Informationstidning för personal inom barnhälsovård Nummer 6 - November 2015

Transkript

1 Lilla LiV:et Informationstidning för personal inom barnhälsovård Nummer 6 - November

2 BARNHÄLSOVÅRDEN utgivare: Staffan Skogar & Cristina Gillå, Redaktör: Isabel Lindgren VÄRMLAND Ansvarig Innehåll: Aktuellt Sidan 3-4 Barn som anhöriga Sidan 4 Växelvis boende Sidan 5 FN konventionen Sidan 5 Cosmic Sidan 6-7 Nytt om Svevac Sidan 8 Nationell målbeskrivning Sidan 8 Info från Rikshandboken Sidan 9 Info från Livets tråd Sidan 10 Tobaksfri uppväxt Sidan 11 Lästips Sidan 12 Lilla Liv:et är utgiven av Barnhälsovårdsenheten Värmland Kontaktuppgifter till BHV-enheten Isabel Lindgren, Enhetschef. isabel.lindgren@liv.se Staffan Skogar, BHV-öl staffan.skogar@liv.se Cristina Gillå, verksamhetsutv cristina.gilla@liv.se Lars Kullenberg, psykolog MBHV, lars.kullenberg@liv.se Jannette Grahn Vera, MBHV-dietist, jannette.veragarjardo@liv.se Anna Bodin, versamhetsutv FC anna.bodin@liv.se Martina Karlsson, Assistent. martinaekarlsson@live.com Besöksadress: Landstingshuset Barnhälsovårdsenheten Karlstad e-post: barnhalsovardsenheten@liv.se Adress till: Psykologmottagningen för mödra- och barnhälsovård Föräldrastödsmottagningen Centralsjukhuset Karlstad Besöksadress: Bryggargatan 7 2

3 Aktuellt Vaccination av nyanlända barn Antalet asylsökande personer i Värmland är idag 8111 stycken, varav cirka 500 är barn. I nuläget är det mellan personer som inte har genomgått hälsoundersökning. Detta ställer stora krav på hela vårdkedjan och på flera platser i länet är läget ytterligt ansträngt. Det kan uppkomma långa väntetider innan asylsköterskorna hinner utföra hälsoundersökningarna på vissa platser i länet. Övriga verksamheter i vården uppmanas därför nu att ta screeningprover på asylsökande var de än påträffas i vården och detta gäller även på BVC. BVC-sjuksköterskan kan sålunda beställa prover enligt mall från smittskydd om hen träffar barn där detta inte är genomfört. Svarsmottagare är läkaren som ansvarar för asylsköterskans hälsoundersökningar. Rutiner för uppföljning av provsvaren får utarbetas lokalt. Barn under 6 år är högst prioriterade för hälsoundersökning eftersom flera barn kan vara dåligt vaccinerade. Folkhälsomyndigheten har i dagarna gått ut med information om att barn från Syrien, Irak och Afghanistan är sämre vaccinerade än tidigare och många får bedömas som ovaccinerade. Det är i detta läge viktigt att barnen så fort som möjligt får sin första spruta för att inte det ska uppkomma spridning av sjukdomar på flyktingboenden. Rekommendationen är att vaccination ska ske skyndsamt och utföras av den som träffar barnet vid det första besöket. Diskussioner förs om detta kan utföras redan innan barnet kommer till BVC. Rekommendationen avseende typ av vaccin från Folkhälsomyndigheten: Ålder Vaccination när dokumentation är osäker eller saknas 0 5 månader Erbjud tidigast vid 2,5 månaders ålder vaccin mot difteri (D), stelkramp (T), kikhosta (ap), polio (IPV), Hib, hepatit B och pneumokocker (PCV) enligt NVP. från 6 månadertill 12 månader Erbjud vid första besöket vaccin mot difteri (D), stelkramp (T), kik hosta (ap), polio (IPV), Hib, hepatit B och pneumokocker (PCV) en ligt NVP. från 1 år till < 6 år Erbjud vid första besöket vaccin mot difteri (D), stelkramp (T), kikhosta (ap), polio (IPV), Hib, hepatit B och pneumokocker (PCV) enligt NVP. Vaccination mot mässling, påssjuka, röda hund (MPR)*erbjuds från 1 års ålder. 3

4 Uppdaterad lista med länder avseende tuberkulosförekomst från statistik från WHO: Beställning av tetravalent vaccin Vid beställning av tetravalent vaccin ska ni skriva tetravac på beställningen (tetraxim kommer att levereras). Gör en bedömning av behovet fram till den 31/ innan årsskiftet och gör en beställning efter detta behov. Eftersom vi inte vet något om vaccintillgången efter detta datum kan man även med fördel vaccinera fem åringar som fyller senare under våren. Betänk dock att hållbarheten går ut den 31/ för denna leverans av tetraxim. Barn som anhöriga Text från Barnhälsovårdsnytt NR 3, tals barn drabbas varje år av att en förälder blir allvarligt sjuk, skadad eller avlider. Uppskattningsvis förlorar ca 3000 barn per år en förälder. Forskning visar att om barnet inte får rätt stöd och hjälp i den situationen kan det få besvärliga konsekvenser både nu och senare i livet. Barn som anhöriga är ett nationellt utvecklingsarbete av stöd till barn och unga i familjer där föräldrar eller annan vuxen i barnets direkta närhet har missbruksproblem, psykisk sjukdom, psykisk funktionsnedsättning, en allvarlig fysisk sjukdom/skada eller som oväntat avlider. Nationellt kompetenscentrum anhöriga har tagit fram en webutbildning för hälso- och sjukvårdspersonal som du hittar här Landstinget i Värmland har gjort en film om hur man kan bemöta barn som anhöriga när någon förälder är svårt sjuk eller avlider. Eftersom vi inom barnhälsovården möter barn i olika situationer och kan få frågor från föräldrar så rekommenderar vi varmt denna film till all personal inom barnhälsovården. Filmen hittar du här Vår riktlinje Barns rätt till information, råd och stöd vid anhörigs sjukdom eller dödsfall hittar du här På hemsidan Nationellt kompetenscentrum anhöriga ( NKA) finns en filmserie med barn som anhöriga där Barn och unga berättar. Länk till hemsidan hittar ni här 4

5 Barn till separerade mår bättre av växelvis boende Text från Barnhälsovårdsnytt NR 3, 2015 Växelvis boende, att barn bor lika mycket hos båda föräldrar efter en separation, har ökat kraftigt i Sverige och omfattar nu närmare 40 procent av barnen med särlevande föräldrar. Boendeformen ökar också i andra länder men är ingenstans lika vanlig som här. I en nationell totalstudie av knappt barn i årskurs 6 och 9 undersöktes om psykosomatiska symtom var relaterade till att barn flyttar mellan två hem. Utfallsmåttet var en validerad skala med åtta psykosomatiska symtom som huvudvärk, sömnproblem, magont och att känna sig spänd eller ledsen. Resultaten visar att barn i växelvis boende rapporterar mindre uttalade symtom än de som bor mest eller enbart hos en förälder. Barn i kärnfamilj hade här, liksom i tidigare studier, minst symtom. Sömnproblem var särskilt vanliga; 22 procent av dem som enbart bodde med en förälder, 19 procent av dem som bodde mest med en förälder, 14 procent i växelvis boende och 13 procent av barnen i kärnfamiljer rapporterade att de alltid eller ofta hade svårt att sova. Även huvudvärk var vanligt förekommande; 19 procent av barnen som bodde enbart med en förälder, 17 procent av dem som bodde mest med en förälder, 14 procent i växelvis boende och 12 procent i kärnfamiljer led ofta eller alltid av huvudvärk. I studien kontrollerades för socioekonomiska faktorer på skolnivå samt för barnens tillfredsställelse med sina föräldrarelationer och egna ekonomiska resurser. Båda dessa faktorer hade betydelse för barnens psykosomatiska hälsa men kunde inte förklara skill-naderna mellan barn med olika boendeformer. Resultaten kan tolkas som att vardaglig kontakt med båda föräldrarna har större betydelse för barns stress, uttryckt i psyko-somatiska besvär, än det faktum att de flyttar mellan två hem. Studien är gjord av Malin Bergström, med dr, leg psykolog, Centrum för ojämlikhetsforskning, Karolinska institutet FN:s konvention om barnets rättigheter < En lättläst skrift > Artikel 2 Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras 5

6 Remiss från BVC Hörselvården I samband med uppgraderingen till R8 kan Hörselvården nu ta emot elektroniska remisser i cosmic. Skriv remissen som vanligt i cc med orsak och fundering kring barnet, om det t ex har svårt att samarbeta. Länka gärna till 2,5 årsformuläret om det är aktuellt. Ni får ett elektroniskt första svar att rem är mottagen och att pat ska få tid. Efter besöket här får ni en papperskopia från hörselvårdens egna datasystem Nu kan du skicka remiss till Hörselvården genom Cosmic. Medsänd också Arbetsformulär vid 2½-årsbesöket genom att länka anteckningen till remissen. Så här länkar du: Klicka på fliken Journal Högerklicka på listen där anteckning Arbetsformulär vid 2½-årsbesöket ligger och klicka på Lägg till länk. 6

7 Remissmall för BCG Vi ska numera använda remissmallen Barn- och ungdomsmedicin när vi ska skicka remiss för BCG och remissmottagande enhet är fortfarande Barn- och ungdomsmottagningen Gripen Karlstad. Remiss till Akutmottagningens barnsektion Centralsjukhuset Remiss till barnakuten ligger inte nu som en favorit i BHV-journalen. Isabel gör en beställning för alla BVC:er så att mottagande enhet blir lättåtkomligt. Åtgärdskod för anmälan till Socialtjänsten på BVC Från och med 1 januari 2016 kommer vi att starta med att registrera en åtgärdskod i Cosmic och Profdoc, när du gör en anmälan till Socialtjänsten. Åtgärdskoden vi ska använda är GD008 (Anmälan enligt SoL angående barn med möjligt skyddsbehov (i)) 7

8 Nytt om Svevac Samtycke inte nödvändigt för registrering För att registrera vaccinationer och använda statistikfunktionerna i Svevac krävs inget samtycke. Vi ber ändå dig som är Svevacanvändare att fråga efter samtycke från patienter, så att exempelvis Folkhälsomyndigheten kan använda vaccinationsuppgifter i Svevac även utanför det nationella vaccinationsprogrammet för vidare uppföljning och forskning. Läs mer här! Säsongsinfluensavaccinering! Vi står inför den tidpunkt på året då aktiviteten i Svevac är som störst. Det innebär också att belastningen på supporten också blir hög, att du kan hamna i kö när du ringer och inte får lika snabba svar på dina frågor/problem som under resten av året. Därför ber vi dig läsa frågor&svar innan du kontaktar supporten. Där får du bla svar på: - Varför kan jag inte skriva ut vaccinationsintyg? - Kan jag registrera vaccinationer i efterhand? - Hur rättar jag felaktigt registrerade vaccinationer? - Hur tar jag reda på mitt HSA-id? - Var hittar jag ansökningsblanketten? Läs mer... Byte av serverleverantör Under november kommer Svevac att byta serverdriftleverantör. Mer information kommer att läggas upp på Svevac:s startsida. Självfallet arbetar vi för att det bytet ska påverka dig som användare så lite som möjligt. Nationell målbeskrivning för sjukskötersketjänstgöring inom barnhälsovården - reviderad. Länk till Rikshandboken Länk till dokumentet 8

9 Info från Rikshandboken Information till vuxna som ser efter barn under och efter flykt Nu finns det nytt informationsmaterial till föräldrar Barnhälsovård för invandrarbarn på Rikshandboken. Materialet har tagits fram av Aala El-Khani, Rachel Calam och Kim Cartwright vi Manchesters universitet. Materialet har justerats av Anna Sarkadi och Karin Fängström. Materialet hittar ni här och finns utöver svenska även på arabiska och sorani. Barn och media På Rikshandboken finns även ny information om barns användning av elektronisk utrustning som mobiltelefoner, tv och surfplattor. Livet framför en skärm är en naturlig del av den moderna barndomen. För föräldrarna handlar det om att hjälpa barnet att reglera både omfattningen av och innehållet i skärmtiden. I BVCs samtal om levnadsvanor har barns och föräldrars medievanor en självskriven plats. Ni hittar informationen här 9

10 Info från Livets tråd - Aktuellt om amning Information från avdelning 14 om uthyrning av bröstpumpar i centrala området. Medela bröstpumpar kommer att finnas för utlåning på sjukhusapoteket Vargen, CSK Karlstad från och med torsdag 19 november. Babyproffsen och avdelning 14 kommer i fortsättningen inte att ha den servicen. Men i en överlappningsfas kommer vi ha några pumpar på avdelning 14 för att det inte ska bli någon patient som får svårigheter att låna en pump. På Livets tråds hemsida finns ett dokument med information om vilka BVC i Värmaland som har Almedos pumpar för uthyrning. Länk till dokumentet finns här Livets tråd är en arbetsgrupp med representanter från hela vårdkedjan. Gruppen arbetar med omvårdnadsfrågor för att underlätta samarbetat mellan olika vårdgivare som möter den blivande och nyblivna familjen. Arbetsgruppen ska bland annat verka för metodutveckling, utbildning och utvärdering i framförallt amningsfrågor för all personal i hela vårdkedjan och verka för att en gemensam amningspolicy hålls aktuell. Arbetsgruppen ska också verka för ett bra fungerande samarbete och kommunikation mellan olika vårdgivare, i samråd med berörda chefer. Medlemmar i Livets tråd 2015: Anette Andersson, Anita Arn Dahl Ann-Sofie Skog Anna Brundin Camilla Besterman Cristina Gillå Eva Nilsson Eva Norberg Inger Johansson Margareta Billebo Towe Magnusson Ward Frågor och synpunkter: cristina.gilla@liv.se eva.hagman.nilsson@liv.se 10

11 Tobaksfri uppväxt barn 0-6 år med riktade insatser till vissa orter s Projektet presenterar senaste nytt kring tobakens och nikotinets effekter på barn Text: Sandra Boström Forskare uppmanar barnhälsovårdspersonal att informera om e-cigaretters risker Tobaksfakta.se presenterade nyligen resultat från en amerikansk studie av e-cigaretter i vilken man undersökt föräldrars medvetenhet kring e-cigarettsvätskans risker för små barn, vilken visade sig vara mycket låg. Vätskan som förångas och andas in av användaren innehåller vanligen nikotin och dessutom smakämnen som kan tilltala barn. Då nikotin är ett starkt gift kan endast en tesked av e-cigarettens vätska vara dödlig för ett barn och en mindre mängd orsaka illamående och kräkningar. Även hudkontakt av vätskan kan ge förgiftningssymptom. Forskarna i denna studie uppmanar barnhälsovårdspersonal att informera och diskutera e-cigarettens säkerhetsrisker med föräldrar. WHO varnar även gravida samt kvinnor som vill bli gravida att använda e- cigaretter då nikotinet medför en rad allvarliga risker som havandeskapsförgiftning, för tidig födsel, dödfödsel, låg födelsevikt, missbildningar och plötslig spädbarnsdöd. E-cigaretternas vätska och dess ånga innehåller dessutom en mängd skadliga ämnen och partiklar varav en del är cancerframkallande, konstaterar WHO. Mer aktuell information om e-cigaretter finns bl.a. på Psykologer mot tobak: Källor Den passiva rökningens risker för foster och barn Läkartidningen presenterade i augusti nya siffror från England kring den passiva rökningens negativa hälsoeffekter på barn. Från 2007, då förbudet mot rökning på allmänna platser infördes, fram till 2011 beräknar man att riskerna för dödfödsel och neonatala dödsfall hade minskat med 7,8 % respektive 7,5 %. Risken för låg födelsevikt hade även den sjunkit med 3,9 %. Siffrorna visar tydligt på hälsovinsterna med att undvika passiv rökning under graviditet och småbarnsår. Källa - 11

12 I samarbete med Ulrika Sortelius, sjukhusbiblioteket Lästips för barn, föräldrar & personal Äckligaste boken om kroppen Av Emma Dodson och Sara Horne Boken innehåller massor av frågor och svar om saker som inte brukar finnas i andra böcker t.ex. varför är snor grönt? Hur många gånger fiser människan på en dag? Boken har flikar och flärpar som man kan vika ut och bli överraskad av. Boken vänder sig till barn som börjar att tycka att de här sakerna är roliga 6-9 år. Gurras grävskopga Av Sylvia Heinlein och Michael Bayer Varje dag stannar Gurra och hans pappa vid byggplatsen eftersom Gurra vill titta på grävskopan. En dag får Gurra hälsa på den som kör grävskopan, Rosie. Han får också titta in i förarhytten. Boken är i stort format med milda och neutrala illustrationer. 3-6 år Pappor och pirater Av Katarina Mazetti En spännande bok för barn som läser själva och som tycker om mysterier. Boken handlar om fyra kusiner mellan 10 och 13 år som brukar träffas hos sin moster som bor på en skärgårdsö. I den här boken åker de ensamma till ön för att hjälpa till med att ge hästen mat, eftersom mostern har brutit benet och ligger på sjukhus år Lilla Pekboken Av Lieve Boumans Boken är enkel, färgglad och innehåller bilder på välkända saker som finns i barnets vardag t.ex. leksaker, banan och kex. Boken har hårda sidor och en litet handtag som det lilla barnet själv kan hålla i och klara att bläddra på egen hand. 0-3 år 12