Barn- och ungdomsnämndens arbetsutskott

Transkript

1 VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Barn- och ungdomsnämndens arbetsutskott Rapport om varför elever väljer skolor utanför Vallentuna (BUN ) Beslut Arbetsutskottet noterar informationen. Ärendebeskrivning Barn- och ungdomsnämnden har uppdragit åt förvaltningen att utreda varför elever i Vallentuna väljer andra skolor utanför Vallentuna. Rapporten som bifogas i ärendet, visar att de främsta skälen till flytten handlar om profilering, högre krav/målorienterad undervisning, service/kontakt med skola och ordning och reda. Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse, , Rapport om varför elever väljer skolor utanför Vallentuna 2. Bilaga, , rapport, varför elever väljer skolor utanför Vallentuna Expedieras till Akten Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 104

2 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN DNR BUN MIKAEL GÖRANSSON SID 1/1 VC EKONOMI OCH MARKNAD BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Rapport om varför elever väljer skolor utanför Vallentuna Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden noterar informationen. Ärendet i korthet Barn- och ungdomsnämnden har uppdragit åt förvaltningen att utreda varför elever i Vallentuna väljer andra skolor utanför Vallentuna. Rapporten som bifogas i ärendet, visar att de främsta skälen till flytten handlar om profilering, högre krav/målorienterad undervisning, service/kontakt med skola och ordning och reda. Henrik Lennermark Utbildningschef Mikael Göransson VC ekonomi och marknad Ska expedieras till Akten VALLENTUNA TFN FAX

3 VERSION DIARIENUMMER R A PPORT BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Varför elever väljer skolor utanför Vallentuna Sofie Thorin

4 Innehåll 1. Inledning... 1 Syfte... 1 Metod och avgränsningar Resultat... 2 Bakgrund... 2 Intervjuresultat Sammanfattning och slutsats... 8 Vad är en Bra skola? Konkreta exempel saker som eftertraktas av VH... 9 Bilagor Bilaga 1. Antal elever som lämnade Vallentunas kommunala skolor för Täbyskolor 2016 och 2017 i åk 5-7 (av komplett lista): Bilaga 2. Täbyskolor som väljs mest per årskurs (av komplett lista) Bilaga 3. Vallentunaskolor med mest och minst bortfall Bilaga 4. Intervjudokumentation med vårdnadshavare (VH) (baserat på urvalet från komplett lista) Bilaga 5. Exempel på webbsidor från de mest populära skolorna VERKSAMHETENS NAMN

5 1. Inledning Varför byter barn skola från en Vallentunaskola till en skola utanför kommunen? Vad har den nya skolan som inte Vallentunaskolan hade? Vallentuna kommun arbetar med att blir en av Sveriges bästa skolkommuner. Samtidigt har Vallentunas kommunala skolor, under de senaste åren, upplevt att elever väljer att byta skola till en skola utanför kommunen. Ofta väljer eleverna att flytta till en skola i Täby kommun. En del av dessa elever byter klass redan i åk 4, 5 eller 6, vilket kan upplevas som tidigt och inte i den naturliga brytgränsen vid högstadiet eller gymnasiet. En undersökning har beställts av barn- och ungdomsnämnden för att ta reda på orsakerna till bytet. Avdelningen för marknad och ekonomi på barn- och ungdomsförvaltningen (BUF) fick uppdraget i oktober 2017 att göra en snabbanalys som presenteras vid nämndsammanträdet i december 2017 som ett informationsärende. Syfte Syftet med undersökningen är att ge en översiktlig bild av hur elevströmmarna ser ut i utsatta årskurser, och att på ett övergripande svara på frågan varför elever väljer skolor utanför Vallentuna. Metod och avgränsningar Elever som bytt skola finns dokumenterade i barn- och ungdomsförvaltningens databas Hypernet. Från databasen har kontaktlistor tagits fram för 2016 och 2017 med byten till Täbyskolor i åk 5, åk 6 och åk 7. Listorna, som är i alfabetisk ordning, ligger som underlag för ett urval av intervjukontakter. Varannan elevs vårdnadshavare (VH) kontaktades i en rundringningsomgång. När en VH inte svarade ringdes den andre VH:n upp. Av samtliga 96 elever som bytt skola under avsedd tid ringdes 50 elevers VH upp, varav 32 svarade. Varje intervju varade i minuter och finns som referat i bilaga 4: Intervjudokumentation. Elevernas namn har ersatts av numrering för att kunna behålla barnens anonymitet. I intervjuerna ställdes frågan till VH om det fanns en huvudorsak till att man bytte och ifall det fanns flera anledningar. Diskussionerna ledde in på vad VH var mest nöjd med på den nya skolan och om det fanns någon särskild fördel med att skolan var en skola i just Täby eller att det var en friskola. 1

6 2. Resultat Bakgrund På barn- och ungdomsförvaltningen har man upplevt att det i vissa årskurser under de senaste åren har varit en ström av elever som bytt från en Vallentunaskola till en skola utanför kommunen. Man har fått uppfattningen att många väljer bort Vallentuna för Täby. Under åren 2016 och 2017 bytte 96 elever från åk 5, 6 och 7. Varje år låg antalet byten på strax under 50 elever. Av de skolor som flest elever lämnar, ligger Bällstabergsskolan på första eller andra plats i samtliga årskurser 2016 och Karbyskolan ligger i toppen åk 5 och åk Övriga skolor; Hammarbacksskolan, Hjälmstaskolan, Ormstaskolan, Karlbergsskolan och Lovisedalsskolan har haft bortfall men det rör sig om enstaka elever. Ekebyskolan och Gustav Vasaskolan har enbart haft ett bortfall vardera under perioden i undersökta årskurser (se bilaga 3). FAKTA Antal byten Antal elever som lämnade Vallentunas kommunala skolor för Täbyskolor 2016 och 2017 i åk 5-7 (av komplett lista): st st Total: 96 st En observation är att samtliga skolor, där elever har lämnat, är kommunala skolor. Ingen av eleverna har lämnat friskolor i Vallentuna. De populäraste skolorna som eleverna tillsammans med VH har valt i åk 5-6 är Kunskapsskolan, Futuraskolan och Internationella Engelska Skolan, (IES) (se bilaga 2). Dessa tre skolor är samtliga friskolor. I åk 7 är den mest valda skolan en kommunal skola nära gränsen till Vallentuna Skolhagenskolan. Byten av skola finns dokumenterade i barn- och ungdomsförvaltningens databas Hypernet. Där har också VH kunnat lämna kommentar till skälet för bytet. Av bytesorsakerna som VH lämnat i hypernetdatabasen säger ca 25 st, att det antingen hade att göra med att Täbyskolan hade en profil/inriktning eller att deras barn kommit in på en inriktning. Dessa kommentarer är informativa men ger inte hela bilden av bytet. Intervjuerna som gjorts för den här undersökningen hoppas ge en mer kvalitativ bild om varför man bytt skola och vad den nya skolan har levererat. FAKTA Populäraste skolorna i Täby Av de elever som flyttade från en Vallentunaskolan valde de flesta följande skolor: Åk 5 och åk och Kunskapsskolan 26 st 2. Futuraskolan 16 st 3. Internationella Engelska skolan 9 st Åk och Skolhagenskolan 26 st 2. Näsbydalsskolan 5 st 3. Kunskapsskolan 3 st Se bilaga 2 för antal för samtliga skolor. Räknat utifrån den kompletta listan av 96 byten. 2

7 Intervjuresultat I kontakt med VH upplevdes det som att de intervjuade uppskattade att Vallentuna kommun hade kontaktat dem och att nästintill samtliga var glada att bidra med sin information. Undersökningen utkristalliserade ett antal anledningar till varför VH och elev bytt skola och varför de valt just den Täbyskolan. Det visade sig också att nästintill alla är nöjda, eller mycket nöjda, med den nya skolan. Anledningar till att man slutat på en Vallentunaskola handlade nästan i samtliga fall om att det varit brist på ordning och struktur på skolorna i Vallentuna. I huvudsak gällde det Bällstabergsskolan och Karbyskolan. Många upplevde att det var turbulent och att de inte blev hörda av lärare och rektorer. Ofta nämns också att eleven inte blivit sedd. Antingen för att eleven inte haft tillräckligt speciella behov för uppmärksamheten, som andra elever i klassen, eller för att de varit för snabba och ambitiösa och lämnats åt att sköta sig själva. Ett mindre antal hade dock enbart positiva erfarenheter av Vallentunaskolan och valt att flytta av andra anledningar såsom miljöombyte, att kompisar flyttade och att man var intresserad av inriktningar som inte fanns i Vallentuna. Anledningar till varför man valt just respektive Täbyskola uppgavs ofta att man hört ryktesvägen från bekanta, kollegor, grannar och andra elever som bytt att det var en bra skola. Intervjuerna tenderade att stöta på återkommande teman (se faktaruta nedan). Profilering Profilering/inriktning var det tydligaste och oftast återkommande skälet till att man valt just den Täbyskolan. Om det inte var huvudorsak så var det något som VH nämnde och tyckte var bra med skolan. 3

8 Profilering generellt tar in allt från en skolas pedagogik till att de erbjuder särskilda inriktningar för till exempel fotboll. Den här undersökningen har tittat på hur många som uttryckt att de varit intresserade eller särskilt uppskattat profilering generellt sett. Men den har även observerat om VH i intervjuerna har specifikt talat om en produkt som skolan erbjuder såsom en fotbollsinriktning eller musikinriktning (se faktaruta nedan). En del uttryckte att hade den profilen funnits i Vallentuna kunde man valt en skola där eftersom det är närmare. Högre krav och målorienterad undervisning Den valda profilen var dock inte alltid det största skälet till att de var nöjda med skolan när de väl börjat skolan. Då var det ofta andra teman som spelade in såsom att Täbyskolan ställde högre krav på eleverna och arbetade med en målorienterad undervisning. Många VH beskrev sitt barn som särskilt ambitiösa och kunniga i vissa ämnen men fick inte utmaningarna att utvecklas i Vallentunaskolan. En förälder nämnde att det insinuerats på Vallentunaskolan att om man hade ambitiösa barn så skulle man inte ha kvar dem i Vallentunaskolan. Andra uttryckte att barn med speciella behov bemöttes med bättre stöd på Täbyskolan. Skolan arbetar med mål som passar den eleven. För en del av eleverna som bytt blev det en tuff omställning att byta. Detta för att de hade för låg nivå av kunskap i vissa ämnen och fått kämpa för att komma ikapp på Täbyskolan. En förälder uttryckte att man tidigare på Bällstabergsskolan givit glädjebetyg. Återkommande FAKTA teman Ett antal teman som är mest återkommande i intervjuerna. Profilering, generellt: 21/32 Högre krav/målorienterad undervisning: 20/32 Service/kontakt med skola: 20/32 Ordning och reda: 17/32 Profilering, specifik inriktning; matte, fotboll, musik : 13/32 Kompisar skulle byta: 9/32 Valt skola efter gott rykte: 8/32 Miljöombyte/gått länge i den skolan: 8/32 Friskola. Bättre? Viktigt?: 5/32 Täby. Bättre? Viktigt?: 5/32 En förälder sa att Vallentunaskolor försöker hålla en all-inclusive skola med lärare som ska ha multikompetens att ta hand om alla barn oavsett deras olika nivåer och behov. Det upplevdes inte som hållbart och att det är svårt för lärare att kunna ge lika mycket tid och uppmärksamhet till de som behöver speciell hjälp som de som är extra ambitiösa. Service och kontakt med skola VH uttryckte i en stor majoritet av intervjuerna att de var nöjda med dels hur de blivit bemötta av den nya skolan och dels med den fortsatta kontakt de haft med skolans lärare. I åk 7, både 2016 och 2017, valde de flesta elever en kommunal skola - Skolhagen (se bilaga 2). Skolhagen utmärktes i intervjuerna som en skola med riktigt bra introkvällar för nya elever. Hela personalstyrkan var på plats och man kommunicerade tydligt vad som förväntades av eleven och vad som skolan förväntades leverera. En förälder uttryckte det som proffsigt och att det påminde om en introkväll på en högskola. Man upplevde att skolan tog eleven på allvar och att den har levererat på det den utlovat under introkvällen. Skolans lärare verkade engagerade och som en VH vittnade om; lärarna var sprudlande och engagerade på Skolhagen, vilket i sin tur entusiasmerade eleverna. En stor grupp VH berättade hur nöjda de var med Täbyskolans sätt att följa elevernas utveckling och deras fungerande återkopplingssystem till VH. Eleverna har ofta målstyrd handledning med kontinuerliga avstämningar. Lärare och VH har täta och snabba återkopplingar, om inte varje vecka 4

9 så upplevdes det som ofta. Återkopplingen kunde vara muntlig eller via veckobrev all information om vad som hänt och vad som var på gång. Denna service får VH att känna att man har koll på var i utvecklingen som ens barn ligger, när det börjar gå åt fel håll och när insatser behöver sättas in. Det är lätt att få tag i lärare när man behöver. Många berättade om att skolorna använde moderna verktyg för att VH ska kunna följa skolgången. Genom olika portaler, såsom Kunskapsportalen, Classroom och Schoolsoft kan VH följa läxor, planering med mera. Ordning och reda Ordning och reda var ett viktigt och frekvent återkommande tema - i mer än hälften av intervjuerna. Det sades i flera intervjuer att på den här skolan (läs till skillnad från Vallentunaskolan ) finns strukturer för regler med konsekvenshantering när elever avviker från reglerna. På en del skolor har man en typ av avtal mellan elev och skola om regler, som gjordes då eleven började. En del vårdnadshavare poängterade att man hade haft något liknande även på Vallentunaskolan men att det inte blev några konsekvenser när det inte följdes. En del förklarade att det finns en del regler som kan uppfattas som lite väl strikta på Täbyskolan. Dock verkade VH tycka att det var bra att det var strikt. En del talade om att man ville ha en stabil skola, något som skolor där man haft en rektor och lärarstab under längre tid utstrålade. Stabilitet och traditionella värderingar verkar vara populärt hos de intervjuade familjerna. Det verkar också populärt hos eleverna att de har högre krav på sig som får dem att ta eget ansvar. Det uppskattades att eleverna på flera skolor lärde sig ha respekt för varandra och att visa hänsyn och artighet i allmänhet. Som en förälder uttryckte det slog familjen vid deras första besök på skolan var hur alla barnen var så hjälpsamma, artiga och trevliga, öppnade dörren m.m. För att få bra stämning på skolorna arbetar man på vissa skolor med årskursöverskridande aktiviteter. På Byängsskolan och Skolhagen har man teambuildning under den första tiden på terminen för att få ihop klasser och elever. Lyckats med sin profilering Det var flera VH som inte riktigt kunde erinra exakt varför just den Täbyskolan fångat deras intresse. Anledningar till att man börjat titta på just den senare valda skolan var dels då barnen själva hade berättat att deras kompisar skulle flytta just dit, ofta för en särskilt inriktning, ett syskon gick redan där eller att man själv hade gått i den skolan. Många uttryckte till slut att de hade fått höra ryktesvägen om att vissa skolor skulle vara bra skolor. Därefter gjordes research om skolan och kontakt togs med skolan som ofta resulterade i en personlig rundvandring på den nya skolan. Skolan hade genom word of mouth fått familjen att få positiv uppfattning om skolan. Skolorna måste ha profilerat vad de erbjuder och sedan levererat för att få rekommendationer. En stor andel av föräldrarna uttryckte att de upplevde skolan som tydlig i sin profilering när de väl kommit i kontakt med skolan. Vissa upplevde att skolorna arbetade mer som företag som var mycket måna om sina varumärken/profileringar även när det var en kommunal skola. Introkvällar och det konstanta relationsbyggandet mellan familj och skola genom återkopplingssystem verkar ha varit en viktig faktor. Men framförallt att skolan var tydlig från början med vad de har att leverera och att de hade levererat. 5

10 Profilering, specifik inriktning Lägger man samman det antal som svarade att de bytte skola på grund av en profil eller inriktning i hypernetdatabanken med de som också ringdes upp på intervju så visar det sig att 33 av den kompletta listan på 96 svarat att en specifik profil/inriktning var en huvudorsak eller något som de uppskattade med skolan. Bland intervjuerna var det lite mindre än hälften (13/32 svaranden). En del intervjuer visade på att inriktningen hade skapat ett genuint intresse för eleven att välja den skolan men att det var ordning och reda och pedagogiken som var mest uppskattat av både elev och VH när eleven väl börjat. Detta hade fått eleven att växa och ta mer eget ansvar. En del uttryckte att hade inriktningen funnits i Vallentuna hade de kunnat välja den. Andra uttryckte att man hellre velat ha sina barn kvar i Vallentunaskolor då det är närmare. Kompisar skulle byta I intervjuerna berättas det att deras barn ibland valt att byta skola, inte för att Vallentunaskolan varit särskilt dålig, men för att kompisar skulle byta. Flytt på grund av kompisar som skulle flytta hände i huvudsak från Karbyskolan och Bällstabergsskolan. Dock var det relativt få som uppgav flytt med eller till kompisar som huvudorsak i intervjuerna. Något som var tydligt var dock att när elever i en årskurs började tala om att flytta, så startade en dominoeffekt som började urholka den kommande årskursen. Detta skapade en negativ spiral för den skolan. Valt skola efter gott rykte Som tidigare nämnts hade många familjer valt skola baserat på att de hade ett gott rykte om att vara en bra skola. Miljöombyte Miljöombytet handlade ofta om att man ville komma bort från den turbulenta skolmiljön, dåliga relationer med lärare eller rektorer med mera. Men det handlade också om att barnen upplevt att de gått för länge på ett ställe med samma grupp elever. Man upplevde i vissa fall att F-9 skola var en för lång period med samma elever och samma skola. Det var ett naturligt val att byta framförallt när det kom till byte till åk 7. Friskola. Bättre? Viktigt? I en del intervjuer kom man in på diskussionen kring huruvida en friskola varit viktigt eller inte i valet av skola. Många sa att de inte tänkt på det. En VH hade varit skeptisk mot att välja en friskola men sedan varit nöjd. Det skiljer sig också mellan årskurserna. I åk 5 och 6, 2016 och 2017 så är det i huvudsak friskolor som valts av elever som bytt. När elever valt till åk 7, ch 2017 så har man valt kommunala skolor. Skolhagen är mest populär av olika anledningar som diskuterats tidigare i studien. Det är intressant att poängtera är att flera VH uttryckte att man upplevde Skolhagen som tydlig med sin profilering, vad de hade att leverera, arbetade som om det var ett företag, att de var proffsiga eller att de värnade om sitt varumärke kännetecken som vanligen kopplas med friskolor. 6

11 Av de föräldrar som talade om friskolor i positiva ordalag kom det fram att det upplevdes som bra att de drevs som företag, att den var ett säkert kort, att de hade modernare verktyg, att det är generellt högre kompetens på friskolor, mer strävan, mer ambitiöst och att man tar tag i orättvisor, att de har ett högre antal lärare, att de hade högst meritvärde, att de har en nisch som sticker ut mer och att de verkar bättre på att marknadsföra sig än kommunala skolor. Det ska dock påpekas att det var enbart fem VH som uttalade sig om detta. Täby. Bättre? Viktigt? När det kommer till huruvida Täby är en faktor i valet av skola, om det var bättre med Täby eller om det på något annat sätt var viktigt, var det få som nämnde det som en orsak eller inte nämnde det alls. En del menade att det var nära och kommunikationerna fungerade för deras barn att ta sig till skolan med buss. Familjer som bor i Brottby eller Angarn menade att det var naturligt eller naturligare att dras åt Täby än åt Vallentuna. Andra pendlar åt det hållet och lämnar barnen på vägen. De var ett litet antal föräldrar som uttryckte sig om Täby som bättre. Dels att Täbyskolor överlag har gott rykte och dels att ju närmare stan man kommer desto högre krav sätter man på eleverna vilket upplevdes som positivt. En annan VH uttryckte att Täby, som höginkomstkommun, ställer högre krav. En VH menade att den tidigare Vallentunaskolan haft lite lägre status. En annan VH märkte på sin son att han tänker mer på hur han klär sig och hur han presenterar sig och drog slutsatsen att det verkar vara något som händer i skolor ju närmare stan man kommer. 7

12 3. Sammanfattning och slutsats Sammanfattningsvis visar undersökningen att familjer, i en majoritet av fallen, har haft en gemensam huvudorsak till varför man bytt från en skola till en annan skola. Flertalet intervjuer riktar kritik mot Vallentunas kommunala skolor om att de saknar ledarskap, att det saknas ordning och reda och att man inte blir hörd av ledning och lärare vid behov. Traditionella värderingar som finns i en stabil nononsense -skola med en stabil lärarkår, tydliga regler och med rigid konsekvenshantering är vad merparten av föräldrarna uttryckligen eftersöker. Man har en uppfattning att skolor som är målinriktade och ställer högre krav på eleverna upplevs som bättre och det verkar som att eleverna växer och mognar i sådana miljöer. Skolorna i Täby har varit bra på att förmedla den här typen av skola och det kan vara en av huvudanledningarna att man valde en skola i just Täby. Om missförhållanden, otillräcklig ledning och policy är den första orsaken som fått familjerna att titta åt ett annat håll så verkar generella och specifika profileringar/inriktningar ha spelat en avgörande roll i valet av just den Täbyskolan. Vallentunas kommunala skolor kunde inte konkurrera med den produkten när de inte har specifika profileringar/inriktningar att erbjuda idag. Nästintill alla familjer i intervjuerna har beskrivit att man valt skola/eller uppskattar skolan för en profilering som kan vara en pedagogikform, struktur för ordning och reda eller en specifik ämnesinriktning. Det ska nämnas att det finns undantagsfall där elever själva har valt att byta skola och där inte strukturproblem på skolan varit den första orsaken. Det kan bero på att vänner, som delar samma intresse för en inriktning, avsett att byta skola. Ämnesinriktningar uppmuntrar eleverna att studera och ger möjligheten för ambitiösa barn att excellera där de är som bäst. Här har det framkommit att man upplever att Vallentunas skolor missar att ge stöd till de med särskilda behov, missar de som är i mitten och inte lyfter och utvecklar ambitiösa och kunniga elever. Då har familjerna på inrådan av bekanta letat efter skolor som har gott rykte att tillgodose dessa behov. Skolor som har gott rykte har lyckats profilera sin produkt och varit tydliga med vad de kan leverera till familjen och även vilka motkrav de ställer på familjen för att deras skola ska fungera som det är tänkt. VH, som i vilken kundrelation som helst, uppskattar att få en skicklig hjälp att välja skola, genom att skolorna gärna berättar om sin verksamhet på ett professionellt sätt. Friskola har inte uttryckligen varit det viktiga i valet av skola i Täby även om flertalet familjer i vissa årskurser i huvudsak valt en friskola. Det visar sig dock att man uppskattade att valda skolor drevs på ett sätt som är typiska för företag och friskolor i ledning, profilering och service. Undersökningen visade att merparten av familjerna inte uttryckligen valde att sätta sina barn i en skola i Täby för att de var bättre och hade mer status. Dock är det ett känsligt ämne som inte alla är villiga att tala om. De som uttryckte något om huruvida Täby var en bättre kommun att ha sina barn i, upplevde att Täby har bättre skolor och att man har högre krav på eleverna ju närmare stan man kommer. Rekommendationer Avslutningsvis kan rapporten erbjuda några rekommendationer. Kommunala skolor skulle vinna på att göra som omnämnda kommunala Täbyskolor gjort och arbeta mer på ett sätt som friskolor gör. Det kräver att ledningen på skolan får utveckla skolans profil och produkter för att kunna profilera och marknadsföra sig. Vallentunaskolor har troligen en rad med bra produkter redan som eventuellt enbart behöver paketeras på ett nytt och tydligt sätt som når sin målgrupp. Rapporten ger en del konkreta tips om vad som uppskattas på Täbyskolorna som kan vara en inspiration för Vallentunas kommunala 8

13 skolor. Där är ordning och reda en viktig del i vad som eftersöks av föräldrar för att i första hand få barnen stanna i Vallentuna. Vad är en Bra skola? Konkreta exempel saker som eftertraktas av VH Utöver det som har beskrivits tidigare i rapporten så gav intervjuerna konkreta exempel som Täbyskolorna erbjuder som skulle kunna tas upp av Vallentunaskolor. Årskursblandning och teambuilding En del föräldrar framhöll att skolorna arbetar med att få klasser och årskurser att komma samman för bättre sammanhållning dels i klassen men även för skolan i helhet. Det skapade en stolthet för skolan. En del skolor hade teambuilding vid terminstart. Aktiviteter där årskurserna kunde mötas på till exempel raster främjade ett faddersystem. Musikrum öppet på rasterna En förälder berättade att man hade låtit musikrummet vara öppet på rasterna, vilket skapade möjlighet för eleverna att prova på instrument. A-tid Automatisk tid för studier och läxläsning Skolhagen har ett system där elever obligatoriskt har ett antal timmar i veckan för extra studier i skolan som är lärarledd. Olika ämneslärare är bokade till olika timmar och här kan eleven själv välja och planera vad man behöver ägna A-tiden till (läxor eller förberedelser inför prov) och boka in den tid där passande ämneslärare finns på plats. Mobiler lämnas in på morgonen Man uttryckte sig positivt till att elever lämnade in sina mobiler på morgonen för att inte bli distraherade under skoltid. Bättre återkoppling med föräldrar. Veckobrev. Portaler. Tillgång till lärare. Som tidigare nämnts i rapporten så var bättre återkoppling ett viktigt tema. De upplevde att de hade snabb tillgång till lärare och fick snabb respons. En förälder menade att de fått återkoppling på Vallentunaskolan men att den upplevdes mer distanserad. Portaler och nätverksklassrum som Schoolsoft, Classroom och Kunskapsportlen är vanligt förekommande och uppskattas. 7-8 punktsregelverk och Konsekvenstrappa Ordning och reda är en återkommande uppskattad egenskap hos Täbyskolorna. För att hålla ordning så behövs ett tydligt regelramverk eller avtal som skrivs under av eleven vid start och ett system för att följa upp när regler bryts. Eleven får veta när den börjar skolan att: Det här förväntar sig skolan av eleverna och det här kan eleverna förvänta sig tillbaka. Kunskapskolan använder sig av en så kallad Konsekvenstrappa med påföljder av regelöverträdelser. Internationella Engelska skolan har ett 7-8 punktsregelverk där det bland annat regleras att eleven måste lämna in sin mobil på morgonen. 9

14 Bättre välkomnande med introkväll på proffsig nivå/tydlighet med sin produkt och leverans av produkten. Skolhagen - men även andra skolor - arbetar med välkomnande introkvällar och möten som framförallt handlar om vilka är vi och vad är det för produkt vi erbjuder er familj och det här förväntar vi oss av er. Allmän information om skolan på ett mötestillfälle räcker inte. Har inte skolan en tydlig profilering är det svårt för rektor och lärare att på intromöten förmedla produkten och få familjen att känna att de gör eller gjort ett bra val. Detta kräver tydlig ledning med en tydlig produkt, som skolan sen levererar, ger nöjdare kunder. Bra introkvällar och bra webbsidor är två sätt att arbeta med detta (se bilaga 5: Exempel på webbsidor från de mest populära skolorna) 10

15 Bilagor Bilaga 1. Antal elever som lämnade Vallentunas kommunala skolor för Täbyskolor 2016 och 2017 i åk 5-7 (av komplett lista): st st Total: 96 st 11

16 Bilaga 2. Täbyskolor som väljs mest per årskurs (av komplett lista) Huvudsakliga skolor som väljs i Täby: Sammanfattning: De mest populära skolorna man väljer i Täby är Kunskapsskolan, Futuraskolan och IES i åk 5-6 och dessa är friskolor. I åk 7 är den kommunala skolan Skolhagen den mest valda skolan. Den kommunala skolan Näsbydalsskolan återkommer för åk 6 och åk 7 för 2016 och Åk 5, Kunskapsskolan (Friskola) 8 av 13 st 2. IES (Friskola) 3 av 13 st 3. Futuraskolan Bergtorp International (Friskola) 1 av 13 st 4. Kyrkskola (Kommunal). 1 av 13 st Åk 5, IES (Friskola) 1 st av 1 st Åk 6, Kunskapsskolan (Friskola) 15 st av 26 st 2. Futuraskolan Bergtorp International (Friskola) 6 st av 26 st 3. IES (Friskola) 2 st av 26 st 4. Näsbydalskolan (Kommunal) 1 st av 26 st 5. Täby Friskola (Friskola) 1 st av 26 st 6. Nya tidens Montessori (Friskola) 1 st av 26 st Åk 6, Futuraskolan Bergtorp International (Friskola)9 st av 21 st 2. Kunskapsskolan (Friskola) 3 st av 21 st 3. IES (Friskola) 3 st av 21 st 4. Näsbydalskolan (Kommunal) 2 st av 21 st 5. Täby Friskola (Friskola) 1 st av 21 st 6. Byängsskolan (Friskola) 1 st av 21 st 7. Milstensskolan (Friskola) 1 st av 21 st 8. Byleskolan (Kommunal) 1 st av 21 st Åk 7, Skolhagen (Kommunal) 5 st av 8 st 2. Näsbydalsskolan (Kommunal) 3 st av 8 st Åk 7, Skolhagen (Kommunal) 21 st av 27 st 2. Kunskapsskolan (Friskola) 3 st av 27 st 3. Näsbydalsskolan (Kommunal) 2 st av 27 st 4. Futuraskolan (Friskola) 1 st av 27 st 12

17 Bilaga 3. Vallentunaskolor med mest och minst bortfall Huvudsakliga skolor som elever lämnat i Vallentuna Åk 5, Karbyskolan 6 st av Bällstaberg 3 st av Hammarbacken 1 st av Ormsta 1 st av Ekeby 1 st av Lovisedal 1 st av 13 Åk 5, Bällstaberg 1 st av 1 Åk 6, Karbyskolan 8 st av Bällstaberg 6 st av Hjälmsta 4 st av Hammarbacken 3 st av Karlbergsskolan 3 st av Ormsta 2 st av 26 Åk 6, n/a Åk 7, Bällstaberg 4 st av 8 2. Ormsta 2 st av 8 3. Hjälmsta 1 st av 8 4. Hammarbacken 1 st av 8 Åk 7, Bällstaberg 20 st av Lovisedal 2 st av Gustav Vasaskolan 1 st av Hjälmsta 1 st av Hammarbacken 1 st av Karlbergsskolan 1 st av Ormsta 1 st av 27 13

18 Bilaga 5. Exempel på webbsidor från de mest populära skolorna 26