Informationstidning för personal inom barnhälsovård Nummer 4 - okt 2014

Transkript

1 Lilla LiV:et Informationstidning för personal inom barnhälsovård Nummer 4 - okt

2 BARNHÄLSOVÅRDEN utgivare: Staffan Skogar & Cristina Gillå, Redaktör: Isabel Lindgren VÄRMLAND Ansvarig Innehåll: BHV-enhetens fortbildningsdagar 1-2 okt 2014 s 03 Licens måste sökas från varja VC... s 05 Hepatit B vaccination till barn där modern... s 05 Fortsatta problem med tillgång till PPD s 06 Smärtlindring inför vaccination s 06 Aktuellt Cosmic s 07 Info från Barn- och familjehälsa s 08 FN:s konvention om barnets rättigheter s 08 Frågor & Svar s 09 Matkultur s 10 Frågor & Svar dietist s 10 D-droppar, med eller utan tillsatser s 11 D-vitamin upp till 5 år s 11 Nya råd för att minska blyintag s 12 Fortbildning/utbildning s 13 FC Pusslet i Sunne fyller 10 år s 16 Lästips för barn, föräldrar och personal s 17 Lilla Liv:et är utgiven av Barnhälsovårdsenheten Värmland Kontaktuppgifter till BHV-enheten Staffan Skogar, BHV-öl staffan.skogar@liv.se Cristina Gillå, verksamhetsutv cristina.gilla@liv.se Lars Kullenberg, psykolog MBHV, lars.kullenberg@liv.se Jannette Grahn Vera, MBHV-dietist, jannette.veragarjardo@liv.se Anna Bodin, versamhetsutv FC anna.bodin@liv.se Isabel Lindgren, assistent, isabel.lindgren@liv.se Besöksadress: Landstingshuset Barnhälsovårdsenheten Karlstad e-post: barnhalsovardsenheten@liv.se Adress till: Psykologmottagningen för mödra- och barnhälsovård Föräldrastödsmottagningen Centralsjukhuset Karlstad Besöksadress: Bryggargatan 7 2

3 Aktuellt BHV-enheten tackar alla som deltog under fortbildningsdagarna 1-2 oktober 2014 Text: Staffan Skogar, barnhälsovårdsöverläkare I efterdyningarna till våra minst sagt späckade dagar på Frykenstrand tackar vi er alla för värdefulla synpunkter och diskussioner med anledning av det nya programmet. Stämningen var stundtals hög och vi tyckte att höjdpunkten nåddes under middagens bejublade framträdande av Sven och Annika. Även diskussionens vågor i den syrefattiga föreläsningssalen gick ibland höga och vi blev varse att många frågor ännu inte har fått sina svar. Efter att vi deltagit på vår nationella BHV konferens i Umeå blir vi även varse att implementering sker på olika vis på olika håll i landet. Vissa landsting har redan infört hela det nya programmet och andra har en lång väg dit då förutsättningarna har varit olika, men att vi ska följa vägledningsdokumentet för att skapa en jämlik och rättvis barnhälsovård genom det nya programmet är alla ense om. Allt i programmet är heller inte glasklart, men vi tror att genom erfarenheter och utvärdering kommer det att finna sina former med riktlinjer via rikshandboken som grund. Det råder som exempel oklarheter kring hur teambesöket vid 3 år ska se ut och några tydliga riktlinjer för detta besök finns inte i nuläget. Resurstilldelningen ser också olika ut i våra landsting och där blir införandet av ett nytt hembesöket vid åtta månader en springande punkt och diskussioner behöver att tas i många landsting med tjänsteman och politiker. Vår implementering i Värmland kommer att starta från januari 2015 utifrån grundsynen med ett gemensamt program för alla och där de som har behov ska kunna få ett riktat stöd utifrån två olika nivåer. Ambitionen är att fortlöpande kunna ge er information om hur implementeringen kommer att gå till samtidigt som vi vill få in synpunkter från Er. För att ånyo informera med er lokalt om grundtankarna i det nya programmet samt att diskutera svårigheter Foto: BVC-läkare Sven Ljunberg och BVC-sjuksköterska Anita Arn Dahl förhöjde stämningen under middagen. 3

4 BARNHÄLSOVÅRDEN VÄRMLAND och erfarenheter och ge mer utbildning planerar vi under våren 2015 att hålla workshops på strategiska ställen i Värmland för samtlig BVC personal. Vi kommer även att fortsätta vårt arbete med att presentera det nya barnhälsovårdsprogrammet till chefer och politiker. Det kommer även att behöva göras justeringar i BHV-journalen i Cosmic, så att det bli anpassat till programmet och att nya bilagor blir utformade. Under de närmsta veckorna kommer vi att skicka ut en mer tydlig riktlinje om vad som gäller för barnhälsovården i Värmland för 2015 med grunden är som följer: Vi avvaktar tills vidare med hembesöket vid 8 månader och lägger fokus på att alla barn ska få ett tidigt hembesök Teambesöket vid 3 år kommer att införas under 2015 och vi kommer att meddela tidpunkten när detta kommer att ske, då vi behöver komma ut med tydligare riktlinjer inför detta besök samt hur dokumentationen ska ske Vi slutar med 18 månaders läkarbesök för barn födda andra halvåret 2013 och detta blir då ett sjuksköterskebesök med utvecklingsbedömning istället Under 2015 kommer vi att flytta fram 5,5 årsbesöket till 5 år Det kommer att bli vissa skarvar men detta ska ses som en ram och till exempel om 18 månaders besöket för barn födda under andra delen av 2013 ej har hunnits med så kan detta uteslutas då barnet blir kallat på ett teambesök vid 3 år. Flexibla lösningar får genomföras för den enskilda familjen 4

5 Licens måste sökas från varje VC vid beställning av enskilda doser av Tetanus- eller Difterivaccin Text: Malin Rhodin Löndahl, apotektare Vårdcentralerna måste söka egna licenser för enskilda doser av Tetanus- och Difterivacciner. Det finns beredskapslicenser på apoteket Scheele i Stockholm men det är enbart till för akuta situationer och beställs av Socialstyrelsen och giftinformationscentralen. Så det måste finnas lokala licenser på sjukhusapoteket här per klinik/avdelning/vårdcentral. Sjukhusapoteket kan ha ett lager men varje vårdcentral måste ha en egen licens. Tidigare har apoteket använt beredskapslicensen som fanns på apoteket Scheele men det har inte varit rätt hantering enligt läkemedelsverket. BVC behöver inte ha egna licenser utan det kan vara samma för hela vårdcentralen. Det räcker att en läkare skickar in en licensansökan som ska gälla per vårdcentral. Och licensen behöver bara förnyas en gång per år och oftast behöver man inte skicka in en licensmotivering varje år. Man behöver alltså inte söka en licens för varje barn som behöver en tetanus spruta. Bengt Hanson har skickat ut instruktioner till verksamhetschefer och vårdcentraler inom Hälsoval. Hepatit B vaccination till barn där modern har en kronisk hepatit B-infektion Text: Staffan Skogar, barnhälsovårdsöverläkare Då det förekommit oklarheter i vad gäller vem som gör vad och hur kommer här en uppdatering: Om hög smittsamhet (infektionsläkare bedömer detta) hos moder föreligger ges direkt i samband med födseln immunoglobulin (Umanbig) samt vaccination mot HBV till barnet. Vid låg smittsamt ges endast vaccin, vaccinationen dokumenteras av barnläkare i barnets hälsobok, i journalen samt i Svevac. Informationen meddelas BVC av barnläkare som rondar barnet på EVM/avd 14 hur den fortsatta uppföljningen ser ut. Denna vårdrutin ligger på kvinnokliniken under obstetrik, smittsamma sjukdomar under graviditet och förlossning (länk till Livlinan) Vid 1 månads ålder kallas barnet för dos 2 av Engerix B på sin BVC och för detta ansvarar BVC sjuk-sköterskan. BVC ger därefter Infanrix-hexa vid 3,5 och vid 12 månaders ålder. En månad efter avslutad vaccination tas hepatit B serologi på barnet för att bedöma om barnet trots allt blivit smittad. Då tas blod för analys av HbsAg och anti-hbc, anti-hbsag. Om det skulle visa sig att barnet mot förmodan skulle vara smittat så skickas remiss till barnmottagningen för fortsatt handläggande. Prover sändes till Klin Mikrobiologi vid CSK. Ange förutom barnets identitet även moderns på remiss 5

6 Fortsatta problem med tillgång till PPD och nu även brist på BCG Text: Staffan Skogar, barnhälsovårdsöverläkare Danska vaccintillverkaren Statens Serum Institut (SSI) fortsätter att ha problem med att leverera vissa produkter. Situationen i Sverige är densamma som i övriga Europa. Information i nuläget: Tuberculin, restnoterad, nästa leverans till Sverige i januari 2015 Tetanusvaccin SSI, restnoterad, leverans i november Difterivaccin SSI, restnoterat, leverans i december BCG, restnoterat, leverans i november Om det egna lagret av PPD är slut så ska vi använda quantiferon i första hand på barn över 2 år men det kan även användas på de yngsta barnen. Det finns ett annat alternativ till PPD som heter tubertest och som kan beställas via licensförfarande men i nuläget använder vi quantiferon om inte PPD finns tillgängligt först. Smärtlindring inför vaccination Text: Cristina Gillå, verksamhetsutvecklare BHV-enheten Vid Frykenstrandsdagarna informerade jag om hur man på olika sätt kan ge smärtlindring innan vacci-nation. I Rikshandboken står detta beskrivet med hänvisning till forskning. Att ge glukos in-nan vaccination har diskuterats av och till, nu finns det forskning som talar för att det har god effekt. Framför allt första halvåret men även viss effekt även vid ettårsvaccination. Inom barnhälsovården nationellt har jag nu ställt frågan hur man gör i övriga landet och det ser olika ut, men vi är överens om det är något vi borde införa. Barnsjuksköterskeföreningen arbetar aktivt med denna fråga, så förmodligen kommer det aktualiseras framgent. I nuläget så kan vi rekommendera det. Det är givetvis värdefullt att förebygga på annat sätt som t.ex. avledning. Länk: Rikshandboken/smärtlindring 6

7 Aktuellt Cosmic Text: Isabel Lindgren, assistent BHV-enheten Fråga & Svar Fråga: Tänkte skicka remiss på ett barn till Obesitasmottagningen. Hittar inte den i COSMIC. Vilken mottagande enhet och remissmall ska jag använda? Svar: Mottagande enhet ska vara Barn- och ungdomsmottagningen Gripen Karlstad och remissmallen ska vara Vårdbegäran Barn- och ungdomsmedicin (se bild till höger. Viktigt är också att vikt- och längdkurvan finns tillgänglig i Cosmic (ev kanske du kan skriva att den finns inskannad under dokument), barnets hereditet bör även vara med. Obesitasmottagningen håller just nu på att skriva en rutin kring deras verksamhet och som kommer att skickas ut till alla BVC när den är klar. Fråga: När jag ska ange föräldrarnas födelseland hittar jag inte Dagistan, Kosovo och Tjetjenien. Hur benäms de länderna i Cosmic? Svar: När vi får föräldrar från Kosov så är det Albanien vi fyller i och Tjetjenien och Degestan = Ryssland Repetitionsutbildning för BVC-sjuksköterskor i BHV-journalen Cosmic Den 27 november 2014 håller verksamhetsnära IT en halvdagsutbildning för BVC-sjuksköterskor, mellan klockan 13:00-16:30. Platsen är i Karlstad på Karolinen i lokalen Lärkan. Sista anmälningdag 20 november Klicka här för direktanmälan Skriva en journalanteckning fr o m 20 okt -14 Har fått kännedom om att IT har gjort en förändring i Cosmic och som berör er. För att kunna skriva en journalanteckning efter ett besök, så måste ni ändra minst anlänt i besöksöversikten - annars kommer ni inte att hitta datumet för besöket (risken är annars att man gör en ny kontaktregistrering och vips har det blivit två kontakter i besöksöversikten). Så ändra i besöksöversikten innan journalanteckning skrivs. 7

8 Info från Barn- och familjehälsa Remiss på mamman Text: Lars Kullenberg, psykolog MBHV När du skriver remiss till psykologmottagningen för mödra- och barnhälsovård, angående nedstämdhet hos mamman ska remissen skrivas på henne. Tidigare skrevs remissen ibland på barnet men det blir fel i Cosmic. Vi har sedan Cosmic infördes själva, på psykologmottagningen, skapat en ny remiss på mamman och avvisat remissen på barnet. Från 2015 behöver vi avvisa remissen på barnet och få en förnyad remiss från inremitterande för att kunna ta hand om ärendet. Så snälla!, skriv remissen på mamma från början så underlättar det mycket. Psykologrådgivning för småbarnsföräldrar Rosa blocken inaktuella Text: Eva Nahnfeldt, psykolog MBHV Varje BVC-mottagning har fått små block med informationslappar om vår telefonrådgivning. De har haft lite olika färg i olika perioder. Vi vill göra er uppmärksamma på att den rosa varianten är inaktuell, så de rosa block som fortfarande finns ute på mottagningarna kan med fördel omvandlas till kladdpapper. Aktuella informationslappar hänvisar till vårdadministratör Marita Nilsson på telefon , och kan ha lite olika färger. Behöver ni fler block går det bra att kontakta Marita via mail eller telefon. FN:s konvention om barnets rättigheter < En lättläst skrift > Artikel 25 handlar om barn som inte bor hemma hos sina föräldrar. Den myndighet som har ansvar för barnet ska se till att barnet får bra vård eller behandling. 8

9 Frågor & Svar BVC-sjuksköterska: Har en flicka som är född under sommaren Pappa från Amerika men studerar i Grenada Västindien. Mamma från Svergie och barnet är fött här. Planerar att resa till Grenada i slutet av september och kommer att bo där till största delen. Hur skall vi göra med vacc? Kan vi starta med infanrix Hexa + Synflorix innan de reser? Hur gör vi med BCG? Barnet är ju inte så gammalt än. Kommer till mej i nästa vecka. Staffan Skogar: Du kan ge ett snabbare schema med 3 primärdoser och de första två vid 6 v och 10 v innan resa. Dos 3 kan ges 6 månader efter dos 2 om barnet då är hemma eller så får fortsatta vaccinationer ske i Grenada. Ge hexa och synflorix. Även BCG bör ges så det får du helst klämma in samtidigt eller efter första vaccinationen. Länk till vaccinationsschema BVC-sjuksköterska: Jag har en flicka här som är född i början av januari 2013 som kom till Sverige från Kosovo i januari Enligt pappa fått vaccinationer upp till 9 månaders ålder som familjen bekostat själv, även BCG. Finns dock inga dokument om detta. Ska nu kalla henne till mig för en inskrivning och ställer då frågan; Skall hon vaccineras med Hexa-Symflorix + MMR vid detta besök? Staffan Skogar: Kosovo går ej att hitta om man söker på länder WHO men troligen överensstämmer detta med schemat från Serbien. Hör med föräldrarna om hur många vacciner barnet fått. Om de har följt programmet fram till 9 månader så har barnet troligen fått BCG vid födsel- kolla ärr. Även 3 sprutor med DTwPHBVHiB samt oralt polio 3 ggr. Om detta verkar stämma så kan du ge infanrix hexa nu som booster. Ge även synflorix dos 1 nu, dos två av synflorix efter 2 månader och dos 3, 6 mån efter dos 2. MPR ger du också nu. Därefter som vanligt. BVC-läkare: En pojke född i Sverige. Fick BCG på BB född i vecka 42. Familjen skulle bo i Turkiet under sommaren och planen var att han skulle vaccineras vid 6 veckor- 10 veckor. P g a avresa blev det vacc vid ålder 1 mån och 7 dagar (vikt 5,465)( infanrix hexa och synflorix) Nu är han åter hemma vid ålder 3 mån. Bör han inte få vaccinationnu vid 3, 5 mån och 1 år? Staffan Skogar: Helt rätt. Den första dosen gavs tidigare än 2,5 månad och då behövs en extra dos som barnet nu får vid 5 månader.vidare som vanligt. 9

10 Dietist mödra- och barnhälsovård Matkultur I den somaliska matkulturen är njurrätter vanliga. Precis som det finns rekommendationer för leverkonsumtion under graviditeten så finns det även rekommendationer om hur ofta är det lämpligt att äta njure. Skillnaden är att rekommendationer om intag av njure gäller ALLA och är skärskild viktiga för gravida och småbarn. Med tanke på att vi har många personer från Somalia i Sverige och inte minst i Värmland är det viktigt att känna till dessa råd. Rekommendationer skiljer sig åt beroende på sort njure och ser ut så här: Nötnjure kan konsumeras 1-2 gånger per månad Gris, kalv och lammnjure kan konsumeras 1 gång per vecka Risker Om man äter mer njure än det som man får enligt rekommendationen får man i sig för mycket kadmium (metall) som ansamlas precis människonjurar och skadar dem. Det är viktigt därför att fråga föräldrarna om det äts njure och vad för sorts njure de äter. Jannette Grahn Vera Dietist MBHV-enheterna Jannette.VeraGajardo@liv.se Till MBHV-dietist på Livlinan Frågor & svar BVC- sjuksköterska: Har en flicka på 1 år, där mor undrar om de kan ge henne kycklinglever? Är det ok? Är det något speciellt att tänka på kring det? Dietist: Det går bra att ge kycklinglever till flickan så länge det inte ges flera gånger i veckan, något jag knappt kan tänka mig. Inget speciellt att tänka på, väl kokt (också väldigt självklart). BVC- sjuksköterska: Jag har träffat ett nytt föräldrapar som hade lite funderingar när det gäller hantering av modersmjölkersättningen. På Nans produktförbackning står det att det går bra att mikra ersättningen medan Semper går ut med att inte mikra. Är det så att de olika produkterna ska hanteras olika vilka rek ska vi ge? På Sempers modersmjölkersättning informeras det om att åter värma ersättningen upp till 70 grader. Själv ger vi på BVC rådet att inte åter värma utan kassera ej uppdrucken mjölk. Vad gäller? Dietist: Jag har läst i Nestles och Sempers hemsida samt pratat med produktspecialisterna om detta. Det står ingenstans i Sempers hemsida att ersättningen inte ska mikras. Det står tydligt om tillagning där man även kan se en bild på en mikro. Båda barnmatsproducenter går ut med vad WHO rekommenderar, koka vattnet först, kyla ner och spara i kylen om man vill. Tillaga ersättningen i det kalla kokta vattnet och värma upp till 70 grader därefter. Låta det svalna av. Inga skillnader i hanteringer av deras ersättningar! Föräldrarna har nog missförstått det. Det ä att rester av ersättning som aldrig ska återuppvärmas precis som ni rekommenderas. Det som man värmer upp är det nytillagade ersättning eftersom den blandas i kallt kokt vatten som man kan spara i kylen. 10

11 D- vitamindroppar med eller utan tillsatser? Text: Jannette Grahn Vera, dietist för MBHV En produkt som har godkänds som läkemedel har genomgått hårda krav där en toxikologisk kontroll ingår. Kosttillskott saknar denna kontroll. ACO D-vitamin droppar Innehållander den aktiva substansen kolekalciferol (vitamin D3). Produkten är ett läkemedel och har därför särskilt godkänts av Läkemedelsverket innan den släpptes ut på marknaden. Produkten innehåller antioxidanten E320 (Butylhydroxianisol - BHA). Andra D-vitamindroppar Andra D- vitamin droppar utan konserveringsmedel är klassade som kosttillskott. Inga kosttillskott rekommenderas för barn utan att rådgöra med barnläkare eller BVC-läkare. Om tillsatsen E320 (Butylhydroxianisol - BHA) BHA har i större mängder visat sig vara cancerframkallande i experimentella studier gjorda på djur. Om en tillsats ska godkännas genomgår den en strikt toxikologisk kontroll. Från funna toxikologiska effekter beräknas med hjälp av säkerhetsfaktorer, ett ADI-värde, Accepterat Dagligt Intag). ADI-värdet anger hur mycket en människa kan inta av tillsatsen under hela sin livstid utan att det medför någon hälsorisk. Vi kan på detta sätt äta livsmedel med godkända halter av tillsatser utan risk för hälsan. Säkerhetsfaktoren på BHA i D- dropparna är satt till 100 vilket innebär att D- dropparna är ca 100 gånger lägre än det intag av tillsatsen som i djur orsakat någon negativ effekt. Därför kan föräldrarna känna sig lugna att ge sina barn D-dropparna vi rekommenderar och som har använts under många år i Sverige. BHA som tillsats E320 är godkänt och används som oxidationsmedel i många livsmedel samt i D-droppar. Gällande kosttillskott är den som tillverkar och säljer produkterna ansvarig för att produkterna ska vara säkra för konsumenten. Detta är viktigt att tänka på eftersom det ännu inte finns några fastställda maximivärden för vitaminer och mineraler i kosttillskott. Det är oroande att barn får idag D-droppar klassade som kosttillskott som kan överskrida det Rekommenderade Dagliga Intag (RDI) som har satts för att undvika toxikologiska effekter som kan uppstå vid överdosering. Via nätet kan det köpas exempelvis D- vitamin droppar av märket Holistic som överskrider RDI med 250 %. Fem droppar ger 12,5 mikrogram. Rekommendationen är 10 mikrogram per dag. Det är därför viktigt att förklara skillnaden på läkemedel och kosttillskott för föräldrarna men även lugna ner de som oroar sig för tillsatsen BHA. Källa: Livsmedelverkets rådgivningsenhet Om D-vitamin upp till 5 års ålder för mörkhyade barn - vad innebär det? Efter att ha diskuterat denna fundering med Livsmedelverket så är slutstasen att mörkhyad är ett spektrum av olika mörka nyanser. Jag som är född i Sydamerika hör till mörkhyade om även inte i den mörkaste nyansen. Mörkhyad är svårt att definiera. Det finns heller inga definitioner för vilka hudty-per som behöver tillskott. Ordet mörkhyad används mer som uttryckt för personer som inte är av svenskt ursprung som hör till de ljushyade. Livsmedelverket generella råd är att hellre ge än att låta bli om man är osäker gällande huruvida barnet är mörkhyad eller inte. Rådet gäller även ljushyade barn beroende på om de är ute i solen eller inte. 11

12 Viktig information till BVC och BMM - Nya råd för att minska intaget av bly vid konsumtion av viltkött Att ofta äta viltkött kan innebära att man får i sig ohälsosamma mängder bly. Det visar Livsmedelsverkets undersökning bland svenska jägarfamiljer. För att minska risken att få i sig höga halter av bly måste viltköttet skottrensas mycket mer än vad som tidigare varit känt. Livsmedelsverket ger därför nya råd för att minska blyintaget vid konsumtion av viltkött. Barn under 7 år och foster är extra känsiga för bly. Viltkött är magert kött, innehåller litet kolesterol och är en värdefull källa till näringsämnen. Tyvärr har det visat sig att när blyammunition används vid jakt kan det innebära att de som ofta äter viltkött riskerar att få i sig höga halter av bly om köttet inte skottrensats på rätt sätt. Barn under 7 år och foster är särskilt känsliga eftersom bly kan påverka hjärnans utveckling. I studier har det visat sig att man kan hitta kraftigt förhöjda halter bly i området runt om sårkanalen på vilt skjutet med blykulammunition och att blyfragment sprider sig längre från själva sårkanalen än vad man tidigare kände till. Kött nära sårkanalen används ofta till färs och grytbitar. Andra delar av köttet som filé, stek, hals och ben (lägg) är inte påverkat av bly. Baserat på de nya kunskaperna har Livsmedelsverket tagit fram nya råd för att minska riskerna att få i sig höga halter av bly när man äter viltkött. De nya råden tar fasta på att man ska skottrensa betydligt mer i området där skottet har träffat och kassera detta kött. Om detta görs så behövs det inga begränsande råd om viltköttskonsumtion på grund av bly från ammunitionen. Om detta inte görs så är rådet att samtliga konsumenter ska undvika att äta detta kött på grund av höga blyhalter. Livsmedelsverkets nya råd för att undvika bly från viltkött Råd för jägare: Sårkanalen efter kulan (kött som ser påverkat eller blodsprängt ut) och ytterligare minst 10 cm synligt opåverkat kött runt sårkanalen/er skärs bort och kasseras i samband med uppslaktning och rensning av slaktkroppen. Detta kött ska inte användas som mat till människor eller djur. Att skära bort med denna marginal gör att halten av bly i köttet kan minska med upp till 1000 gånger. 12 Även i blyhagelskjutet vilt bör påverkat eller blodsprängt kött rensas och synliga hagel ska plockas bort. Vid jakt med blyhagelammunition bör jaktpatroner användas då sportskyttepatroner visat sig släppa ifrån sig mer bly. Genom att använda annan ammunition än blyammunition undviker man helt risken för bly i viltkött. Råd för konsumenter: Undvik att äta viltkött närmast sårkanalen (kött som är påverkat av kulan och är blodsprängt) och ytterligare minst 10 cm kött runt sårkanalen när djuret skjutits med blykulammunition. Kött som färs och grytbitar har ofta större sannolikhet att komma från området kring sårkanalen. Andra köttdelar av viltet som stek, filé, hals, lår och ben (lägg) bedöms inte ha förhöjda halter av bly och kan därför konsumeras som de är Det kött som redan finns i frysar som kan misstänkas innehålla förhöjda blyhalter behöver ur ett riskperspektiv inte kasseras, men konsumtionen bör begränsas till högst 1 gång per månad. Gravida, kvinnor som planerar graviditet och barn under 7 år ska dock inte äta av detta kött För konsumenter som äter viltkött någon enstaka gång per år, bedöms sannolikheten att konsumera en portion med förhöjd blyhalt som liten, oavsett vilken del av slaktkroppen köttet kommit ifrån. Den blyexponering som då skulle kunna ske, innebär inte en riskökning med avseende på förhöjd blodblyhalt. Viltkött i butiker och på restauranger Livsmedelsverket uppmanar nu vilthanteringsanläggningar och andra företag som hanterar viltkött att införa rutiner för att säkerställa att endast viltkött

13 som renskurits med god marginal till skottpåverkat kött, enligt Livsmedelsverkets rekommendationer, så att det viltkött som når konsumenter ska vara säkert. Vad gäller för barn, gravida och kvinnor som planerar att bli gravida? Små barn och foster är känsligare för bly än vuxna. Om djuret är skjutet med blykulammunition rekommenderas att endast äta kött som har minst en marginal på 10 cm till det synligt påverkade köttet som ligger närmast sårkanalen. Om köttet kommer från områden som ligger närmare än 10 cm till sårkanalen och påverkat kött, eller om du är osäker på vilken marginal till sårkanalen köttet har, rekommenderar Livsmedelsverket att barn under sju år och kvinnor som är eller planerar att bli gravida (tre månader innan man slutar med preventivmedel) att helt undvika att äta till exempel färs och grytbitar. Andra kan äta köttet högst en gång i månaden. Mer information på Fortbildning/utbildning Boka den 5 mars 2015 för en heldagsutbildning på Karolinen! *Övervikt och fetma bland barn och unga- förebyggande och behandling Utbildningen vänder sig till BVC personal, skolsköterskor och barnmottagningarna. Syftet med utbildningen är att öka och förbättra samarbetet mellan vårdnivåerna och skolhälsovården för bättre förebyggande samt vård och behandling av barn och unga med övervikt och fetma. Deltar som föreläsare Pernilla Danielsson, barnsjuksköterska på Rikscentrum för överviktiga barn vid Karolinska universitetssjukhuset. Vi återkommer med programmet. 13

14 Fortbildning/utbildning Repetitionsutbildning för BVC-sjuksköterskor i BHV-journalen Cosmic Den 27 november 2014 håller verksamhetsnära IT en halvdagsutbildning för BVCsjuksköterskor, mellan klockan 13:00-16:30. Platsen är i Karlstad på Karolinen i lokalen Lärkan. Sista anmälningdag 20 november Klicka här för direktanmälan Fortbildning/utbildning som annonseras i Lilla LiVet stödjs av BHV-enheten. Vid deltagande bör förankring med närmaste chef göras. Fortbildning/utbildning som är markerad med * är obligatorisk. Spädbarnsmassage ett redskap att använda i föräldragrupper för blivande och nyblivna föräldrar en möjlighet att genom hudkontakt och beröring hjälpa till att utveckla och stärka kontakt, kommunikation, samspel och anknytning föräldrar-barn Instruktörsutbildningar 2014 planeras: Datum: Kursort november Stockholm, Enskede Utbildningen kompletteras av ett kursarbete som skickas till mig inom fyra månader. Kursarbetet innebär att skriftligt redovisa teoretiska kunskaper, att genomföra och utvärdera en provkurs för barn och föräldrar samt att dokumentera egen erfarenhet. Utbildningen följer internationell kursplan. Se även och KURSENS SYFTE: att utbilda dig till Instruktör i Spädbarnsmassage (Certified Infant Massage Instructor, CIMI) för att instruera föräldrar enskilt eller i grupp. UR KURSINNEHÅLLET: massagens bakgrund och syfte, massagetekniken, föräldra-barnbindning, praktisk träning i föräldragrupp, anpassning till äldre barn och barn med funktionshinder, kommunikationsövningar, kursplanering mm. KURSLEDARE: Marianne Rydin, BVC-sjuksköterska, barnmorska, medförfattare till Spädbarnsmassage, en handbok och Nya Bebishandboken samt instruktör och internationell lärare för blivande instruktörer i spädbarnsmassage. KURSAVGIFT: 5000 SEK + moms inkl. kursmateriel, diplom och medlemskap i den svenska (FIS) och den internationella föreningen för instruktörer i Spädbarnsmassage (IAIM) VÄLKOMMEN MED DIN ANSÖKAN SOM DU SKICKAR TILL MIG! Vänliga hälsningar från Marianne Rydin Fårtickegången Tyresö Frågor besvaras gärna, tel , , marianne.rydin@swipnet.se 14

15 Inbjudan 20 november 2014 Nätverksträff och fortbildningsdag på CCC för anställda på familjecentraler och landstingsanställda inom mödra- barnhälsovård *Förmiddagen Tid Torsdagen den 20 november 2014 Kaffe från 8.30 Program Plats Karlstad Congress Culture Centre, CCC, Tage Erlandergatan 8 i Karlstad Målgrupp Barnmorskor, sjuksköterskor, läkare och psykologer inom mödra- barnhälsovården, socionomer, pedagoger på familjecentraler, chefer för mödrabarnhälsovård och familjecentraler Sista anmälningsdag Länk till anmälan Länk till anmälan ys.com/s/8cc81eec3eb A1485.par Kostnad 315 kronor- halvdag 395 kronor- heldag Information och närmare upplysning Anna Bodin Anna.bodin@liv.se Tel: Kemikalier och kulturmöten Många blivande föräldrar och småbarnsföräldrar oroar sig för vad kemikalier kan ställa till med i livet. Vi som träffar föräldrar och barn i vårt arbete behöver få mer kunskap på området för att kunna ge dem bra råd och stöd. Arbets- och miljömedicin i Örebro och medarbetare i SELMA-studien kommer på förmiddagen att presentera nyheter, utbildningsmaterial och forskningsrön inom området. På eftermiddagen får vi lyssna till Gillis Herlitz som är antropolog och etnolog och som kommer att föreläsa om kulturmöten och samarbete på arbetsplatsen. Program Barnkonventionen 25 år Arbetsmiljöns påverkan vid graviditet Råd för att minska exponering för småbarn och gravida - Arbets- och miljömedicin, Örebro Presentationer - SELMA-studien LUNCH Presentation av familjecentralen Forshaga Kulturmöten på familjecentralen Gillis Herlitz Avgift Avgift för fortbildningsdagen är 315 kronor/halvdag och 395 kronor/heldag och inkluderar kaffe och lunch, vilket gäller för både heloch halvdag. Avgiften faktureras i efterhand och mervärdesskatt tillkommer. Avanmälan Om avanmälan inkommer till anna.bodin@liv.se efter anmälningstidens utgång och ersättare ej deltar debiteras 315 alt. 395 kronor. Länsgruppen för familjecentraler 15

16 16

17 I samarbete med Ulrika Sortelius, sjukhusbiblioteket Lästips för barn, föräldrar & personal Hur görs bebisar Cory Silverberg Den första boken som berättar hur barn blir till och samtidigt inkluderar alla. Vad behövs för att det ska bli ett barn? Hur lång tid tar det för en bebis att växa? Och vem bestämmer när den ska komma ut? En bok för alla sorters barn och alla sorters familjer. Boken är utgiven på OLIKA förlag som har som mål att skriva bortom begränsande stereotyper och bidra till ett inkluderande samhälle. Första träningen Åsa Oxenmyr Vilken glädje det är för ett barn att läsa sin första bok. Den här är för den som just börjat läsa och boken har enkel text, korta rader och ett spännande innehåll. Joel gillar sport och han har provat på flera sorters träningar. Nu ska han börja med någonting nytt: innebandy. Han är lite nervös och undrar om det här är rätt sport för honom. Faktabok med versaler för kloka små. Kroppen Maggie Andersson Boken är fylld med flikar och spännande fakta och här får man enkelt och lättsamt förklarat hur de olika delarna i kroppen arbetar tillsammans. Man får bland annat svar på frågor som: Vilken är kroppens största muskel? Hur blir vattnet vi dricker till urin? Familjelycka med coachande föräldraskap Helena Omfors Hur kan du ge dina barn en god självkänsla och ett gott självförtroende? Hur kan du vägleda och stödja dem genom livets utmaningar? Författaren är beteendevetare och har under många år coachat både ungdomar och vuxna till bättre självkänsla, större självförtroende och starkare tro på sina möjligheter. Att vänta barn på nytt Ulla Björklund, Hanne Fjellvang mfl Här kan du läsa om vanliga förändringar och känslor som kommer i och med att familjen utökas. Boken aktualiserar tidigare kunskaper och ger insikter kring hur det är att bli förälder på nytt. Den innehåller intervjuer med föräldrar för att stimulera till samtal och tankar. Små barns utveckling Anna Kreutz Wirfelt Små barns utveckling är skriven för dig - nybliven förälder - som är nyfiken på vad som händer med ditt barn och hur man kan lära sig att se, upptäcka och bekräfta just det speciella barn man fått. Varför agerar och reagerar barnet på ett visst sätt? Hur kan du bäst förstå och samspela med ditt lilla barn? Tips! Denna sida kan hängas upp på anslagstavlan i väntrummet på BVC 17