Ansvarig utgivare: Eva Nilsson, Margareta Goop, redaktör Tanja Eklund
|
|
- Bengt Pålsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ansvarig utgivare: Eva Nilsson, Margareta Goop, redaktör Tanja Eklund
2 I detta nummer: Hälsa från Frykenstrand s 03 Rapport centraliserad smittspårning s 04 Inbjudan nätverksträff CCC 20 nov s 05 Info insända gynekologiska prover s 06 MHV- turnén inbjudan med datum s 07 Inbjudan familjecentralen Hagfors s 08 Frågor & Svar Margareta Goop s 09 Frågor & Svar Margareta Goop forts. s 10 Matkultur s 11 Information fr Livsmedelsverket s 12 Information fr Livsmedelsverket forts. s 13 Information från Socialstyrelsen s 14 Information från Utv. enheten MBHV s 15 Boktipset s 16 Kalendariet s 17 Tratten är en informationstidning från mödrahälsovårdsenheten Ansvarig utgivare: Eva Nilsson, Margareta Goop, redaktör: Tanja Eklund Kontaktuppgifter till MHV-enheten: Margareta Goop, mödrahälsovårdsöverläkare, margareta goop@liv.se Eva Nilsson, verksamhetsutvecklare, eva.nilsson@liv.se Tanja Eklund, assistent, tanja.eklund@liv.se Jannette Grahn Vera, MBHV-dietist, jannette.veragajardo@liv.se Lars Kullenberg, MBHV-psykolog, lars.kullenberg@liv.se Besöksadress: Mödrahälsovårdsenheten Landstingshuset Rosenborgsgatan Karlstad
3 för stor skillnad. En femtedel av sjukdomsbördan i Sverige. Så mycket står fyra ohälsosamma levnadsvanor ensamt för. Att stödja förändring av tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor gör där- När den värmländska mödrahälsovården samlades för två dagar i vackra Frykenstrand startade första dagen med en föreläsning om (o)hälsosamma matvanor. Föreläsare var folkhälsostrategen Kaj Sundström och Janette Grahn Vera, dietist med folkhälsoinriktning på utvecklingsenheten för mödra- och barnhälsovård. Kaj inledde kort med att påminna om hälsans bestämningsfaktorer, där levnadsvanor kan ses som faktorer som kan påverkas av individen. Samtidigt har samhället, som hälso- och sjukvården ett ansvar och möjlighet att minska ohälsan, genom förebyggande och hälsofrämjande arbete. Alla patienter har rätt att få kunskap om och möjlighet att påverka sina levnadsvanor så att risken att drabbas av sjukdom minskar, sa Kaj Sundström. Janette fortsatte med att berätta om hur socialstyrelsens riktlinjer ser ut för att arbeta för hälsosamma matvanor med patienter. I stort handlar det om tre nivåer: enkla råd, rådgivande samtal och kvalificerat rådgivande samtal (se faktaruta). FAKTARUTA I socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder rekommenderas någon form av samtal, tre nivåer av rådgivning beskrivs. Enkla råd Korta standardiserade råd, < 5 min Rådgivande samtal Dialog och individanpassat, ca min (upp till 30 min) Kvalificerat rådgivande samtal Strukturerat/teoribaserat (t ex MI eller KBT) där personalen är särskilt utbildad, ofta längre än rådgivande samtal Riktlinjerna hjälper den professionelle att främja jämlik hälsa, och följer man riktlinjerna vet man också att ens arbete vilar på kunskapsgrund, förklarade Janette Grahn Vera och fortsatte med att framhålla vikten av att dokumentera detta arbete i journalsystemet. I Cosmic finns en levnadsvanemall med tolv stycken KVÅ-koder. Janette var uppkopplad mot Cosmic under föreläsningen och visade var och hur man klickar och skriver för att fylla i. Mödrahälsovård framhölls som en väldigt viktig aktör för att arbeta med levnadsvanor i allmänhet och med matvanor som var i föreläsningens fokus. Ett problem som Janette och de närvarande barnmorskorna var överens om är att det finns få resurser att hänvisa patienter till när det gäller kvalificerat rådgivande samtal om matvanor. - Även om det inte löser problemet helt och hållet så glöm inte bort Friskvården i Värmland, påminde Janette om. Text och bild: Daniel Foxhage 3
4 Rapport från centraliserad smittspårning Skriver till er med uppdatering hittills vad gäller den centraliserade smittspårningen avseende klamydia som infördes 1 januari Statistik och slutlig utvärdering av hela 2014 kommer i början av Hittills har övergången till det nya arbetssättet gått mycket bra. Detta tack vare verksamheternas förmåga till flexibilitet och öppenhet för nya arbetssätt, och det gäller både de mottagande verksamheterna, men också alla de verksamheter som remitterar patienter för smittspårning! Syftet med denna nya organisation är att effektivisera och förenkla smittspårningen i Landstinget i Värmland. Smittspårningen har centraliserats till två enheter; Ungdomsmottagningen Druvan respektive STImottagningen, Centralsjukhuset Karlstad. En mycket begränsad smittspårningsverksamhet finns kvar internt på kvinnoklinikens mottagning CSK, men denna enhet är inte remissinstans. Observera att det enbart är smittspårningen som har centraliseras. Behandling och smittskyddsanmälan ska göras av den som först tar emot ett positivt klamydiaprov. En korrekt ifylld Smittskyddsanmälan ska göras av den som först tar emot ett positivt klamydiaprov. Detta gör alltså inte smittspårarna. Det är av yttersta vikt att alla uppgifter fylls i även de uppgifter som inte anges som strikt obligatoriska i systemet. Det gäller t.ex. lab-nummer, smittort, smittland, smittväg och angivna förhållningsregler. Smittspårning påbörjad markeras med Ja i och med att patienten remitteras till smittspårare. Ange i fritext till vilken enhet patienten är remitterad för smittspårning. Om smittspårning av någon anledning inte är aktuell, kryssa då i rutan för Nej och ange i fritext orsaken. Om dessa uppgifter inte fylls i, kommer ni få en påminnelse om komplettering av Smittskyddsanmälan även om patienten redan är remitterad vidare. Det kan därför vara en god idé att fylla i alla dessa uppgifter från start för att slippa tidsödande administration i ett senare skede. För detaljer och fullständiga rutiner avseende centraliserad smittspårning, v g se rubriken Centraliserad smittspårning under STI på Smittskydd Värmlands hemsida: Smittskydd Värmland vill också påminna om, att vid misstanke om smittsam sjukdom, som ingår i Smittskyddslagen, bl. a klamydia, gonorré, hiv och hepatit samt syfilis, är man som vårdgivare skyldig att erbjuda kostnadsfri provtagning utifrån patientens anamnes och symptom. Man är som vårdgivare enligt Smittskyddslagen skyldig att erbjuda och kontrollera prover samt ansvara för provresultatet om en patient söker mottagningen med misstanke om STI. Patienten ska inte hänvisas till annan instans, utan ska erbjudas provtagning utan dröjsmål (helst samma dag). Om man inte kan erbjuda patienten provtagning på den egna mottagningen av någon anledning, bör man vara patienten behjälplig med kontakt och bokad tid på annan mottagning. Att enbart hänvisa patienten till att själv ta kontakt med annan mottagning rekommenderas inte. Patienter som söker med partnerbrev eller önskemål om provtagning direkt till det lokala labbet ska hänvisas till närmaste läkar-/barnmorskemottagning och där tas om hand enligt ovan. Anna Skogstam Bitr. smittskyddsläkare 4
5 5
6 Insända gynekologiska cellprover Nyligen uppmärksammades att några av de insända gynekologiska cellproverna ej blivit analyserade på Patologen. Maria Heggen kunde identifiera följande orsaker: 1. Elektronisk remiss: Fortfarande en del problem med att elektroniska remissen på cellprover inte skickats när cellprovet är taget, detta gör att provet blir stående på Patologen tills remissen skickats. 2. Remiss Identitet: Remiss ID - stämmer inte på burk och provtagningsunderlag 2 beställningar har gjorts och man har då inte kontrollerat att numren överensstämmer när de packas och skickas till Patologen. Provet analyseras inte förrän detta rättats till. 3. Provtagningsunderlag: Se ALLTID till att burk + Provtagningsunderlag skickas+ elektronisk remiss skickas 4. När GCK prov tas ska det stå på följande sätt på remissen: På GCK prover: Beställande enhet: Svarsmottagare: Svarsmottagande enhet: GCK-expeditionen Pontus Bjerre GCK-expeditionen Text: Maria Heggen och Margareta Goop Landstingets hemsida för SRHR (Sexuell- och reproduktiv hälsa och rättigheter) frågor innehåller mycket matnyttigt för BMM och UM. Här finns länkar till information om bl.a: STI, andrologi, kampanjer, preventivmedel, kondombeställning, våld i nära relationer, och faktablad på flera språk med råd och fakta om sexuellt överförda infektioner som kan användas som stöd i mötet med patient/motsvarande. Gå till SRHR-sidan på Landstinget i Värmlands webbplats. Eva Nilsson Samordnande barnmorska/verksamhetsutvecklare Mödrahälsovårdsenheten 6
7 7
8 8
9 Frågor och svar Margareta Goop 1. Spiral och cellförändringar Fråga: Jag har en fundering på konsekvenserna av att ha satt en Jaydess där patienten hade lättare cellförändringar vid insättandet. Vet du hur det är? Jag hade inte vetskap om det, hon säger att hon kan ha nämnt det. CK taget i början av februari, spiralen sattes i slutet av mars och i början av maj skickades en kallelse till henne för GCK som ska tas i slutet av Maj. Hur ska jag hantera detta? Svar: Lätta cellförändringar påverkar ej insättandet av spiral. Om det senare behöver göras något ingrepp/behandling får gynekologen lösa frågan kring spiralen. Du behöver alltså inte göra något alls! 2. Kostnad för sterilisering Fråga: Har just fått frågan/påståendet att det kostar att sterilisera sig!? Vilka regler gäller? Svar: En kvinna som är folkbokförd i Värmland betalar som för ett öppenvårdsbesök dvs. 200 kr Kvinnor som inte är folkbokförda här får betala hela kostnaden för laparoskopin på polop dvs. 15,838 kr. 3. APC-resistens hos släktingar Fråga: Hade nyss en patient som uppgav att hennes mamma och mormor testats positivt för något hon uppfattade var APC-resistens. Patienten själv har inte testats och det finns ingen känd hereditet för hjärt- /kärlsjukdom hos föräldrar eller syskon. Detta ska väl enligt metodboken II: A:8 göra att det är okej för patienten med kombinerad metod, eller? Svar: Javisst helt ok 4. Delegering av förskrivning för uppskjutande av mens Fråga: Barnmorskorna får inte skriva ut gestagener(10mg dagligen i ca 10 dagar) för uppskjutning av menstruation men de får skriva ut gestagener i ännu större doser, under flera år (preventivmedel)! Gestagener, för uppskjutning av menstruation, skrivs ut av läkare. Ibland kan det vara många recept som läkaren får skriva ut, speciellt på våren. 9
10 Jag undrar om det finns några formella hinder till att delegera denna förskrivningsrätt(förskrivning av gestagener för uppskjutning av menstruation) till barnmorskorna? Svar från Richard Lindgren, ordförande i Läkemedelskommittén: Man kan inte delegera läkemedelsförskrivning. Barnmorskornas förskrivningsrätt gäller preventivmedel och inget annat vad det gäller hormoner. En läkarbedömning skall ske i samband med förskrivning av gestagener för att förskjuta menstruationen. a r t i n 10 B ä r j e d : J
11 Matkultur Om D- vitamin rekommendation om tillskott- Mörkhyad- vad innebär det? Efter att ha diskuterat denna fundering med Livsmedelverket så är slutstasen att mörkhyad är ett spektrum av olika mörka nyanser. Jag som är född i Sydamerika hör till mörkhyade även om inte i den mörkaste nyansen. Mörkhyad är svårt att definiera. Det finns heller inga definitioner för vilka hudtyper som behöver tillskott. Ordet mörkhyad används mer som uttryckt för personer som inte är av svenskt ursprung som hör till de ljushyade. Livsmedelverket generella råd är att hellre ge än att låta bli om man är osäker gällande huruvida den gravida är mörkhyad eller inte. Rådet gäller även ljushyade gravida beroende på om de är ute i solen eller inte. Text: Jannette Grahn Vera Till MBHV-dietist på Livlinan Inälvsmat I den somaliska matkulturen är njurrätter vanliga. Precis som det finns rekommendationer för leverkonsumtion under graviditeten så finns det även rekommendationer om hur ofta är det lämpligt att äta njure. Skillnaden är att rekommendationer om intag av njure gäller ALLA och är skärskild viktiga för gravida och småbarn. Med tanke på att vi har många personer från Somalia i Sverige och inte minst i Värmland är det viktigt att känna till dessa råd Rekommendationer skiljer sig åt beroende på sort njure och ser ut så här: Nötnjure kan konsumeras 1-2 gånger per månad Gris, kalv och lammnjure kan konsumeras 1 gång per vecka Riskerna Om man äter mer njure än det som man får enligt rekommendationen får man i sig för mycket kadmium (metall) som ansamlas precis människonjurar och skadar dem. Det är viktigt därför att fråga den gravida om njurkonsumtion och vad för sorts njure de eventuellt äter. ************************************************************ 11
12 Viktig information till BHV och MHV - Nya råd för att minska intaget av bly vid konsumtion av viltkött Att ofta äta viltkött kan innebära att man får i sig ohälsosamma mängder bly. Det visar Livsmedelsverkets undersökning bland svenska jägarfamiljer. För att minska risken att få i sig höga halter av bly måste viltköttet skottrensas mycket mer än vad som tidigare varit känt. Livsmedels-verket ger därför nya råd för att minska blyintaget vid konsumtion av viltkött. Barn under 7 år och foster är extra känsliga för bly. Viltkött är magert kött, innehåller litet kolesterol och är en värdefull källa till näringsämnen. Tyvärr har det visat sig att när blyammunition används vid jakt kan det innebära att de som ofta äter viltkött riskerar att få i sig höga halter av bly om köttet inte skottrensats på rätt sätt. Barn under 7 år och foster är särskilt känsliga eftersom bly kan påverka hjärnans utveckling. I studier har det visat sig att man kan hitta kraftigt förhöjda halter bly i området runt om sårkanalen på vilt skjutet med blykulammunition och att blyfragment sprider sig längre från själva sårkanalen än vad man tidigare kände till. Kött nära sårkanalen används ofta till färs och grytbitar. Andra delar av köttet som filé, stek, hals och ben(lägg) är inte påverkat av bly. Baserat på de nya kunskaperna har Livsmedelsverket tagit fram nya råd för att minska riskerna att få i sig höga halter av bly när man äter viltkött. De nya råden tar fasta på att man ska skottrensa betydligt mer i området där skottet har träffat och kassera detta kött. Om detta görs så behövs det inga begränsande råd om viltköttskonsumtion på grund av bly från ammunitionen. Om detta inte görs så är rådet att samtliga konsumenter ska undvika att äta detta kött på grund av höga blyhalter. Livsmedelsverkets nya råd för att undvika bly från viltkött: Råd för jägare: Sårkanalen efter kulan (kött som ser påverkat eller blodsprängt ut) och ytterligare minst 10 cm synligt opåverkat kött runt sårkanalen/er skärs bort och kasseras i samband med uppslaktning och rensning av slaktkroppen. Detta kött ska inte användas som mat till människor eller djur. Att skära bort med denna marginal gör att halten av bly i köttet kan minska med upp till 1000 gånger. Även i blyhagelskjutet vilt bör påverkat eller blodsprängt kött rensas och synliga hagel ska plockas bort. Vid jakt med blyhagelammunition bör jaktpatroner användas då sportskyttepatroner visat sig släppa ifrån sig mer bly. Genom att använda annan ammunition än blyammunition undviker man helt risken för bly i viltkött. Råd för konsumenter: Undvik att äta viltkött närmast sårkanalen (kött som är påverkat av kulan och är blodsprängt) och ytterligare minst 10 cm 12
13 kött runt sårkanalen när djuret skjutits med blykulammunition. Kött som färs och grytbitar har ofta större sannolikhet att komma från området kring sårkanalen. Andra köttdelar av viltet som stek, filé, hals, lår och ben (lägg) bedöms inte ha förhöjda halter av bly och kan därför konsumeras som de är. Det kött som redan finns i frysar som kan misstänkas innehålla förhöjda blyhalter behöver ur ett riskperspektiv inte kasseras, men konsumtionen bör begränsas till högst 1 gång per månad. Gravida, kvinnor som planerar graviditet och barn under 7 år ska dock inte äta av detta kött. För konsumenter som äter viltkött någon enstaka gång per år, bedöms sannolikheten att konsumera en portion med förhöjd blyhalt som liten, oavsett vilken del av slaktkroppen köttet kommit ifrån. Den blyexponering som då skulle kunna ske, innebär inte en riskökning med avseende på förhöjd blodblyhalt. Viltkött i butiker och på restauranger Livsmedelsverket uppmanar nu vilthanteringsanläggningar och andra företag som hanterar viltkött att införa rutiner för att säkerställa att endast viltkött som renskurits med god marginal till skottpåverkat kött, enligt Livsmedelsverkets rekommendationer, så att det viltkött som når konsumenter ska vara säkert. Vad gäller för barn, gravida och kvinnor som planerar att bli gravida? Små barn och foster är känsligare för bly än vuxna. Om djuret är skjutet med blykulammunition rekommenderas att endast äta kött som har minst en marginal på 10 cm till det synligt påverkade köttet som ligger närmast sårkanalen. Om köttet kommer från områden som ligger närmare än 10 cm till sårkanalen och påverkat kött, eller om du är osäker på vilken marginal till sårkanalen köttet har, rekommenderar Livsmedelsverket att barn under sju år och kvinnor som är eller planerar att bli gravida (tre månader innan man slutar med preventivmedel) att helt undvika att äta till exempel färs och grytbitar. Andra kan äta köttet högst en gång i månaden. Mer information på sök på Bly i viltkött 13
14 Efter skarp kritik ändrar Socialstyrelsen uppfattning och föreslår att rutinfrågor om våldsutsatthet ska ställas i mödrahälsovården och psykiatrin. När Socialstyrelsen i början av året presenterade sitt förslag till vägledning för hur vården ska arbeta för att upptäcka våldsutsatthet ledde det till skarp kritik. Socialstyrelsen föreslog att vården inte skulle ställa rutinfrågor om våldsutsatthet. Myndigheten ansåg inte att det fanns tillräcklig evidens för effekten av att ställa sådana frågor rutinmässigt. Men Socialstyrelsens förslag fick skarp kritik. De flesta av de landsting som svarade på förslaget ville att vården skulle ställa rutinfrågor om våld och fick stöd från Sveriges Kommuner och Landsting. Även Barnmorskeförbundet riktade kritik mot förslaget och konstaterade att frågor om våldsutsatthet redan ställs i mödrahälsovården och att erfarenheterna av detta är goda. Kritikerna slog fast att rutinfrågorna räddar liv och att det måste värderas högre än den eventuella integritetskränkning det skulle kunna innebära att få frågor om våldsutsatthet. Nu har Socialstyrelsen lämnat slutversionen av vägledningen om våldsutsatthet till regeringen. Där framgår det att myndigheten backar från sin tidigare linje. Socialstyrelsen föreslår nu att rutinfrågor om våldsutsatthet ska ställas i mödrahälsovården och i psykiatrin. Forskningssammanställningen visar att upptäckten av våld ökar markant när man frågar om våld, framför allt inom mördrahälsovården, skriver Socialstyrelsen i sin rapport. Vi har tagit till oss av de synpunkter vi har fått och varit lyhörda. Vi har valt att titta på de verksamheter där det finns stöd för att rutinmässiga frågor kan leda till en minskad våldsutsatthet, säger Olga Gislén, utredare på Socialstyrelsen. Samuel Åsgård samuel.asgard@dagensmedicin.se Dagens Medicin 16 oktober
15 Information från Utvecklingsenheten mödraoch barnhälsovård Ny assistent på Mödrahälsovårdsenheten Tanja Eklund: Anställd som assistent 50 % på Mödrahälsovårdsenheten sedan 22 september. Har sedan tidigare en tjänst på 50 % inom landstinget på Patient- och medborgarstödsenheten, där handlägger jag ansökningar för patienter som söker rehabilitering utanför landstinget. Jag är oerhört glad att få vara en del av vår organisation, och jag trivs väldigt bra! Jag har lång erfarenhet inom administration och assistentjobb, men även inom försäljning, marknadsföring och projektledning. Ursprungligen är jag en skånetös, född i Malmö, men har även bott i Stockholm i flera år. Dock tillhör mitt hjärta numer Värmland och här kommer jag att stanna! På fritiden tycker jag om att vistas i vår vackra natur, i både ur och skur. Löpning är ett stort intresse, men även att fotografera. Som avkoppling älskar jag också att laga mat och baka, vilket uppskattas av mina nära och kära. Har även ett volontärsuppdrag på Äldrekontakt som fikavärd, och bjuder på hembakad fika med trevlig stämning vid olika tillfällen. Jag kommer att finnas på MHV- enheten olika dagar i veckan enligt ett fast schema, kan då nås på anknytning # Det går även bra att maila på tanja.eklund@liv.se Önskar er allt gott i höstrusket! Med vänliga hälsningar Tanja Eklund 15
16 Boktipset! Boken Vänta barn på olika språk En bok om graviditet, förlossning och första tiden med barnet - nu även på somaliska. Boken riktar sig i första hand till föräldrar, men är också ett bra stöd för barnmorskan i kontakten med föräldrarna. Boken tar bland annat upp: Kroppsliga och psykiska förändringar hos den gravida kvinnan. Fosterutvecklingen vecka för vecka. Kost- och träningsråd. Förlossningens alla faser samt smärtlindring. Övningar som är bra både under graviditeten och efter förlossningen. Beställ boken: svensk utgåva, somalisk utgåva, engelsk utgåva, arabisk utgåva 16
17 Kalendariet November *MHV- turné Karlstad 5/11 Filipstad 6/11 Arvika 10/11 Säffle 14/11 Sunne 17/11 Se sidan 7 i Tratten. *20 november- Nätverksträff och fortbildningsdag på CCC för anställda på familjecentraler och landstingsanställda inom mödra- och barnhälsovård. Förmiddagen är obligatorisk för alla barnmorskor, och eftermiddagen är till för de som arbetar på familjecentral. Se sidan 5 i Tratten. 28 november- Öppet Hus, Familjecentralen i Hagfors firar 10-års jubileum! Se sidan 8 i Tratten. December *5 december MHV fortbildningsdag. Inbjudan kommer! 17
En liten guide till kvinnohälsa
En liten guide till kvinnohälsa Barnmorskemottagningarna i Primärvården Skåne vart ska jag gå? får jag tvillingar? ÄR DET RÄTT FÖR MIG? är det normalt? kostar det något? Trygghet är vår specialitet är
Läs merTratten. Informationstidning för personal inom mödrahälsovården
Tratten Informationstidning för personal inom mödrahälsovården I detta nummer: Preventivmedelsnyheter s 03 Ett nytt p-piller som ingår i läkemedelsförmånen s 05 Kursinbjudan s 06 Information om gravida
Läs merTratten. Informationstidning från Mödrahälsovårdsenheten. Ansvarig utgivare: Eva Nilsson, Margareta Goop, redaktör Birgitta Johansson ~ 1 ~
Tratten Informationstidning från Mödrahälsovårdsenheten Ansvarig utgivare: Eva Nilsson, Margareta Goop, redaktör Birgitta Johansson Nummer 2 februari 2014 ~ 1 ~ INNEHÅLL Ny medarbetare Info kvinnosjukvården
Läs merTRATTEN. Informationstidning för personal inom mödrahälsovården. Mödrahälsovårdsenheten Landstinghet i Värmland Maj 2016
TRATTEN Informationstidning för personal inom mödrahälsovården Mödrahälsovårdsenheten Landstinghet i Värmland Maj 2016 Innehåll Info från KSV, Rev rutin/diagnoser, Kvinnlig könsstympning - handbok, s 03
Läs merI detta nummer: Besöksadress: Mödrahälsovårdsenheten Landstingshuset Rosenborgsgatan Karlstad
I detta nummer: Examensarbetet, Lite av varje s 03 Två riktiga rariteter s 04 Familjecentral i Torsby s 05 Ny medarbetare s 06 STI-mottagningen s 07 Hbtq-kompetens s 08 Kalendarium s 09 Tratten är en informationstidning
Läs merSocialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet ohälsosamma matvanor Bakgrund till riktlinjerna Ingen enhetlig praxis
Läs merTio frågor om alkohol, narkotika, doping och sex
Tio frågor om alkohol, narkotika, doping och sex Enkätundersökning om studenters kunskaper och attityder Jan Johansson, Högskolan Jönköping Therese Rostedt, Landstinget i Jönköpings län 2014-05-21 Innehållsförteckning
Läs merPublicerat för enhet: Kuratorsmottagning Uddevalla sjukhus; Kuratorsmottagning Norra Älvsborgs Länssjukhus Version: 8
Publicerat för enhet: Kuratorsmottagning Uddevalla sjukhus; Kuratorsmottagning Norra Älvsborgs Länssjukhus Version: 8 Innehållsansvarig: Maria Lagergren, Kurator, Kuratorsmottagning Uddevalla sjukhus (marfo39)
Läs merMargareta Goop, mödrahälsovårdsöverläkare i Värmland i 17 år
Margareta Goop, mödrahälsovårdsöverläkare i Värmland i 17 år 1 Tratten december 2015 Informationstidning för personal inom mödrahälsovården Innehåll Tusen tack alla mödrahälsovårdsarbetare s 03 Viktpärmen
Läs merPrioriterade strategiska och operativa insatser i det tobakspreventiva arbetet. Målgrupper. Prioriterade insatser
Cancerplanen Arbetsgruppen förebyggande och tidig upptäckt 2011-03-14 Prioriterade strategiska och operativa insatser i det tobakspreventiva arbetet Syftet med arbetet och förslagen som presenteras nedan
Läs merKarl är sedan flera år sambo med Viktoria. De har två gemensamma barn. Klamydiatest togs på Viktoria vid första graviditeten. Testet visade negativt.
Fallbeskrivning 1 Karl Andersson född 1980 Lilla gatan 32 i Nyköping Är provtagen för klamydia och är positiv. Karl är sedan flera år sambo med Viktoria. De har två gemensamma barn. Klamydiatest togs på
Läs merInformationsblad från Mödrahälsovårdsenheten
Informationsblad från Mödrahälsovårdsenheten Landstinget i Värmland Februari 2012 sid 2 Information från spec-mvc Dagdroppe Nya medarbetare sid 3 sid 4 sid 5 MHV-registret Så kan vården använda 1177 Frågor
Läs merVälkommen till oss. Barnmorska: Kontakta oss
Vänta barn Välkommen till oss Att vänta barn är en av livets största upplevelser! Vi vill ge trygghet, kunskap och vara en nära kontakt under hela graviditeten. Välkommen till Kvinnohälsovården i Halland!
Läs merTratten. januuari 2014. Nummer 1 jan. Informationstidning från Mödrahälsovårdsenheten
Tratten Informationstidning från Mödrahälsovårdsenheten Ansvarig utgivare: Eva Nilsson, Margareta Goop, redaktör Birgitta Johansson januuari 2014 Nummer 1 jan 1 INNEHÅLL Vattengymnastik för gravida s 3
Läs mer5.10 Regelbok Ungdomsmottagningar Primärvårdsprogram 2016
1 (5) 5.10 Regelbok Ungdomsmottagningar Primärvårdsprogram 2016 2 (5) 5.10 Ungdomsmottagningar 5.10.1 Inledning Ungdomsmottagningen riktar sig till ungdomar och bedrivs i samverkan med kommunen där landstinget
Läs merTratten. Informationstidning från Mödrahälsovårdsenheten. Ansvarig utgivare: Eva Nilsson, Margareta Goop, redaktör Birgitta Johansson
h Tratten Informationstidning från Mödrahälsovårdsenheten Ansvarig utgivare: Eva Nilsson, Margareta Goop, redaktör Birgitta Johansson Nummer 3 mars 2014 1 INNEHÅLL Ny medarbetare. Info kvinnosjukv s 3
Läs merSocialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor Enkla råd (5 minuter) Kvalificerat rådgivande
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2009:103 1 (8) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2008:17 av Inger Ros (S) om start av en informationskampanj i syfte att minska spridningen av klamydia Föredragande landstingsråd:
Läs merBrukarundersökn UM. kön?
Brukarundersökn UM kön? kvinna 128 83,7 man 22 14,4 annat 3 2 Total 153 100 100% (153/153) Inom ungdomsmottagningens arbete är det viktigt att skapa god relation med de personer man kommer i kontakt med.
Läs merSmiNet 2 Manual Webanmälan
SmiNet 2 Manual Webanmälan SmiNet2 Manual 2005-06-14 Introduktion - Sidan 2 av 15 INTRODUKTION TILL WEB-GRÄNSSNITTET... 3 ANVÄNDARE/MÅLGRUPPER... 3 TILLGÅNG TILL SIDAN... 4 INLOGGNING TILL WEB-SIDAN...
Läs merRecept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.
Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk
Läs merTratten, aug. Informationstidning för personal inom mödrahälsovården
Tratten, aug 2015 Informationstidning för personal inom mödrahälsovården I detta nummer: Preventivmedelsnyheter s 03-04 Öppen föreläsning HBTQ s 05-06 Information om KUB, Inbjudan amning s 07 Tips från
Läs merCentrala Barnhälsovården Skaraborg Primärvården, 2013-01-23
Centrala Barnhälsovården Skaraborg Primärvården, 2013-01-23 Fortsatta problem med vissa tungmetaller och mineraler i barnmat Allmän information till vårdpersonal Viss barnmat innehåller tungmetallerna
Läs merNummer 6, juni 2014 1
Nummer 6, juni 2014 1 I detta nummer: Info biobanksfrågor, vattengymnastik s 03 Info pumputhyrning s 04 Pat hotellet avgifter asylsökande s 04 Info grav registret s 05 Familjerum avd 14 s 05 Frågor & Svar
Läs merSocialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Elin Khokhar Distriktsläkare Foto: Nicklas Blom/ bildarkivet.se 2014-03-04 Innehåll i riktlinjerna På Inte vilket vilka sätt kan levnadsvanorna
Läs merSexuellt överförbara infektioner (STI) Vad gör en STI-samordnare? Samordning av det hiv/sti-preventiva arbetet i Uppsala län Kondomdistribution Utbildningar, omvärldsbevakning Folkhälsomyndighetens kontaktperson
Läs merCleodette och Cleodette 28
Cleodette och Cleodette 28 Du har fått p-pillret Cleodette eller Cleodette 28 från Actavis utskrivet åt dig. I den här broschyren hittar du information om hur preparaten fungerar och hur du ska ta dem.
Läs merSammanställning av besöksenkät på familjecentralerna i Nyköping. Undersökningsperiod november 2012
Sammanställning av besöksenkät på familjecentralerna i Nyköping Undersökningsperiod november 2012 Sammanställning februari/mars 2013 Dnr 2/19 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte och mål... 3 Sammanfattning
Läs merUppföljning av material inom barnhälsovården Leva med barn och Små och stora steg tillsammans Hanna Lunding, folkhälsoenheten
Folkhälsoskrift 2013:1 Uppföljning av material inom barnhälsovården Leva med barn och Små och stora steg tillsammans Hanna Lunding, folkhälsoenheten Uppföljningsrapport Leva med barn & Små och stora steg.docx
Läs merNationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-11-12 De nationella riktlinjerna 2014-11-12 2 Varför riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Andel med ohälsosamma
Läs merOrolig för ett barn. vad kan jag göra?
Orolig för ett barn vad kan jag göra? Rädda Barnen 2016 Formgivning: Rädda Barnen Foto: Oskar Kullander Upplaga: 4 000 ex Artikelnummer: 11505 ISBN: 978-91-7321-366-0 Barn i utsatta situationer behöver
Läs merGustav Olsson (M) Jane Larsson (C) Kenneth Johannesson (S)
Protokoll 1 (6) Folkhälso-och tandvårdsutskottet David Kvicklund LK/142996 Plats Beslutande Landstingshuset Karlstad Gert Ohlsson (L) Gustav Olsson (M) Jane Larsson (C) Kenneth Johannesson (S) Ersättare
Läs merHälsoundersökning av barn/ungdomar inför placering enligt SoL eller LVU
Sida 1 (8) Hälsoundersökning av barn/ungdomar inför placering enligt SoL eller LVU Bakgrund Hälsoproblem av såväl fysisk som psykisk karaktär är överrepresenterade hos barn och ungdomar som placeras i
Läs merBrukarenkät IFO 2014. Kvalitetsrapport 2014:02 KVALITETSRAPPORT
Brukarenkät IFO 2014 Kvalitetsrapport 2014:02 KVALITETSRAPPORT Brukarenkät 2014 visar att förvaltningen totalt sett har en mycket god brukarnöjdhet (kundnöjdhet) i alla de områden som berörs i enkäten.
Läs merKLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN
KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.
Läs merInformationsblad från Mödrahälsovårdsenheten
Informationsblad från Mödrahälsovårdsenheten Landstinget i Värmland April 2012 sid 2 Kvinnokliniken informerar inför sommaren 2012 Broschyren "råd om mat till dej som är gravid" Nytt telefonnummer till
Läs merBesöksersättning - Registrering i Cosmic - Användarmanual för primärvården
Besöksersättning - Registrering i Cosmic - Användarmanual för INSTRUKTION 2 (21) INNEHÅLL INLEDNING... 4 1 FÖRKLARING KONTAKTTYPER OCH BEGREPP... 4 1.1 Kontakttyper...4 1.2 Begrepp...5 2 ANVÄNDANDE AV
Läs merSubvention av icke hormonella preventivmedel
I ~ Landstinget II DALARNA Medicinsk enhet O O O O 5 9 Datum 2013-09-23 1 (5) LD13/01766 Dnr Uppdnr 504 2013-08-19 Landstingsstyrelsens arbetsutskott 2013-09-02 Landstingsstyrelsen 2013-09-23 Subvention
Läs merHälsoformulär. Till dig som är gravid. / / År Månad Dag. Fylls i av barnmorska. Fylls i av tandhygienist
MÖDRAHÄLSOVÅRDEN & SALUT-SATSNINGEN I VÄSTERBOTTEN Till dig som är gravid Hälsoformulär Fylls i av barnmorska Beräknad förlossning: / / År Månad Dag Hälsocentral Kod: Hälsoformuläret skickas till: tandvårdsklinik:...
Läs merKunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma
Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma Kristianstad 2015-02-23 Innehållsförteckning Kunskapsstöd Inledning 3 Definition 3 Förekomst 3 Orsak 3 Risker 4 Aktuell forskning 4 Behandling
Läs merHandlingsprogram. Alkoholförebyggande arbete under graviditet och i småbarnsfamiljer vid familjecentraler, MHV och BHV i Skaraborg
Handlingsprogram Alkoholförebyggande arbete under graviditet och i småbarnsfamiljer vid familjecentraler, MHV och BHV i Skaraborg Handlingsprogrammet är utarbetat av en arbetsgrupp bestående av: Mödrahälsovårdsöverläkare
Läs merMEDBORGARPANEL Nummer 1 - Juli 2013 Tillgänglighet i vården
MEDBORGARPANELEN 213 Rapport 1 Tillgänglighet MEDBORGARPANEL Nummer 1 - Juli 213 Tillgänglighet i vården Enkät nummer ett slutförd. Nu har landstinget Västmanland genomfört den första enkäten i Medborgarpanelen.
Läs merVi gick även igenom våra fina resultat iförhållande till Academedia och Pysslingen förskolor.
Hej och tack för ett trevligt föräldramöte! Jätteroligt att det var så många som kunde närvara vid detta möte. För er som hade förhinder tänkte jag sammanfatta lite vad vi gick igenom och vad vi kom fram
Läs merÖvning: Dilemmafrågor
Övning: Dilemmafrågor Placera föräldrarna i grupper med ca 6-7 st/grupp. Läs upp ett dilemma i taget och låt föräldrarna resonera kring tänkbara lösningar. Varje fråga kan även visas på OH/ppt samtidigt,
Läs merDiabetes och fetma hos barn och ungdomar
Förtroendemannagruppen Endokrina sjukdomar september 2005 1 Diabetes och fetma hos barn och ungdomar Diabetes Förekomst I Sverige är totalt 4 %, 350 000 personer, drabbade av sjukdomen diabetes. Detta
Läs merLÄNSÖVERGRIPANDE SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE OM LÄKARUNDERSÖKNING
LÄNSÖVERGRIPANDE SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE OM LÄKARUNDERSÖKNING - för barn som placerats med stöd av socialtjänstlagen (2001:453), SoL eller lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (1990:52),
Läs merSmittspårning klamydia
Smittspårning klamydia Smittskyddsbarnmorska Smittskydd Stockholm Sidan 1 Positivt klam.prov och sedan? informera om sjukdomen och smittsamhet (undvika vidare smitta HSL & SmL) förhållningsregler för att
Läs merStrategi för sexuell och reproduktiv hälsa i Region Skåne 2011 2015
Strategi för sexuell och reproduktiv hälsa i Region Skåne 2011 2015 Förord Denna strategi utgör Region Skånes övergripande styrdokument för området sexuell och reproduktiv hälsa (SRH) för perioden 2011
Läs merVälkommen till vår förskoleverksamhet!
Välkommen till vår förskoleverksamhet! Välkommen till vår förskoleverksamhet! Snart är det dags för ditt barn att börja på förskola eller i familjedaghem. Vi vill hälsa er välkomna och hoppas att ni ska
Läs merLIA. Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby 2015-10-05 2015-10-16. Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett
Alexandra Hokander-Sandberg Medicinsk sekreterare Ht-15 LIA Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby 2015-10-05 2015-10-16 Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett Sammanfattning I denna LIA- rapport
Läs merVåga prata om dina erektionsproblem
Våga prata om dina erektionsproblem Sexlivet är en viktig del för närheten och samhörigheten i en parrelation. Men för många män, och kanske också för dig, är ett vitalt sexliv inte någon självklarhet
Läs merPatientsäkerhetsberättelse 2013 för BB Stockholm Family
Patientsäkerhetsberättelse 2013 för BB Stockholm Family Sammanfattning Under året har följande åtgärder ökat patientsäkerheten: - Systematiskt förbättring av provsvarshanteringen - Ett gemensamt telefonnummer
Läs merHar du funderat något på ditt möte...
Har du funderat något på ditt möte... med mig? Så vill jag bli bemött som patient inom psykiatrin. projektet Bättre psykosvård Har du sett rubriker som de här? troligen inte. De här rubrikerna är ovanligt
Läs merLänsövergripande genomförandeplan för hiv- och STI-förebyggande arbete i Värmland
Länsövergripande genomförandeplan för hiv- och STI-förebyggande arbete i Värmland 2009-02-25 (uppföljning gjord 141104) Övergripande mål för genomförandeplanen är att minska antal fall av STI i Värmland
Läs merErsättningsmodell för barnmorskemottagningsverksamhet
Beställarkontor Vård PM 1 (9) 2004-08-17 Bilaga 3 Handläggare Telefon E-post Arbetsgruppen: Uppdragsbeskrivningar och ersättningsmodeller för BMM & BVC Ersättningsmodell för barnmorskemottagningsverksamhet
Läs merSammanställning av utvärdering nätverksträff 9 mars, mat och hälsa
38 besvarade utvärderingen av 56 deltagare. Vad tyckte du om föreläsningspasset Hur kan vi arbeta kring barn, mat och hälsa? längd. och viktig info som framkom innehåll med/om sådant vi redan vet! Mycket
Läs merPlan mot kra nkande behandling 2013-14. I Ur och Skur Lötkärrsskolan
Plan mot kra nkande behandling 2013-14 I Ur och Skur Lötkärrsskolan 2013/2014 Plan mot kränkande behandling Lötkärrsskolan Främjande arbete: Verksamhetsansvariga på I Ur och Skur Lötkärrsskolan har tillsammans
Läs merAtt skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas
52 56 57 57 59 59 61 61 63 64 64 65 67 67 76 77 77 79 80 83 86 87 89 91 93 95 Seriesamtalets andra möjligheter Sammanfattning Seriesamtal Sociala berättelser Vad är en Social berättelse? För vilka personer
Läs merLiv & Hälsa ung 2011
2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &
Läs merUpplevelsen av att arbeta med nyanlända i elevhälsan. - En enkätundersökning
Upplevelsen av att arbeta med nyanlända i elevhälsan - En enkätundersökning 1 Sammanfattning Elevhälsan är en av de offentliga verksamheter som i hög grad påverkats av det ökande antalet nyanlända barn
Läs merUtveckla insatserna kring sexuell hälsa för ungdomar och unga vuxna
Utveckla insatserna kring sexuell hälsa för ungdomar och unga vuxna Anna-ChuChu Schindele, utredare Enheten för hivprevention och sexuell hälsa Smittskyddsinstitutet Sju webbsända seminarier med fokus
Läs merUtvärdering av föräldrakurs hösten 2013
Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet
Läs merFörälder i Uddevalla. Användbar kontaktinformation
Förälder i Uddevalla Användbar kontaktinformation När livet får nya proportioner... Att bli förälder är kanske det mest omvälvande som kan hända i en människas liv. Det livslånga åtagande i att bli förälder
Läs merMotion - Information och uppföljning vid upprepade aborter
YTTRANDE 1(2) 2012-02-14 Hälso- och sjukvårdsutskottet Värnamo YTTRANDE Motion - Information och uppföljning vid upprepade aborter Inledning I en till landstingsfullmäktige inlämnad motion föreslår Samuel
Läs merSOSFS 2005:23 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Smittspårning. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2005:23 (M) och allmänna råd Smittspårning Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och allmänna råd. är bindande regler.
Läs merDagverksamhet för äldre
Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill
Läs merPlan mot kränkande behandling 2013-14. I Ur och Skur Lötkärrsskolans fritidshem
Plan mot kränkande behandling 2013-14 I Ur och Skur Lötkärrsskolans fritidshem 2013/2014 Plan mot kränkande behandling Lötkärrsskolans fritidshem Främjande arbete: Verksamhetsansvariga på I Ur och Skur
Läs mer2016-01-20 FÖREBYGGARGRUPPEN. Verksamhetsbeskrivning
2016-01-20 FÖREBYGGARGRUPPEN Verksamhetsbeskrivning INLEDNING Uppdragsbeskrivningen syftar till att ge en samlad bild av förebyggargruppens verksamhet som utförs på olika nivåer och samverkanskonstellationer.
Läs merInförande av spärrar enligt patientdatalagen
Handläggare: Agneta Calleberg PaN 2013-06-03 P 4 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-05-13 PaN 1308-03608-30 1312-05381-54 Principärende Införande av spärrar enligt patientdatalagen Ärende 1 En kvinna har framfört att
Läs merBrukarenkät IFO 2011. Kvalitetsrapport 2011:01 KVALITETSRAPPORT
Brukarenkät IFO 2011 Kvalitetsrapport 2011:01 KVALITETSRAPPORT Sammanställningen av enkätresultatet visar att förvaltningen totalt sett ligger högt på nöjdhetsskalan i alla frågeområdena. Speciellt glädjande
Läs merKryssa för de svarsalternativ som stämmer bäst överens med din uppfattning.
En del frågor ska besvaras ur två perspektiv: Så här var det för mig och Så här betydelsefullt var det för mig. Kryssa för de svarsalternativ som stämmer bäst överens med din uppfattning. OMT-studien,
Läs merSamtal om tobak i skolan
Samtal om tobak i skolan Margareta Pantzar www.psykologermottobak.org Sotis-manualen Metoden i Samtalet om tobak (SOTIS) i skolan togs fram för att stödja, strukturera och effektivisera dialogen kring
Läs merSkulle Du vara intresserad av vårdnadsbidrag om det införs på Gotland?
Barn- och utbildningsförvaltningen Utvecklingsavdelningen/GCN 2008-08-27 Skulle Du vara intresserad av vårdnadsbidrag om det införs på Gotland? Sammanställning av enkät till föräldrar om intresset för
Läs merUtvärdering 2015 deltagare Voice Camp
Utvärdering 15 deltagare Voice Camp 8 deltagare Har det varit roligt på lägret? (%) 1 8 6 4 1 Ja Nej Varför eller varför inte? - Enkelt, jag älskar att sjunga och det är alltid kul att träffa nya vänner
Läs merRutiner vid användande av
Centrala Barnhälsovården Göteborg Rutiner vid användande av Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS), åtgärder och dokumentation inom Mödra- och barnhälsovården Göteborg 2 Bakgrund Depression postpartum
Läs merKlamydiakampanjen i Region Skåne 2005
Klamydiakampanjen i Region Skåne 2005 En utvärdering Sara Benipoor Charlotta Holmström Rapport nr 2005:4 1 2 Innehållsförteckning 1. Inledning... 5 1.1 Syfte... 5 1.2 Metod... 6 1.3 Disposition... 7 2.
Läs merFörbättringsprojekt - Vad ska jag bli när jag blir stor? Utbildningsdag för AT-läkare 121009
Förbättringsprojekt - Vad ska jag bli när jag blir stor? Utbildningsdag för AT-läkare 121009 Kerstin Johansson och Cecilia Rosander, Handledning/Introduktion Bakgrund Vad ska jag bli när jag blir stor?
Läs merMin guide till säker vård på lättläst svenska
Min guide till säker vård på lättläst svenska Prata och fråga Undersökning Behandling Uppföljning Lagar och regler Mer information Den här guiden tillhör Namn: Adress: Telefonnummer: Mobilnummer: E-post:
Läs merHumanas Barnbarometer
Humanas Barnbarometer 2014 1 Inledning Barnets bästa ska vara utgångspunkten i allt myndighetsutövande i Sverige. Barnens behov, inte verksamhetens, ska stå i centrum när kommunerna utreder, beviljar,
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete för Förskolan Kohagen med avd Kohagen och Kalvdansen. Läsåret 2011 2012
Systematiskt kvalitetsarbete för Förskolan Kohagen med avd Kohagen och Kalvdansen Läsåret 2011 2012 Arbetslaget som omfattas Kvalitetsarbetet omfattar arbetslaget vid Förskolan Kohagen och Kalvdansen.
Läs merPRAO åk 8 vecka 13 och 15 2012 Vecka 14 är Påsklov och eleverna är också lediga annandag Påsk vecka 15!
BSF Lunds stad Tunaskolan Ann-Helén Oldenby studie- och yrkesvägledare 046 35 76 81, ann-helen.oldenby@lund.se PRAO åk 8 vecka 13 och 15 2012 Vecka 14 är Påsklov och eleverna är också lediga annandag Påsk
Läs merKLIENTUNDERSÖKNING. på Prostitutionsenheten september november 2005. Socialtjänstförvaltningen I NDIVIDORIENTERADE VERK- P ROSTITUTIONSENHETEN
Socialtjänstförvaltningen I NDIVIDORIENTERADE VERK- SAMHETER P ROSTITUTIONSENHETEN KLIENTUNDERSÖKNING på Prostitutionsenheten september november 2005 1 Förord Prostitutions- och Spiralenheten är i sin
Läs merDefinition av besöks- och åtgärdsregistreringar samt exempelsamling
INSTRUKTION 1 (11) DEFINITIONER AV LÄKARBESÖK OCH ÖVRIGA ÅTGÄRDER FÖR LÄKARE EXKLUSIVE GULA TAXAN Läkarbesök, hembesök, hemsjukvårdsbesök Läkarbesök Öppenvårdsbesök på mottagning som innebär ett personligt
Läs merInformationstidning från Mödrahälsovårdsenheten. Ansvarig utgivare: Eva Nilsson, Margareta Goop, redaktör Birgitta Johansson
Informationstidning från Mödrahälsovårdsenheten Ansvarig utgivare: Eva Nilsson, Margareta Goop, redaktör Birgitta Johansson Nummer: 2 Februari 2013 1 INNEHÅLL: Medicinsk abort, Manlig sterilisering, s
Läs merDetta gäller när jag blir sjukskriven
Detta gäller när jag blir sjukskriven Detta gäller när jag blir sjukskriven I den här broschyren har vi samlat några kortfattade råd till dig som blivit sjukskriven. När det gäller sjukskrivning och ersättning
Läs merEnkätsvar 2013. Fler kvinnor. Enkätsvar 2013 Kyrkans Familjerådgivning Stockholm
Enkätsvar 13 Kyrkans Familjerådgivning Stockholm Enkätsvar 13 Under en fyraveckorsperiod, 25/2 till22/3 13, bad vi våra besökare på mottagningarna i Stockholm och Handen att fylla i och svara på en brukarenkät.
Läs merSlutrapport. Levnadsvanor. alkohol, tobak, fysisk aktivitet och mat. - dokumentation i hälsobladet 2012-09-03. www.lio.se
Slutrapport Levnadsvanor - dokumentation i hälsobladet alkohol, tobak, fysisk aktivitet och mat 2012-09-03 www.lio.se 2012-09-03 Dokumentation av levnadsvanor i Cosmic Hälsobladet Bakgrund Sedan 2009 har
Läs merFöräldraenkät gällande verksamheten på fritidsklubben Vängåvan vt-14
Föräldraenkät gällande verksamheten på fritidsklubben Vängåvan vt-14 Vi har fått in svar från 27 föräldrar. Vi har ca 70 barn i fyran och femman, resten är sexor. Alla frågor kunde ni svara på med ett
Läs merSocialnämnden informerar. Anhörigstöd
Mer information om Anhörigstöd finns att läsa om Du går in på dessa länkar: www.vilhelmina.se Under Socialtjänst, Anhörigstöd Socialstyrelsens hemsida om Anhörigstöd http://www.socialstyrelsen.se/aldre/stodtillanhoriga
Läs merGynekologisk cellprovskontroll (GCK)
MEDICINSK INSTRUKTION 1 (7) MEDICINSK INDIKATION Bakgrund Sedan slutet av 1960-talet har screening för upptäckt av symtomfria förstadier till cervixcancer, dysplasier (cellförändringar), genomförts i Sverige.
Läs merSmittskydd&Vårdhygien
Smittskyddsenheten AKTUELLT FRÅN Smittskydd&Vårdhygien Nr 1/2014 V åren är i antågande och då brukar man kunna summera influensasäsongen. Fortfarande insjuknar personer i influensa, så ännu är det för
Läs merMEDBORGARUNDERSÖKNING 2 Juni 2014
MEDBORGARUNDERSÖKNING 2 Juni 2014 Medborgarpanelens upplevelse av hälso- och sjukvårdens tjänster på webben. Arbetsmaterial 2014-0-23 Handläggare Ove Granholm 2014-0-23 2(7) Undersökning nummer 2 är slutförd.
Läs merDunderbergsgatan 2 0481-450 00 vx individochfamilj@nybro.se Hemsida http://www.nybro.se
Assistansberättigad Personnummer God man/förvaltare Telefonnummer Postadress Besöksadress Telefon E-post Postgiro Org.nr NYBRO KOMMUN Individ- och familjenämnden 382 80 NYBRO Dunderbergsgatan 2 0481-450
Läs merFöräldraträffar Viktigt för våra barn och ungdomar
Ungt Fokus Föräldraträffar Viktigt för våra barn och ungdomar Ungt Fokus Föräldraträffar på skola/förskola är ett bra forum för att stärka föräldrarna i sin föräldraroll Föräldrarna är viktigast för barnen/ungdomarna,
Läs merImplementering av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Folkhälsoenheten Eva Pettersson Lindberg Sara Maripuu 2012-01-02 Implementering av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Sammanfattning Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för
Läs merVi är anhöriga. Är du en av oss?
Vi är anhöriga Är du en av oss? Att få vårda en närstående är samma sak som att få ge en gåva till någon man tycker om. Helt naturligt är det också slitsamt att vara anhörigvårdare. Då är det viktigt att
Läs merDialog Respekt för privatliv och personlig integritet
Respekt för privatliv och personlig integritet Av 1 kap. 1 tredje stycket i socialtjänstlagen framgår det att verksamheten ska bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet. Innan vi
Läs merSolgerd Gotvik. Nybliven pensionär
2014-10-03 Solgerd Gotvik Nybliven pensionär När jag blickar tillbaka och ser att jag har varit 49 år i sjukvården på Gotland, så blir jag lite nostalgisk och undrar, vart tog åren vägen?? Under åren har
Läs merSjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor
Regional medicinsk riktlinje Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor Fastställd av HSD (HSD-D 13-2015) giltigt till september 2017. Utarbetad av Sektorsråden i allmänmedicin och odontologi
Läs merSvar på frågor som ställdes under IVO:s webbinarium om förbättrad samverkan mellan kommun och landsting/region för barn på korttidsboende
2016-04-21 1(8) Svar på frågor som ställdes under IVO:s webbinarium om förbättrad samverkan mellan kommun och landsting/region för barn på korttidsboende IVO genomförde den 21 april 2016 ett webbinarium
Läs mer