Vägplanering. Infrastruktur. Infrastrukturen fysiska nät. Vägtransportsystemet. Transporter. Trafik på väg och gator

Transkript

1 Infrastruktur Vägplanering Ett lands tekniska system för förflyttning av personer, information, gods och energi Infrastrukturen fysiska nät Vägtransportsystemet Vägar Järnvägar Farleder Luftleder Telekablar Kraftledningar Vatten- och avloppsledningar Infrastrukturen är det byggda och gemensamt nyttjade. Människorna som använder systemet Fordonen och dess drivmedel Den fysiska infrastrukturen Regler och information som stödjer systemet Transporter Persontransporter Enheten personkilometer Godstransporter Enheter tonkilometer Trafik på väg och gator Andel av antalet personresor Andel av persontransportarbete Bil 60 % 70 % Kollektiva färdmedel 11 % 27 % Gång och cykel 29 % 3 %

2 Godstransport Varför är transporter viktiga Andel av godstransportarbete Lastbil 40 % Sjöfart 38 % Järnväg 22 % Förutsättning för ett hållbart och dynamiskt samhälle För att tillfredsställa industrins och människans behov av: Gods Varor Tjänster Socialt och kulturellt utbyte Hög prioriterade vägar inom EU Svenska vägnätet Statsvägar där staten är väghållare Kommunvägar där kommunen är väghållare Allmänna vägar Enskilda vägar där enskilda personer eller föreningar är väghållare Svenska vägnätet Statsvägar km statliga vägar km kommunala gator och vägar km enskilda vägar med statsbidrag ett mycket stort antal enskilda vägar utan statsbidrag, de flesta så kallade skogsbilvägar I det statliga vägnätet ingår broar, ett tjugotal tunnlar och 37 färjeleder. Nationella stamvägar vilket är vägar som är av särskilt intresse Övriga riksvägar är de övriga vägarna av nationellt intresse Länsvägar är statliga vägar med ett regionalt intresse Enskilda vägnätet brukar delas upp i ett som får statsbidrag för skötsel samt ett som inte får statsbidrag Enligt trafikverkets statistik

3 Nationella stamvägar i Sverige Kommunala vägnätet Huvudnät Lokaltnät Kommunala huvudnätet genomfart/infartsgata förmedlar långväga trafik till och genom staden övriga huvudgator Mellan områden i staden Kommunala vägnätet km Var av: Ca 80% är huvudnät Ca 20% är lokalnät Kommunala lokalnätet Gällande lagar Lokalgator I större områden av uppsamlingsgator Plan och bygglagen, kommunala vägar Väglagen, allmän väg Miljöbalken

4 13 Väglagen Vid byggande av väg skall tillses, att vägen får sådant läge och utförande att ändamålet med vägen vinns med minsta intrång och olägenhet utan oskälig kostnad, och att hänsyn tas till stads- och landskapsbilden och till natur- och kulturvärden. Nationell plan för transportsystemet de ekonomiska ramarna strategi för drift och underhåll av det statliga vägnätet inriktningen för bärighetssatsningar på väg strategi för övriga effektiviseringar av transportarbetet (tidigare sektorsverksamheten) innehåll i åtgärdsområdena (mindre åtgärder) namngivna investeringar Transportpolitiska målen Det övergripande transportpolitiska målet Transportpolitiken skall säkerställa ett samhällekonomiskt effektivt och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringslivet i hela landet Transportpolitiska delmål Säker trafik God miljö Positiv regional utveckling Tillgängligt transportsystem Hög transportkvalitet Jämnställt transportsystem Tillgänglighet Transportsystemet ska utformas så att medborgarna och näringslivets grundläggande transportbehov kan tillgodoses. Sakområdesvisa mål Barnpolitiska mål Handikappolitiska mål Mål för kulturmiljö och arkitektur Nationella miljökvalitets jobb Med flera.. Regionala mål Lokala mål Projektmål Övergripande mål fångas upp i projektmål Transportkvalitet Transportsystemets utformning och funktion ska medge en hög transportkvalitet för näringslivet. Säker trafik Det långsiktiga målet för trafiksäkerheten ska vara att ingen dödas eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor. Transportsystemets utformning och funktion ska anpassas till de krav som följer av detta

5 God miljö Transportsystemets utformning och funktion ska anpassas till krav på en god och hälsosam livsmiljö för alla, där natur- och kulturmiljö skyddas mot skador. En god hushållning med mark, vatten, energi och andra naturresurser främjas. Positiv regional utveckling Transportsystemet ska främja en positiv regional utveckling genom att dels utjämna skillnader i möjligheterna för olika delar av landet utvecklas, dels motverka nackdelar av långa transportavstånd Hållbart vägtransportsystem Trafikeras av energisnåla och säkra fordon som drivs med förnyelsebar energi. Det ska vara rent och tyst. Trafiken ska vara säker. Tillgängligheten för människor och gods ska vara god. Särskilt behöver den förbättras för gång- cykeloch kollektivtrafikanter. Infrastrukturen ska var ytsnål Tätorterna ska vara avsedda mer för att vistas i, än att färdas till och genom. Vägtransporterna samverka med andra transportslag Statlig vägplanering Planering av statliga vägar är uppdelad i fyra skeden Förstudie Syfte: Förstudiens syfte är att klargöra förutsättningarna för fortsatt arbete Vägutredning Syftet: Vägutredningen utgör underlag för val av vägkorridor och trafiktekniska standard

6 Arbetsplan Syftet: Arbetsplanen ska ge den information som är nödvändig för fastställelse Syfte: en utgör underlag för byggprocessen Statlig vägplanering Tidig planering Förstudie Vägutredning Arbetsplan Kommunal markanvändningsplan Utgår från plan och bygglagen Tre styrande dokument Översiktsplan Områdesbestämmelser Detaljplan Vägproduktprocessen Översiktsplan Ska redovisa: Statliga vägar Kommunal markanvändning Tidig planering Förstudie Område med detaljplan Översiktsplan med eventuell fördjupning Område utan detaljplan Översiktsplan med eventuell fördjupning Allmänna intressen väger tungt grunddragen i den avsedda användningen av mark och vatten. Vägutredning Arbetsplan Detaljplan Enskilda intressen väger tungt Kommunens syn på hur den fysiska miljön ska utvecklas och bevaras

7 Områdesbestämmelser Område utanför detaljplan Reglerar ett antal frågor för att säkerställa att syftet med översiktsplanen säkerställs Detaljplan Ska pröva markens lämplighet för bebyggelse Reglerar bebyggelsens: Utbredning Parkeringsytor Vad som är huvudgata och lokagata Planering- och projekteringsprocessen statliga vägar Vägplanering omfattar: Förstudie Vägutredning Vägprojektering omfattar: Arbetsplan Förstudie ska: skapa en plattform för fortsatt arbete fastlägga förutsättningarna för den trafiktekniska standarden avgränsa aktuellt område kartlägga tänkbara konsekvenser och motstående intressen kartlägga formerna för samarbete med kommuner och länsstyrelse Resultat av en förstudie en rekommendation att inte fortsätta planeringen att gå vidare med en vägutredning att gå direkt på en arbetsplan. Frågeställningar som en förstudie ska ge svar på: Vilka är problemen? Vad händer om ingenting görs? Finns alternativa sätt att lösa problemet? Skall objektet drivas vidare eller inte? Skall en vägutredning upprättas (eller ska en arbetsplan upprättas direkt)? Vilka är de lämpliga start- och målpunkterna för projektet?

8 Vägutredning Val av vägkorridor Trafikteknisk standard. Kartlägga riksintressefrågor Kartlägga miljöfrågor Kartlägga andra allmänna intressen Ekonomiska faktorer Val av vägkorridor I vägutredningen jämförs de olika alternativa vägkorridorerna dels sinsemellan dels mot det sk nollalternativet dvs. den nuvarande vägen Teknisk standard Konsekvensbeskrivning Referenshastighet Separeringsgrad för oskyddade trafikanter Typsektion Korsningsstandard Linjeföringsstandard Vägutrustningsstandard Rastplatsservice eller annan service Kollektivtrafikstandarden i form av busshållplatser Vägnätets funktion Trafik och trafikanter Miljö Markanvändning Miljökonsekvensbeskrivning MKB MKB behandlar: Hushållning med naturresurser Naturmiljö Kulturmiljö Rekreation/Friluftsliv Boendemiljö och hälsa Arbetsplan Det huvudsakliga syftet med arbetsplanen är att väghållaren genom fastställelse kan erhålla vägrätt Genom vägrätt får väghållaren ensam tillgång till det markområde som redovisats som vägområde. Det område som räknas till vägområde är det markområde som behövs för byggande och bestånd

9 Arbetsplanens innehåll Händelsekedja arbetsplan utformningen av väganläggningen MKB som är godkänd av Länsstyrelsen permanent och tillfälligt markbehov Arbetsplan framkomlighet Vägutredning Förslag till plan Bearbetning av Kompletterande Yttrande från PM ang trafiksäkerhet och profil inom vägkorridoren vägförslag tekniska detaljer kommunen inkomna erinringar. Ev omarbetning av tillgänglighet arbetsplanen beskriva åtgärder som behövs för att förebygga störningar Markägarsammanträde MKB insändes till Godkänd MKB från LS Utställelse Till divisionskontoret boende längs vägen länsstyrelsen för fastställelse natur- och kulturmiljö beräknade kostnaderna för vägbyggnadsprojektet ens innehåll Underlag för byggprocessen projektets omfattning krav på funktion, standard och kvalité Den slutgiltiga bygghandlingen och projektets slutgiltiga tekniska utformning tas fram. Denna måste överensstämma med arbetsplanen, endast obetydliga avvikelser tillåts. Om större avvikelser eller förändringar görs i projektet kan det bli nödvändigt att ändra planen eller att upprätta en ny. landskapsinformation anläggningsinformation tekniska beskrivningar mängdförteckningar miljöskyddande åtgärder Omfattning Omfattningen beror på den entreprenadform Totalentreprenad Beställaren träffar avtal med endast en entreprenör De olika entreprenadformerna: Totalentreprenad Funktionsentreprenad Generalentreprenad Delad entreprenad Totalentreprenören svarar för såväl produktion som hela eller väsentliga del av projekteringen samt samordning av arbetet

10 Förfrågningsunderlag vid totalentreprenad Förfrågningsunderlaget består normalt av: arbetsplanen som visar linjeföring och erforderligt vägutrymme en teknisk beskrivning där kraven så långt möjligt uttrycks i funktionstermer samt förslagsskisser för konstbyggnader Tekniska lösningar och detaljprojektering ankommer på entreprenören Funktionsentreprenaden Vid funktionsentreprenad avgör entreprenören: hur väganläggningen ska konstrueras vilka material som ska användas Kraven beskrivs i funktionstermer dels för den färdiga vägen, dels för vägen under en garantitid av 5-10 år, under vilken entreprenören svarar för underhållet Generalentreprenad Beställaren har avtal med endast en entreprenör Generalentreprenören: Ansvarar för hela produktionen, eventuellt med underentreprenörer, och samordning av arbetena. Ansvar vid Generalentreprenad Beställaren tillhandahåller: projektering, ofta med hjälp av konsult svarar för samordning mellan projektering och produktion Entreprenören svarar för att arbeten utförs enligt de tekniska lösningar som beställaren redovisat i bygghandlingen Delad entreprenad Delad entreprenad innebär att arbetena utförs av flera entreprenörer som var och en för sig träffar avtal med beställaren Beställaren svarar för samordning av entreprenörernas arbeten Entreprenören svarar för att arbeten utförs enligt de tekniska lösningar som beställaren redovisat i bygghandlingen