Månadsbladet HITTA SPRÅKET BVC-LISTNING, NY FLIK I PATIENTKORTET. nr 10, oktober 2014

Transkript

1 Månadsbladet nr 10, oktober 2014 HITTA SPRÅKET Nu har ni förhoppningsvis kommit igång med utdelning av filmerna för Hitta språket. Här kommer en kort påminnelse om hur ni kan använda filmerna. Filmen ska delas ut till alla barn på din BVC från 0-5 år. För nyfödda barn ska filmen delas ut senast vid tre månaders ålder. Filmen är väl anpassad för att användas vid föräldrautbildningar, där ni sedan kan diskutera tillsammans. För familjer eller barn i behov av extra stöd är det bra att visa en snutt av filmen under besöket. Det kan du göra genom DVD-filmen eller på Filmen finns översatt till arabiska, engelska, persiska, somaliska, sorani/kurdiska. Till materialet finns även ett häfte med övningar som du gärna får skriva ut och ge till föräldrar. Vid frågor hör gärna av er till , anna.faldt@lul.se Anna Fäldt, logoped BVC-LISTNING, NY FLIK I PATIENTKORTET Det har tillkommit en ny informationsflik i patientkortet som visar vilken Barnavårdscentral som ett barn är listad på. Alla barn som inte börjat skolan, ska vara listade på en BVC. Informationen hämtas från MASTER/HULDRA precis som folkbokförings- och husläkaruppgifterna. Uppgiften hittas i det utökade patientkortet under fliken information/bvclistning Ingrid Joustra Enqvist, EPJ

2 NYA RUTINER KRING HÖRSELSCREENING AV FYRAÅRINGAR. Barnhälsovården har uppdraget att se till att alla fyraåringar erbjuds hörselscreening. Barn från Uppsala län hörselscreenas antingen på BVC eller på Hörselmottagningen på Akademiska sjukhuset (beroende på var barnen bor). Nedan presenterar vi nya rutiner tänkta att underlätta samarbetet kring de fyraåringar som är boende Uppsala kommun och därmed hörselscreenas på Akademiska. Grundtanken är att föräldrarna själva bokar tid via mina vårdkontakter och att Hörselmottagningen ansvarar för att utreda de barn som fallit ut i screeningen. BVC ansvarar för att informera om rutinerna samt att följa upp de barn som uteblir från screening. Hörselresultaten journalförs i Cosmic. Följande rutiner kommer att gälla: 1) BVC sköterskan går i god tid före fyraårskontrollen igenom vilka barn som ska hörselscreenas och skickar föräldrarna ett informationsblad om hörselscreening och hur man bokar tid. Informationsbladet kan med fördel skickas tillsammans med kallelsen till 4-åringsbesöket. Barn som inte bedöms kunna klara av ett normalt hörseltest, t.ex. barn med autism remitteras till hörselmottagningen. Tanken är att hörselprovet ska var utfört innan barnen kommer till fyraårskontrollen på BVC. 2) Föräldrarna går själva in på mina vårdkontakter och bokar sin hörselmätning på Akademiska. Här kan de även boka av och boka om. Telefontider finns om det krånglar med Mina Vårdkontakter. Om föräldrarna inte bedöms klara av att boka tid själva kan BVCsjuksköterskan gå in i tidboken 4-års kontroll Hörsel PAS på hörselmottagningen och boka en tid till barnet. 3) Barnen hörselscreenas och resultatet skrivs in i Cosmic under Neurodivisionen, Öron-, näs och halssjukdomar, Hörselmottagningen. Resultaten kommer inte att skickas till respektive BVC som tidigare utan det är upp till BVC sköterskan att på fyraårskontrollen stämma av med föräldrar och journal. Är hörseln inte mätt får sjuksköterskan ta reda på varför och hjälpa/motivera förälder att genomföra screeningen. 4) För att barn som fallit ut i hörselscreeningen inte ska tappas bort så tar Hörselmottgningen på sig att utan remiss utreda de barn som inte klarat hörselscreeningen på Akademiska. Efter utförd screening sätts de upp antingen för omkontroll efter vaxborttagning eller så får de en tid för fullständigt hörselprov och tympanometri, och sorteras sedan till ÖNH läkare eller hörselläkare allt efter utfall. Resultaten kan vid behov läsas i Cosmic. För barn som behöver utredas efter hörselscreening som utförs på BVC så ställs remiss som tidigare till Hörselmottagningen och remissvar kommer efter genomgången utredning. Genom ovanstående förändring hoppas vi kunna öka tillgängligheten för föräldrar och barn så att fler barn blir testade i rätt tid. Följande datum gäller för införandet: Från 3e nov Papperssvar på hörselresultat från screeningen upphör att skickas ut. Resultaten kan läsas i Cosmic under Neurodivisionen, Öron-, näs och halssjukdomar, Hörselmottagningen. Alla barn som faller ut i hörselscreeningen på Akademiska sätts utan remiss upp för utredning. Finns screeningresultaten i Cosmic behöver ni alltså inte skriva remiss! 2

3 Från 1 januari 2015 Barn födda efter den 1 januari 2011 kommer inte längre att kallas till hörselmottagningen utan BVC-sjuksköterskan ska innan barnet fyller fyra år informera föräldrarna om att boka tid för hörselprov via Mina Vårdkontakter. Enklast sker detta genom att BVC-sjuksköterskan skickar hem en tid för fyraårskontroll på BVC tillsammans med informationsfoldern om hörselprov samt uppmaning om att hörselprov ska vara genomfört före fyraårskontrollen. För vår del är det inget problem om de kommer senare och remiss behöver inte skrivas ifall man på fyraårskontrollen ser att de missat hörselscreeningen. Det går bra att boka via mina vårdkontakter. Informationsbladet om hörselscreening är under bearbetning. Mer information kommer inom kort. Som alltid gäller att ni ska vara frikostiga med remisser om det finns föräldramisstanke på hörselnedsättning. Finns misstanke om hörselnedsättning ska man inte invänta screening utan skriva remiss omgående! Tack för fortsatt samarbete! Elsa Erixon, Hörselmottagningen RIKSHANDBOKEN PRENUMERATION PÅ NYHETSBREVET Alla barnavårdscentraler i länet står som prenumeranter på Rikshandbokens nyhetsbrev. Observera att posten kommer till funktionsbrevlådorna - du som är ansvarig för funktionsbrevlådan se till att dina kollegor får ta del av nyheterna. Följande två artiklar i senaste nyhetsbrevet rekommenderas: Vad kan BVC-teamet göra om ett barn är överviktigt? Föräldra-barnsamspel Observera fortfarande ligger regionalisering och vissa blanketter under rubriken Metoder på BVC Gamla basprogrammet. Dessa kommer att läggas över på det åldersrelaterade programmet Margaretha Magnusson PROTOKOLL FRÅN VÅRDKEDJEMÖTE Protokollet från Vårdkedjemötet (mödrahälsovård-förlossning-neo-bb-barnhälsovårdbarnspec.mott.) finns att läsa på barnhälsovårdens hemsida, i högerspalten under rubriken Månadsblad. Marie Blomberg 3

4 NATIONELLA AMNINGSSTATISTIKEN - UPPSALA I FRAMKANT! Amningen fortsätter att minska i landet. Den aktuella statistiken för riket pekar på en fortsatt generell nedgång bortsett från amning vid 6 månader där helamningen ökar! Vid 1 vecka ammades 97,2 % av barnen födda 1986 och motsvarande siffra för barn födda 2012 var 93,9%. Vid 4 månader ammades 67,9 % av barnen födda 1986 och här har skett en ökning för barn födda 2012 till 72,5%. Minskningen har skett framförallt på helamningen som visserligen var 50,9 % för barn födda 2012 en ökning från 1986 då 48,7 % ammades. Emellertid helammades 69,1 % av barnen Samma bild ser vi också med amningen vid 6 månader. Det har skett en ökning generellt från 50,7% för barn födda 1986 till 60,6 % för barn födda Dock ammades 73,8 % av barnen födda Barn födda 1997 ammades dock till 73,8%. När det gäller helamning är det svårare att göra denna jämförelse då amningsdefinitionen ändrats. Barn födda 2012 helammas till 14,1 %, en ökning då barn födda 2009 endast helammades till 10,4 %. Vid 9 månader ammas 34,1 % och vid 12 månader 17,1 % av barnen födda Den statistiken samlades in från och med 2002 då motsvarande siffror var 42,3 % och 19,9 %. Statistiken för Uppsala läns del ligger i topp i jämförelse med övriga landsting när det gäller enbart eller delvis amning samt helamning. Vid en veckas ålder ammas 97,2 % (4:e plats). Vid 4 månaders ålder ammas 79,5 %. (2:a plats) Vid 6 månaders ålder ammas 69,6 %. (1:a plats) Vid 9 månaders ålder ammas 38,1 % (3:e plats) Vid 12 månaders ålder ammas 22.8% (1:a plats) Helamning: Vid en veckas ålder helammas 86,2 % (3:e plats) Vid 4 månaders ålder helammas 61,4 % (2:a plats) Vid 6 månaders ålder helammas 24,8 % (2:a plats) Vill ni läsa rapporten går dokumentet att beställa eller ladda hem. Frågan är hur trenden kan ändras? I en studie av amningen under perioden från Uppsala och Örebro län har man studerat amningsfrekvensen hos olika grupper för att se om någon speciell grupp minskat mer än övriga (Magnusson M, Wallby T. Socialstyrelsen 2014). Resultaten visar att amningsfrekvensen har minskat över tid och i olika grad vid olika mätpunkter. På gruppnivå finns skillnader vad gäller hur länge mödrar ammar, dvs. skillnader finns mellan olika grupper baserat på t ex utbildning, inkomst, paritet, ålder, rökning och om man är ensamstående. Däremot finns inga större skillnader när man jämför amningsfrekvensens nivå mellan de olika grupperna över tid. Resultaten från denna studie visar att amningen minskar i alla samhällsgrupper och att skillnaderna mellan grupperna snarare har minskat än ökat. Den samlade bilden av analyserna kan alltså inte enstämmigt peka ut riskgrupper som minskar mer än andra utan det finns skäl att behålla och stärka de generella amningsstödjande åtgärderna samtidigt som sårbara grupper fortsättningsvis bör få utökat stöd. 4

5 Mycket talar för att faktakunskap i det amningsstödjande arbetet och samstämmiga kunskaper och attityder baserade på vetenskap och beprövad erfarenhet, i samtliga yrkeskategorier i hela vårdkedjan, har betydelse för hur amningsrekommendationerna uppfattas hos dagens mödrar. Därför handlade också höstens studiedag om amning i vårdkedjan med syfte att alla i vårdkedjan ska ha en gemensam grund att stå på. Tydlighet och en samstämmig vårdkedja kan förhoppningsvis bidra till att den negativa amningstrenden vi ser idag kan brytas. Idag finns ett kapitel om amning i Detta kapitel håller på att utökas och revideras och kommer förhoppningsvis att vara klart i slutet av november. Margaretha Magnusson TOBAKSRÖKNING MINSKAR Tobaksrökning har minskat de senaste decennierna hos småbarnsföräldrar. Rökning under graviditeten har minskat från 31 % 1983 till knappt 6 % år Även bland småbarnsföräldrar minskar rökningen. År 1999 rökte 9 % av mödrarna och 13,8 % av fäderna i riket då barnet var 4 veckor. Motsvarande siffror 2012 var 4,6 % respektive 10,3. I Uppsala län rökte 3,7 % av mödrarna och 7,7 % av fäderna hos barn födda Västerbotten (1,4 %) Jämtland (2,4 %) och Stockholm (2,9 %) var de län som toppar listan när det gäller att inte röka hos mödrarna och endast Jämtland (6,2 %) når bättre statistik än Uppsala när det gäller fäderna. Vid 8 månader rökte 11,1 % av mödrarna och 13,7% av fäderna i riket. Motsvarande siffror 2012 var 5,6 % respektive 10,1 %. I Uppsala län var det 4,4 % av mödrarna och 7,1 % av fäderna som rökte. Även här toppar Västerbotten (1,9 %), Jämtland (3,5 %) och Stockholm (2,9 %) när det gäller rökning hos mödrarna medan endast Västerbotten (6 %) ligger före uppsala län. Inom Uppsala län skiljer sig andel rökare mellan kommunerna, se nedanstående tabell. 4 veckor 8 månader Mor Far Mor Far Enköping 5,9 10,0 7,9 10,5 Heby 6,4 11,2 9,2 9,2 Håbo 4,2 8,5 2,3 605 Knivsta 1,9 6,1 4,8 Tierp 8,5 12,9 8,8 10,2 Uppsala 2,2 6,6 2,5 6,3 Älvkaleby 9,6 10,7 12,7 8,9 Östhammar 7,2 8,1 10,9 7,0 Uppsala län 3,7 7,7 4,4 7,1 Margaretha Magnusson 5

6 BARNKONVENTIONEN Artikel 12 och 13 Artikel 12 och 13 behandlar barnets rätt att bilda och uttrycka egna åsikter i frågor som rör barnet. Barnets åsikt ska också tillmätas betydelse i relation till ålder och mognad. Barnet ska också beredas möjlighet att höras. När det gäller verksamheten på BVC så är det oftast så att vi kommunicerar med föräldrarna som då företräder barnet. De allra flesta barn vi träffar på BVC har inte den mognad som krävs för att själva bestämma kring frågor om hälsoundersökningar eller vaccinationer. Det hindar inte att vi bör sträva efter att i möjligaste mån rikta oss direkt till barnet i vår kommunikation och vi bör informera barnet om de procedurer som kommer att utföras. Vi bör också lyssna till barnets synpunkter och i möjligaste mån rätta oss efter dem men det går inte att t.ex. låta barnet bestämma om det ska bli vaccinerat eller undersökt. Här är det föräldrarna som måste besluta. Frågor om huruvida vaccinationen eller undersökningen ska genomföras bör alltså inte ställas till barnet utan till föräldrarna. Även om man skulle kunna hävda att en 5-åring skulle kunna vara tillräckligt mogen finns ett undantag i artikel 13 som kan tolkas gällande vaccinationer. Undantaget menar att utövandet av barnets rätt att bestämma får underkastas inskränkningar som är föreskrivna i lag och som är nödvändiga för folkhälsan. Thomas Wallby ADOPTERADE BARN MÖTER BARNHÄLSOVÅRDEN - EN BROSCHYR Barn som blir adopterade har haft en svår start i livet. De har erfarenheter av att vuxna inte funnits där för dem. Många har under sin första tid i livet fått för lite näring, för lite närhet, för mycket stress och för lite stimulans. Alltfler barn har fått diagnoser i födelselandet. Föräldrablivandet vid adoption präglas av utredningar och bedömningar, både i Sverige och i barnets ursprungsland. Adoptivföräldrar kan behöva extra stöd och bekräftelse i sitt föräldraskap. Barnhälsovården träffar familjen kort tid efter deras hemkomst och kan ha en viktig stödjande roll för den nyblivna familjen. Broschyren Adopterade möter barnhälsovården ger information, tips och råd som kan vara till hjälp i mötet med adopterade barn och deras familjer. Broschyren vänder sig i första hand till personal inom barnhälsovården men även till yrkesverksamma inom habiliteringen. Skriften är framtagen av Myndigheten för internationella adoptionsfrågor, MIA. Broschyren kan laddas ner eller beställas på Myndigheten för internationella adoptionsfrågor (MIA) 6

7 NYA RÅD FÖR ATT MINSKA INTAGET AV BLY VID KONSUMTION AV VILTKÖTT Att ofta äta viltkött kan innebära att man får i sig ohälsosamma mängder bly. Det visar Livsmedelsverkets undersökning bland svenska jägarfamiljer. För att minska risken att få i sig höga halter av bly måste viltköttet skottrensas mycket mer än vad som tidigare varit känt. Livsmedelsverket ger därför nya råd för att minska blyintaget vid konsumtion av viltkött. Barn under 7 år och foster är extra känsliga för bly. Viltkött är magert kött, innehåller litet kolesterol och är en värdefull källa till näringsämnen. Tyvärr har det visat sig att när blyammunition används vid jakt kan det innebära att de som ofta äter viltkött riskerar att få i sig höga halter av bly om köttet inte skottrensats på rätt sätt. Barn under 7 år och foster är särskilt känsliga eftersom bly kan påverka hjärnans utveckling. I studier har det visat sig att man kan hitta kraftigt förhöjda halter bly i området runt om sårkanalen på vilt skjutet med blykulammunition och att blyfragment sprider sig längre från själva sårkanalen än vad man tidigare kände till. Kött nära sårkanalen används ofta till färs och grytbitar. Andra delar av köttet som filé, stek, hals och ben(lägg) är inte påverkat av bly. Baserat på de nya kunskaperna har Livsmedelsverket tagit fram nya råd för att minska riskerna att få i sig höga halter av bly när man äter viltkött. De nya råden tar fasta på att man ska skottrensa betydligt mer i området där skottet har träffat och kassera detta kött. Om detta görs så behövs det inga begränsande råd om viltköttskonsumtion på grund av bly från ammunitionen. Om detta inte görs så är rådet att samtliga konsumenter ska undvika att äta detta kött på grund av höga blyhalter. Livsmedelsverkets nya råd för att undvika bly från viltkött: Råd för jägare: Sårkanalen efter kulan (kött som ser påverkat eller blodsprängt ut) och ytterligare minst 10 cm synligt opåverkat kött runt sårkanalen/er skärs bort och kasseras i samband med uppslaktning och rensning av slaktkroppen. Detta kött ska inte användas som mat till människor eller djur. Att skära bort med denna marginal gör att halten av bly i köttet kan minska med upp till 1000 gånger. Även i blyhagelskjutet vilt bör påverkat eller blodsprängt kött rensas och synliga hagel ska plockas bort. Vid jakt med blyhagelammunition bör jaktpatroner användas då sportskyttepatroner visat sig släppa ifrån sig mer bly. Genom att använda annan ammunition än blyammunition undviker man helt risken för bly i viltkött. Råd för konsumenter: Undvik att äta viltkött närmast sårkanalen (kött som är påverkat av kulan och är blodsprängt) och ytterligare minst 10 cm kött runt sårkanalen när djuret skjutits med blykulammunition. Kött som färs och grytbitar har ofta större sannolikhet att komma från området kring sårkanalen. Andra köttdelar av viltet som stek, filé, hals, lår och ben (lägg) bedöms inte ha förhöjda halter av bly och kan därför konsumeras som de är. Det kött som redan finns i frysar som kan misstänkas innehålla förhöjda blyhalter behöver ur ett riskperspektiv inte kasseras, men konsumtionen bör begränsas till högst 1 gång per månad. Gravida, kvinnor som planerar graviditet och barn under 7 år ska dock inte äta av detta kött. För konsumenter som äter viltkött någon enstaka gång per år, bedöms sannolikheten att konsumera en portion med förhöjd blyhalt som liten, oavsett vilken del av slaktkroppen köttet kommit ifrån. Den blyexponering som då skulle kunna ske, innebär inte en riskökning med avseende på förhöjd blodblyhalt. Viltkött i butiker och på restauranger: Livsmedelsverket uppmanar nu vilthanteringsanläggningar och andra företag som hanterar viltkött att införa rutiner för att säkerställa att endast viltkött som renskurits med god marginal till skottpåverkat kött, enligt Livsmedelsverkets rekommendationer, så att det viltkött som når konsumenter ska vara säkert. 7

8 Vad gäller för barn, gravida och kvinnor som planerar att bli gravida? Små barn och foster är känsligare för bly än vuxna. Om djuret är skjutet med blykulammunition rekommenderas att endast äta kött som har minst en marginal på 10 cm till det synligt påverkade köttet som ligger närmast sårkanalen. Om köttet kommer från områden som ligger närmare än 10 cm till sårkanalen och påverkat kött, eller om du är osäker på vilken marginal till sårkanalen köttet har, rekommenderar Livsmedelsverket att barn under sju år och kvinnor som är eller planerar att bli gravida (tre månader innan man slutar med preventivmedel) att helt undvika att äta till exempel färs och grytbitar. Andra kan äta köttet högst en gång i månaden. Mer information på sök på Bly i viltkött Åsa Brugård Konde, Livsmedelsverket BASUTBILDNING HÖSTEN 2014 OCH VÅREN 2015 Välkommen till föreläsningar i basutbildningen. Basutbildningen riktar sig till dig som är verksam inom barnhälsovården, oavsett yrkesgrupp, och som är nyanställd eller behöver fylla på kunskapsförrådet av annat skäl. Samtliga föreläsningar genomförs på Barnhälsovårdens länsavdelning, Samariterhemmet, plan 3. Föreläsningarna startar kl och slutar ca kl Anmälan: BHVs kalendarium: Om du behöver avboka, kontakta Marie Blomberg, eller maila till marie.blomberg@akademiska.se Observera att datum kan ändras samt att fler föreläsningar kommer att tillkomma för våren Hösten Datainsamling för kvalitetsutveckling (BASTA) Thomas Wallby Vanliga problem på BVC: Infektioner och allergi * Steven Lucas Barn/familjer som är i behov av utökat stöd. Thomas Wallby Barn som far illa eller riskerar att fara illa. Lena Widing, Mat och sömnproblem Ulrika Lindahl Veronica Vikström Tandhälsa Eva Hedman Syn Elizabeth Caines Våren Vaccination och tillväxt* Steven Lucas Att undersöka barn och det förtidigt födda barnet* Steven Lucas Datainsamling för kvalitetsutveckling (BASTA) Thomas Wallby * = uppfyller kraven för formell BVC-utbildning för ST läkare i allmänmedicin Maria Engström, Marie Blomberg 8

9 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Hitta språket... 1 BVC-listning, ny flik i Patientkortet... 1 Nya rutiner kring hörselscreening av fyraåringar Rikshandboken prenumeration på nyhetsbrevet... 3 Protokoll från Vårdkedjemöte AMNING Nationella statistiken visar Uppsala i framkanten!... 4 Tobaksrökning minskar... 5 Barnkonventionen... 6 Adopterade barn möter barnhälsovården - en broschyr... 6 Nya råd för att minska intaget av bly vid konsumtion av viltkött... 7 Basutbildning hösten 2014 och våren Barnhälsovård Telefon Supporttelefon BHV-överläkare Steven Lucas Vårdutvecklare Margaretha Magnusson Vik. Samordnare Maria Engström Assistent Marie Blomberg Assistent Eva Hjelmstedt Logoped Laleh Nayeb Logoped Anna Fäldt Docent Dagmar Lagerberg Vårdutvecklare Thomas Wallby Special-BVC Sjuksköterska Ulrika Lindahl Psykolog Veronica Vikström Assistent Eva Hjelmstedt Barnläkare Steven Lucas Faxnr: Adress till redaktionen: Barnhälsovårdens länsavdelning, Samariterhemmets vårdcentrum, Box 609, Uppsala maria.engstrom@akademiska.se, marie.blomberg@akademiska.se