager/förråd, Doteröd, Stenungsund. Felix Staffanson Åsa Åkesson. Figur 1 Översikt

Trafik PM. 1. Bakgrund. Detaljplan för industri/lager/förråd, Doteröd, Stenungsund. Felix Staffanson Åsa Åkesson. Figur 1 Översikt Trafik Datum 2014-06-24 Uppdrag Beställare Från Till Detaljplan för industri/lager/förråd, Doteröd, Stenungsund Borealis AB Felix Staffanson Åsa Åkesson Ramböll Sverige AB Box 5343, Vädursgatan 6 402 27

Läs mer

Bakgrund. Uppdraget. Genom: Tydligare vägvisning Attraktiv rastplats Pendlarparkering Tillgänglig och attraktiv genomfart

Bakgrund. Uppdraget. Genom: Tydligare vägvisning Attraktiv rastplats Pendlarparkering Tillgänglig och attraktiv genomfart Hofors genomfart Bakgrund Uppdraget Projektera för en genomfart med målsättningarna att: Förtydliga Hofors tätort och dess infarter Öka tillgängligheten för näringsidkare Skapa en inbjudande känsla för

Läs mer

TRAFIKANALYS I LJUNGBY CENTRUM SKÅNEGATAN OCH STATIONSGATANS TRAFIKBELASTNING

TRAFIKANALYS I LJUNGBY CENTRUM SKÅNEGATAN OCH STATIONSGATANS TRAFIKBELASTNING PM TRAFIKANALYS I LJUNGBY CENTRUM SKÅNEGATAN OCH STATIONSGATANS TRAFIKBELASTNING 19 MARS 2012 Titel: Trafikanalys i Ljungby centrum Status: Koncept Datum: 2012 03 19 Beställare: Ljungby kommun Kontaktperson:

Läs mer

Trafikanalys av Dragonvägen - Odensalavägen, Märsta

Trafikanalys av Dragonvägen - Odensalavägen, Märsta SIGTUNA KOMMUN Trafikanalys av Dragonvägen - Odensalavägen, Märsta 2012-12-13 Uppsala Trafikanalys av Dragonvägen - Odensalavägen, Märsta Datum 2012-12-13 Uppdragsnummer 61381254612 Utgåva/Status Version

Läs mer

Projektbeskrivning Väg 222 Trafikplats Lugnet

Projektbeskrivning Väg 222 Trafikplats Lugnet Projektbeskrivning Väg 222 Trafikplats Lugnet Januari 2010 1(6) Innehållsförteckning 1. Bakgrund...3 2. Planerade åtgärder...3 3. Trafikflöden...5 4. Standard och vägsektion...5 5. Planeringsläge och tidplan...5

Läs mer

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder.

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder. Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare Hälle Lider AB Husåsvägen 2 459 30 Ljungskile Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria Young Uppdragsnr: 102

Läs mer

Tidsstudie Cykel, elcykel, buss eller bil. Vilket alternativ väljer du?

Tidsstudie Cykel, elcykel, buss eller bil. Vilket alternativ väljer du? Tidsstudie Cykel, elcykel, buss eller bil. Vilket alternativ väljer du? Av: Sommarpraktikanter Nelly Dahlstedt Karp och Joakim Wallin, trafik- och stadsmiljöavdelningen, tekniska förvaltningen 2013-07-05

Läs mer

FRAMKOMLIGHET I RÄTT HASTIGHET

FRAMKOMLIGHET I RÄTT HASTIGHET FALLSTUDIER FUNKTIONSBESKRIVNING FRAMKOMLIGHET I RÄTT HASTIGHET I MÅNGA TRAFIKMILJÖER är det svårt att hitta bra åtgärder som ger önskad trafiksäkerhetseffekt. Många åtgärder leder till negativa bieffekter.

Läs mer

K2020. Pilotprojekt Lilla Varholmen-Knutpunkt Hjalmar. Förbättrad kollektivtrafik för stråket Torslanda och Öckerö. Juni 2007

K2020. Pilotprojekt Lilla Varholmen-Knutpunkt Hjalmar. Förbättrad kollektivtrafik för stråket Torslanda och Öckerö. Juni 2007 Pilotprojekt Lilla Varholmen-Knutpunkt Hjalmar Förbättrad kollektivtrafik för stråket Torslanda och Öckerö Juni 2007 Lilla Varholmen K2020 Framtidens kollektivtrafik i Göteborgsområdet Amhult Sörred Bräcke

Läs mer

Resvan i Flyinge. En resvaneundersökning utförd på uppdrag av Flyinge Utveckling och Skånetrafiken 2013-04-22

Resvan i Flyinge. En resvaneundersökning utförd på uppdrag av Flyinge Utveckling och Skånetrafiken 2013-04-22 Resvan i Flyinge En resvaneundersökning utförd på uppdrag av Flyinge Utveckling och Skånetrafiken Analys gjord av: Roozbeh Hashemi Nejad hashemi.roozbeh@gmail.com +46(0) 706 083 193 Daniel Svensson karldanielsvensson@gmail.com

Läs mer

UNITED BY OUR DIFFERENCE. Torp Segelhotellet 2013-06-26

UNITED BY OUR DIFFERENCE. Torp Segelhotellet 2013-06-26 UNITED BY OUR DIFFERENCE trafik pm Torp Segelhotellet 2013-06-26 Medverkande Beställare: Norden Etablering AB Konsult: WSP Samhällsbyggnad, Göteborg Kontakt: Bo Lindelöf, 010-722 72 49, bo.lindelof@wspgroup.se

Läs mer

Öresundstågen ger Höör direkt förbindelse med Köpenhamn, Humlebeck med konsthallen Louisiana och Helsingör

Öresundstågen ger Höör direkt förbindelse med Köpenhamn, Humlebeck med konsthallen Louisiana och Helsingör Mål och riktlinjer Ny bebyggelse ska lokaliseras så att kollektivtrafik och cykling främjas. Kommunen ska arbeta för att öka trafiksäkerheten med inriktning mot att nå nollvisionen. Ett sätt är att genomföra

Läs mer

Trafikanalys Nacka Strand

Trafikanalys Nacka Strand UPPDRAG Nacka Strand UPPDRAGSNUMMER 435762 UPPDRAGSLEDARE Emma Wiklund UPPRÄTTAD AV Tan Na Cheng DATUM 23-8-9 Trafikanalys Nacka Strand Inledning Denna behandlar trafikanalysen gjord med Capcal för förmiddagens

Läs mer

2. Är bilen du har tillgång till en miljöbil (enligt Skatteverkets definition)? (ja/nej/kan ej svara)

2. Är bilen du har tillgång till en miljöbil (enligt Skatteverkets definition)? (ja/nej/kan ej svara) Webbenkät resvanor Frågor som alla svarar på är numrerade. Större delen av frågorna är följdfrågor som ställs utifrån hur man har svarat på de numrerade frågorna. Gulmarkerat är särskilt intressant för

Läs mer

Nivå 1400 enheter (1400 1800 lgh), ca 3100-3600 boende. Trafikkonsekvenser. Exploateringskostnader. Diagram: Exploateringskostnader/enhet

Nivå 1400 enheter (1400 1800 lgh), ca 3100-3600 boende. Trafikkonsekvenser. Exploateringskostnader. Diagram: Exploateringskostnader/enhet Nivå 1400 enheter (1400 1800 lgh), ca 3100-3600 boende Nivå 1400 enheter Ingen ny bilbro erfordras. Öbron (B) nyttjas enbart för biltrafik. Två nya gång- och cykelbroar anläggs. En mot Östteg (C) och en

Läs mer

Korsningen E20-rv 44

Korsningen E20-rv 44 Korsningen E20-rv 44 HANDLINGAR Planbeskrivning dat juni 2008 Planen antagen 2008-08-26 Plankarta med planbestämmelser dat juni 2008 Laga kraft 2008-09-25 Samrådsyttrande dat 2008-06-24 Genomförandetiden

Läs mer

TRAFIKPROGRAM HÄLJARP

TRAFIKPROGRAM HÄLJARP TRAFIKPROGRAM HÄLJARP TRAFIKPROGRAM HÄLJARP Landskrona stad Teknik- och stadsbyggnadskontoret 261 80 Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn 0418-47 00 00 Fax 0418-47 35 76 tsb@landskrona.se www.landskrona.se

Läs mer

Kommunikationer. Järnvägar

Kommunikationer. Järnvägar Kommunikationer De allra flesta är idag beroende av bra kommunikationer i sin vardag. I detta avsnitt redovisas frågor som rör vägar och järnvägar, flyg, sjöfart och kollektivtrafik. Översiktsplanen ska

Läs mer

Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i

Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i Umeå kommun? Lägg ner kollektivtrafiken 7 Öka kollektivtrafiken Bygg bort cykelvägarna 5 Gör det enkelt att cykla Öppna gamla

Läs mer

Alternativa utformningar av kollektivtrafiksystemet mellan Lund C och ESS

Alternativa utformningar av kollektivtrafiksystemet mellan Lund C och ESS Joel Hansson 2012-11-19 Alternativa utformningar av kollektivtrafiksystemet mellan Lund C och ESS Nollalternativet busstrafik på Lundalänken Sedan 2003 finns en högklassig bussbana mellan Lund C och Solbjer;

Läs mer

Tillägg till trafikutredning Sunnanå 1:2 m fl

Tillägg till trafikutredning Sunnanå 1:2 m fl Brinova Fastigheter AB Tillägg till trafikutredning Sunnanå 1:2 m fl Malmö 2012-01-17 Tillägg till trafikutredning Sunnanå 1:2 m fl Datum 2012-01-17 Uppdragsnummer 61660933566 Utgåva/Status Rev 1 HEDMAN

Läs mer

RENARE STADSLUFT. Ett åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i centrala Skellefteå

RENARE STADSLUFT. Ett åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i centrala Skellefteå RENARE STADSLUFT Ett åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i centrala Skellefteå RENARE STADSLUFT ETT FÖRORD Bakgrund Åtgärdsprogram Nuläget 2009 Mål, renare stadsluft KORTSIKTLIGA

Läs mer

Figur 4-17 Färdmedelsfördelning idag i Tyresö kommun (övre bilden) och för prognosticerad trafikökning fram till år 2030 (nedre bilden).

Figur 4-17 Färdmedelsfördelning idag i Tyresö kommun (övre bilden) och för prognosticerad trafikökning fram till år 2030 (nedre bilden). 55 Sammanfattning Prognosen för trafikutvecklingen fram till år 2030 pekar på att en större andel av den trafik som alstras av befolkningsutvecklingen kommer att ske med kollektivtrafik jämfört med de

Läs mer

Citybusstråket i Malmö Presentation på Trafikdage, Aalborg Universitet, 28-29 augusti 2000

Citybusstråket i Malmö Presentation på Trafikdage, Aalborg Universitet, 28-29 augusti 2000 Citybusstråket i Malmö Presentation på Trafikdage, Aalborg Universitet, 28-29 augusti 2000 Civ. Ing. Stefan Krii, Gatukontoret Malmö Stad Civ. Ing. Björn Wendle, Trivector Traffic AB Från idé till genomförande

Läs mer

Trafikutredning Åmåsäng 2013-12-16 rev 2014-01-24

Trafikutredning Åmåsäng 2013-12-16 rev 2014-01-24 2013-12-16 rev 2014-01-24 Dokumenttitel: Trafikutredning Åmåsäng Skapat av: Per Thunmarker Dokumentdatum: 2013-12-16 Dokumenttyp: Word Dokument ID: Trafikutredning 20131216 Ärendenummer: Projektnummer:

Läs mer

Resvaneundersökning Göteborgs Universitet - Gemensam förvaltning

Resvaneundersökning Göteborgs Universitet - Gemensam förvaltning Resvaneundersökning Göteborgs Universitet - Gemensam förvaltning Resultat av enkät genomförd 2 27 oktober 2006 Göteborg 2006-11-20 Göteborgs Stad Trafikkontoret Resvaneundersökning Göteborgs Universitet

Läs mer

Studie Transportkorridor. Mölndalsåns dalgång Underlag till Fördjupad Översiktsplan. BILAGA Transportkorridoren

Studie Transportkorridor. Mölndalsåns dalgång Underlag till Fördjupad Översiktsplan. BILAGA Transportkorridoren Studie Transportkorridor Mölndalsåns dalgång Underlag till Fördjupad Översiktsplan BILAGA Transportkorridoren Februari 2012 INNEHÅLL 1 NORRA DELEN 2 2 MELLERSTA DELEN 6 3 SÖDRA DELEN 10 Beställare: Trafikverket

Läs mer

PM GRANSKNING AV TRAFIKUTREDNING ÅTTEVÄGENOMRÅDET, HJÄRUP

PM GRANSKNING AV TRAFIKUTREDNING ÅTTEVÄGENOMRÅDET, HJÄRUP PM GRANSKNING AV TRAFIKUTREDNING ÅTTEVÄGENOMRÅDET, HJÄRUP SLUTRAPPORT 2014-10-20 Uppdrag: Titel på rapport: Status: 258123, Trafikutredning Åttevägenområdet PM, Granskning av trafikutredning Åttevägenområdet,

Läs mer

Bilaga 5 Samlad effektbedömning

Bilaga 5 Samlad effektbedömning Bilaga 5 Samlad effektbedömning Åtgärdsvalsstudie E södra infarten Örnsköldsvik 1 TMALL 000 Rapport generell v 1.0 Trafikverket E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-91 91 Dokumenttitel: Åtgärdsvalsstudie

Läs mer

KV GÄDDAN I PERSTORP TRAFIKUTREDNING

KV GÄDDAN I PERSTORP TRAFIKUTREDNING RAPPORT KV GÄDDAN I PERSTORP TRAFIKUTREDNING 2015-05-08 Uppdrag 262340, Kv Gäddan Titel på rapport: Kv Gäddan i Perstorp Trafiktutredning Status: Slutrapport Datum: 2015-05-08 Medverkande Beställare: Kontaktperson:

Läs mer

MKB - av genomfartstrafikens påverkan för boende- och trafikmiljön i ett framtidens Solna stad

MKB - av genomfartstrafikens påverkan för boende- och trafikmiljön i ett framtidens Solna stad Bilaga 1 1/5 MKB - av genomfartstrafikens påverkan för boende- och trafikmiljön i ett framtidens Solna stad I nedanstående tabeller kommer vi boende i Solna stad att beskriva hur framtida byggprojekt i

Läs mer

Konsten att sälja hållbart resande. - på en eftermiddag

Konsten att sälja hållbart resande. - på en eftermiddag Konsten att sälja hållbart resande - på en eftermiddag hans@arby.se Handboken: Om att bygga samverkan Handledningen: Om att möta kunden på en eftermiddag: Körschema Vem är du, vilket är uppdraget? Drivkrafter

Läs mer

GRÄDDFIL FÖR BUSSEN. En enkel och ekonomisk lösning för trafiken mellan Lund och Malmö

GRÄDDFIL FÖR BUSSEN. En enkel och ekonomisk lösning för trafiken mellan Lund och Malmö GRÄDDFIL FÖR BUSSEN En enkel och ekonomisk lösning för trafiken mellan Lund och Malmö Varför bygga nytt när det inte behövs? Gräddfil för buss i stället för motorvägsavfarter Såväl i Trafikverkets nationella

Läs mer

2008-09-04. Vägverket

2008-09-04. Vägverket Hur kan vi skapa nya förbindelser och minska barriäreffekterna? Eller: Hur beroende är Göteborgsregionen av sina Älvförbindelser? Bertil Hallman, Vägverket Region Väst Samhällsutveckling Strategisk planerare

Läs mer

Vänersborg 2015-01-22

Vänersborg 2015-01-22 Vänersborg 2015-01-22 Regionstyrelsen Västra Götlandsregionen ärende 9 mötet 2015-01-27 Yttrande över Kungörande och granskning av Järnvägsplan för Västlänken (Remiss från Trafikverket) Sverigedemokraterna

Läs mer

Välkommen till cykelfrukostseminarium

Välkommen till cykelfrukostseminarium Välkommen till cykelfrukostseminarium WSP 2013-03-12 Björn Hugosson (moderator) Gruppchef på trafikavdelningen Foto: ubrayj02 @ flickr. Creative Commons BY 2.0 2013-03-12 Välkommen! à Program 08.00 08.30

Läs mer

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Nedan har vi sammanställt de prioriterade brist-/utvecklingsområden som kom fram i gruppdiskussionerna på dialogmötet.

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR ÖVERENSKOMMELSE OM CYKELPENDLING

HANDLINGSPLAN FÖR ÖVERENSKOMMELSE OM CYKELPENDLING HANDLINGSPLAN FÖR ÖVERENSKOMMELSE OM CYKELPENDLING Bakgrund För att nå klimatmålet om en fossilfri ekonomi år 2030 krävs en omställning till ett hållbart transportsystem. En överflyttning av fler arbetsresor

Läs mer

BESKRIVNING som tillhör detaljplan för HEMSÖGATANS FÖRLÄNGNING i Hamnen i Malmö

BESKRIVNING som tillhör detaljplan för HEMSÖGATANS FÖRLÄNGNING i Hamnen i Malmö 2011-04-26 Dp 5155 BESKRIVNING som tillhör detaljplan för HEMSÖGATANS FÖRLÄNGNING i Hamnen i Malmö HANDLINGAR Planhandlingarna omfattar plankarta med bestämmelser, genomförandebeskrivning, fastighetsförteckning

Läs mer

BALKÅKRA STRÄDDOR SVARTE - TRAFIKUTREDNING

BALKÅKRA STRÄDDOR SVARTE - TRAFIKUTREDNING RAPPORT BALKÅKRA STRÄDDOR SVARTE - TRAFIKUTREDNING 2012-11-01 Uppdrag: 230078, Svarte Midroc Titel på rapport: Balkåkra Sträddor Svarte - Trafikutredning Status: Slutrapport Datum: 2012-11-01 Medverkande

Läs mer

Trafikprognos samt en bullerberäkning för fyra fastigheter i Åkarp

Trafikprognos samt en bullerberäkning för fyra fastigheter i Åkarp [Delprodukt] Skapad av: Fackansvarig: Dokumentdatum: 2013-11-20 Diarienr/Ärendenr: TRV 2010/35145 Version: Anna-Karin Ekström, Tyréns AB Anna-Karin Ekström, Tyréns AB/Ansvarig MKB Cristiano Piga, Tyréns

Läs mer

Dialog med hushållen Nya vägvanor 2013

Dialog med hushållen Nya vägvanor 2013 Dialog med hushållen Nya vägvanor 2013 Resultat, Sammanfattning/Slutsatser IMA MARKNADSUTVECKLING AB 2014-02-10 IMA MARKNADSUTVECKLING AB Almekärrsvägen 9, S-443 39 LERUM Tel.: +46 (0)302-165 60 Fax: +46

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Uppdaterad: 5 juni 2013 Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Vägstandarden på E20 Vilka sträckor på E20 är fortfarande ännu inte utbyggda? Totalt handlar det om fem etapper eller ungefär 80 kilometer

Läs mer

Trafikföringen i centrum, Inre ringen

Trafikföringen i centrum, Inre ringen 1(17) Tjänsteskrivelse Falu kommun Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Datum 2015-09-14 Diarienummer MSN0522/15 Handläggare Mathias Westin Telefon 023-827 39 E-post: mathias.westin@falun.se Miljö-

Läs mer

Kommunikationer. Planförslag KOMMUNIKATIONER SVEDALA ÖVERSIKTSPLAN 2009 SAMRÅDSHANDLING 2009-02-25

Kommunikationer. Planförslag KOMMUNIKATIONER SVEDALA ÖVERSIKTSPLAN 2009 SAMRÅDSHANDLING 2009-02-25 Planförslag Kommunikationer Svedala kommun har bra förutsättningar i och med sin placering vid ett vägskäl, där många människor passerar dagligen. Tillgången till kommunikationer är också mycket god med

Läs mer

Ringsjöbandet i Höör Trafikutredning till planprogram. September 2008

Ringsjöbandet i Höör Trafikutredning till planprogram. September 2008 Höörs kommun Ringsjöbandet i Höör Trafikutredning till planprogram September 2008 Denna utredning har utförts under juni-september 2008 av följande projektorganisation: BESTÄLLARE Höörs kommun Box 53 243

Läs mer

Motion (M) om busstrafiken i södra Kalmar

Motion (M) om busstrafiken i södra Kalmar TJÄNSTESKRIVELSE Datum Ärendebeteckning 2014-04-08 KS 2013/0658 Kommunfullmäktige Motion (M) om busstrafiken i södra Kalmar Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att kommunledningskontorets yttrande

Läs mer

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken 109 000 invånare i kommunen (12:a i landet efter folkmängd) tillväxt i befolkning ca 1% per år tillväxt i arbetsplatser ca 2% per år (5 nya jobb varje arbetsdag)

Läs mer

Resvaneundersökning bland studenter vid Göteborgs Universitet Utbildningsvetenskap

Resvaneundersökning bland studenter vid Göteborgs Universitet Utbildningsvetenskap Resvaneundersökning bland studenter vid Göteborgs Universitet Utbildningsvetenskap KORTVERSION Resultat av enkät genomförd 1-15 juni 27 Göteborg 27-9-27 Göteborgs Stad Trafikkontoret Resvaneundersökning

Läs mer

Nya bostäder i Diseröd

Nya bostäder i Diseröd Nya bostäder i Diseröd Tyfter 1:19 m fl, Kungälvs kommun Trafik- och bullerutredning 2012-10-31 ÅF Infrastructure AB, Kvarnbergsgatan 2, Box 1551 SE-401 51 Göteborg Telefon +46 10 505 00 00. Fax +46 10

Läs mer

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5)

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5) 2013-05-14 0 (5) PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 FÖRVALTNING 1 (5) INLEDNING Höganäs kommun växer och utvecklas, både i yta och befolkningsmässigt.

Läs mer

k2020 Framtidens kollektivtrafik i Göteborgsområdet Nulägesanalys

k2020 Framtidens kollektivtrafik i Göteborgsområdet Nulägesanalys k2020 Framtidens kollektivtrafik i Göteborgsområdet Nulägesanalys Samverkansprojekt mellan Göteborgs Stad Trafikkontoret och Stadsbyggnadskontoret, Västtrafik, Vägverket, Banverket och Göteborgsregionens

Läs mer

Parkeringsnorm för Eslövs kommun

Parkeringsnorm för Eslövs kommun December 2013 1 INNEHÅLL INLEDNING 3 NULÄGES BESKRIVNING 4 Ansvar Bilinnehav Zonindelning PARKERINGSNORM FÖR CYKEL 5 PARKERINGSNORM FÖR BIL 6 FÖRVÄNTADE KONSEKVENSER 7 PARKERINGSNORM: TABELLER 8 Parkeringsnorm

Läs mer

VÄSTRA HAMNEN PILOTPROJEKT FULLRIGGAREN - ERFARENHETER AV FLEXIBLA PARKERINGSTAL

VÄSTRA HAMNEN PILOTPROJEKT FULLRIGGAREN - ERFARENHETER AV FLEXIBLA PARKERINGSTAL VÄSTRA HAMNEN PILOTPROJEKT FULLRIGGAREN - ERFARENHETER AV FLEXIBLA PARKERINGSTAL Anna Stjärnkvist Trafikplanerare Stadsbyggnadskontoret, Malmö December 2013 INFRASTRUKTUR Kv. Fullriggaren är lokaliserat

Läs mer

Nu bygger vi ut E22:an genom Skåne & Blekinge

Nu bygger vi ut E22:an genom Skåne & Blekinge Nu bygger vi ut E22:an genom Skåne & Blekinge Båstad Skälderviken Olofström Örkeljunga Ängelholm Stensnäs E4 Hässleholm Fjälkinge E22 Hörby N Kristianstad Karlshamn Helsingborg Fogdarp Sätaröd Gårdstånga

Läs mer

Trafikförändring. Linje 541, 543, 546, 550, 560, 567

Trafikförändring. Linje 541, 543, 546, 550, 560, 567 Trafikförändring Linje 541, 543, 546, 550, 560, 567 Bakgrund SL har med entreprenören Nobia inlett ett samarbete i syfte att förbättra kollektivtrafiken inom trafikområde Kallhäll södra, d.v.s. primärt

Läs mer

Parkeringsnorm för Solna - Revidering oktober 2014

Parkeringsnorm för Solna - Revidering oktober 2014 2014-10-08 Rev 2014-10-07 SID 1 (13) SBN2014:142 Parkeringsnorm för Solna - Revidering oktober 2014 Bakgrund Behovet av ny parkeringsnorm Den nuvarande parkeringsnormen, som ligger till grund för beräkning

Läs mer

Förstudie för gångoch cykelväg mellan Olofsbo och Långaveka. Samråd med allmänheten 14 december 2011

Förstudie för gångoch cykelväg mellan Olofsbo och Långaveka. Samråd med allmänheten 14 december 2011 Förstudie för gångoch cykelväg mellan Olofsbo och Långaveka Samråd med allmänheten 14 december 2011 3. Planeringsprocessen enligt väglagen Förstudie Förstudien är första steget in i den fysiska vägplaneringen

Läs mer

Annan möjlig exploatering

Annan möjlig exploatering BILAGA 3 Trafik Loviseberg II Vi har kort analyserat trafikalstringen samt trafiksäkerhet för ev. ny industrietablering inom kvarteret Loviseberg i Botkyrka kommun. Förutsättningar Vi har tittat på 2 olika

Läs mer

Skellefteås satsningar på Näringsliv. Infrastruktur Bostäder

Skellefteås satsningar på Näringsliv. Infrastruktur Bostäder Medborgardialog Skellefteås satsningar på Näringsliv Infrastruktur Bostäder VARFÖR EN TRAFIKSTRATEGI? Avsiktsförklaring samt samarbetsavtal med Trafikverket Avsiktsförklaringen innebär att kommunen och

Läs mer

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll Bilaga 1; Bakgrund Innehåll KOMMUNEN... 2 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 2 ÖRESUND SOM CYKELREGION... 3 CENTRALORTEN... 4 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 4 BRISTER... 5 MARKNADSFÖRING... 6 HISTORISKT ARV... 6 UNDERSÖKNINGAR...

Läs mer

3.4 Kommunikationer. Planförslag

3.4 Kommunikationer. Planförslag Planförslag 3.4 Kommunikationer Svedala kommun har bra förutsättningar i och med sin placering vid ett vägskäl, där många människor passerar dagligen. Tillgången till kommunikationer är också mycket god

Läs mer

Svar på skrivelse från (S) om upprustning och modernisering av Gullmarsplan

Svar på skrivelse från (S) om upprustning och modernisering av Gullmarsplan 1(5) Strategisk Utveckling Handläggare Jens Plambeck +4686861651 jens.plambeck@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-09-12 Trafiknämnden 2014-09-23, punkt 30 Diarienummer Svar på skrivelse från (S) om upprustning

Läs mer

Busstrafiken i Trelleborg 2014 07 08. Plan för busstrafiken i samband med ny Pågatågstrafik från december 2015

Busstrafiken i Trelleborg 2014 07 08. Plan för busstrafiken i samband med ny Pågatågstrafik från december 2015 Busstrafiken i Trelleborg 2014 07 08 Plan för busstrafiken i samband med ny Pågatågstrafik från december 2015 Busstrafiken i Trelleborg 2 Innehåll Dagens trafik: 3 6 Ny tågtrafik: 7 9 Regionbuss: 10 27

Läs mer

GÅNG- OCH CYKELPLAN LINDESBERGS KOMMUN

GÅNG- OCH CYKELPLAN LINDESBERGS KOMMUN GÅNG- OCH CYKELPLAN LINDESBERGS KOMMUN Dokumenttitel: Gång- och cykelplan Lindesberg Skapat av: Andreas Asp, VAP Kontaktperson: Frida Nilsson, Bergslagens Miljö och Byggförvaltning Dokumentdatum: 2015-09-28

Läs mer

Resvanor hos studenter på Pedagogen vid Göteborgs universitet. Enkätundersökning december 2010

Resvanor hos studenter på Pedagogen vid Göteborgs universitet. Enkätundersökning december 2010 Resvanor hos studenter på Pedagogen vid Göteborgs universitet Enkätundersökning december 2010 Utbildningsvetenskap vid Göteborgs universitet Trafikkontoret Göteborgs Stad 1 Enkät resvanor studenter på

Läs mer

1.7. Övergripande mål och strategier

1.7. Övergripande mål och strategier Om Trafikverket beslutar att vidta åtgärder på befintligt stråk bör detta samordnas med ÖSCR:s planer. För att dra nytta av marknadsföringskampanjen och den publicitet denna kommer att ge, bör åtgärderna

Läs mer

Yttrande om förstudie för Hågelbyleden - Väg 258

Yttrande om förstudie för Hågelbyleden - Väg 258 YIMBY Yes In My BackYard. 2011-10-25 2011:13 Yttrande om förstudie för Hågelbyleden - Väg 258 Nätverket YIMBY ser mycket positivt på Botkyrka kommuns planer att förtäta och koppla samman Alby och Eriksberg.

Läs mer

TRAFIKUTREDNING KRISTIANSTADSLÄNKEN GENOM CENTRUM

TRAFIKUTREDNING KRISTIANSTADSLÄNKEN GENOM CENTRUM TRAFIKUTREDNING KRISTIANSTADSLÄNKEN GENOM CENTRUM Version 1.0 Malmö 2010-06-17 Sweco Infrastructure AB Trafikutredning Kristianstadslänken genom centrum 1 (17) Dokumentinformation Titel: Trafikutredning

Läs mer

Välkomna till samråd! Väg 131 Ramfall - Hestra Vägutredning

Välkomna till samråd! Väg 131 Ramfall - Hestra Vägutredning Information vid samråd 1 Välkomna till samråd! Väg 131 Ramfall - Hestra Vägutredning Information vid samråd 2 1. Samrådsmötet öppnas 2. Presentation av medverkande 3. Redogörelse för planprocessen 4. Presentation

Läs mer

Rapport. Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen. Bil Sweden 2013-05-04

Rapport. Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen. Bil Sweden 2013-05-04 Rapport Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen Bil Sweden 213--4 Förord BilSweden bedriver ett aktivt opinionsarbete. I frågor som rör attityd och behov av bil, parkering och framkomlighet

Läs mer

Förutsättningarna för bussar i beställningstrafik i Stockholm

Förutsättningarna för bussar i beställningstrafik i Stockholm Stockholms läns Bussbranschförening 2015-05-28 Förutsättningarna för bussar i beställningstrafik i Stockholm - Redovisning av problem och angelägna förbättringar i väginfrastrukturen Publikation gjord

Läs mer

Yttrande över Tyck till om framtidens SLtrafik

Yttrande över Tyck till om framtidens SLtrafik NACKA MILJÖVÅRDSRÅD Nacka 1997-03-14 Samråd kollektivtrafik Nacka kommun Granitvägen 15 131 81 NACKA Yttrande över Tyck till om framtidens SLtrafik i Nacka kommun Dagens trafik är vår största miljöbov.

Läs mer

Kalkyl - PM. 1. Bakgrund. 2. Mål. Projekt: VVÄ_009 E6.20 Vädermotet-Björlandavägen, etapp 1 Objektsnummer: 43 72 40 och 43 68 90

Kalkyl - PM. 1. Bakgrund. 2. Mål. Projekt: VVÄ_009 E6.20 Vädermotet-Björlandavägen, etapp 1 Objektsnummer: 43 72 40 och 43 68 90 Vägverket Region Väst 14033 400 20 Göteborg www.vv.se Telefon: 0771-119 119 Henrik Erdalen henrik.erdalen@vv.se Direkt: 031-63 51 97 Mobil: 0733-58 62 00 Christer Claesson christer.claesson@vv.se Direkt:

Läs mer

2013-10-29. Ändring av detaljplaner inför byggnation av gång- och Cykelbana utmed väg 153 igenom Ullared Dnr KS 2013-187

2013-10-29. Ändring av detaljplaner inför byggnation av gång- och Cykelbana utmed väg 153 igenom Ullared Dnr KS 2013-187 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg FALKENBERG 2013-10-29 332 Ändring av detaljplaner inför byggnation av gång- och Cykelbana utmed väg 153 igenom Ullared

Läs mer

Livsrumsindelning. Transportrum. Integrerat transportrum. Mjuktrafikrum. Integrerat frirum. Frirum. Integrerat transportrum.

Livsrumsindelning. Transportrum. Integrerat transportrum. Mjuktrafikrum. Integrerat frirum. Frirum. Integrerat transportrum. Björnlunda Livsrumsindelning Transportrum Integrerat transportrum Mjuktrafikrum Integrerat frirum Frirum Integrerat transportrum Mjuktrafikrum Integrerat frirum Gnesta Livsrumsindelning Transportrum Integrerat

Läs mer

Befintlig förbindelse och passage i plan väster om stationshuset ersätts med planskild passage.

Befintlig förbindelse och passage i plan väster om stationshuset ersätts med planskild passage. Etapp 1c Flyttat stationshus och passage (G1c) Utrymmet mellan stationshuset och spår 1 är för smalt för att uppfylla dagens krav på plattform och används därför bara som gångpassage. Om huset flyttas

Läs mer

Väg 978 genom Mariefred

Väg 978 genom Mariefred Väg 978 genom Mariefred Södermanlands län Objektnummer: 10708 Fördjupad studie September 2005 Medverkande Beställare: Vägverket Region Mälardalen Box 1140 631 80 ESKILSTUNA Tfn: 0771-119 119 rojektledare:

Läs mer

Kalkyl PM Väg 172 Skällsäter - Bäckefors

Kalkyl PM Väg 172 Skällsäter - Bäckefors Kalkyl PM Väg 172 Skällsäter - Bäckefors Objektnummer: 85 54 04 32 Objektnamn: Skällsäter - Bäckefors Skede: Bygghandling december 2002 Datum: 2008-08-25 Rev. datum: 1(7) 1. Bakgrund Befintlig väg har

Läs mer

Mobility Management i Tyresö. SWEPOMM-konferensen 20 november 2014

Mobility Management i Tyresö. SWEPOMM-konferensen 20 november 2014 Mobility Management i Tyresö SWEPOMM-konferensen 20 november 2014 Vi som ska tala är Hedda Ericsson Miljöstrateg Tyresö kommun Jennie Bäckman Analytiker stadsplanering Metodansvarig 1. Mobility Management

Läs mer

Revidering av Parkeringsstrategin

Revidering av Parkeringsstrategin Handläggare Direkt telefon Vår beteckning Er beteckning Datum 2015-10-21 Revidering av Parkeringsstrategin En ny parkeringsstrategi infördes i Karlskrona 2012. Syftet var främst att få rätt bil på rätt

Läs mer