MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 10/2006/1 Dnr LSY 2004 Y 296 Helsingfors Givet efter anslag

Transkript

1 VÄSTRA FINLANDS TILLSTÅNDSBESLUT MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 10/2006/1 Dnr LSY 2004 Y 296 Helsingfors Givet efter anslag ÄRENDE SÖKANDE Ansökan om miljötillstånd för Kristinestads avloppsreningsverk Staden Kristinestad PB Kristinestad ANSÖKAN OCH ANHÄNGIGGÖRANDET Staden Kristinestad har anhängiggjort sin ansökan vid miljötillståndsverket. Ansökan har kompletterats och GRUNDEN FÖR ANSÖKAN OM TILLSTÅND OCH TILLSTÅNDSMYNDIGHETENS BE HÖRIGHET 28 1 momentet och 31 miljöskyddslagen 1 1 momentet 13 a) punkten och 5 1 momentet 8) punkten miljöskyddsförordningen TILLSTÅND SOM GÄLLER VERKSAMHETEN SAMT PLANLÄGGNINGSSITUATIONEN FÖR OMRÅDET Västra Finlands vattendomstol har genom sitt beslut nr 89/1996/3, givet , justerat tillståndsvillkoren i vattendomstolens utslag nr 19/1989/3, genom vilket staden Kristinestad beviljats tillstånd att avleda avloppsvatten från stadens reningsverk i havet i Kristinestad och att hålla det erforderliga utloppsröret på den plats som framgick av planen. Enligt det förstnämnda beslutet skulle avloppsvattnen från och med behandlas så att BOD 7ATU värdet är högst 20 mg O 2 /l och totalfosforhalten högst 1,0 mg P/l. Reningseffekten skulle beträffande bägge värdena vara minst 90 %. Värdena skulle beräknas som halvårsmedeltal och med beaktande av eventuella förbitappningar och funktionsstörningar. Vid reningsverket skulle även en så effektiv oxidation av ammoniumkväve och reduktion av kväve som möjligt eftersträvas.

2 2 Tillståndshavaren skulle anhängiggöra en ansökan för översyn av tillståndsvillkoren senast RENINGSVERKSOMRÅDETS LÄGE OCH OMRÅDETS PLANLÄGGNING Reningsverkets läge Reningsverket är beläget i Kristinestad i Björnö sund på den av staden Kristinestad ägda, i Kristinestad by belägna fastigheten Kristinestads donationsjord RNr 14:0. Planläggningssituationen AVLOPPSVATTNETS UTSLÄPPSOMRÅDE I strandgeneralplanen för staden Kristinestad har området som reserverats för reningsverket betecknats som område för samhällsservice (planbeteckning ET). Utsläppsstället Avloppsvattnet från reningsverket avleds till havsområdet ca 2 km väster om Kristinestads centrum. Utloppsröret utmynnar ca 0,5 km från stranden vid Björnö sund på ett vattendjup om 17,5 m. Allmän beskrivning av havsområdet Havsområdets belastning Havsområdet utanför Kristinestad är öppet och vattendjupet är 4 18 m. Ca 5 km från stranden ökar vattendjupet till ca 30 m. Kusten går i nord sydlig riktning. Vattnets huvudsakliga strömningsriktning är från söder till norr, men vindarna kan inverka betydligt på riktningen. Havsvattnets kvalitet påverkas av Lappfjärds å (medelvattenföringen MQ åren ,6 m 3 /s) och Tjöck å (medelvattenföringen MQ år ,8 m 3 /s), vilka utmynnar söder om Kristinestad och av Närpes å (medelvattenföringen MQ åren ,2 m 3 /s), som utmynnar nordost om Kaskö i sötvattensbassängen Västerfjärd. Vattnet i åarna är näringsrikt och humushaltigt och tidvis även surt. Mängden näringsämnen som förs med åarna till havsområdet varierar årligen främst beroende på vattenföringarna. Lappfjärds å har under åren beräknats föra med sig i medeltal 80 kg/d fosfor och kg/d kväve i havet. Huvuddelen av näringsämnena och de organiska ämnena i åvattnet härstammar från jordbruket, men även från skogsbruket, avloppsvattenutsläpp, fiskodlingsanläggningar och torvproduktion. Näringsavrinningen från Tjöck å i havet har vid provtagning våren 1999 varit ca 20 kg/d fosfor och 310 kg/d kväve och hösten kg/d fosfor och 65 kg/d kväve. Tjöck å belastas främst av jord och skogsbruk. Näringsavrinningen från Närpes å i havet har år 1999 beräknats till i medeltal 40 kg/d fosfor och 700 kg/d kväve.

3 Havsområdets tillstånd och vattenkvaliteten Fiskbeståndet och fisket 3 Förutom av åvattnen belastas havsområdet av avloppsvatten från Kristinestads avloppsreningsverk, PVO Lämpövoima Oy:s kraftverk och Oy Metsä Botnia Ab:s fabriker i Kaskö. Avloppsvattnet från kraftverket avleds till samma havsområde som avloppsvattnet från reningsverket. Avloppsvattnet från Oy Metsä Botnia Ab:s fabriker i Kaskö avleds till havsområdet utanför Kaskö ca 10 km norr om Kristinestad. Utsläppen från Kristinestads reningsverk har under åren varit 0,3 0,4 kg/d fosfor, ca 30 kg/d kväve och BOD 7ATU 6,4 9,0 kg O 2 /d. De mest betydande belastande faktorerna i avloppsvattnet från PVO Lämpövoima Oy:s kraftverk är de fasta partiklarna och nitratet. Det finns inte vetskap om kraftverkets totala näringsutsläpp, eftersom det endast utförs kontroll av sanitetsvattnen i detta avseende. År 1999 var de av sanitets vattnen orsakade näringsutsläppen mycket små. Reningsverkets andel av totalfosforutsläppen på det ifrågavarande havsområdet sommartid har beräknats till i medeltal 1 %, av totalkväveutsläppen till 2 % och av de oorganiska kväveutsläppen till 6 %. Vattnet i havsområdet är basiskt, vilket är typiskt för havsvatten på grund av dess höga salthalt. År 2003 varierade vattnets surhet mellan ph 6,4 8,1 och vattnets ledningsförmåga mellan ms/m. Ledningsförmågan och surhetsvärdena var normala och typiska för Bottenhavets kustområden. Vattnets grumlighetsvärden steg något mot hösten, men vattnet var trots allt relativt klart, vilket även framgick av att färgvärdena var låga. Syresituationen i vattnet har varit god, då vattnets syrehalter har varierat mellan 10,1 11,3 mg/l och syremättnadsgraden har varit %. Under tillväxtperioden juni oktober 2003 varierade vattnets totalfosforhalter mellan 8 20 µg/l och totalkvävehalterna mellan µg/l och var därmed typiska för karga vattenområden. Mängden oorganiska näringsfraktioner (fosfatfosfor, nitrat och ammoniumkväve) var i allmänhet låga eller under bestäm ningsgränsen. Sommarmedelvärdena för ytvattnets a klorofyll halter har varierat mellan 1,6 3,4 µg/l. Övre gränsen för karga vatten är 3,0 µg/l. Enligt klassificeringen av vattendragens användbarhet år kan havsområdet i fråga om vattnets kvalitet klassificeras som gott. Enligt den fiskeriekonomiska kontrollen i havsområdet utanför Kristinestad är de för fisket viktigaste fiskarterna gädda och abborre och därtill även sik, lake och strömming. Fångstmängderna har dock minskat. Endast karpfiskarnas andel av fiskbeståndet

4 RENINGSVERKETS VERKSAMHET Allmän beskrivning av verksamheten 4 ökar. Den ökade förekomsten av vattenväxtlighet i skärgården har inverkat negativt på fiskens lek i små havsvikar och försvårat fisket. Åren idkade 21 yrkesfiskare fiske på havsområdet utanför stamstaden Kristinestad. Mer omfattande husbehovsfiske och fiske som är jämförbart med yrkesfiske har idkats av under 50 personer. Fiske idkas huvudsakligen under tiden för öppet vatten. Som fiskebragder används huvudsakligen nät och fiskespön. Reningsverket är en simultanfällningsanläggning, som har tagits i bruk år Avloppsvattnen från staden Kristinestads planeområde har sedan dess renats med användning av en biologiskkemisk process. Reningsverket har sanerats åren Vattnet som kommer med tryckavlopp till reningsverket renas från grova fasta partiklar genom ett trappgaller och därefter avlägsnas sanden från vattnet med en sandavskiljare. Sedan leds vattnet till en luftningsbassäng, där en biomassastam upprätthålls med hjälp av slamavskiljning och syresättning. De fasta ämnena och de organiska ämnen, som är bundna i biomassan, släpps sedan ut på avsättningsbassängens botten. Största delen av biomassan återförs till luftningsbassängen, medan överloppsslammet pumpas till slamförtjockning. Avloppsvattnet pumpas ut i havet. Det fosfat som vattnet innehåller fälls ut genom användning av ferrosulfat i sandavskiljaren och luftningsbassängen. Överloppsslammet, som avlägsnats från processen, förtjockas i förtjockningsbassängen och torkas därefter med en centrifug. Innan centrifugeringen tillsätts en polymer i slammet, vilket förbättrar slammets egenskaper. Torrsubstanshalten i slammet som kommer från centrifugen är ca 25 %. Reningsverkets avloppsnät är 81,5 km långt och av detta är 68,0 km plaströr, 8,6 km betongrör och 4,9 km asbeströr. Reningsverket har år 2000 inlett en sanering av avloppsnätet av betong och saneringsarbetet fortgår till år Inom Lappfjärds område har alla betongbrunnar tätats år 2002 och Bötom kommun har tätat sitt avloppsnät under åren Avloppsvattnet som behandlas vid reningsverket samt slammet Vid reningsverket har behandlats avloppsvatten från stamstaden Kristinestad och områden i Lappfjärd samt Bötom kommun och från två potatisförädlingsanläggningar, Oy Kraft Foods Finland Ab och Oy Närko Ab Pom Frit. Oy Kraft Foods Finland Ab har upp

5 5 hört med sin verksamhet Ca invånare är anslutna till avloppsnätet. Mängden inkommande avloppsvatten har år 2003 varit m 3, dvs. i medeltal ca 940 m 3 /d. Industrins andel av det inkommande vattnet var ca 21 %. Läckvattenprocenten har sjunkit från 53 % till 14 % i och med saneringen av avloppsnätet. Till reningsverket hämtades år 2003 dessutom ca m 3 slam från slamavskiljare och slutna brunnar. Den inkommande belastningen och mängden vatten har under åren varit följande: År Q, m 3 /d BOD 7ATU, O 2 kg/d Fosfor, P kg/d Kväve, N kg/d Susp. ämnen, kg/d Under år 2003 behövde inga förbitappningar utföras. Industrins (KF = Oy Kraft Foods Finland Ab, PF = Oy Närko Ab Pom Frit) andel av den inkommande belastningen har under åren varit följande: År KF PF KF PF KF PF BOD 7ATU, O 2 kg/d 13,5 1,7 30 4,9 3,9 1,9 Fosfor, P kg/d 0,9 0,4 2,3 0,8 0,8 0,3 Kväve, N kg/d 4,2 0,6 7,9 1,0 2,9 0,3 Den inkommande belastningen från bosättningen beräknas öka årligen 1 2 % till följd av att antalet anslutna invånare och mängden inkommande slam ökar. Belastningsprognosen för år 2015 är följande: Q medeltal 790 m 3 /d BOD 7ATU, O kg/d Totalfosfor, P 14 kg/d Totalkväve, N 66 kg/d Slam m 3

6 6 Reningsverket och dess dimensionering Reningsverkets dimensioneringsvärden är följande: Q medeltal m 3 /d Q dim 195 m 3 /h BOD 7ATU 382 kg/d Totalfosfor P 16 kg/d Reningsverkets processenheter är: gallerrensning (dimensioneringsflöde 780 m 3 /h, 3 mm:s trappgaller och 50 mm:s handgaller) luftad sandavskiljning (27 m 3 ) dosering av ferrosulfat och vid behov soda luftning (bassängvolymen 2 x 462 = 924 m 3, syresättningens luftmängd m 3 /h) tillsättande av polymer klarning (djupa rektangulära bassänger, bassängtyp S2, areal 2 x 108 m 2 = 216 m 2 ) kloreringsmöjlighet förtjockning av reningsverksslammet (bassängens areal 24 m 2 ) torkningscentrifug Slammet från slambrunnar levereras till en särskild mottagningsenhet bestående av trappgaller och sandavskiljning. Energiförbrukning Kemikalier Anläggningens elektricitetsförbrukning år 2003 var 546 MWh (1 500 kwh/d, 1,6 kwh/m 3 och 4,9 kwh/kg BOD 7ATU ). Förbrukningen av ferrosulfat, som används för utfällning av fosfor, uppgick år 2003 till ca kg. Polymermängden som användes vid torkningen av slammet uppgick till ca kg. Som alkaliseringskemikalie har använts kalk, men sökanden har haft för avsikt att under år 2005 ta i bruk soda istället. Den årliga sodaåtgången har uppskattats till kg. Kalken eller alternativt sodan som används vid reningsverket lagras i silon av stål, vilkas volym är 40 m 3. Mängden som lagras motsvarar ca 3 månaders behov. Polymerer (högst 600 kg) lagras i ett låst utrymme i reningsverket. Natriumhypoklorit lagras i behållare av armerad plast, vilkas volym är 300 l. Dessa förvaras i låsta processutrymmen. Bästa tillgängliga teknik (BAT) Reningsverket har förverkligats genom tillämpning av bästa tillgängliga teknik vid tiden för dess byggande och sanering.

7 7 UTSLÄPP I MILJÖN OCH INVERKAN PÅ MILJÖN Utsläpp i havet Nuvarande situation Årsmedeltalen för de från reningsverket i havet avledda BOD 7ATU, fosfor och kvävehalterna samt utsläppen och reningseffekterna (%) har under åren varit följande: År BOD 7ATU Total fosfor Total kväve mg O 2 /l kg O 2 /d % mg P/l kg P/d % mg N/l kg N/d % ,5 0, ,3 0, ,4 0, ,4 0, Reningsverkets behandlingsresultat beräknat som halvårs och årsmedelvärden var år 2003 följande: Period Månader I 1 6 II 7 12 I + II 1 12 Q m 3 /d COD Cr, O 2 Inkommande Till recipienten Inkommande Till recipienten Reningseffekt kg/d kg/d mg/l mg/l % BOD 7ATU, O 2 Inkommande Till recipienten Inkommande Till recipienten Reningseffekt Fosfor, P Inkommande Till recipienten Inkommande Till recipienten Reningseffekt Kväve, N Inkommande Till recipienten Inkommande Till recipienten Reningseffekt NH 4 N Till recipienten Till recipienten Nitrif. grad kg/d kg/d mg/l mg/l % kg/d kg/d mg/l mg/l % kg/d kg/d mg/l mg/l % kg/d mg/l % , , , , , , ,

8 8 Susp. ämnen Till recipienten Till recipienten Reningseffekt kg/d mg/l % De av sökanden framförda utsläppsgränserna En effektiv nitrifikation har inte varit möjlig på grund av en alltför liten mängd aktivt slam. Aktivslamprocessens organiska volymbelastning var år 2003 i medeltal 0,34 kg BOD 7ATU x m 3 x d 1, slamhalten i medeltal 3,1 kg MLSS x m 3 och slambelastningen 0,11 kg BOD 7ATU x d 1 x kg MLSS 1. Reningsverkets verksamhet under år 2003 var i enlighet med tillståndsbestämmelserna i Västra Finlands vattendomstols beslut nr 89/1996/3 beträffande alla parametrar. Staden Kristinestad har ansökt om tillstånd att fortsättningsvis få använda nuvarande biologisk kemiska process vid behandlingen av avloppsvattnet så att halterna i det utgående vattnet och behandlingseffekten är följande: de organiska ämnenas BOD 7ATU halt högst 20 mg/l och reningseffekten minst 90 % fosforhalten högst 1,0 mg/l och reningseffekten minst 90 % halten suspenderade ämnen högst 35 mg/l kemisk syreförbrukning COD Cr högst 125 mg/l Kvävereduktionen och möjligheterna att effektivera den Inverkan på havsområdet En utredning om behovet av och möjligheterna till att vid reningsverket avlägsna totalkvävet från avloppsvattnet har utförts år I utredningen har konstaterats att reningsverkets andel av totalkväveutsläppen i havsområdet utanför Kristinestad sommartid är ca 2 % och av de oorganiska kväveutsläppen ca 6 %. Totalkvävereduktionen vid reningsverket under de senaste åren hade varit i medeltal 54 %. En utbyggnad av reningsverket med en process för avlägsnande av totalkvävet skulle förutsätta en investering om 1,1 milj. euro. Enligt utredningen skulle åtgärden dock inte ha någon betydande inverkan på vattnets kvävehalter i havsområdet utanför Kristinestad förutom tidvis i närheten av utsläppsstället under perioder, då ombland ningsförhållandena är som sämst. Åtgärden har inte uppskattats ha betydande inverkan på vattnets eutrofieringsgrad eller användbarhet. I utredningen har det därmed inte ansetts motiverat att vidta åtgärder för kvävereduktion. På basen av resultaten från utförda vattendragskontroller har det renade avloppsvattet från reningsverket inte inverkat märkbart på

9 Utsläpp i mark och grundvatten Utsläpp i luften och buller Avloppsslam och annat avfall 9 vattenkvaliteten i havsområdet utanför Kristinestad. Vattenkvaliteten är god och vattnet är klart. Vattnets näringshalter är låga och typiska för karga vattenområden. Även vattnets hygieniska kvalitet har varit god, då mängden fekala koliforma bakterier i vattnet har varit mycket låg (0 3 st./dl). Av verksamheten orsakas inte utsläpp i marken eller grundvattnet. Alla avloppssvatten och slambassänger har byggts av vattentät armerad järnbetong. Ferrosulfatet förvaras i en bassäng av armerad järnbetong, vars insida är beklädd med 10 mm tjock PEHDplastskiva. Plastskivornas fogar har tätats genom svetsning. Vid normaldrift uppkommer vid reningsverket inga skadliga utsläpp i luften. Vid störningssituationer kan det förekomma lindriga luktolägenheter. Buller uppkommer närmast av kompressorenheten. Wankelkompressorerna är trebladiga och försedda med en reaktiv och absorberande ljuddämpare. Bullernivån i närheten av reningsverket överstiger inte 55 db dagtid och inte 50 db nattetid. Det har inte framförts några klagomål om lukt eller bullerolägenheter. Vid reningsverket har under åren uppkommit ton torkat slam per år. Det i statsrådets beslut (282/1994) om användning av slam från reningsverk inom jordbruket angivna gränsvärdet (600 mg/kg torr substans) för kopparhalten i avloppsslammet överskreds hösten Kopparhalten har sedan dess överskridit nämnda gränsvärde och har under åren 2002 och 2003 varit 930 mg/kg torr substans respektive 810 mg/kg torr substans. Till avloppsnätet har bl.a. anslutits ett tryckeri och några fotoateljéer. Sökanden har för avsikt att utreda dessa företags verksamhet samt vilka ämnen de använder och inleda nödvändiga åtgärder för sänkande av kopparhalten i avloppsvattnet från de ifrågavarande fastigheterna så att ovannämnda gränsvärde underskrids. Därtill har det vid reningsverket under åren uppkommit m 3 galleravfall. Det torkade slammet transporteras för närvarande till Suupohjan Humustuote Ky:s komposteringsanläggning. Sökanden har även ingått avtal med Lakeuden Jätekeskus om behandling av slammet.

10 KONTROLL AV ANLÄGGNINGENS VERKSAMHET OCH AV DESS VERKNINGAR Drifts och utsläppskontroll 10 Kontroll av reningsverkets verksamhet och dess inverkan på havsområdet utförs i enlighet med det av Maa ja Vesi Oy uppgjorda kontrollprogrammet av Vid reningsverket förs en skötseljournal i vilken dagligen antecknas flödesmätarnas utslag, luftningsbassängernas nedfall under en ½ h, siktdjupen i avsättningen, anläggningens elektricitetsförbrukning, mängden använda kemikalier, eventuella störningar samt uppgifter om behandlingen och avlägsnandet av slammet. Utsläppskontrollen utförs en gång i månaden. Samlingsprover av det till reningsverket inkommande vattnet och det behandlade vattnet tas med automatiska provtagare under en tid om 24 h. Av avloppsvattnet bestäms ph, alkalinitet, elektrisk ledningsförmåga, COD cr, BOD 7ATU, totalfosfor, totalkväve och suspenderade ämnen. Av det behandlade avloppsvattnet som avleds i havet bestäms dessutom järn, termotoleranta koliforma bakterier, löslig fosfor, nitritkväve NO 2 N, nitratkväve NH 3 N och ammoniumkväve NH 4 N. Slammet som uppstår vid reningsverket analyseras en gång per år. Resultaten tillställs miljövårdsmyndigheten i staden Kristinestad och Västra Finlands miljöcentral efter varje provtagning. Ett årssammandrag över kontrollen tillställs nämnda myndigheter före utgången av februari månad följande år. Vattendragskontroll Vattenprover tas från fem provtagningspunkter fyra gånger i året (juni, juli, augusti och oktober). Proverna tas från ytvattnet (1 meters djup), bottenskiktet (bottnen 1 m) och mellanskiktet. Av proverna bestäms temperatur, syre, syremättnad, ph, salinitet, färg, totalfosfor, totalkväve, grumlighet och siktdjup. Av ytvattenproverna som tas i juni, juli och augusti bestäms dessutom ammoniumkväve NH 4 N, summan av nitrat och nitritkväve, filtrerat fosfatfosfor, termotoleranta koliforma bakterier och klorofyll a. Om algblomning iakttas vid provtagningen, bestäms även algernas dominerande arter. Resultaten tillställs miljövårdsmyndigheten i staden Kristinestad och Västra Finlands miljöcentral efter varje provtagning. Ett årssammandrag över kontrollen tillställs nämnda myndigheter före utgången av april månad följande år. Fiskerikontroll Den fiskeriekonomiska kontrollen i havsområdet utanför Kristinestad genomförs i form av samkontroll.

11 EXCEPTIONELLA SITUATIONER OCH BEREDSKAPEN INFÖR DEM HANDLÄGGNING AV ANSÖKAN 11 I samband med saneringsarbetet åren har reningsverket försetts med en PC baserad logikstyrning. Systemet mäter nivåerna i alla pumpningsbassänger och behållare. Utgående från nivåmätningen styrs pumparnas funktion, pumpningarnas låsningar (överfyllning / tomgång) samt alarm vid störningar. Tryckrörslinjerna har försetts med tryckmätning, alarm och övertrycksventiler. Under processen mäts ph värdet, syrehalten och temperaturen. Systemet alarmerar om störningar i alla apparater och reservapparaten startar automatiskt. Luftningskompressorn och utloppspumpen har reservsystem som startar automatiskt. Vid strömavbrott stannar alla processapparater. Fältinstrumenten och styrsystemet fungerar med UPS apparatur i ca 30 min. Kungörelse Utlåtanden Miljötillståndsverket har enligt 38 miljöskyddslagen tillkännagivit ansökan med en kungörelse i miljötillståndsverket och staden Kristinestad och berett tillfälle att under tiden anföra anmärkningar och åsikter med anledning av ansökan. Kungörelsen har särskilt delgivits de parter som framgår av handlingarna. Om ansökan har enligt 36 miljöskyddslagen begärts utlåtanden av Västra Finlands miljöcentral, Österbottens arbetskrafts och näringscentral (TE central), staden Kristinestad, miljövårdsmyndigheten och hälsovårdsmyndigheten i staden Kristinestad. 1) Västra Finlands miljöcentral har konstaterat att reningsverkets inkommande belastning kommer att minska betydligt i och med att Oy Kraft Foods Finland Ab har upphört med sin verksamhet. Som exempel på detta har miljöcentralen nämnt att i januari 2005 har den inkommande BOD 7ATU be lastningen varit 127 kg O 2 /d. Anläggningen är i gott skick och av hög klass både beträffande maskineriet samt instrumenteringen. Avloppsvattenmängderna har minskat betydligt som följd av saneringen och förnyandet av avloppsnätverket. Det har inte funnits behov av förbitappningar på flere år. Anläggningens verksamhet har effektiverats och utsläppen i havsområdet har därigenom minskat betydligt. Utsläppen under åren har jämfört med utsläppen under åren minskat enligt följande: BOD 7ATU utsläppen 77 %, fosforutsläppen 83 % och kväveutsläppen 29 %. Miljöcentralen har förordat beviljande av miljötillstånd och har framfört att tillståndsbestämmelserna borde justeras beträffande fosfor och BOD 7ATU värdet i enlighet med målsättningsprogrammet för skydd av vattnen. Därmed skulle gränsvärdet för fosfor vara 0,6 0,7 mg/l och BOD 7ATU värdet 15 mg O 2 /l räknat som halvårsmedelvärde. Miljöcentralen har inte framfört något yrkande om minskning av totalkvävet, eftersom anläggningens personek

12 12 vivalent är klart under Eftersom syresituationen i utsläppsområdet i allmänhet har varit god, har miljöcentralen inte heller yrkat på uppställande av gränsvärden för ammoniumkväve. 2) Österbottens arbetskrafts och näringscentral (TE central) har konstaterat att havsområdet utanför Kristinestad är fiskeriekonomiskt mycket betydande. År 2004 idkade 52 yrkes fiskare fiske i området. Därtill idkar ca husbehovs och fritidsfiskare nätoch spöfiske i området. TE centralen har ansett att tillstånd kan beviljas. TE centralen har konstaterat att det största problemet för hela Östersjöområdet för närvarande är de ökade näringshalterna i vattnet, vilka bl.a. orsakar algblomningar och syrebrist. Eftersom reningsverket har klarat utsläppsbegränsningarna i det förra tillståndet med god marginal har TE centralen föreslagit att dessa begränsningar skall skärpas och att totalkväve och ammoniumkväve skall införas som nya begränsningsparametrar. BOD 7ATU värdet skulle fortsätt ningsvis få vara högst 20 mg O 2 /l och totalfosforhalten 1,0 mg/l, men reningseffekten för bägge värdena borde vara minst 95 %. Haltvärdet för COD Cr skulle få uppgå till högst 125 mg/l med en reningseffekt om minst 95 % och haltvärdet för suspenderade ämnen till högst 35 mg/l med en reningseffekt om minst 90%. Reningseffekten för totalkvävehalten borde vara minst ca 55 % och för ammoniumkvävehalten minst 60 %. Tillståndshavaren bör åläggas att utföra kontroll av verksamhetens inverkan på fisket och fiskbeståndet på ett av TE centralen godkänt sätt. Förslag till kontrollprogram skall tillställas TE centralen inom tre månader efter att beslutet vunnit laga kraft. 3) Miljö och hälsoskyddsmyndigheten i staden Kristinestad har konstaterat att reningseffekten beträffande kväve har varit över 50 % vid reningsverket de senaste åren. Myndigheten har ansett att den till ansökan bifogade utredningen om behovet av att avlägsna kvävet från avloppsvattnet har visat att krav på en större kvävereduktion i detta skede inte kan motiveras. Eftersom mängden slam från glesbygdshushållen kommer att öka i framtiden, borde ett övervakningssystem för tömningen av slam utvecklas så att varje fastighet avtalar om regelbunden tömning. Utredningarna om slammets förhöjda kopparhalter bör fortsätta. Emellanåt har det framförts misstankar om läckage på reningsverkets utsläppsrör, men belägg för detta har inte anförts. Anmärkning och åsikt 4) AA (som uppgiven arrendator av område nr 953:2 av fastigheten Kristinestads donationsjord RNr 14:0, Kristinestad by, staden Kristinestad) har yrkat att sökanden åläggs att tillse att reningsverkets utsläppsrör förankras så att det hålls på havsbottnen. Röret har ofta flutit upp till vattenytan invid stranden på en sträcka upp till 40 m, vilket stör båttrafiken och kan leda till skador vid simning. Det finns också en risk för läckage.

13 13 Hörande av sökanden och bemötande MILJÖTILLSTÅNDSVERKETS AVGÖRANDE Avgörande av tillståndet Tillståndsbestämmelser Sökanden har tillställt miljötillståndsverket sitt bemötande med anledning av utlåtandena och anmärkningen. Sökanden har inte haft någonting att kommentera med anledning av Västra Finlands miljöcentrals utlåtande. Sökanden har inte omfattat Österbottens arbetskrafts och näringscentrals yrkande gällande totalkväve och ammoniumkvävereduktion, eftersom kväveutsläppen för närvarande utgör ca 1,5 % av det ifrågavarande havsområdets totala kväveutsläpp. Sökanden har med anledning av miljö och hälsoskyddsmyndighetens i staden Kristinestad utlåtande och AA:s anmärkning konstaterat att tryckavloppsrörets vikter troligen förstörts av isen så att röret flyter upp och blir synligt. Sökanden har uppgivit sig åtgärda problemet sommaren 2005 genom att montera vikter på röret så att det hålls på bottnen. Sökanden har dock konstaterat att avloppsvatten inte har läckt ut eftersom röret är helt. Miljötillståndsverket beviljar miljötillstånd för staden Kristinestads avloppsreningsverk. Tillstånd beviljas för att vid reningsverket behandla det avloppsvatten och slam som avses i ansökan samt för att avleda det behandlade avloppsvattnet i havsområdet utanför Björnö sund i Kristinestad. Verksamheten orsakar inte på förhand sett sådan skada genom förorening av havsområde för vilken det nu borde bestämmas ersättningar. Avloppsvattenbehandlingen och utsläpp i havet 1) Avloppsvattnen skall behandlas biologiskt kemiskt eller åtminstone på motsvarande sätt så att utsläppen i havet och i den övriga miljön blir så små som möjligt och så att ett behandlingsresultat som avses i tillståndsbestämmelse 2) kan uppnås i alla förutsebara situationer. Tillståndshavaren skall sörja för att reningsverkets kapacitet är tillräcklig.

14 14 2) Med förbitappningar och bräddningar som sker vid reningsverket och från det därtill hörande avloppsnätet samt övriga exceptionella situationer medräknade skall de beräknade värdena för halten i det avloppsvatten som avleds i havet och för reningseffekten uppfylla följande krav: Haltvärde Reningseffekt högst minst mg/l % COD Cr, O BOD 7ATU, O Fosfor, P 0,5 93 Ovan angivna värden för halten och reningseffekten beräknas som halvårsmedelvärden. Vid användningen av reningsverket bör dessutom som målsättning beträffande kvävet vara en reningseffekt om minst 50 % beräknat som årsmedelvärde. Värdena för halten i det avloppsvatten som avleds i havet och för reningseffekten skall dessutom beträffande BOD 7ATU värdet, COD Cr och suspenderade ämnen uppfylla de gränsvärden för halten och reningseffekten som förutsätts i statsrådets beslut 365/1994 (ändrat 757/1998), kontrollerade på det sätt som förutsätts i beslutet. Det avloppsvatten som avleds i havet får inte i menlig mängd innehålla hälso eller miljöfarliga ämnen. Utsläpp i luft 3) Vid verksamheten skall man sträva efter att det uppstår så litet menliga utsläpp i luften som möjligt. Arbetsfaser som orsakar luktutsläpp, förutsebara service och reparationsarbeten medräknade, skall man försöka tidsmässigt anpassa och genomföra på så sätt att den luktolägenhet som de orsakar är så liten som möjligt. Buller 4) Alstring av störande buller skall undvikas. De arbetsfaser som alstrar buller och den trafik som hänför sig till verksamheten skall man försöka koncentrera till sådana tidpunkter då olägenheterna av buller är minst. Det buller som orsakas av reningsverkets verksamhet får inte på de ställen som störs i omgivningen under dagen kl överskrida ekvivalentbullernivån 55 db (L Aeq ) och inte nattetid kl ekvivalentbullernivån 50 db (L Aeq ).

15 15 Avloppsnätets och reningsverkets drift och skötsel 5) Tillståndshavaren skall sörja för att verksamheten inte medför hälsofara eller sanitär olägenhet. Reningsverket och det till reningsverket hörande avloppsnätet i sin helhet skall drivas och skötas så att ett så gott reningsresultat som möjligt uppnås och så att de men som orsakas av verksamheten blir så små som möjligt. Tillståndshavaren bör ombesörja tillräckligt skydd samt utmärkning av utloppsröret. Reningsverket skall ha en ansvarig skötare med tillbörlig kompetens. Skötarens namn och kontaktuppgifter skall anmälas till Västra Finlands miljöcentral och till miljövårdsmyndigheten i staden Kristinestad. Iståndsättning av avloppsnätet Avvikande avloppsvatten 6) Det till reningsverket hörande avloppsnätet skall iståndsättas så att det i avloppen för avloppsvatten kommer in så lite dag och läckvatten som möjligt. Tillståndshavaren skall årligen tillställa Västra Finlands miljöcentral och miljövårdsmyndigheten i staden Kristinestad en utredning över de åtgärder för iståndsättning av det till reningsverket hörande avloppsnätet som har vidtagits för att minska läck och dräneringsvattnen och om deras inverkan. Vid alla förbitappnings och bräddningsställen i det till reningsverket hörande avloppsnätet skall det finnas åtminstone sådana anordningar som summerande registrerar hur länge förbitappningen och bräddningen varar. 7) Tillståndshavaren skall för sin del se till att skadligheten av de industri och andra från hushållsavloppsvatten väsentligt avvikande avloppsvatten som leds till avloppsnätet och till reningsverket minskas i tillräcklig grad med hjälp av tillbörliga förbehandlings, utjämnings eller andra åtgärder och med iakttagande av avtalen och bestämmelserna i fråga. Sådana anläggningar, från vilka det i avloppsvattnen kan komma in olja eller andra för reningsverkets eller avloppsnätets funktion menliga ämnen, skall förses med tillräckliga säkerhetsanordningar för att förhindra att sådana ämnen kommer in i avloppsnätet. De avtal som gäller ledande av industriavloppsvatten till den till reningsverket hörande avloppsanläggningen skall uppfylla bestämmelserna i 7 statsrådets beslut 365/1994. Tillståndshavaren skall för sin del se till att bestämmelserna i 3 miljöskyddsförordningen och statsrådets beslut 363/1994 beaktas när

16 Avloppsslam och annat avfall 16 sådana avloppsvatten som avviker från hushållsavloppsvatten leds till avloppsnätet och när de levereras direkt till reningsverket. Tillståndshavaren skall vara på det klara med de ovan avsedda avvikande avloppsvattnens beskaffenhet, mängd och förbehandlingsåtgärder. Uppgifter om dessa och kopior av ingångna anslutningsavtal skall tillställas Västra Finlands miljöcentral samt miljövårdsmyndigheten i staden Kristinestad i samband med rapporteringen av reningsverkets drifts och utsläppskontroll eller på annat sätt som avtalas med myndigheten i fråga. 8) Det behandlade slammet skall i mån av möjlighet levereras för återvinning. Tillståndshavaren skall för sin del sörja för att avloppsslammets kvalitet inte begränsar återvinningen av det och att det inte orsakar fara för hälsan eller miljön. Västra Finlands miljöcentral samt miljövårdsmyndigheten i staden Kristinestad och miljövårdsmyndigheten i en eventuell annan kommun där slammet deponeras skall om förfarandet tillställas de uppgifter som de anser vara behövliga. 9) Den eventuella fortsatta behandlingen av slam från reningsverket och annat avloppsslam skall utföras vid en anläggning, i vars tillstånd enligt miljöskyddslagen eller i motsvarande beslut behandling av slammet i fråga har godkänts. 10) Det slam som levereras till reningsverket och bort därifrån och i första hand också annat avfall skall transporteras i ett slutet, tätt transportmedel. Transporterna skall skötas så att de inte medför förorening av miljön eller luktolägenhet. 11) Övrigt återvinningsbart avfall som uppkommer i verksamheten skall insamlas skilt och levereras för återvinning. Endast avfall som är odugligt för återvinning kan levereras till en avstjälpningsplats som uppfyller kraven i statsrådets beslut om avstjälpningsplatser och i vars miljötillstånd eller motsvarande beslut mottagandet av avfallet i fråga har godkänts, såvida inte avfallet ifråga har klassificerats som problemavfall. 12) Olika typer av problemavfall skall hållas avskilda från varandra och från annat avfall samt regelbundet, minst två gånger per år sändas för behandling i enlighet med statsrådets beslut 659/1996 om uppgifter som skall lämnas om problemavfall samt om förpackning och märkning av problemavfall, och det som är återvinningsbart för återvinning till en anläggning, i vars tillstånd enligt miljöskyddslagen eller i motsvarande beslut mottagning av sådant avfall har godkänts.

17 17 Upplagring 13) Kemikalier, bränslen och smörjmedel samt avfall skall upplagras och hanteras inom anläggningsområdet så att de inte medför osnygghet, nedskräpning, dammbildning, risk för förorening av mark, yt eller grundvatten och inte heller någon annan olägenhet för miljön. Lager, behållare och rörsystem skall kontrolleras regelbundet. Vid behov skall reparationsåtgärder vidtas utan dröjsmål. Lagerbehållare och kärl skall ha tillbörliga täta skyddsbassänger eller motsvarande utrymmen, från vilka den olja eller kemikalie som har runnit ut i dem inte kommer ut i marken eller vattnet, och vilkas volym motsvarar volymen på den största behållaren eller det största kärlet man har i utrymmet i fråga. Hanteringen av ämnena i fråga inom gårdsområdet skall ske på ett tätt underlag som är försett med kanter. För eventuella skador skall det vid reningsverket finnas tillräckligt med uppsugningsmaterial. Störningssituationer och andra exceptionella situationer Riskhantering Drifts och utsläppskontroll 14) Om det i miljön har runnit eller hotar att rinna ut olja, giftiga ämnen eller andra utsläpp som till sin beskaffenhet eller mängd avviker från det normala, skall tillståndshavaren utan dröjsmål göra en anmälan därom till Västra Finlands miljöcentral och miljövårdsmyndigheten i staden Kristinestad samt, ifall utsläppen kan medföra fara för hälsan, även till hälsovårdsmyndigheten i staden Kristinestad, och omedelbart vidta åtgärder för att förebygga skador och förhindra att händelsen upprepas. 15) Riskhanteringsplanen skall hållas ajour. Tillståndshavaren skall senast tillställa Västra Finlands miljöcentral och miljövårdsmyndigheten i staden Kristinestad en justerad riskhanteringsplan rörande reningsverkets verksamhet och avloppsarrangemangen. Väsentliga ändringar som görs i planen skall likaså anmälas till nämnda tillsynsmyndigheter. 16) Drifts och utsläppskontrollen av verksamheten skall genomföras på det sätt som har framförts i ansökan, justerat på det sätt som framgår av tillståndsbestämmelserna i detta tillstånd. I kontrollen skall dock till nödvändiga delar ingå en uppföljning av de ämnen som nämns i bilaga 1 till miljöskyddsförordningen (ämnen vilkas utsläppande i vatten eller allmänt avlopp kräver miljötillstånd) och i statsrådets beslut 363/1994 (om utsläpp i vatten av vissa miljöfarliga eller hälsofarliga ämnen). Mätningar, kalibreringar, provtagningar och analyser skall utföras enligt standardmetoder och de metoder som förutsätts i statsrådets beslut 365/1994 (ändrat 757/1998) och 282/1994.

18 18 En framställan om justering av det nuvarande programmet för drifts och utsläppskontrollen skall göras till Västra Finlands miljöcentral inom tre månader efter att detta beslut har vunnit laga kraft. Programmet för drifts och utsläppskontrollen skall också annars justeras på ett sätt som Västra Finlands miljöcentral godkänner eller anser vara nödvändigt, ifall det till övriga delar behövs för att uppnå ett tillförlitligt resultat, styra reningsverkets drift eller utveckla avloppsanläggningens verksamhet. Kontroll av verksamhetens inverkan Bokföring 17) Avloppsvattnets inverkan på havsområdets tillstånd och på vattenkvaliteten skall kontrolleras på det sätt som framförts i ansökan eller på ett motsvarande sätt som godkänts av Västra Finlands miljöcentral samt avloppsvattnets inverkan på fiskbestånden och fisket på det sätt som framförts i ansökan eller på ett motsvarande sätt som godkänts av Österbottens TE central. Kontrollerna kan genomföras i form av samkontroller tillsammans med andra belastningskällor. Mätningar, kalibreringar, provtagningar och provanalyser skall utföras enligt standardmetoder. En framställning om justering av de nuvarande programmen för kontrollen av verkningarna skall tillställas de behöriga, ovannämnda tillsynsmyndigheterna inom tre månader efter att detta beslut har vunnit laga kraft. 18) Över mätningar, kalibreringar, provtagning och analyser för drifts och utsläppskontrollen och kontrollen av verkningar skall det upprätthållas detaljerad bokföring, till vilken fogas resultaten från respektive mätning och andra väsentliga uppgifter om mätningen eller åtgärden, en utredning om sättet att beräkna utsläppen och en bedömning av resultatens representativitet. Likaså skall det föras bok bland annat över: reningsverkets och avloppsanläggningens drift inklusive reningsverkets energi och kemikalieförbrukning samt serviceåtgärderna, andra faktorer som inverkar på reningsverkets inkommande belastning, verksamhet och miljöutsläpp inklusive avvikande avloppsvatten som leds till avloppsanläggningen och förbehandlingen av dessa, slammängderna och behandlingen, slammets egenskaper, upplagringen och deponeringen av slammet, avfallsmängderna och avfallets beskaffenhet, ursprung, lagring och deponering inklusive leveransställen, transporttidpunkter och transportörer samt över eventuella exceptionella situationer och störningssituationer, tidpunkterna för dessa, deras varaktighet, av dem orsakade utsläpp och åtgärder som vidtagits med anledning av dessa.

19 19 Rapportering GRUNDERNA FÖR AVGÖRANDET Förutsättningarna för beviljande av tillstånd Motiveringar till tillståndsbestämmelserna 19) Resultaten från kontrollerna skall rapporteras till tillsynsmyndigheterna i enlighet med det som framförts i ansökan eller på det sätt som myndigheten i fråga kräver. Resultaten från samtliga kontroller skall rapporteras till Västra Finlands miljöcentral och miljövårdsmyndigheten i staden Kristinestad. Resultaten från kontrollen av verkningarna på havet, fiskbestånden och fisket skall dessutom rapporteras till Österbottens TE central. Årsrapporten över drifts och utsläppskontrollen skall tillställas ovannämnda myndigheter före slutet av februari följande år och årsrapporten över kontrollen av verkningarna före slutet av maj följande år, om inte något annat avtalas med myndigheterna. Till årsrapporten över drifts och utsläppskontrollen skall bokföringen i tillämpliga delar eller ett sammandrag av den bifogas, och övriga utredningar som behövs för att övervaka iakttagandet av tillståndbestämmelserna och kontrollresultatens representativitet och tillförlitlighet. Till övriga delar skall kontrollresultaten lämnas in och rapporteras till ovannämnda myndigheter på det sätt som avtalas med dessa och förutsätts i tillståndsbestämmelserna. I årsrapporten över den kontroll som gäller utsläpp som avletts i havet skall det i fråga om alla de parametrar som nämns i statsrådets beslut 365/1994 (ändrat 757/1998) läggas fram värden för halten i det i havet avledda avloppsvattnet och för reningsverkets reningseffekt, också kontrollerade på det sätt som förutsätts i beslutet. Med beaktande av tillståndsvillkoren och verksamhetens placering medför inte verksamheten i sig eller tillsammans med andra verksamheter i området olägenhet för hälsan, annan betydande förorening av miljön eller risk för sådan, förorening av mark eller grundvatten eller försämring av speciella naturförhållanden, äventyrande av vattenförsörjningen eller någon annan från allmän synpunkt viktig användningsmöjlighet inom det område som påverkas av verksamheten, och inte något sådant oskäligt besvär som avses i lagen angående vissa grannelagsförhållanden. Verksamheten är inte placerad i strid med strandgeneralplanen för Kristinestad. Tillståndsbestämmelserna grundar sig på 43 i miljöskyddslagen samt på 19 i miljöskyddsförordningen och på de bestämmelser som har nämnts separat i motiveringarna till respektive bestämmelser. Vid fastställandet av tillståndsbestämmelserna har verk

20 Tillståndsbestämmelserna 1) 2) Tillståndsbestämmelserna 3) 4) Tillståndsbestämmelserna 5) 7) 20 samhetens natur, egenskaperna hos det område där verksamhetens konsekvenser uppträder samt de allmänna målen för vattenskyddet beaktats. Med beaktande av att personekvivalenten för mängden avloppsvatten som leds till reningsverket klart understiger , uppfyller tillståndsbestämmelserna för behandlingen av avlopps vattnet och för utsläppen i havet kraven som gäller behandling av avloppsvatten enligt statsrådets beslut (365/1994, ändrat 757/1998) om rening av sådant avloppsvatten från allmänt avlopp och vissa industrisektorer som leds in i vatten samt rening av sådant avloppsvatten från industri som leds in i allmänt avlopp. Vid sidan av fosfor eutrofierar även kväve havsområdet. Miljötillståndsverket anser att kvävet bör avlägsnas genom användningstekniska metoder så effektivt, som det utan utvidgande av reningsverket och utan övriga betydande investeringar är möjligt. Åtgärder som närmast kommer ifråga är ökning av aktivslamhalten, ett omsorgsfullt upprätthållande av alkaliniteten, säkrande av efterklarningens funktion med hjälp av polymerer då klarningens slamvolymbelastning ökar, användning av ett anoxiskt denitrifikationsskede i den omfattning som temperaturen tillåter samt möjligen tillfälligt tillsättande av organiskt kol. En minskning av slambelastningen innebär effektivering av den biologiska nedbrytningen av organiska skadliga ämnen och sålunda en förbättring av behandlingsresultatet förutom beträffan de avlägsnandet av kväve även till övriga delar. Syresituationen i utsläppsområdet har varit god och därmed har i kraven för avloppsbehandlingen inte heller innefattats något krav angående ammoniumkvävet. Tillståndsbestämmelser som gäller utsläpp i luft och buller är behövliga för att undvika att grannarna orsakas sådant oskäligt besvär som avses i 17 lagen angående vissa grannelagsförhållanden. Gränsvärdena för bullernivån är i enlighet med statsrådets beslut 993/1992 som utfärdats om riktvärden för bullernivå. Förfarandet enligt tillståndsbestämmelserna för driften och skötseln av anläggningarna, för iståndsättningen av avloppsnätet samt för avvikande avloppsvatten är behövligt bl.a. för att uppfylla kravet på användningen av bästa tillgängliga teknik. Kravet i tillståndsbestämmelse 9) om att förhindra sanitär olägenhet motsvarar till innehållet 22 i hälsoskyddslagen, enligt vilken avlopp

21 Tillståndsbestämmelserna 8) 12) Tillståndsbestämmelserna 13) 15) Tillståndsbestämmelserna 16) 19) 21 samt därtill anslutna renings och andra anordningar skall planeras, förläggas, byggas och underhållas så att sanitär olägenhet inte uppkommer. Enligt 36 miljöskyddsförordningen skall ett miljötillstånd innehålla behövliga föreskrifter för säkerställande av att avloppsvatten från industri som leds in i allmänt avlopp förbehandlas på lämpligt sätt. Miljötillståndsverket anser inte det vara ändamålsenligt att i det tillståndsbeslut som nu ges ställa förbehandlingskrav för var och en som är ansluten. Tillståndsbestämmelserna angående slam och annat avfall är i enlighet med 45 miljöskyddslagen, 6 avfallslagen, 8 avfallsförordningen och 17 lagen om vissa grannelagsförhållan den. Tillståndsbestämmelserna angående upplagring, störningssituationer och andra exceptionella situationer samt riskhantering är behövliga, eftersom det i samband med verksamheten, i synnerhet upplagringen och hanteringen av kemikalier, bränslen och avfall, avledandet av avvikande avloppsvatten in i avloppsnätet och till reningsverket samt vid eventuella verksamhetsstörningar vid reningsverket och i avloppsnätet, föreligger risk för olycka och miljöskada. Kravet om att göra en anmälan om exceptionella situationer grundar sig på 62 miljöskyddslagen och 30 miljöskyddsförordningen. Skyldigheterna i anslutning till riskhanteringsplanen grundar sig på 5 miljöskyddslagen, enligt vilken verksamhetsidkaren tillräckligt väl skall känna till bl.a. verksamhetens risker för miljön. Tillståndsbestämmelserna angående kontroll, bokföring och rapportering är behövliga för iakttagandet och tillsynen av tillståndsbestämmelserna samt för utredningen av konsekven serna av verksamheten. De krav som gäller bokföringen och rapporteringen grundar sig till de delar som gäller avfall också på 51 och 52 avfallslagen. Vid reningsverket behandlas också avloppsvatten som avviker från normalt avloppsvatten från tätbebyggelse. De för miljön eller hälsan farliga ämnen som eventuellt ingår i dessa behöver inkluderas i kontrollen i enlighet med tillståndsbestämmelse 16).

22 22 SVAR PÅ SPECIFICERADE YRKANDEN SOM FRAMFÖRTS I UTLÅTANDEN OCH AN MÄRKNINGAR Miljötillståndsverket har beaktat de yrkanden som framställts i utlåtanden och anmärkningar på det sätt som framgår av beslutet. Som svar på de specificerade yrkanden som har framställts hänvisar miljötillståndsverket till de motiveringar som ovan har framförts för respektive tillståndsbestämmelse. Tillståndshavaren har i vattendomstolens utslag nr 19/1989/3, givet , beviljats tillstånd att hålla det i Patrik Suominens påminnelse avsedda utloppsröret på den plats som framgick av planen. I tillståndsvillkor 2) i nämnda utslag har tillståndshavaren ålagts nedtynga röret tillräckligt, så att det inte skadas av trafiken på området. Tillståndshavaren har i sin förklaring, som tillställts miljötillståndsverket meddelat att vikter skulle monteras på röret sommaren 2005, så att det skulle hållas på bottnen. Tillståndshavaren har per telefon meddelat miljötillståndsverket att detta arbete ännu inte har utförts, eftersom leveransen av de behövliga vikterna hösten 2005 blev försenad. Arbetet kommer att utföras våren TILLSTÅNDETS GILTIGHET OCH JUSTERING AV TILLSTÅNDSVILLKOREN Tillståndets giltighet Justering av tillståndsvillkoren Tillståndet är i kraft tills vidare. Tillstånd krävs för väsentlig utvidgning eller ändring av verksamheten. Tillståndshavaren skall senast vid miljötillståndsverket anhängiggöra en ansökan om justering av tillståndsbestämmelserna. Till ansökan skall bifogas ett sammandrag av de utförda drifts och utsläppskontrollerna och av kontrollen av verkningarna, en bedömning av tillämpningen av bästa teknik i verksamheten samt i tillämpliga delar de utredningar som nämns i 8 12 i miljöskyddsförordningen. Iakttagande av förordning som är strängare än tillståndet Beslut som skall ersättas Om det genom en förordning utfärdas bestämmelser om tillståndets giltighet eller justering som är strängare än bestämmelserna i detta tillstånd, skall förordningen iakttas utan hinder av tillståndet. Detta beslut ersätter Västra Finlands vattendomstols utslag nr 19/1989/3, givet och justerat genom Västra Finlands vattendomstols beslut nr 89/1996/3, förutom till den del det först

23 TILLÄMPADE RÄTTSNORMER HANDLÄGGNINGSSAVGIFT 23 nämnda beslutet gällde tillstånd att hålla det erforderliga utloppsröret på den plats som framgick av planen. 5, 42 47, 55, 56 och 62 miljöskyddslagen 3, 19, 30, 36 och 37 miljöskyddsförordningen 6, 51 och 52 avfallslagen 8 och 9 avfallsförordningen 17 lagen om vissa grannelagsförhållanden Statsrådets beslut (993/1992) om riktvärden för bullernivå Statsrådets beslut (282/1994) om användning av slam från reningsverk inom jordbruket Statsrådets beslut ( ) om utsläpp i vatten av vissa miljöfarliga eller hälsofarliga ämnen Statsrådets beslut (365/1994, ändrat 757/1998) om rening av sådant avloppsvatten från allmänt avlopp och vissa industrisektorer som leds in i vatten samt rening av sådant avloppsvatten från industri som leds in i allmänt avlopp Statsrådets beslut (659/1996) om uppgifter som skall lämnas om problemavfall samt om förpackning och märkning av problemavfall) euro 2 miljöministeriets förordning (1238/2003) om miljötillståndsverkens avgiftsbelagda prestationer.

24 24 SÖKANDE AV ÄNDRING Ändring i beslutet får sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol. Bilaga Besvärsundervisning Aino Turpeinen Markku Mäkelä Hannu Kokko Nina Engberg I avgörandet har deltagit direktör Aino Turpeinen samt miljöråden Markku Mäkelä (granskande ledamot) och Hannu Kokko. Ärendet har föredragits av föredragande Nina Engberg. NE/sn

25 Bilaga BESVÄRSANVISNING Besvärsmyndighet Besvärstid Besvärsrätt Ändring i Västra Finlands miljötillståndsverks beslut får sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol. Besvär över den avgift som tas ut för handläggningen av ärendet anförs i samma ordning som besvär över huvudsaken. Tiden för anförande av besvär är trettio (30) dagar från den dag då beslutet gavs, dock så att sagda dag inte räknas med. Besvärstiden utgår Besvär med anledning av beslutet kan anföras av dem vilkas rätt eller fördel saken kan beröra, samt av registrerade föreningar eller stiftelser vilkas syfte är att främja miljöskydd, hälsoskydd eller naturvård eller trivseln i boendemiljön inom det område som påverkas, av vederbörande kommuner, miljöcentraler, kommunala miljövårdsmyndigheter och av andra myndigheter som bevakar allmänt intresse i ärendet. Besvärsskriftens innehåll Bilagor till besvärsskriften I besvärsskriften, som riktas till Vasa förvaltningsdomstol, skall anges det beslut i vilket ändring söks ändringssökandens namn och hemkommun den postadress och det telefonnummer samt den eventuella e postadress under vilka ändringssökanden kan tillställas meddelanden i saken (om kontaktinformationen ändras skall Vasa förvaltningsdomstol, PB 204, Vasa, e postadress vaasa.hao@om.fi, underrättas) till vilka delar ändring söks i beslutet vilka ändringar som yrkas i beslutet de grunder på vilka ändring yrkas ändringssökandens, den lagliga företrädarens eller ombudets underskrift, om inte besvärsskriften tillställs elektroniskt (per telefax eller e post) Till besvärsskriften skall fogas de handlingar som ändringssökanden åberopar till stöd för sina yrkanden, om dessa inte redan tidigare har tillställts myndigheten fullmakt för eventuellt ombud eller, om besväret tillställs elektroniskt, en utredning över ombudets behörighet. Hur besvärsskriften skall tillställas miljötillståndsverket Besvärsskriften med bilagor skall i två exemplar lämnas in till Västra Finlands miljötillståndsverks registratorskontor. Besvärsskriften skall vara framme under tidsfristens sista dag före tjänstetidens slut. Besvärsskriften med bilagor kan också sändas per post, telefax eller e post. En besvärsskrift som tillställs elektroniskt (per telefax eller e post) skall tillställas så att den finns till förfogande i den mottagande anordningen eller datasystemet under tidsfristens sista dag före tjänstetidens slut. Västra Finlands miljötillståndsverks kontaktinformation besöksadress: Bryggerigatan 1, Helsingfors postadress: PB 115, Helsingfors telefon: växel (09) telefax: (09) e post: kirjaamo.lsy@ymparisto.fi öppettid: kl Rättegångsavgift För behandlingen av ärendet vid Vasa förvaltningsdomstol tas av ändringssökanden ut en rättegångsavgift på 82 euro. I lagen om avgifter för domstolars och vissa justitieförvaltningsmyndigheters prestationer bestäms särskilt om vissa fall i vilka avgift inte uppbärs.