Årliga BHV-statistiken

Transkript

1 Informationstidning för personal inom barnhälsovården Ansvarig utgivare Staffan Skogar & Cristina Gillå, redaktör Isabel Lindgren Nummer två 2012 Detta nummer innehåller Till alla BVC-sjuksköterskor i Värmland Årliga BHV-statistiken Årliga BHV-statistiken... s 1 Cancerstrategisatsning... s 1 Frågor till BHV-enheten... s 2 2½ års formulären... s 2 Hjälp oss sprida rikshandbok. s 3 Viktigast av allt... s 4 Nikotinbruk under grav... s 6 Broschyrer... s 6 Dietistsidor... s 7 Lästips... s 9 Fortbildning... s 10 Vill ge er alla BVC-sjuksköterskor i Värmland ett stort beröm, för de inskickade statistikuppgifterna ni gjort under januari och februari Ni blir bara bättre och bättre på att mata in siffrorna rätt och jag har inte haft några bekymmer att lägga in dem i inmatningsfilerna i år. Ber också om ursäkt att vi var otydliga i frågan om antal barn till utomnordiska föräldrar, men det ska vi tänka på tills nästa år. När allt är sammanställt kommer vi att skicka ut sammanställningen till er, så ni får titta på era statistikuppgifter först, innan vi lämnar ut BHV-rapporten, om det är några siffror som behöver korrigeras. Bra jobbat och tack!!!! Isabel Lindgren LIV:s regionala cancerstrategisatsning-prevention Antalet solorsakade hudtumörer ökar kraftigt. Ett preventivt arbete har påbörjats som syftar till att informera och öka medvetenheten om solrelaterade hudtumörer. Hudsjukvården har i samråd med representanter från allmänmedicin valt att vända sig till barnavårdscentraler och familjecentraler, för att informera föräldrar om hur vi på bästa sätt skyddar våra barn och vuxna när vi vistas i solen. Mörmo Gård i Skoghall är pilot i detta projekt, men hela Värmlands barnhälsovård kommer att besökas av sjuksköterska från hudsjukvården. Hälsningar// Ewa Roberg, Anne Katz, Gunnel Särhammar från hudkliniken 1

2 Frågor till BHV-enheten BVC-sjuksköterska: Jag har en mamma och pappa som kommer från Irak, som önskar åka till London i slutet av februari 2012 och barnet är född i början av januari 2012, vad tycker du är det bästa som råd? Ska familjen åka? Hur ska vi vaccinera? Ska vi ordna BCG? Staffan Skogar: Man kan alltid diskutera lämpligheten att resa med så små barn. Angående vaccination är det enbart BCG som eventuellt kommer på fråga. Men är det endast en kort resa till London finns ingen större indikation. BCG bör helst ges ca 6-8 v innan man reser för att få ett skydd. Dock ska barnet vaccineras senare och om resan skulle gått till Irak hade det varit en klar indikation för BCG innan resan. BVC-sjuksköterska: Jag får mycket frågor om ögoninfektioner av förskolepersonalen. Ska man verkligen behöva hålla barnen hemma i kanske en vecka för att de är lite snuviga och kladdiga i ögonen men pigga för övrigt? Personalen vill ju det, men det blir dyrt för föräldrarna. Staffan Skogar: Nej, barnen behöver inte vara hemma om de är lite kladdiga i ögonen i samband med en ÖLI. Sekret i ögonen kan betraktas som snor i ögonen i samband med virusinfektion. Barnet ska dock vara hemma vid ordentlig konjunktivit d v s röda ögon som kan vara orsakade av bakterier och detta tillstånd börjar ofta ensidigt för att därefter sprida sig även till det andra ögat. Det är en spridd missuppfattning bland förskolepersonal att barnen måste vara hemma som fort de har lite kladdiga ögon. BVC-sjuksköterska: Har en pojke som är 12 mån, som ska resa till Irak i mitten på mars (föräldrarna är från Irak), ska jag ge MMR innan? Staffan Skogar: Ja, och om sprutan ges efter 12 månader behövs ingen ytterligare spruta. Rådet är fortfarande att ge MPR vid utlandsresa om barnet är över 9 månader. BVC-sjuksköterska: Vår barnmorska gjorde mig uppmärksam på att ett litet barn som är beräknat att födas 24/ kommer att resa till Iran på semester med sin familj redan i juli Hur gör vi då med vaccinationer? Staffan Skogar: Jag tycker att man ska prata med föräldrar om lämpligheten att resa med så små barn. Om resan blir av ska BCG vaccination ske men vi ger första sprutorna tidigast efter 2 månader och det är väl osäkert om detta hinns med innan resan. Om vaccination görs så tidigt behövs en ytterligare tredje spruta. Vid långvarig vistelse kan ev vaccinationer göras i Iran. BVC-sjuksköterska: Vi har diskuterat tidpunkten för första läkarbesöket för nyfödda och har uppfattat det lite olika hos oss. Är det fritt att välja tidpunkt mellan 4-8 veckors ålder så som det står i metodboken? Hur fylls utvecklingsbedömningen i - om barnet är 4 v. vid läkarbesöket, ska vi BVC-sjuksköterskor då göra utvecklingsbedömningen som ligger vid 6-8 v, som läkarna gjort förut? Staffan Skogar: Jag anser att det första läkarbesöket är fram för allt en missbildningsscreening och då är det en fördel att lägga detta så tidigt som möjligt runt 4 veckor. Görs läkarbesöket vid 4 veckor blir det läkaren som gör den första utvecklingsbedömningen och får då fylla i på denna ruta (läkaren får då ändra sina rutiner något). Det blir då sjuksköterskan som får utföra den andra bedömningen och fylla i denna på ruta 6-8 v. Upplägget hur ni gör lokalt får ni planera själva men jag anser att vi ska sträva efter att göra den första läkarundersökningen tidigt. BVC-sjuksköterska: Vi ska snart få möjlighet att fakturera de som önskar vaccinera sina barn med Infanrix Hexa och nu undrar vi om det är bara de som är född fr o m som ska erbjudas eller kan vi även erbjuda de som inte påbörjat sina vaccinering ännu? Vad ska vi göra om det finns några som fått en dos vanlig Infanrix och vill komplettera med Engerix? Staffan Skogar: Vi startar med barn födda Detta för att ni BVC-sjuksköterskor inte ska få ett merarbete utan att det endast är Hexa som ges. Vid alla förändringar vad gäller vaccinationer är det enklast att sätta ett datum. Övriga får hänvisas till VC eller Vaccinationscentrum men det är oftast inte aktuellt att ge hepatit B skydd innan barnet ska ut och resa. 2½ års formulären Insamlingen av 2½ halvårs formulären pågår för fullt och kommer att fortsätta under ytterligare drygt ett år. Kom ihåg att även arbetsformuläret ska fyllas i. BHV-enheten 2

3 Hjälp oss sprida rikshandboken Till all BVC-personal! Jag heter Margaretha Magnusson och är ordförande i redaktionsrådet för Rikshandboken för barnhälsovård ( Rikshandboken vänder sig till alla som arbetar med barnhälsovård i landet. De texter som är producerade är framtagna av experter som har ett särskilt intresse av det aktuella området. När författaren skrivit en text utsätts texten också för granskning av en annan person som är insatt i ämnet. Detta skall garantera att texten håller en hög standard som du som sjuksköterska kan använda dig av i din rådgivning och känna dig trygg med. RIKSHANDBOKEN för barnhälsovård är ingen webbsajt som konkurrerar med era lokala metodböcker som era barnhälsovårdsenheter tagit fram, tvärtom, det är ett komplement! Det är vår ambition, och vi vet att det finns ett stort intresse från alla länsenheter i landet, att vi alla på sikt kommer att använda oss av Rikshandboken och sedan länka oss till lokal information som är anpassad till de olika landstingens förutsättningar. I princip skall det inte vara någon skillnad om man går på BVC i Malmö, Uppsala eller Dorotea. Vi skall alla, i så stor utsträckning som möjligt, följa samma riktlinjer. Detta garanterar en barnhälsovård på lika villkor. Som många av er vet så pågår ett nationellt arbete med att ta fram ett basprogram som skall gälla i hela landet. Idag ser det lite olika ut och vi har också olika evidens för det vi gör. Hela barnhälsovårdssveriges länsenheter har arbetat med olika områden för att uppdatera kunskapen inom t e x barns utveckling, barn i särskilt behov av stöd och hur vi skall arbeta för att främja barns hälsa. När detta arbete blir klart kommer det att produceras i Rikshandboken. Det är viktigt att Rikshandboken används för att vi skall kunna utveckla den på bästa sätt och i takt med de ambitioner som jag beskrivit. Jag vill därför be Dig att dagligen öppna Rikshandboken som komplement till din lokala metodbok. På många platser i landet har man dessutom upphört med de lokala metodböckerna och övergått till Rikshandboken. Se vad du kan ta till dig. Kontrollera vad som kommit till som är nytt texterna uppdateras en gång per år. Är det något Du saknar eller är det något du vill uppmärksamma oss på hör av Dig. Enklast är att skriva till Ingela.Lindberg@inera.se så vidarebefordrar hon det till redaktionsrådet. Välkommen att besöka Gör det till en god vana att hålla dig informerad vad som står då kan du känna dig trygg i din rådgivning. För Rikshandbokens redaktionsråd Margaretha Magnusson 3

4 Fortbildning för personal inom BMM, BVC, familjecentraler och ungdomsmottagningar 15 och 20 februari FN:s konventionen om barnets rättigheter Viktigast av allt om barnets rättigheter Landstinget har tagit beslut om att efterleva och implementera FN:s konvention om barnets rättigheter. Genom en handlingsplan antagen i fullmäktige visar landstinget att barnets rättigheter är en viktig fråga för hela landstinget. Vi har närmare barn i åldern 0-18 år och därmed utgör dessa barn en viktig grupp medborgare i vårt län. En grupp med egna rättigheter och som ställer krav på samhället när det gäller att få sina rättigheter tillgodosedda. Hälsooch sjukvården är en viktig arena för barns hälsa och välfärd. Inte minst när det gäller det hälsofrämjande och tidigt förebyggande arbetet. Där utgör mödrahälsovård, barnhälsovård och andra samverkanspartners viktiga verksamheter för barns hälsa och välbefinnande. Barnkonventionen slår fast att vi ska verka för att tillgodose barns behov. Det innebär att barn som är en extra sårbar grupp i samhället ska få skydd och stöd men också att barn ska ges möjlighet till delaktighet och inflytande. Här har hälso- och sjukvården en viktig roll och i vårt landsting pågår flertalet satsningar inom nämnda områden. Denna dag är ett exempel på hur man konkret kan verka för att omsätta vår handlingsplan och det åtagande vi har gentemot den nationella strategi som Sverige har antagit, säger Eva Åkesdotter Goedicke Information från Barnombudsmannen Ett steg i det arbetet var att bjuda in Kenneth Ljung, representant från Barnombudsmannen, för en utbildningsdag. All personal på barnmorskemottagningar, barnavårdscentraler, familjecentraler och ungdomsmottagningar samt mödrabarnhälsovårdspsykologer, föräldrastödsenheten och förskoleteamet Tummen var inbjudna att delta. Kenneth Ljung påpekade det positiva i landstingets arbete med att ha en handlingsplan att följa på ett strukturellt och systematiskt sätt, med barnen i fokus. Barnombudsmannen har på regeringens uppdrag tagit fram ett material för föräldrar och blivande föräldrar om barnets rättigheter. Det är i första hand avsett att användas i föräldragrupper på mödra- och barnavårdscentraler. Informationsmaterialet Viktigast av allt har sin utgångspunkt i FN:s barnkonvention och fokus ligger på relationen mellan barn och föräldrar, berättar Kenneth. Vårdpersonal möter dagligen barn, inte bara när barnen är patienter utan även när de är anhöriga. Därför är det är oerhört viktigt att sprida kunskap för det är ju inget som vi kan välja eller välja bort att följa, säger Eva. Se barnen Dagen var uppdelad i två pass där förmiddagen ägnades åt fördjupning av FN:s barnkonvention, för att lägga en grund till eftermiddagens pass. På eftermiddagen presenterades materialet Viktigast av allt med filmvisning och gruppdiskussioner. Målet med utbildningen är att komma dithän att vårdpersonal i sitt arbete, har utvecklat ett förhållningssätt till barns rättigheter. Det ska märkas i mötet med barn, barnen ska känna sig sedda och de ska få komma till tals. Personal ska även kunna föra över sin kunskap till föräldrar så att de kan stödja barnet på bästa sätt, förklarar Eva. Dagen arrangerades förutom av Eva Åkesdotter Goedicke av Cristina Gillå, verksamhetsutvecklare BVH- enheten, Eva Nilsson, verksamhetsutvecklare MHV- enheten och Anna Bodin, verksamhetsutvecklare FC. //forts 4

5 Viktigast av allt Text: Cristina Gillå Material från Barnombudsmannen till föräldrar om barnets rättigheter i familjen. Det består av tre filmer, filmerna riktar sig till blivande föräldrar, föräldrar med barn i åldern 0 5 år. De har särskilt fokus på relationen mellan barn och föräldrar och tar upp barnets rätt till skydd mot våld och kränkande behandling. Till materialet hör också ett handledningshäfte som stöd, för den som leder föräldragruppen samt en föräldrabroschyr. Materialet är ett komplement och ett verktyg som kan användas i befintliga föräldragrupper inom barnmorskemottagningar och barnavårdscentraler men kan även användas i andra typer av föräldragrupper t ex inom familjecentraler. Länk till Barnombudsmannen / materialet: FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 26 och 27 Artikel nummer 26 och 27, handlar om barnets rätt till trygghet. Familjer ska få hjälp så att barnet har det bra även om föräldrarna är fattiga, sjuka eller arbetslösa. En förälder som inte bor med barnet ska också ta ansvar för sitt barn. Det kan vara att betala så att barnet får mat, kläder, bostad och annat som barnet behöver. 5

6 Nikotinbruk under graviditet kan ge spädbarn andningsuppehåll Text: Pediatrics Vol. 128 No. 3 September 1, 2011 Att använda snus eller nikotinläkemedel är inget lämpligt alternativ till att röka under graviditeten. Det anser den grupp svenska forskare som i en stor studie konstaterat att barn till kvinnor som snusat under graviditeten hade ökad risk för andningsuppehåll jämfört med barn till rökande mammor. Det är sedan tidigare känt att rökning under graviditet kan orsaka störningar i andning och hjärtrytm hos barnet under spädbarnstiden. Däremot har det inte varit känt vilka ämnen i cigarettröken som ligger bakom dessa störningar. Trots denna brist på kunskap har nikotinläkemedel ofta rekommenderats som ett säkrare alternativ än cigaretter. Forskargruppen misstänkte att snusning under graviditeten exponerar fostret för nikotin och att detta orsakar störningar i den icke medvetandestyrda andningskontrollen hos barnet och ökar därmed risken för andningsuppehåll under nyföddhetsperioden. I studien hämtades information från det svenska medicinska födelseregistret och man inkluderade nyfödda barn. Av dem hade mammor som snusat, och mammor som rökt under graviditeten. Den statistiska analysen visade att barn till snusande kvinnor hade dubbelt så hög risk för andningsuppehåll som barn till tobaksfria kvinnor under nyföddhetsperioden. Även barn till rökande kvinnor hade förhöjd risk, men riskökningen var mindre än för de barn vars mammor snusat under graviditeten. Trafikverket Broschyr Säkerheten i bilen Text: Isabel Lindgren Nu finns broschyren Säkerheten i bilen att beställa på flera språk. Tidigare fick man ringa och beställa denna broschyr, men nu går det bra att beställa via nätet, v g se länk. Broschyrerna är gratis, men det tillkommer en fraktavgift. Broschyren informerar om hur du själv och ditt barn åker säkert i bilen. Du får också tips och råd om hur du kan minska riskerna att skadas vid en kollision. Språk att beställa på: Svenska Svenska lättläst Bos/kro/ser Arabiska Engelska Franska Kurdiska/sorani Persiska Somaliska Tobaksfria barn Text: Isabel Lindgren Foldern Tobaksfria barn som vi använder i vårt preventiva arbete mot tobak finns att skriva ut på flera språk på hemsidan för psykologer mot tobak. Du kan hämta foldern på följande språk: Engelska Albanska Arabiska Bosniska Serbiska Kinesiska Somaliska Spanska Vietnamesiska Länk att klicka på eller kopiera: g/?id=21060 Länk att klicka på eller kopiera: witem 612.aspx 6

7 Dietist mödra- och barnhälsovård Dietisten påminner, ifall Det finns både viktigt och nytt information på dietistsidan (intranätet Livlinan) under relaterade dokument på höger sidan. Tillägg till boken Leva med barn Leva med barn som ni på BVC delar ut. Tillägget avser en uppdatering som förlaget har gjort av boken. Uppdateringen baseras på de nya kostråden för spädbarn som kom ut i höstas. 2/Allmanmedicin/QBUFF/Dietist-modra--och-barnhalsovard/Dietist-for-modra--ochbarnhalsovardsenheterna/ Kontakt med dietist Jannette Grahn Vera Jannette.veragarjardo@liv.se Laktosintolerans Nu ligger det praktisk information att trycka ut vid behov. Informationssida-smal---- 2/Allmanmedicin/QBUFF/Dietist-modra-- och-barnhalsovard/dietist-for-modra-- och-barnhalsovardsenheterna/ Frågor till dietist BVC- sjuksköterska: Ett par föräldrar visade mig att i nya "Bra mat för spädbarn" så står det om blandning av modersmjölksersättning på sid 7 "värm vatten" inte koka. Behövs det inte kokas längre? Behöver tydligen inte koka flaskor och nappar heller? Dietist: Det stämmer! man behöver inte koka vattnet utan bara värma upp till ätlig temperatur. Det är dock viktigt att uppmärksamma föräldrar att varmt vatten från kranen aldrig skall användas utan det är alltid kallt vatten som värms upp. Man behöver inte heller koka (sterilisera) nappflaskan och napp. Det räcker med grundligt rengöring för hand eller diskmaskin BVC- sjuksköterska: Jag har nu vid tre tillfällen det senaste halvåret rekommenderat Lemolac till barn med kolikbesvär då inte bröstmjölken längre räcker till som enda mat. Alla dessa tre barnen fick då mycket svullen mage, skrek ännu mer och kräktes stora mängder, vilket de aldrig gjort tidigare. Som jag har uppfattat det tidigare ska Lemolacen var snällare mot magen än Semper och NAN, stämmer det? Förstår du varför det blir så här? Har de ändrat innehållet? Dietist: Det låter konstigt! Lemolac är mild och speciellt för känsliga magar. Den är helt baserad på vanliga baby Semp och den enda skillnaden är att Lemolac har ett lägre ph-värde och det gör den extra lättsmält. Jag pratade med produktspecialisten och hon kunde bara bekräfta att Lemolac är mild och rekommenderat vid känslig mage. Men vi diskuterade även andra saker som kunde ha orsakat att barnen reagerade så. Som att Den kan ju till exempel bero på att barnet reagerar på mjölken i modersmjölksersättningen och att det är en komjölksproteinallergi som gett besvären. En annan anledning kan ju vara en magsjuka eller liknande. Det är vad jag kan komma på som tänkbara orsaker. Att alla tre kunde ha komjölkallergi är mindre troligt. 7

8 Lästips i samarbete med sjukhusbiblioteket CSK Lagerström, Ann Knäck koden: en hoppfull bok om dyslexi Att vara främmande för det skrivna ordet kan bli som att stängas av från en del av tillvaron. Därför är det väldigt viktigt att den som har svårt att läsa får stöd och hjälp att så tidigt som möjligt hitta rätt verktyg och metoder för att underlätta avkodningen av text. I den här boken presenteras fakta om dyslexi och vi får möta en mängd personer som alla har egen erfarenhet av hur det är att ha, arbeta med eller känna någon som har dyslexi. Här finns inspirerande vägledning och konkreta tips för både barn, ungdomar, föräldrar och skola. Bach, Martina S Men mamma, jag är inte sjuk. Jag har bara lite diabetes. Den här lilla boken handlar inte bara om diabetes typ 1 och allt vad det innebär i form av sprutstick och blodsockervärden. Den handlar också om en mamma vars tillvaro rämnar när det står klart att hennes son har en kronisk sjukdom. Men framförallt handlar den om vägen tillbaka från chock och sorg till ett aktivt lärande och tro på framtiden. Lennqvist, Ingegerd Barnets första tecken de första åren (svenskt teckenspråk) Äntligen finns nu en i stort sett heltäckande teckenspråksbok för barn med hörselnedsättning eller dövhet och deras föräldrar och anhöriga. Information om hörselnedsättning, dövhet och språkinlärning hos både hörande och döva barn ger en bra grund inför arbetet med att lära sig teckenspråket. Boken innehåller ca 2000 tecken med små berättelser. 8

9 Red: Birgitta Westin Smarta små upptäcker naturen En bok för alla vetgiriga barn och deras vuxna, full av fina bilder och fakta om det mesta i naturen. Förutom mysiga och roliga berättelser får man också tips på lekar och pyssel som passar de olika årstiderna. Nyskrivet material blandas med utdrag ur klassiker som Maja tittar på naturen och Linneas årsbok. Andréasson, Rune Bamses sagostund 7 spännande berättelser om Bamse och hans vänner Lyssna på sju sagor om Bamse och alla hans vänner, följ med honom till trollskogen och flyg ända till månen, träffa lejon och var med när Bamse blir cirkusdirektör. Spännande, klassiska äventyr med Bamse och hans dunderhonung, Skalmans uppfinningar och den snabbe Lille Skutt samlas på tre cd-skivor. Berättare är Olof Thunberg. Riktlinje Landstinget i Värmland tog fram en riktlinje för anmälningsskyldighet om missförhållanden som rör barn och ungdomar (0 18 år). Du finner denna på BHV-enhetens hemsida under styrande dokument. 9

10 Fortbildning Amningsfortbildning för hela vårdkedjan Amningsfortbildning för hela vårdkedjan kommer att ske i slutet av året och Richtersalen är bokad för följande tillfällen: 9/10, 10/10, 24/10, 25/10, 6/11, 7/11, 4/12 & 5/12 (med reservation för ändring) Vid varje fortbildningstillfälle kommer cirka 40 deltagare blandas från barnkliniken, kvinnokliniken, BMM och BVC och fördelningen av datum kommer förmodligen att ges vid nätverksträffarna för BVC-personalen. Personal från Medela kommer att hålla i fortbildningen. Inbjudan och mer information kommer. //Livets tråd Utbildning Hälsosamma matvanor Utbildning om hälsosamma matvanor planeras vid fyra tillfällen: den 8, 14, 29 och 29 mars 2012 och kommer att hålla till vid olika familjecentraler i Värmland. Jannette Grahn Vera, MBHV-dietist Nätverksträff BVC-sjuksköterskor i Värmland våren 2012 Vårens yrkesvisa nätverksträffar är inbokade vid sex tillfällen under våren. Finn ett datum som passar dig och boka in dig så snart som möjligt, eftersom vi inte kan vara så stor grupp vid varje tillfälle (10 12 stycken). Ni som är flera BVCsjuksköterskor på en BVC, se till att fördela er över tillfällena då det kan vara bra att dela med sig av erfarenheter och frågeställningar. Se inbjudan på sista sidan eller via barnhälsovårdsenhetens hemsida. Fortbildning Hygienutbildning Hygienutbildning för förskolor och BVCsjuksköterskor planeras under Återkommer med tider och platser. Cristina Gillå Lilla LiV:et är utgiven av Barnhälsovårdsenheten i Värmland Staffan Skogar, barnhälsovårdsöverläkare Cristina Gillå, verksamhetsutvecklare Lena Granath, MBHV-psykolog Jannette Grahn Vera, MBHV dietist Isabel Lindgren, assistent Adress till BHV-enheten: Landstingshuset Barnhälsovårdsenheten Karlstad Tel e-post: barnhälsovårdsenheten@liv.se Adress till MBHV-psykolog/FS-enheten Psykologmottagningen för MBHV/FS-enheten Bryggargatan Karlstad Fax: