Informationstidning för personal inom barnhälsovård Nummer 2 - februari 2014

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Informationstidning för personal inom barnhälsovård Nummer 2 - februari 2014"

Transkript

1 Lilla LiV:et Informationstidning för personal inom barnhälsovård Nummer 2 - februari

2 BARNHÄLSOVÅRDEN utgivare: Staffan Skogar & Cristina Gillå, Redaktör: Isabel Lindgren VÄRMLAND Ansvarig Hej! Innehåll: Ny psykolog för MBHV s 02 Röda hund s 03 Kvotflyktingar s 03 En historisk dag för barnets rättigheter s 03 Barn som tidigt får hål i tänderna... s 04 Föräldrar ser inte barnens övervikt s 05 Välling vid sex månaders ålder... s 06 Cosmic aktuellt s 07 Frågor och svar s 08 Ett barn - flera språk s 09 FN:s konvention om barnets rättigheter s 10 Dietist mödra- och barnhälsovård s 11 Lästips för barn, föräldrar & personal s 13 Fortbildning/utbildning s 14 Barnkalas 19 maj i Kil s 17 Jag heter Sofie Ljunggren och är anställd som leg. psykolog från slutet av januari. Jag kommer från Stockholm, läste i Uppsala men flyttade till Karlstad för drygt 2 år sedan och planerar att stanna här. Jag ser verkligen fram emot arbetet med blivande föräldrar och nyss blivna. Jag har själv en 2-åring hemma. På tisdagar reser jag till Arvika, annars finns jag på mottagningen i Karlstad. 2

3 AKTUELLT Viktigt att se över vaccinationsskyddet mot röda hund Publicerat 19 mars 2014, på Folkhälsomyndigheters nyhetswebb I Polen pågår ett större utbrott av röda hund. Det är en påminnelse om att sjukdomen inte är utrotad och det är särskilt angeläget att erbjuda vaccination till flickor och unga kvinnor som nyligen har flyttat till Sverige. Alla kvinnor bör ha skydd mot röda hund innan första graviditeten och resor till länder med hög smittrisk. Läs hela artikels på Folhälsomyndigheternas nyhetswebb Kvotflyktingar Det har kommit kvotflyktingar från Syrien till Torsby, Arvika, Kristinehamn och Storfors. Som ni hört tidigare så har det rapporteras poliofall därifrån och därför ska särskild observans ägnas barn mellan 2,5 månader och 5 år som kommer därifrån. Övriga asylsökande kommer till en ansökningsanläggning först och erhåller där en extra poliospruta men kvotflyktingar kan komma direkt ut till kommunerna och då ska barnen få en extra spruta mot polio. Detta ska ej inräknas i den senare uppvaccineringen av barnet och ges då i form av imovax. Vänta minst 4 veckor till nästa dos. En historisk dag för barnets rättigheter Nyheter: Från och med i dag blir det möjligt för barn att klaga direkt till FN:s barnrättskommitté. I och med att tio länder har ratificerat tilläggsprotokollet om klagorätt så har det nu trätt i kraft. Det gäller för barn i de länder som ställt sig bakom protokollet och det ger barn i dessa länder rätt att klaga i de fall det saknas möjlighet att klaga i det egna landet. Läs hela blogginlägget 3

4 Barn som tidigt får hål i tänderna får sämre tänder som vuxna Källa: Landstinget i Jönköpings län Forskning visar att ju tidigare man får hål i tänderna (karies) desto större risk är det att tänderna blir sämre senare i livet. Samma forskning visar också ett visst samband mellan karies och övervikt. Övertandläkare Helén Isaksson vid Odontologiska Institutionen i Jönköping - och forskarstuderande vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, - har forskat kring förekomsten av hål i tänderna (karies) och frätskador (erosion) hos 20-åringar. Hon har också tittat på dessa tillstånds påverkan av tidigare erfarenhet av karies och livsstil samt föräldra-, socioekonomiska- och psykosociala faktorer. - Det finns ett starkt samband mellan förekomst av karies vid 20 års ålder och karies vid tidig ålder, berättar Helén Isaksson. Sambandet mellan karies vid 3 och 6 års ålder och förekomst av karies vid 20 års ålder hör ihop. Hos unga vuxna ses även en hög förekomst av frätskador på tänderna, men oftast i mild form. Helén Isaksson, Odontologiska Institutionen Jönköping Föräldrarnas roll är viktig Föräldrarnas inverkan under uppväxten påverkar förekomsten av karies hos 20-åringen. Både karies och erosion i denna ålder är relaterade till övervikt/fetma liksom till livsstilen hos denna grupp. - Forskningen visar att ungdomar med övervikt och fetma har något högre förekomst av karies än normalviktiga i samma ålder, berättar Helén Isaksson. Det finns ett starkt samband mellan föräldra-, socioekonomiskaoch psykosociala faktorer i tidig barndom och karies i tändernas kontaktytor (så kallad approximalkaries) i sidotandsområdet vid 20 års ålder. Snedfördelning av karies I Sverige har alla barn rätt till fri tandvård upp till 20 års ålder. En generell minskning av utvecklingen av karies kan ses hos barn och ungdomar, men fortfarande kvarstår en uttalad snedfördelning av förekomsten av karies. Dessutom rapporteras en ökad förekomst av frätskador hos unga vuxna, vilket även denna forskning visar. Broschyr: Små tänder - vårdas med kunskap och mycket kärlek delas ut på BVC när barnet är 5-6 månader. Brochyren beställs via BHV-enheten, 4

5 Föräldrar ser inte barnens övervikt (Parental perceptions of and concerns about child s body weight in eight European countries the IDEFICS study) Text: Cristina Gillå, verksamhetsutvecklare BHV-enheten I en nyligen publicerad doktorsavhandling presenterade Susanne Regber vid Sahlgrenska akademin en artikel med flera resultat som behöver lyftas fram bl.a. det faktum att en stor andel föräldrar har en felaktig uppfattning om sina barns viktstatus. Varannan förälder till barn med övervikt ansåg att deras barn var normalviktigt och 40 procent av föräldrarna till barn med såväl övervikt som fetma oroar sig över att barnet ska bli underviktigt. Det har skett en förskjutning på vad som i allmänhet anses normalviktigt. Föräldrar och samhälle tycks gradvis vänja sig vid runda barn. Susanne Regber tror att det delvis kan handla om ideal och gamla föreställningar, som att ett knubbigt barn är välmående. Många föräldrar uppfattar inte tillväxtökningen och behöver få en objektiv information från exempelvis BVC eller skolhälsovården för att börja fundera över vilka livsstilsförändringar de kan göra i sin hemmiljö. En enkel åtgärd är att man som rutin inom barnhälsovården visar barnets BMI-kurva anser hon (och kompletteras med tillväxtkurva, BHV-enhetens kommentar) för föräldrarna. Kurvorna gör det tydligare för både föräldrar och BVC-personalen om vikten är på väg att bli ett problem. BVC-sjuksköterskan kan prata mat- och motionsvanor med föräldrarna, peppa och ge goda råd. Föräldrarna spelar en betydande roll när det gäller barns vikt, att man vågar sätta gränser kring mat. Det krävs mycket av föräldrarna i dag menar Susanne Regber. Många har långa arbetsdagar och ekonomin kan vara en börda och det är även en väldigt stor tillgänglighet för ohälsosam mat och dryck nästan överallt, vilket försvårar att göra hälsosamma val. 5

6 Välling vid sex månaders ålder ökar risken för senare övervikt Text: Nyhet: , Barnavård s vett nr 1 Centrala Barnhälsovården FyrBoDal, Nina Knutsson, verksamhetsutvecklare Barn som får välling istället för bröstmjölk vid sex månaders ålder har oftare övervikt ett år senare. Det visar en avhandling vid Sahlgrenska akademin som studerat matvanor och tillväxt hos över barn i Halland. Inom det så kallade Tillväxtprojektet har forskare vid Sahlgrenska akademin i samarbete med barnhälsovården i Region Halland under åtta år följt halländska förskolebarn. Syftet har varit att dels kartlägga barnens matvanor och tillväxt under det första levnadsåret, dels studera föräldrarnas uppfattning om och inställning till små barns hälsa. Mat som tröst Resultaten, som nu redovisas i en avhandling, visar att föräldrarna generellt sett tycker att barnens hälsa har en självklar koppling till deras matvanor. Men i föräldrarnas strävan att hålla barnen glada och nöjda ökar också risken för ohälsosamma matvanor. De flesta föräldrar använder ibland mat för att glädja eller trösta. Det här bör hälso- och sjukvårdspersonal vara medvetna om när de ger kostråd eller på annat sätt försöker balansera föräldrarnas inställning till matfrågor, säger Gerd Almqvist-Tangen, doktorand vid Sahlgrenska akademin och barnhälsovårdsutvecklare inom Region Halland. så bör de undvika att använda en nappflaska efter ett års ålder och istället erbjuda vällingen i en mugg, säger Gerd Almqvist- Tangen. Socioekonomiska faktorer styr Hur mycket och hur länge barnet ammades beror enligt avhandlingen i hög grad på socioekonomiska faktorer. I de områden i Halland som enligt SCB har lägst köpkraft är det 20 procent fler som slutar amma barnet vid fyra månaders ålder, jämfört med genomsnittet. Bland föräldrar med låg utbildningsnivå var det dessutom vanligare att välling användes som ersättning. Min avhandling påvisar att vi för att förhindra övervikt och fetma behöver göra insatser redan under första levnadsåret. Ska barnet få en normal tillväxt behöver goda matvanor etableras redan under fosterlivet och det första levnadsåret. I detta arbete måste svensk barnhälsovård också ta större hänsyn till socioekonomiska faktorer och till föräldrarnas uppfattning om barnets hälsa, säger Gerd Almqvist-Tangen. Avhandlingen Health, nutrition and growth in infancy a child health care perspective försvarades vid en disputation den 28 mars. Länk till avhandlingen https://gupea.ub.gu.se/ handle/2077/34837 Var fjärde har problem med amningen Gerd Almqvist Tangen och hennes forskarkollegor har också studerat halländska mödrars amningsvanor. Resultaten visar att var fjärde mamma någon gång haft problem med amningen under barnets första levnadsår. Av de mödrar som ingick i studien ammade 58 procent sina barn när de var sex månader men bara 1,6 procent av mödrarna helammade. Vi vet att mammor som har svårt att amma ofta slutar amma i förtid. Eftersom detta ökar risken för övervikt är det viktigt att amningsproblem uppmärksammas tidigt, säger Gerd Almqvist-Tangen. Studierna visar att barn som fick välling som tillägg när de var sex månader hade ett högre BMI vid 12 respektive 18 månaders ålder. Hos barn som fick gröt eller puré som tilllägg sågs inte motsvarande risk. Vår rekommendation är att undvika välling som tillägg och istället välja gröt. Om föräldrarna vill ge barnet välling, Kontakt: Gerd Almqvist-Tangen, doktorand vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och barnhälsovårdsutvecklare i Region Halland 6

7 AKTUELLT - COSMIC TEXT: ISABEL LINDGREN Remiss till logoped Formuläret som vi använder vid 2½ år och vid eventuell uppföljning vid 3 år är enbart ett arbetsformulär och dras ut i Cosmic Ny blankett för att använda inför besöket. Om inga frågetecken kring barnets utveckling i språk och tal uppstår kan formuläret strimlas. Men ska en remiss skickas till logopedmottagningen är detta formulär ett bra stöd till vårdbegäran och väldigt uppskattat av logopederna att få ta del av. Gör så här: Öppna ett nytt 2½ års formulär (eller 3 års formulär) i Cosmic och fyll i blanketten och spara den i barnets journal. När du sedan skriver vårdbegäran till logopedmottagningen anger du i texten att ett formulär är ifyllt. Då kan logopeden hämta upp det formuläret själv och få en mer tydlig bild av barnets talutveckling. Remiss till psykologmott inom MBHV När remiss ska skickas till psykolog inom mödra- och barnhälsovård är det viktigt att rätt Remissmall används vilka anges här: Vårdbegäran barn: Vårdbegäran (BHV-B) Psykologmottagningen för mödra och barnhälsovård Vårdbegäran förälder: Vårdbegäran (BHV-F) Psykologmottagningen för mödra och barnhälsovård 7

8 Frågor & Svar BVC-läkare: En nu 5-månaders pojke fick sin första Infanrix Hexa + Synflorix vid tre månaders ålder. På kvällen fick han feber kring 38 som höll i sig till dagen därpå. Den andra dagen efter vaccinationen vaknade pat på morgonen och gav ingen riktig kontakt eller respons, föräldrarna kände inte igen honom: han var vaken men log inte, var lite slapp, reagerade inte när man tog blodprov i fingret. Först efter tre timmar var han normal igen. Detta tycker jag kan bedömas som en hyporesponsiv episod (inom 48 tim efter vacc) och det verkar pertussis-komponenten i vaccinet kunna framkalla. Jag har svårt att bedöma om man ska fortsätta vaccinera. Kan du hjälpa mig med detta beslut? Staffan Skogar: Jag tycker också att det låter som en HHE och reaktionen kan uppkomma efter all vaccination. Troligen uppkom reaktionen oftare med det äldre pertussisvaccinet som vi inte använder idag. Det finns ingen ökad risk att denna reaktion ska uppkomma vid nästa vaccinationstillfälle och det utgör ingen kontraindikation. Jag tycker att barnet ska få sina framtida vaccinationer. Detta upplevs dock mycket skrämmande och vi lägger ofta in dessa barn för observation vid nästa vaccinationstillfälle, så du kan då skriva en remiss till barnkliniken för detta. Inläggningen är ffa för att ge information och för att lugna föräldrarna. Anmälan vad gäller biverkan ska göras. BVC-sjuksköterska: Jag har en flicka som är drygt 5½ år och som det nu är dags för vaccination. Mamma ringde och avbokade besöket då flickan nyligen har varit inneliggande för kawasakis sjukdom på avd 12. Hon fick i samband med detta behandling med gammaglobulin och står nu på trombyl. Mamma berättade att de hade sagt att hon inte skulle ha någon vaccination inom 3-6 månader, stämmer detta och i så fall bör man vänta minst 6 månader innan 5½ års sprutan ges? Staffan Skogar: Nej det stämmer inte. Levande vaccin kan få sämre anslag efter beh med immunoglobulin och då ska man vänta 3 månader. Avdödat vaccin som infanrix polio går bra men barnet ska vara återställd efter sin sjd först. BVC-sjuksköterska: Ett syskonpar kom till Sverige 2013 i maj, från Afghanistan. Enl. föräldrarna har barnen fått vaccin 6 ggr i sitt hemland, innan 6 mån. ålder, i injektionsform, även BCG. PPD var satt här i sept 2013 och visade ingen reaktion. Hur gör jag? Barnen är födda våren 2011 samt våren Staffan Skogar: Jag funderar på om det givits något efter 6 månader? Om ej rekommenderar jag infanrix hexa och MPR till bägge barnen. 5,5 års sprutan bör ges efter 3-5 år och får senareläggas. Ny MPR som vanligt i skolan. Fått BCG, så detta ska ej revaccineras. BVC-läkare: Har en 5årig flicka som reagerat på tidigare vaccinationer och som fått kliande resistenser på inj.ställena som fortfarande irriterar. Hud har nu konstaterat att hon har en ök mot aluminium. Problemet är att alla de vacciner jag hittar är aladsorberade. Hur gör vi i sådana här fall? Staffan Skogar: Inget hinder mot fortsatt vaccination och som du säger går det inte att komma ifrån aluminiumet. Rekommendationen är att fortsätta vaccinera men om det fortsatt finns en kliande knöl kan man vänta tills det lugnat ner sig. Men om flickan är 5 år så har hon haft besvär sedan 1åå? Det är ju en typ 4 reaktion så det finns en risk för nya knölar. 8

9 Frågor & Svar BVC-sjuksköterska: En fråga om en pojke född , familjen kommer från Sudan och han är född i Egypten. Lär ha fått 2 st poliovaccinationer och jag undrar om vi här kan ge honom Infanrix Hexa som ju också innehåller polio? Staffan Skogar: Frågan är om barnet bara har fått polio som droppar vid 2 tillfällen eller om han har blivit vaccinerad med spruta som inneh difteri, tetanus pertussis och HBV. I Egypten ges BCG vid 1 v ålder-ärr? Är det bara polio vid 2 tillfällen så tycker jag att ni ska börja om från början med Hexa och synflorix med vanliga intervall. Ingen fara att ge flera doser poliovaccin.ppd? Även om vaccinerad med spruta mot andra sjd en gång så följ det vanliga schemat. Allmän fråga: Finns det någon riktlinje hur länge ett spädbarn kan sitta i en bilbarnstol? Staffan Skogar: Vad jag vet finns det ingen forskning på området om det skulle vara skadligt att sitta länge i en bilbarnstol. Dock har det ibland kommit sådana rykten i omlopp. Min uppfattning är att barnet själv ger uttryck för om det känns obekvämt och om det behövs en paus med ändrad ställning. Tips på informationsfolder till föräldrar med andra språk än svenska Ett barn - flera språk arabiska farsi somaliska engelska kurmanji sorani thai Klicka på språket för att se foldern 9

10 FN:s konvention om barnets rättigheter < En lättläst skrift > Artikel 31 handlar om att barnet har rätt till lek, vila och fritid. Artikel 38 handlar om att barn inte ska vara soldater. Artikel 39 handlar om att länderna ska hjälpa barn som har blivit utnyttjade så att barnet kan må bra och leva ett normalt liv. Det kan vara barn som har varit soldater i krig. 10

11 Dietist mödra- och barnhälsovård Kulturkompetens på BVC Idag har ungefär en fjärdedel av Sveriges befolkning utländsk bakgrund. Med utländsk bakgrund menas att personen är född i ett annat land eller är barn till utlandsfödd förälder. Att komma till ett nytt land som flykting eller invandrare kan för många vara svårt i början. Anpassningen till det nya landet och den nya kulturen tar olika lång tid för den enskilda individen inte minst när det gäller inlärningen av det nya språket. Hur fort anpassningen går till beror mycket på vad personen har med sig i bagaget. Starka och traumatiserande upplevelser är inte ovanliga. Det är med andra ord en stor omställning som kan försvåra den viktiga kommunikationen mellan flykting/ asylsökande/invandrare och det svenska samhället. BVC har det unika möjlighet att tidigt skapa en bra kontakt med dessa familjer för att kunna påverka de i ett hälsofrämjande perspektiv. Det är viktigt då att vi som jobbar inom Barnhälsovården skaffar oss kulturkompetens och blir medvetna om vårt förhållningssätt när vi träffar familjer från kulturer som är allt annat än den vi växte upp i. Anita Berlin, barnsjuksköterska, medicine doktor på Karolinska institutet har skrivit en avhandling om ämnet Cultural competence in Primary Health Care Servicesinteraction between Primary Child Health Care nurses and parents of foreign origin and their children där hon beskriver att i mötet med människor från andra kulturer är det viktigast av allt att vi som hälso- och sjukvårdspersonal ifrågasätter oss själva. Varför reagerar eller tänker jag så? Är en viktig fråga att ställa sig. Avhandlingen visar att de största svårigheterna i kulturmöten handlar om kommunikationsproblem, frustration, stress och hjälplöshet från hälso- och sjukvårdspersonal. Hon menar att i kulturmöten bör man våga blotta sig och visa äkta känslor och intresse för den person man möter. Kulturkompetens när vi pratar matvanor När vi pratar matvanor med familjer från andra kulturer och ska ge kostråd är det bra att: Ta reda på konsumtion av landets stapelvaror- hur mycket, hur ofta, tillagningsmetoder Hur äts grönsakerna? I många kulturer friteras eller steks grönsakerna väldigt ofta Ta reda på om det äts torkad frukt, nötter, frön, torkade och saltade baljväxter. Hur mycket och hur ofta? Dessa livsmedel kan tillföra mycket energi (hög fetthalt) och mycket salt Ta reda på vilken måltidsdryck används och vad drycks vid törst. Läsk och saft tillför mycket energi men även juice kan överkonsumeras då den anses vara nyttigt? Barn som går på förskolan kan få ett mål mat (välling/yoghurt eller något annat) hemma och äta sedan frukost på förskolan. Dubbla energiintag Tänk även på: Att inte ta för givet att familjen/föräldrarna är religiösa bara för att den kommer från ett visst land Att det inte är säkert att familjen/föräldrarna äter precis som traditionell beskriv för landet/regionen den kommer ifrån Ta reda på hur mycket familjen/föräldrarna kan och förstår om våra kostråd Använd bilder vid behov Anpassa användning av språket även när tolk används 11

12 Dietist mödra- och barnhälsovård Matkultur Injera Injera är ett traditionellt etiopiskt/eritreanskt pannkaksliknande surdegs tunnbröd som bakas med sädesslaget teff. Rätten äter man enligt tradition med höger hand. Injera äts nästan dagligen med tillbehör som kött- eller grönsaksröra. Injeran är från början från Etiopien och Eritrea som har denna maträtt som nationalrätt men den förekommer även i olika varianter i andra östafrikanska länder. Teffmjöl innehåller ca tre gånger så mycket järn som vetemjöl och är glutenfri Teff är upprätt stråväxt på ca 60 cm hög, med en cm lång, smal vippa av ca 8 mm långa, grå-gula, flerblommiga småax. är potentiellt viktig för Afrikas försörjning. EnaGos mjölkfria produkter EnaGos mjölkfria produkter har under en tid varit borta från marknaden men finns nu åter i butik. Samtliga recept har omarbetats och den största förändringen är att man idag har svenskodlat havreprotein som huvudsaklig proteinkälla istället för ris. Havren bidrar till ett bra näringsinnehåll och ger en trygg och säker produkt. Havren ger också en mild och god smak. EnaGos produkter är fortfarande osötade och utan ingrediensen soja. EnaGo har två mjölkfria grötar från 6 månader och två vällingar, från 6 månader och från 12 månader. Produkterna är berikade med bla kalcium och järn och liknar näringsmässigt mjölkinnehållande gröt och välling. SLV rekommenderar industritillverkad gröt och välling till barn upp till 2 år. EnaGo finns tillgängliga för de allra flesta livsmedelsbutiker. Det finns en nytryckt folder som ni kan dela ut till era barn och familjer. Den bifogas som pdf ( viks på tre). Hör av er till mig om ni önskar foldrar. Tänk också på att barn som har/ har haft en maginfluensa/magsjuka kan dra på sig en sekundär laktosintolerans och under en kort tid (ca 1-2 veckor) kan må bättre på en gröt och välling som är mjölk- och laktosfri. Till dessa barn passar EnaGo s produkter också väldigt bra. För mer information se 12

13 Lästips för barn, föräldrar & personal Aggression : ett nytt och farligt tabu Av Jesper Juul I samarbete med Ulrika Sortelius, sjukhusbiblioteket CSK Jesper Juul är en välkänd familjeterapeut och han menar att samhället har lagt locket på för de alltför yviga känslorna. Glädje och lycka går bra att visa, men frustration, besvikelse, ilska och aggression är inte välkomna. Här berättar han hur vi kan lära oss att handskas med vreden som ibland finns där, både hos oss själva och hos våra barn. Sam och Sigge och den långa resan Av Lin Hallberg & Margareta Nordqvist Lin Hallberg har vunnit många priser för sina barnböcker, bland annat Barnens Romanpris. Böckerna om Sigge och Sam som är av rasen Shetlandsponny, har blivit många och är perfekta för de hästtokiga barn som ganska nyss har lärt sig läsa själva. Med känsla för barns självkänsla Av Petra Krantz Lindgren Petra Krantz Lindgren är beteendevetare i botten och här har hon skrivit en bok om självkänsla och hur vi kan handla för att uppmuntra den. Barn med sund självkänsla gillar sig själva, de lyssnar på sina och andras känslor och vågar gå sina egna vägar i livet och tar ansvar för sina misstag. Boken innehåller råd, övningar och situationer från författarens långa erfarenhet av arbete med kommunikation och kon-flikthantering med barn. Jag törs inte men gör det ändå : om barns välmående och självkänsla Av Martin Forster Författaren är legitimerad psykolog med KBT-inriktning och har här samlat råd och exempel från aktuell forskning på hur man kan stötta sitt barn att må bra. Det är ofta rädsla och oro hos barnen som hindrar dem att må bra och att utvecklas på bästa sätt. Otis längtar Av Mendel-Hartvig (text) och Ane Gustavsson (bild) Otis, som är i 3 års, har en nalle och en docka som bästisar. Otis pappa har rest bort och det har dockan också gjort. Tiden går långsamt när man väntar tycker Otis och Nalle. Illustratören Ane Gustavsson har fått ett hedersomnämnande för Otis vantar i kategorin Vackraste Värmlandsboken Dina ABC Av Sarah Sheppard Dinosaurierna lär barnen alfabetet där alfabetets alla bokstäver kopplats ihop med dinosaurievärlden. Här står A för Allosaurus, F för fossil, T för Tyrannosaurus och Ö för ödla. Till varje ord hör en kort faktatext. Hur använde Diplodocusen sin långa svans? Och när levde egentligen dinosaurierna? Sarah Sheppard har skapat en häftig bok där barnen får lära sig alfabetet av de färgglada dinosaurierna. Tips! Denna sida kan hängas upp på anslagstavlan i väntrummet på BVC 13

14 Fortbildning/utbildning Fortbildning/utbildning som annonseras i Lilla LiVet stödjs av BHV-enheten. Vid deltagande bör förankring med närmaste chef göras. * Fortbildning/utbildning som är markerad med är obligatorisk. *Nätverksträff för BVC-sjuksköterskor våren 2014 Nu är det dags för vårens nätverksträffar för BVC-sjuksköterskor. Alla träffarna är bokade i landstingshuset men fördelat på olika lokaler i huset. Vi gör även så i år, att man får anmäla sig på en passande dag. Blir det för många i någon grupp kommer vi att höra av oss för eventuellt byte av dag. Fredag 16 maj 2014, kl 09:00-12:00, lokal: grupprum B1 (14 platser) Måndag 26 maj 2014, kl 13:00-16:00, lokal: grupprum B1 (14 platser) Tisdag 27 maj 2014, kl 13:00-16:00, lokal: grupprum E1 (12 platser) Tisdag 3 juni 2014, kl 13:00-16:00, lokal: Nordstjärnan (14+8 platser) Onsdag 4 juni 2014, kl 13:00-16:00, lokal: Nordstjärnan (14+8 platser) Tisdag 10 juni 2014, kl 09:00-12:00, lokal: grupprum B1 (14 platser) Vi hoppas att alla har möjlighet att delta och om Du har något särskilt Du vill ta upp går det bra att meddela oss här i formuläret eller direkt på plats. Anmälan till *Introduktion Till dig som är nyanställd på barnmorskemottagning, barnavårdscentral, familjecentral, ungdomsmottagning, eller chef inom allmänmedicin Datum: 28 april 2014 Tid: 09:00-16:00 Vart: CSK, Bragska villan Inbjudan & anmälan *Fortbildningsdagar på Frykenstrand för all BVC-personal Preliminärt datum för fortbildningsdagarna på Frykenstrand är planerat till den 1-2 oktober Mer information kommer. 14

15 Inbjudan Hygien i förskolan (Ref. till träff med skolchefer på Region Värmland ) Grundutbildning nr 6 för dig som inte tidigare gått utbildningen Tid Torsdag 15 maj 2014 Kl. 08:30-16:00 Plats Karlstad, lokal meddelas senare Målgrupp Skolchefer i Arvika, Eda, Filipstad, Forshaga, Grums, Hagfors, Hammarö, Karlstad, Kil, Kristinehamn, Munkfors, Storfors, Sunne, Säffle, Torsby och Årjäng för vidarebefordran till förskolecheferna (tänk gärna på privata förskolor och liknande). BVC-sköterskor i Arvika, Eda, Filipstad, Forshaga, Grums, Hagfors, Hammarö, Karlstad, Kil, Kristinehamn, Munkfors, Storfors, Sunne, Säffle, Torsby och Årjäng. Sista anmälningsdag Anmälan Anmäl dig här (www.smittskyddvarmland.se Utbildningar och kurser) Barn i förskoleåldern är oftare sjuka i smittsamma sjukdomar än hemmavarande barn. Genom att säkra bra hygienrutiner på förskolan kan vi minska risken för spridning från barn barn och från barn personal. Minskad smittspridning leder till färre infektioner och i många fall till lägre sjukfrånvaro både bland barn och bland personal. Risken minskar också för onödig antibiotikaanvändning och därmed ökad risk för antibiotikaresistens. Vi vill härmed utbilda hygienombud som efter mandat från förskolechefen utför hygienrond i förskolan. Hygienombudet utses av förskolechefen. Tanken är också att samverkan mellan förskolan och BVC-sjuksköterskan ska stärkas. Denna utbildningsomgång, nr 6, är ett uppsamlingsheat och vänder sig till alla Värmlands kommuner. Målgrupp Förskolechefer, nya hygienombud i förskolan, BVC-sjuksköterskor Program (kan komma att justeras något) 08:30-09:00 Inledning och bakgrund 09:00-09:30 Infektioner hos barn, frisk-/riskfaktorer, smittvägar 09:30-10:00 Kaffe 10:00-12:00 Fakta om smittsamma sjukdomar i förskoleåldern 12:00-13:00 Lunch 13:00-13:30 Egenkontroll och miljöbalken 13:30-14:30 Hygienrond i förskolan 14:30-15:00 Kaffe 15:00-16:00 Hygienrond i förskolan, forts. Medverkande Staffan Skogar, barnhälsovårdsöverläkare Birgitta Sahlström, hygien-/smittskyddssjuksköterska Ingrid Persson, smittskyddssjuksköterska Miljö- och hälsoskyddsinspektörer i kommunerna Avgift 400 kr inkl. lunch, förmiddags- och eftermiddagsfika samt litteratur. Information Närmare upplysningar lämnas av: Birgitta Sahlström, Smittskydd Värmland Ingrid Persson, Smittskydd Värmland Välkommen! Staffan Skogar Ingrid Persson Birgitta Sahlström Barnhälsovårds- Smittskydds- Hygien-/smittskyddsöverläkare sjuksköterska sjuksköterska 15

16 Spädbarnsmassage ett redskap att använda i föräldragrupper för blivande och nyblivna föräldrar en möjlighet att genom hudkontakt och beröring hjälpa till att utveckla och stärka kontakt, kommunikation, samspel och anknytning föräldrar-barn Instruktörsutbildningar 2014 planeras: Datum: Kursort maj Stockholm, Enskede maj Skövde september Stockholm, Enskede oktober Falun november Stockholm, Enskede Utbildningen kompletteras av ett kursarbete som skickas till mig inom fyra månader. Kursarbetet innebär att skriftligt redovisa teoretiska kunskaper, att genomföra och utvärdera en provkurs för barn och föräldrar samt att dokumentera egen erfarenhet. Utbildningen följer internationell kursplan. Se även och KURSENS SYFTE: att utbilda dig till Instruktör i Spädbarnsmassage (Certified Infant Massage Instructor, CIMI) för att instruera föräldrar enskilt eller i grupp. UR KURSINNEHÅLLET: massagens bakgrund och syfte, massagetekniken, föräldra-barnbindning, praktisk träning i föräldragrupp, anpassning till äldre barn och barn med funktionshinder, kommunikationsövningar, kursplanering mm. KURSLEDARE: Marianne Rydin, BVC-sjuksköterska, barnmorska, medförfattare till Spädbarnsmassage, en handbok och Nya Bebishandboken samt instruktör och internationell lärare för blivande instruktörer i spädbarnsmassage. KURSAVGIFT: 5000 SEK + moms inkl. kursmateriel, diplom och medlemskap i den svenska (FIS) och den internationella föreningen för instruktörer i Spädbarnsmassage (IAIM) VÄLKOMMEN MED DIN ANSÖKAN SOM DU SKICKAR TILL MIG! Vänliga hälsningar från Marianne Rydin Fårtickegången Tyresö Frågor besvaras gärna, tel , , 16

17 17

18 * Lilla Liv:et är utgiven av Barnhälsovårdsenheten Värmland Kontaktuppgifter till BHV-enheten Staffan Skogar, BHV-öl Cristina Gillå, verksamhetsutv Lena Granat, MBHV-psykolog, Jannette Grahn Vera, MBHV-dietist, Isabel Lindgren, assistent, Besöksadress: Landstingshuset Barnhälsovårdsenheten Karlstad e-post: Adress till: Psykologmottagningen för mödra- och barnhälsovård Föräldrastödsenheten Centralsjukhuset Karlstad Besöksadress: Bryggargatan 7 18

Livets tråd. Familjecentralen Äpplet firar 10-år

Livets tråd. Familjecentralen Äpplet firar 10-år Informationstidning för personal inom barnhälsovården Ansvarig utgivare Staffan Skogar & Cristina Gillå, redaktör Isabel Lindgren Nummer fem 2012 Familjecentralen Äpplet firar 10-år Den 6:e december firar

Läs mer

Lilla LiV:et. 2013 nummer ett. Informationstidning för personal inom barnhälsovård

Lilla LiV:et. 2013 nummer ett. Informationstidning för personal inom barnhälsovård Lilla LiV:et Informationstidning för personal inom barnhälsovård Ansvarig utgivare Staffan Skogar & Cristina Gillå, redaktör Isabel Lindgren 2013 nummer ett 1 INNEHÅLL: Nya vaccinationsregistret s 3 Sockerlösning

Läs mer

Årliga BHV-statistiken

Årliga BHV-statistiken Informationstidning för personal inom barnhälsovården Ansvarig utgivare Staffan Skogar & Cristina Gillå, redaktör Isabel Lindgren Nummer två 2012 Detta nummer innehåller Till alla BVC-sjuksköterskor i

Läs mer

Informationstidning för personal inom barnhälsovården Ansvarig utgivare Staffan Skogar & Cristina Gillå, redaktör Isabel Lindgren.

Informationstidning för personal inom barnhälsovården Ansvarig utgivare Staffan Skogar & Cristina Gillå, redaktör Isabel Lindgren. Informationstidning för personal inom barnhälsovården Ansvarig utgivare Staffan Skogar & Cristina Gillå, redaktör Isabel Lindgren Nummer 8 /december 2011 Detta nummer innehåller Adress till MBHV-psyk...

Läs mer

Informationstidning för personal inom barnhälsovård Nummer 3 - juni 2014

Informationstidning för personal inom barnhälsovård Nummer 3 - juni 2014 Lilla LiV:et Informationstidning för personal inom barnhälsovård Nummer 3 - juni 2014 1 BARNHÄLSOVÅRDEN utgivare: Staffan Skogar & Cristina Gillå, Redaktör: Isabel Lindgren VÄRMLAND Ansvarig Innehåll:

Läs mer

Plötslig spädbarnsdöd ökar igen Text: Kerstin Werner, BHV-öl Västmanland

Plötslig spädbarnsdöd ökar igen Text: Kerstin Werner, BHV-öl Västmanland Informationstidning för personal inom barnhälsovården Ansvarig utgivare Staffan Skogar & Cristina Gillå, redaktör Isabel Lindgren Nummer 7 / november 2011 Detta nummer innehåller Plötslig spädbarnsdöd

Läs mer

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 1 2 (5) Regelbok för Barnhälsovården 5.5.1 Bakgrund Barnhälsovården inom vårdcentralen ska aktivt erbjuda ett generellt program med hälsoövervakning, regelbunden sköterskekontakt

Läs mer

Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom skolhälsovården

Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom skolhälsovården Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom skolhälsovården epidemiolog/sjuksköterska Helena Hervius Askling bitr.smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Seminarium Elevhälsa september2014 Sidan

Läs mer

Dags att välja Barnavårdscentral

Dags att välja Barnavårdscentral Dags att välja Barnavårdscentral Grattis till ditt föräldraskap! Nu har du möjlighet att välja Barnavårdscentral I denna broschyr kan du läsa hur vi kan hjälpa dig och hur du ska göra för att lista ditt

Läs mer

Lilla LiV:et. 2013 nummer sex. Informationstidning för personal inom barnhälsovård

Lilla LiV:et. 2013 nummer sex. Informationstidning för personal inom barnhälsovård Lilla LiV:et Informationstidning för personal inom barnhälsovård Ansvarig utgivare Staffan Skogar & Cristina Gillå, redaktör Isabel Lindgren 2013 nummer sex 1 Innehåll: BARNHÄLSOVÅRDEN VÄRMLAND Polio i

Läs mer

Lilla LiV:et. 2013 nummer två. Informationstidning för personal inom barnhälsovård

Lilla LiV:et. 2013 nummer två. Informationstidning för personal inom barnhälsovård Lilla LiV:et Informationstidning för personal inom barnhälsovård Ansvarig utgivare Staffan Skogar & Cristina Gillå, redaktör Isabel Lindgren 2013 nummer två 1 INNEHÅLL: Heptatit A s 3 Pågående utbrott

Läs mer

BHV-Nytt. Nr 2, juni 2015. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 24. Innehåll

BHV-Nytt. Nr 2, juni 2015. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 24. Innehåll BHV-Nytt Nr 2, juni 2015 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 24 Innehåll Ny Barnhälsovårdsöverläkare sid 2 Många fall av kikhosta under 2014 sid 3 Språktest

Läs mer

Informationstidning för personal inom barnhälsovården Ansvarig utgivare Staffan Skogar & Cristina Gillå, redaktör Isabel Lindgren. Nummer 3/april 2011

Informationstidning för personal inom barnhälsovården Ansvarig utgivare Staffan Skogar & Cristina Gillå, redaktör Isabel Lindgren. Nummer 3/april 2011 Informationstidning för personal inom barnhälsovården Ansvarig utgivare Staffan Skogar & Cristina Gillå, redaktör Isabel Lindgren Nummer 3/april 2011 Leveransproblem för Infanrix-polio Text: Staffan Skogar,

Läs mer

Informationstidning för personal inom barnhälsovård Nummer 1 - mars 2015

Informationstidning för personal inom barnhälsovård Nummer 1 - mars 2015 Lilla LiV:et Informationstidning för personal inom barnhälsovård Nummer 1 - mars 2015 1 BARNHÄLSOVÅRDEN utgivare: Staffan Skogar & Cristina Gillå, Redaktör: Isabel Lindgren VÄRMLAND Ansvarig Innehåll:

Läs mer

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN Regionledningen Skåne har beviljat projektmedel för samverkansprojekt Främja hälsosamma levnadsvanor

Läs mer

Lilla LiV:et. 2013 nummer fem. Informationstidning för personal inom barnhälsovård

Lilla LiV:et. 2013 nummer fem. Informationstidning för personal inom barnhälsovård Lilla LiV:et Informationstidning för personal inom barnhälsovård Ansvarig utgivare Staffan Skogar & Cristina Gillå, redaktör Isabel Lindgren 2013 nummer fem 1 Innehåll: BARNHÄLSOVÅRDEN VÄRMLAND Fortsatt

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept - FaR i Värmland. Sammanställning av ordinationer till Friskvården i Värmland under 2014

Fysisk aktivitet på recept - FaR i Värmland. Sammanställning av ordinationer till Friskvården i Värmland under 2014 Fysisk aktivitet på recept - FaR i Värmland Sammanställning av ordinationer till Friskvården i Värmland under 2014 All legitimerad personal verksam inom hälso- och sjukvården i Värmland kan sedan 2005

Läs mer

Minnesanteckningar från Borlänges lokala SUF-Grupp 12-03-29

Minnesanteckningar från Borlänges lokala SUF-Grupp 12-03-29 Minnesanteckningar från Borlänges lokala SUF-Grupp 12-03-29 Plats: Kvarnsvedens Vårdcentral Ordförande: Rose-Marie Casselbrant, MVC Sekreterare: Maria Bäck, BVC Jakobsgårdarna Närvarande: Jenny Westergren

Läs mer

VACCINATIONER AV VUXNA NYANLÄNDA INVANDRARE

VACCINATIONER AV VUXNA NYANLÄNDA INVANDRARE VACCINATIONER AV VUXNA NYANLÄNDA INVANDRARE VAD SÄGER LANDSTINGET? Ur Hälsoundersökning av vuxna asylsökande och nyanlända invandrare Vaccinationsstatus kontrolleras och alla vuxna erbjuds vaccination

Läs mer

Flytta en person i HSA Författare: smartkort@karlstad.se

Flytta en person i HSA Författare: smartkort@karlstad.se Flytta en person i HSA Författare: smartkort@karlstad.se Hur flyttar man en person i HSA till en annan gren? 1. Flyttar person i HSA-katalogen Högerklicka på Per Uppman. Klicka på länken Flytta. Flytta

Läs mer

Broschyrer/blanketter Beställs ifrån

Broschyrer/blanketter Beställs ifrån Broschyrer/blanketter Beställs ifrån 2015 02 15 ALLMÄNT BARN Att leva med barn Marknadsplatsen 104267745 En personlig Hälsojournal Jönköping Ditt barns hälsobok svenska Marknadsplatsen 102721792 Ditt barns

Läs mer

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior S.M.A.R.T S.M.A.R.T är ett koncept framtaget av Stockholms läns landsting, centrum för folkhälsa, tillämpad näringslära samt Konsumentverket.

Läs mer

TÖRSTSLÄCKAREN NUMMER ETT VATTEN

TÖRSTSLÄCKAREN NUMMER ETT VATTEN TÖRSTSLÄCKAREN NUMMER ETT VATTEN Till dig som arbetar i skolan med barn i årskurs F-5! Här kommer tips och idéer för en hälsovecka med vatten som tema. Nu ska vi försöka nå barn och föräldrar med budskapet

Läs mer

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun 2015-04-13 Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Livsmedelsverkets undersökning

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept - FaR, Värmland 2010

Fysisk aktivitet på Recept - FaR, Värmland 2010 Fysisk aktivitet på Recept - FaR, Värmland 21 Sammanställning av uppgifter från ordinationsblanketten för januari - oktober 21 Under årets första tio månader förskrevs 2 116 ordinationer av fysisk aktivitet

Läs mer

Amning/rådgivning på BVC

Amning/rådgivning på BVC Amning/rådgivning på BVC Verksamhetsutvecklare BVCs styrdokument och basprogram Amningssamtalet på BVC Amning rökning, alkohol Amningsstatistik Avsluta amningsperioden Styrdokument BVC Artikel 2 Alla barn

Läs mer

» 9 till alla» 1 till flickor (HPV) » BCG vaccination vid 6 månaders ålder» Hepatit B vid 3,5 och 12 månaders ålder

» 9 till alla» 1 till flickor (HPV) » BCG vaccination vid 6 månaders ålder» Hepatit B vid 3,5 och 12 månaders ålder Vaccinationer inom barnhälsovården Vid alla åtgärder som rör barn skall barnets bästa kommer i främsta rummet (artikel 3) Det nationella vaccinationsprogrammet Allmän del 10 olika sjukdomar» 9 till alla»

Läs mer

Lilla LiV:et. 2013 nummer fyra. Informationstidning för personal inom barnhälsovård

Lilla LiV:et. 2013 nummer fyra. Informationstidning för personal inom barnhälsovård Lilla LiV:et Informationstidning för personal inom barnhälsovård Ansvarig utgivare Staffan Skogar & Cristina Gillå, redaktör Isabel Lindgren 2013 nummer fyra 1 INNEHÅLL: Framsida: Ebba s 1 Mässling s 3

Läs mer

Stöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren

Stöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren Stöd i din föräldraroll Från graviditet till tonåren Du spelar inte längre huvudrollen i ditt liv Att få barn är det största i livet. Det är de flesta överens om. Den gränslösa kärlek barnet ger är obeskrivbar.

Läs mer

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården erfarenheter från två pilotprojekt i Stockholm och Kronoberg Amanda Wikerstål, Kronoberg Malin Bergström, Maria Söderblom & Michael Wells,

Läs mer

Sammanträde: Kontakt SSK möte Tid: Fredagen den 13 december 2013, klockan 09.00-16.30 Plats: Residenset Mariestad

Sammanträde: Kontakt SSK möte Tid: Fredagen den 13 december 2013, klockan 09.00-16.30 Plats: Residenset Mariestad Anteckning Sammanträde: Kontakt SSK möte Tid: Fredagen den 13 december 2013, klockan 09.00-16.30 Plats: Residenset Mariestad 1. Jämlik vård, SWOT analys Anette Persson, utvecklingsledare, Christina Djäken.

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

En liten bok om mjölk

En liten bok om mjölk En liten bok om mjölk Om mjölk till barn Faktamaterial till film Faktamaterial om mjölk och mjölkens positiva egenskaper för våra barns hälsa. Materialet finns även i A4-format på medföljande DVD och på:

Läs mer

Ersättningshandboken. - besöksersättning primärvård. Handbok besöksersättning version 20150102.docx

Ersättningshandboken. - besöksersättning primärvård. Handbok besöksersättning version 20150102.docx Ersättningshandboken - besöksersättning primärvård Handbok besöksersättning version 20150102.docx Kunskapsbank besöksersättning Vårdcentral... 2 Grunddefinitioner vårdcentral:... 2 Läkare... 3 Sjuksköterska...

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

Informationstidning från Mödrahälsovårdsenheten. Ansvarig utgivare: Eva Nilsson, Margareta Goop, redaktör Birgitta Johansson

Informationstidning från Mödrahälsovårdsenheten. Ansvarig utgivare: Eva Nilsson, Margareta Goop, redaktör Birgitta Johansson Informationstidning från Mödrahälsovårdsenheten Ansvarig utgivare: Eva Nilsson, Margareta Goop, redaktör Birgitta Johansson Nummer: 3 Mars 2013 1 INNEHÅLL Grattis Västerstrand s 3 Familjecentraler s 3

Läs mer

Informationstidning för personal inom barnhälsovård Nummer 1 - februari 2014

Informationstidning för personal inom barnhälsovård Nummer 1 - februari 2014 Lilla LiV:et Informationstidning för personal inom barnhälsovård Nummer 1 - februari 2014 1 BARNHÄLSOVÅRDEN utgivare: Staffan Skogar & Cristina Gillå, Redaktör: Isabel Lindgren VÄRMLAND Ansvarig Innehåll:

Läs mer

Kraftiga reaktioner i samband med vaccination Erfarenhet från klinik SMI-dagen Umeå 17 oktober 2013

Kraftiga reaktioner i samband med vaccination Erfarenhet från klinik SMI-dagen Umeå 17 oktober 2013 Kraftiga reaktioner i samband med vaccination Erfarenhet från klinik SMI-dagen Umeå 17 oktober 2013 Johan Alm Vaccinationsteamet Sachsska barn- och ungdomssjukhuset Södersjukhuset Stockholm Henrik 5 mån

Läs mer

Informationstidning för personal inom barnhälsovården Ansvarig utgivare Staffan Skogar & Cristina Gillå, redaktör Isabel Lindgren Nummer

Informationstidning för personal inom barnhälsovården Ansvarig utgivare Staffan Skogar & Cristina Gillå, redaktör Isabel Lindgren Nummer Informationstidning för personal inom barnhälsovården Ansvarig utgivare Staffan Skogar & Cristina Gillå, redaktör Isabel Lindgren Nummer sex 2012 Aktuellt på familjecentraler i Värmland Den 24 oktober

Läs mer

Registrera in en person i HSA-katalogen Författare: smartkort@karlstad.se

Registrera in en person i HSA-katalogen Författare: smartkort@karlstad.se Registrera in en person i HSA-katalogen Författare: smartkort@karlstad.se 1. Hur man registerar in en person i HSA-katalogen Klicka på Internet Explorerknappen. Klicka på Webbsidan kan inte visas-knappen.

Läs mer

Talscreening på barnavårdscentralen av 2,5 år gamla barn

Talscreening på barnavårdscentralen av 2,5 år gamla barn Talscreening på barnavårdscentralen av 2,5 år gamla barn Metodblad för 2½ års screening BVC-sjuksköterskan utför screeningen. 451 80 Uddevalla 1 Inbjudan skickas per brev eller via telefon. Kallas två

Läs mer

Landstinget Västmanland dec 2013 Länshandboken Barnhälsovården

Landstinget Västmanland dec 2013 Länshandboken Barnhälsovården TANDVÅRD För allmän utförlig information hänvisar vi till Rikshandboken. Samarbetet - Folktandvården består av tandinformation i grupp och att BVC-personal kan remittera eller hänvisa barn som behöver

Läs mer

Goda matvanor: Dags för befruktning! Magdalena Sundqvist Hälsoutvecklare och kostekonom FoUU-staben

Goda matvanor: Dags för befruktning! Magdalena Sundqvist Hälsoutvecklare och kostekonom FoUU-staben Goda matvanor: Dags för befruktning! Magdalena Sundqvist Hälsoutvecklare och kostekonom FoUU-staben Öppna jämförelser Frukt och grönt-konsumtion 25% sämsta 50% mittemellan 25% bästa Baseras på Hälsa på

Läs mer

Barn och ungdomar med hiv

Barn och ungdomar med hiv Smittskyddsläkaren Barn och ungdomar med hiv Riktlinjer för barnomsorg och skola Förlagan till detta dokument kommer från Smittskyddsenheten i Stockholms läns landsting 2 (5) Barn och ungdomar med hiv

Läs mer

Månadsbladet NY VÄGLEDNING FÖR BARNHÄLSOVÅRD. nr 4, april 2014

Månadsbladet NY VÄGLEDNING FÖR BARNHÄLSOVÅRD. nr 4, april 2014 Månadsbladet nr 4, april 2014 NY VÄGLEDNING FÖR BARNHÄLSOVÅRD Barn i Sverige har rätt till en likvärdig vård för sin fysiska, psykiska och sociala hälsa oavsett var de bor. Barnhälsovården har en särskilt

Läs mer

Små barns hälsa, kost och tillväxt. Tillväxtprojektet (Tp)

Små barns hälsa, kost och tillväxt. Tillväxtprojektet (Tp) Små barns hälsa, kost och tillväxt. Tillväxtprojektet (Tp) Almquist-Tangen Gerd Roswall Josefine Dahlgren Jovanna Bergman Stefan Alm Bernt Nutritions- och Tillväxtmönster Height Vad får det för konsekvenser?

Läs mer

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior S.M.A.R.T S.M.A.R.T är ett koncept framtaget av Stockholms läns landsting, centrum för folkhälsa, tillämpad näringslära samt Konsumentverket.

Läs mer

Barnhälsovård i Värmland Utmaningar inför framtiden 2012-08-27

Barnhälsovård i Värmland Utmaningar inför framtiden 2012-08-27 Barnhälsovård i Värmland Utmaningar inför framtiden 2012-08-27 Diarré hos barn Staffan Skogar barnläkare 5/5-15 Vad är diarre? Vad är normalt? Mer än 3 ggr per dag? Vem är orolig? Verkar barnet sjukt?

Läs mer

Längd och vikt hos barn och ungdomar i Svenljunga kommun 2004

Längd och vikt hos barn och ungdomar i Svenljunga kommun 2004 Längd och vikt hos barn och ungdomar i Svenljunga kommun 4 Bakgrund WHO har förklarat övervikt som en form av epidemi i I-länderna, och man har i Sverige från många olika håll sett att både vuxna och även

Läs mer

Solskydd och barn Text: Cristina Gillå

Solskydd och barn Text: Cristina Gillå 1 Informationstidning för personal inom barnhälsovården Ansvarig utgivare Staffan Skogar & Cristina Gillå, redaktör Isabel Lindgren Nummer 4/maj 2011 FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 42 handlar

Läs mer

Lilla tandboken. Allt du behöver veta om barns tänder

Lilla tandboken. Allt du behöver veta om barns tänder Lilla tandboken Allt du behöver veta om barns tänder Innehåll Sida Min egen sida Min egen sida 3 Lång och bred erfarenhet 4 Bra vanor från början 5 Från 20 mjölktänder till permanenta tänder 6-9 Mat och

Läs mer

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn Apotekets råd om Magbesvär och mask hos barn Besvär som till exempel diarré, kräkningar och mask är vanligare hos barn än hos vuxna. I den här broschyren har vi samlat sådant som är bra att veta som förälder

Läs mer

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år.

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år. Medborgardialog 2013 Putte i Parken Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 3 2.1 Principer för medborgardialog... 4 2.2 Medborgardialogens aktiviteter under 2013... 4 3. Genomförande... 5 3.1 Medborgardialog

Läs mer

Värmland-Dals distrikt 1 (5)

Värmland-Dals distrikt 1 (5) Värmland-Dals distrikt 1 (5) Minnesanteckningar från distriktets agility vårmöte, Forshaga 7/4-09. Närvarande: Distriktets agilitysektor Arvika BK Bengtsfors BK Eds BK Forshaga BK Filipstad BK Grums BK

Läs mer

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjerna är framtagna av Blåklintens styrelse i samråd med förskolechef, kostansvarig, kokerska, föräldrar och pedagoger. Mat är viktigt. Mat och måltider

Läs mer

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten Det ofödda och det lilla barnet Salut för ett friskare Västerbotten Dagens program 08.45 Vad har hänt sedan sist? 10.00 Presentation av data från Hälsoformulär och Barnens hälsa i fokus Eva Eurenius, FoUU-staben

Läs mer

FRUKT OCH GRÖNSAKSVECKA

FRUKT OCH GRÖNSAKSVECKA FRUKT OCH GRÖNSAKSVECKA Till dig som arbetar i förskolan med barn 1-5 år! Här kommer tips och idéer för en hälsovecka med frukt och grönsaker. Syftet är att alla barn ska äta tillräckligt mycket frukt

Läs mer

Sammanställning av nuläge inför GAP analys

Sammanställning av nuläge inför GAP analys JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING Sammanställning av nuläge inför GAP analys Folkhälsocentrum 2013-08-28 Innehåll Varför en nulägesbeskrivning?... 3 De tre frågor som ställdes var:... 3 Nulägesresultat:... 3 I

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Första linjen unga, Karlstadsområdet

Första linjen unga, Karlstadsområdet Första linjen unga, Karlstadsområdet Forshaga kommun, Grums kommun, Hammarö kommun, Karlstads kommun, Kils kommun, Landstinget i Värmland För barn och unga 6-20 år Vad är första linjen för barn och unga

Läs mer

Till BVC-personal: Frågor & svar. om pneumokockinfektion. Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner

Till BVC-personal: Frågor & svar. om pneumokockinfektion. Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner Till BVC-personal: Frågor & svar om pneumokockinfektion Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner Hej! Det här är en broschyr från Wyeth om Prevenar pneumokockvaccin. Här har

Läs mer

Bakgrund. Läsförståelse. Arbetsmaterial till Barnet Skriven av: Hans Peterson

Bakgrund. Läsförståelse. Arbetsmaterial till Barnet Skriven av: Hans Peterson Arbetsmaterial till Barnet Skriven av: Hans Peterson Bakgrund Det här materialet kompletterar boken Barnet. Det kan användas individuellt eller i grupp. Om rubriken följs av symbolen: (+) innebär det att

Läs mer

Styrdokument för Barnhälsovård i Jämtlands län. Version: 3 Ansvarig: Per Hedman, barnhälsovårdsöverläkare Jämtlands län

Styrdokument för Barnhälsovård i Jämtlands län. Version: 3 Ansvarig: Per Hedman, barnhälsovårdsöverläkare Jämtlands län 1 Styrdokument för Barnhälsovård i Jämtlands län Version: 3 Ansvarig: Per Hedman, barnhälsovårdsöverläkare Jämtlands län 2013 03 25 2 Innehållsförteckning 1. Riktlinjer för verksamhetsutveckling och kvalitetssäkring...

Läs mer

Varför har vi en cafeteriapolicy?

Varför har vi en cafeteriapolicy? Varför har vi en cafeteriapolicy? Godiset och mellanmålet på bilden innehåller lika mycket kalorier (cirka 280 kcal). Godiset ger kortvarig energi. Mellanmålets energi räcker längre och gör att du orkar

Läs mer

Tratten GLAD PÅSK! Nummer 2- mars 2015. Informationstidning för personal inom mödrahälsovård

Tratten GLAD PÅSK! Nummer 2- mars 2015. Informationstidning för personal inom mödrahälsovård Tratten Informationstidning för personal inom mödrahälsovård Nummer 2- mars 2015 GLAD PÅSK! I detta nummer: Aktuellt- Tobaksfri uppväxt 0-6 år s 03 Fox-texten- Vårkorsord s 18 Information från SMVC s 03

Läs mer

VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN inom Västra Götalandsregionen Utarbetad gemensamt av de centrala barnhälsovårdsenheterna.

VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN inom Västra Götalandsregionen Utarbetad gemensamt av de centrala barnhälsovårdsenheterna. VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN inom Västra Götalandsregionen Utarbetad gemensamt av de centrala barnhälsovårdsenheterna. Innehållsförteckning 1. Målsättning...2 2. Barnavårdscentral (BVC)...2

Läs mer

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Enhetschef/Barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum för barnhälsovård, Region Skåne Fd kommissionär, Malmökommissionen Hälsans bestämningsfaktorer Efter

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Till vårdnadshavare 1

Till vårdnadshavare 1 1 Till vårdnadshavare Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Måltiden ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen, värd att se fram emot. Utgångspunkterna för riktlinjerna är att

Läs mer

Hur livsstilen påverkar våra barn. Annelie Melander, Leg Läkare

Hur livsstilen påverkar våra barn. Annelie Melander, Leg Läkare Hur livsstilen påverkar våra barn Annelie Melander, Leg Läkare Statistik Under de senaste 25 åren har andelen barn med övervikt och fetma ökat 2-3 gånger i de flesta länder i Europa. Sverige följer trenden

Läs mer

Välkomna till. Vaccinationer, Läkemedelskommitténs utbildningar Mats Erntell, smittskyddsläkare. Mars 2013

Välkomna till. Vaccinationer, Läkemedelskommitténs utbildningar Mats Erntell, smittskyddsläkare. Mars 2013 Välkomna till Vaccinationer, Läkemedelskommitténs utbildningar Mats Erntell, smittskyddsläkare Mars 2013 Aktuellt vaccinationer Läkemedelskommittén Halland, mars 2013 Vaccinationer grundvaccinationsprogram

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Sahlgrenska akademins vaccinationsprogram. Informationen kommer också att finnas på GUL

Sahlgrenska akademins vaccinationsprogram. Informationen kommer också att finnas på GUL Sahlgrenska akademins vaccinationsprogram Studenter på läkarprogrammet omfattas av Sahlgrenska akademins vaccinationsprogram. Vaccinationerna ges kostnadsfritt och erbjuds studenter antagna till termin

Läs mer

JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson

JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson VARFÖR? Barnet har rätt till och mår bäst av en trygg och nära relation till båda sina föräldrar (SOU, 2005:73) Tidigt

Läs mer

Månadsbladet. Besöket vid 2½ och 3 år: vad ska vi göra, hur ska vi göra och vad behövs för att det ska fungera. Barnhälsovårdens länsavdelning

Månadsbladet. Besöket vid 2½ och 3 år: vad ska vi göra, hur ska vi göra och vad behövs för att det ska fungera. Barnhälsovårdens länsavdelning Månadsbladet nr 4, april 2015 UTBILDNING DET NYA BARNHÄLSOVÅRDSPROGRAMMET Under 2015 implementeras det nya barnhälsovårdsprogrammet i Uppsala län. För att försäkra en lyckad övergång till det nya programmet,

Läs mer

Hälsobesök vid 18 månader på BVC Göteborg

Hälsobesök vid 18 månader på BVC Göteborg Hälsobesök vid 18 månader på BVC Göteborg Målsättning med hälsobesöket vid 18 månader Bedöma om barnets utveckling är åldersadekvat Uppmärksamma varningstecken på avvikande tal-, språk- och kommunikationsutveckling

Läs mer

Karlstads universitet och

Karlstads universitet och www.kau.se/ruc Regionalt utvecklingscentrum (RUC) är ett formaliserat nätverk mellan universitetet och kommunerna i regionen med syfte att genom gemensam verksamhet utveckla och fördjupa det för parterna

Läs mer

Sociala enheten 2007:6. Ej verkställda beslut och domar samt avslagsbeslut trots bedömt behov, enligt LSS och SoL

Sociala enheten 2007:6. Ej verkställda beslut och domar samt avslagsbeslut trots bedömt behov, enligt LSS och SoL Sociala enheten 2007:6 Ej verkställda beslut och domar samt avslagsbeslut trots bedömt behov, enligt LSS och SoL Rapportnamn: Ej verkställda beslut och domar samt avslagsbeslut trots bedömt behov, enligt

Läs mer

Varför har vi en cafeteriapolicy?

Varför har vi en cafeteriapolicy? Varför har vi en cafeteriapolicy? Varför har vi en cafeteriapolicy? Godiset och mellanmålet på bilden innehåller lika mycket kalorier (cirka 280 kcal). Godiset ger kortvarig energi. Mellanmålets energi

Läs mer

Bra mat. för barn 0-5 år. Utbildning för personal i barnhälsovården. Åsa Brugård Konde Nutritionist

Bra mat. för barn 0-5 år. Utbildning för personal i barnhälsovården. Åsa Brugård Konde Nutritionist Bra mat för barn 0-5 år Utbildning för personal i barnhälsovården Åsa Brugård Konde Nutritionist Dagens föreläsning Kort om hur vi har tagit fram råden Amning och modersmjölksersättning D-droppar Smakprover

Läs mer

Stöd i din föräldraroll Från graviditet till tonåren

Stöd i din föräldraroll Från graviditet till tonåren Stöd i din föräldraroll Från graviditet till tonåren 1 Du spelar inte längre huvudrollen i ditt liv Att få barn är det största i livet. Det är de flesta överens om. Den gränslösa kärlek barnet ger är obeskrivbar.

Läs mer

Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil?

Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil? Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil? Tobaksmottagningen Hälsopedagog Dipl tobaksterapeut Leg barnmorska MI tränare (Lärare

Läs mer

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Riktlinjer för kostpolicyn Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Innehåll Riktlinjer för kostpolicyn 1 Måltidens innehåll/måltidsordning 1 Planering av måltiderna 1 Inköp av livsmedel

Läs mer

Infektionssjuklighet i barnfamiljer

Infektionssjuklighet i barnfamiljer Infektionssjuklighet i barnfamiljer Populärversion av Katarina Hedins avhandling Infections in small children and their families - symptoms consultations and antibiotics. Studien Syftet med studien var

Läs mer

Upphandlade vacciner

Upphandlade vacciner Avsändarens tjänsteställe/handläggare Ulf Lindahl Datum Dnr Sida 2015-05-29 1(7) Upphandlade vacciner VACCINAVTAL Avtalsperiod: 20150601-20170531 Landstinget Västernorrland har tillsammans med Landstingen

Läs mer

Amning & Jämställdhet. (c) Mats Berggren

Amning & Jämställdhet. (c) Mats Berggren Amning & Jämställdhet Av: Mats Berggren (c) Mats Berggren Mats Berggren Arbetat med föräldrastöd sedan 1997. Jämställdhetskonsult Startar och driver föräldragrupper i Stockholm. Arbetar med pappautbildning

Läs mer

SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN

SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN Till dig som arbetar i skolan med barn i årskurs F-5! Här kommer tips och idéer för en hälsovecka om sömn, vila och återhämtning. Vi hoppas att Ni under denna vecka

Läs mer

Lokal Oden, landstingshuset i Karlstad

Lokal Oden, landstingshuset i Karlstad PROTOKOLL 1 (5) Hjälpmedelsnämnden i Värmland Plats Lokal Oden, landstingshuset i Karlstad Beslutande landstinget, Annétthe Zettergren (M) ordförande landstinget, Mona Smedman (C) landstinget, Monica Iversen

Läs mer

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom Hälsan i Kalmar län Barn & ungdom - Lennart Hellström Folkhälsocentrum i Oskarshamn Hälsan i Kalmar län Barn ungdom En sammanställning av hälsoindikatorer för uppföljning av den Folkhälsopolitiska planen

Läs mer

Adopterade barn möter barnhälsovården

Adopterade barn möter barnhälsovården Adopterade barn möter barnhälsovården 1 Myndigheten för internationella adoptionsfrågor, MIA Box 308, 101 26 Stockholm Telefon: 08-54 55 56 80 E-post: info@mia.eu Broschyren kan även laddas ner/beställas

Läs mer

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats Definition av familjecentral Enligt socialstyrelsen är en familjecentral, samordnade och samlokaliserade enheter för : Mödrahälsovård Barnhälsovård

Läs mer

Uppdrag direkt av kommun el annan

Uppdrag direkt av kommun el annan Ingrid Kennborn AB Genomförda uppdrag 2002 och framåt - augusti 2008 Uppdrag direkt av kommun el annan Fortbildning/ utbildning med Sol och LSS som grund kring Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Läs mer

MUNHÄLSOPROGRAM 0-2 år

MUNHÄLSOPROGRAM 0-2 år MUNHÄLSOPROGRAM 0-2 år MUNHÄLSOPROGRAM 0-2 år Första kontakten med tandvården Det lilla barnets första kontakt med tandvården är av stor betydelse. Föräldrar och barn med en positiv inställning till tänder

Läs mer

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR 2 (8) 3 (8) PAPPA PÅ RIKTIGT Jag tror att de allra flesta som skaffar barn vill vara förälder på

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Flaskmatning - så funkar det

Flaskmatning - så funkar det Flaskmatning - så funkar det En broschyr för dig som vill flaskmata din bäbis Flaskmatning - så funkar det! Petra Jankov Picha Ett annat förlag 2012 Omslagsfoto: Ola Gäverth Texterna är faktagranskade

Läs mer

Avtal och länsöverenskommelse om rutin rörande barn och unga som placeras i familjehem eller vid hem för vård och boende (HVB)

Avtal och länsöverenskommelse om rutin rörande barn och unga som placeras i familjehem eller vid hem för vård och boende (HVB) Avtal och länsöverenskommelse om rutin rörande barn och unga som placeras i familjehem eller vid hem för vård och boende (HVB) - Läkarundersökning, tandläkarundersökning samt former för samarbete med barn-

Läs mer