Samband mellan smärta, lungfunktion och morfinbiverkningar hos personer som genomgått hjärtkirurgi

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Samband mellan smärta, lungfunktion och morfinbiverkningar hos personer som genomgått hjärtkirurgi"

Transkript

1 UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik Kurs: Uppsatskurs i sjukgymnastik p Uppsats 15 hp, avancerad nivå Samband mellan smärta, lungfunktion och morfinbiverkningar hos personer som genomgått hjärtkirurgi Författare: Maria Antonsson Leg sjukgymnast Akademiska sjukhuset Uppsala Redovisad: mars 2009 Handledare: Elisabeth Westerdahl Med dr, leg sjukgymnast Avdelningen för sjukgymnastik Vårdvetenskapligt forskningscentrum Universitetssjukhuset Örebro Examinator: Birgitta Lindmark Ph DPT, Professor Enheten för sjukgymnastik Institutionen för neurovetenskap Uppsala Universitet

2 Sammanfattning Efter hjärtkirurgi är lungkomplikationer vanliga. En av orsakerna till detta är smärta. Som smärtlindring används vanligtvis morfin som ges intravenöst. Det är ett kraftfullt smärtlindrande läkemedel som kuperar det mesta av smärtan men ger en hel del biverkningar som till exempel andningsdepression och illamående. Syftet med den här studien var att undersöka eventuella samband mellan smärta, lungfunktion och morfinbiverkningar hos ett antal patienter som genomgått elektiv öppen hjärtkirurgi på Akademiska sjukhusets Thoraxklinik. För detta skapades ett biverkningsscore och spirometrier utfördes före och efter operationen. Resultatet visade att det inte fanns något samband mellan morfindosen och den skattade smärtan, lungfunktionen eller morfinbiverkningar i den här studien. Inte heller fanns något samband mellan den skattade smärtan och lungfunktionen. Ett signifikant samband fanns däremot mellan morfinbiverkningarna och lungfunktionen på så vis att ju mer biverkningar patienten hade postoperativt desto sämre lungfunktion hade de. Resultatet av denna studie talar för att det är viktigt att uppmärksamma och motverka morfinbiverkningar postoperativt eftersom dessa påverkar lungfunktionen negativt och detta kan ge lungkomplikationer. Abstract Pulmonary complications are common after heart surgery. One of the reasons är pain. Intravenous morphine is usually given as pain relief. It s a powerful pain reliever that treats most of the pain but have some side-effects, such as breathing depression and nausea. The purpose of this study was to investigate if there where any relationships between pain, lung function and side-effects from morphine, with a number of patients who where undergoing elective open heart surgery at the Department of Thoracic Surgery, Akademiska Sjukhuset. For this purpose a score för morphine side-effects where created and lung function tests where performed before and after surgery. The result indicated that there wheren t any relationships between the dosage of morphine and the estimated pain, lung function or the side-effects from morphine. No correlations where found between the estimated pain and the lung function. However a significant relationship where found between the side-effects from morphine and the lung function in such a manner that patients with more side-effects had a decreased lung function. The result of this study shows the importance of recognizing and treating morphine side-effects after surgery since the side-effects could lead to pulmonary complications. Keywords: heart surgery, pain, pain relief, morphine side-effects, nausea, lung function 2

3 Bakgrund...1 Inledning...1 Hjärtkirurgi...1 Postoperativa lungkomplikationer...2 Postoperativ smärta...3 Smärtlindring vid hjärtkirurgi...3 Illamående och kräkning...4 Mätinstrument...4 Lungfunktion...4 Smärtskattning...4 Morfinbiverkningar...5 Andningsgymnastik i det tidiga postoperativa förloppet...5 Resultat av sjukgymnastiska studier i samband med hjärtkirurgi...5 Sjukgymnastiska insatser och smärta...6 Problemformulering...6 Syfte och frågeställningar...6 Frågeställningar...7 Metod...7 Design...7 Urval...7 Inklusionskriterier...8 Exklusionskriterier...8 Datainsamlingsmetoder och genomförande...8 Spirometri...8 Smärtskattning...8 Morfindos...9 Biverkningsscore...9 Databearbetning...10 Etiska överväganden...10 Resultat...12 Samband mellan morfindos, smärta, lungfunktion och morfinbiverkningar...13 Samband mellan smärta och lungfunktion...14 Samband mellan morfinbiverkningar och lungfunktion...15 Diskussion...17 Resultatsammanfattning...17 Resultatdiskussion...17 Metoddiskussion...19 Klinisk relevans...21 Konklusion...21 Referenslista...23

4 Bakgrund Inledning Trots utvecklingen av kirurgiska ingrepp, anestesimetoder och nya mediciner riskerar vissa patienter att drabbas av postoperativa lungkomplikationer. Vid operationer i thorax och buk är risken större för lungkomplikationer än till exempel vid ortopedisk kirurgi (1). Smärta i samband med kirurgi kan påverka utvecklandet av lungkomplikationer. (2, 3). Det finns ett flertal smärtlindringsmetoder som är effektiva efter kirurgi men vissa har också negativa effekter bland annat på lungfunktionen (4, 5, 6, 7, 29). En utmaning efter kirurgiska ingrepp är alltså adekvat smärtlindring för att förebygga lungkomplikationer utan att patienterna drabbas av allt för svåra biverkningar. Hjärtkirurgi Hjärtats sjukdomar kan delas upp i medfödda och förvärvade. Ett vanligt medfött hjärtfel som kan innebära operation är kammarseptumdefekt, vilket innebär att det är ett hål i skiljeväggen mellan kamrarna. När det gäller förvärvade sjukdomar är arterioskleros (åderförfettning) i hjärtats kranskärl samt olika sjukdomar som drabbar hjärtats klaffar vanligast. När hjärtats kärl täpps till på grund av arterioskleros leder det vanligtvis till att hjärtat får för lite blod framför allt under arbete. Det leder till ischemiska smärtor (smärta på grund av syrebrist) som kallas angina. Om ett av hjärtats kärls täpps till fullständigt under en kort tid kan det leda till en hjärtinfarkt (8). Ofta kan arterioskleros åtgärdas genom vidgning av det förträngda kärlet alternativt att en cylinderformad förstärkning, ett så kallat stent läggs in kärlet och håller det öppet. När hjärtats samtliga tre kranskärl är drabbade eller ett eller två av kärlen drabbats av en höggradig förträngning, kan det behöva åtgärdas genom öppen hjärtkirurgi då kärlen förbikopplas med nya kärl som tas från patientens ben eller från insidan av bröstkorgsväggen. Klaffkirurgi som också utförs genom öppen hjärtkirurgi, innebär att någon av hjärtats klaffar byts ut. Det kan bero på klaffläckage eller på en förträngning av klaffen. Vid klaffkirurgi används mekaniska eller biologiska klaffar (8). Hjärtkirurgi sker vanligtvis under generell anestesi och genom att bröstbenet delas på längden och öppnas. Det kallas median sternotomi. De flesta hjärtoperationer utförs på ett icke slående hjärta, vilket innebär att blodcirkulationen kopplas om till en så kallad hjärt- och lungmaskin. Patienten hålls nedkyld under operationen för att minska risken för hjärnskador. Vid operationer som utförs då 1

5 hjärtats egna kärl är helt eller delvis förträngda på grund av arterioskleros, så kallad kranskärlskirurgi, används ofta ett blodkärl som heter arteria mammaria, som sitter på insidan av bröstkorgsväggen. Detta innebär att lungsäcken behöver öppnas. Efter operationen läggs dränageslangar in i hjärt- och lungsäck för att dränera området på sårvätska, blod och eventuellt luft. Dessa sitter vanligtvis kvar cirka ett dygn efter operationen (9). Postoperativa lungkomplikationer I några studier har det framkommit att användandet av arteria mammaria leder till sämre lungfunktion och mer smärta postoperativt, vid en jämförelse med användning av blodkärl från till exempel underbenet (10, 11). Öppnandet av bröstkorgen leder till att muskler, ligament och nerver sträcks. Det kan också leda till revbensfrakturer (12). Studier har visat att andningsrörelserna påverkas efter sternotomi och att dess effektivitet korrelerar med den nedsatta lungfunktionen som kan ses efter hjärtoperation (13, 14). Nedkylningen kan ibland påverka nervus Phrenicus som innerverar diafragma muskeln, vilket också riskerar att leda till försämrad andningsfunktion efter operationen (15). Användandet av hjärt- och lungmaskin kan också påverka lungfunktionen negativt även om vissa studier har visat att hjärt- och lungmaskinen inte leder till högre incidens av lungkomplikationer (16, 17, 18). Den generella anestesin bidrar dessutom till bildandet av atelektaser (sammanfallna lungblåsor) under operationen (19, 20). Detta sammantaget leder till att det är vanligt med lungkomplikationer i den tidiga postoperativa fasen (21). I en australiensisk studie rapporterades att 99,4 % av patienterna fick lungkomplikationer efter operationen. I studien avsågs med lungkomplikationer bland annat atelektaser, ökad mängd pleuravätska och pneumoni (22). Lungkomplikationer är dessutom en signifikant dödsorsak i det postoperativa förloppet. Hög ålder, högt Body Mass Index (anger relationen mellan vikt och längd), högt tryck i lungkretsloppet preoperativt, låg slagvolym, lågt albuminvärde, tidigare stroke, akut operation, och förlängd tid i hjärt- och lungmaskin är riskfaktorer för tidig uppkomst av lungkomplikationer efter operationen (23). Ingen konsensus finns dock kring hur lungkomplikationer ska definieras. Vanliga komplikationer som uppstår efter operationen är en ökad mängd pleuravätska, atelektaser och en ventilations-perfusionsrubbning (20, 22). Det leder ofta i sin tur till ökat andningsarbete och nedsatt syresättning som varar flera dagar efter operationen (24). Det föreligger även en risk för sekretstagnation, pneumoni (22) och koldioxidretention, det vill säga då patienten har svårt att vädra ut koldioxid (25). I den omedelbara postoperativa fasen ses en signifikant lungfunktionsnedsättning 2

6 som inte har återgått till preoperativa värden ännu efter 4 månader. Orsaken till detta är inte klarlagd (26). Smärta efter operationen leder till minskad djupandningsförmåga och ineffektiv hoststöt vilket också utgör riskfaktorer för lungkomplikationer postoperativt (2, 5). Studier har visat att patienter som upplevde mer smärta efter hjärtoperation hade signifikant mer atelektasyta i sina lungor postoperativt (2). Postoperativ smärta Efter operationen upplever patienterna smärta från operationsområdet. Vid en undersökning av smärtintensitet och smärtdistribution skattade de hjärtopererade patienterna mest smärta den första och andra postoperativa dagen för att sedan avta i intensitet. Smärtan är i de allra flesta fall lokaliserad till operationsområdet även om det även förekommer på andra lokalisationer som till exempel nacke och axlar (4). Att ta djupa andetag, hosta effektivt och att röra på sig är förenat med mer intensiv smärta och kan förhindra att patienten kan utföra förebyggande aktiviteter som minskar risken för lungkomplikationer. Smärtan patienterna skattade vid dessa aktiviteter var signifikant högre än den smärta de hade i vila (5, 6, 7). Adekvat smärtlindring är därför viktigt efter operationen (2). Smärtlindring vid hjärtkirurgi Som smärtlindring i det tidiga postoperativa skedet, efter hjärtkirurgi, används vanligtvis morfin. Morfin binder sig till hjärnans opioidreceptorer och är kraftigt smärtlindrande. Läkemedlet har också en sederande effekt. Första dygnet efter operationen ges morfin vanligtvis intravenöst det vill säga direkt via ett blodkärl (27). Med morfin kontrolleras det mesta av den postoperativa smärtan. Doserna behöver anpassas till varje enskild patient så att den önskade effekten av smärtlindring balanseras mot negativa bieffekter som illamående, kräkningar, förstoppning och andningsdepression (28). Studier har visat att när morfin ges, postoperativt, leder detta till ett stört andningsmönster under sömnen. Vanligt är perioder med kortare eller längre andningsuppehåll, paradoxalt andningsmönster då buken rör sig inåt vid inandning, låg andningsfrekvens och perioder med försämrad syresättning. Det kan i sin tur leda till koldioxidretention (29). I tidigare studier har det visats att epidural anestesi, det vill säga då smärtlindring sker genom att läkemedel ges via en tunn slang som förs in i det epidurala rummet på thorakal nivå, minskar risken för lungkomplikationer vid hjärtkirurgi (30). Dock finns det risker för att en blödning ska uppstå vid insticksstället, vilket överväger nyttan med tekniken. En blödning kan leda till ett epiduralt hematom som i sin tur skulle kunna medföra kvarstående paralys i extremiteterna, när denna typ av 3

7 smärtlindring används vid hjärtkirurgi. Hjärtkirurgipatienter är känsliga eftersom de behöver läkemedel som motverkar tromboser i full dos, vilket innebär att de blir lättblödande. Därför är denna smärtlindringsteknik inte säker (31). Illamående och kräkning PONV står för postoperative nausea and vomiting det betyder postoperativt illamående och kräkning. Risken att drabbas i samband med allmän kirurgi är 20-30% (32). Vid hjärtkirurgi är risken större ca 40-60%. En anledning till detta är att intravenöst morfin som ges postoperativt ökar risken för PONV (33). Det finns också vissa faktorer på individnivå som påverkar förekomsten av PONV. Låg ålder, kvinnligt kön, ickerökare och tidigare incidens av PONV och/eller åksjuka ökar risken för PONV (34). PONV ökar patientens lidande och kan även leda till längre vårdtider och ökade vårdkostnader (35, 36). Kräkningar kan dessutom leda till aspiration av maginnehållet. Det i sin tur kan leda till allvarliga lunginflammationer med ökad risk för mortalitet som följd. (37) Mätinstrument Lungfunktion Ett sätt att mäta lungfunktionen är dynamisk spirometri. Den kan användas av många anledningar som att utvärdera och/eller följa lungfunktionen både i klinik och i studier. Två av de vanligaste mätvärdena är forcerad vitalkapacitet (FVC), som är ett mått på den totala volymen av en maximalt forcerad utandning och forcerad exspiratorisk volym under en sekund (FEV1), då mäts flödet den första sekunden av en forcerad utandning. Värdena relateras sedan till ålder, kön, längd och vikt. Rätt utfört är detta en valid och reliabel mätmetod av lungfunktion. Vid en spirometriundersökning utförs minst tre försök och om det skiljer mer än 0,150 l mellan försöken eller om tekniken inte är tillfredsställande utförs fler försök, dock max åtta stycken (38). Det finns ett flertal olika referensmaterial att jämföra värden med. Ett material som vanligtvis används i Sverige är Hedenströms normalmaterial (39, 40). Smärtskattning Vid smärtskattning är ett användbart instrument Numeric Rating Scale (NRS-skalan). Patienten ombeds att skatta sin smärta genom att uppge en siffra mellan noll och tio, där noll står för ingen smärta och tio står för värsta tänkbara smärta (41). Den är precis som VAS-skalan (42) ett valitt och reliabelt instrument för att mäta smärta och passar att användas både i klinik och vid studier (41). En studie som undersökte olika smärtskattningsinstrument i samband med kirurgi, kom fram till att NRS-skalan hade god validitet och passade att användas för alla åldrar (43). 4

8 Morfinbiverkningar Det finns idag inga validitets- eller reliabilitetstestade instrument för att mäta och gradera förekomsten av morfinbiverkningar efter kirurgi. Önskvärt vore om biverkningar som illamående, kräkning, behov av antimetika (läkemedel mot illamående), koldioxidretention och hypoxi kunde graderas på något sätt. Andra studier har mätt förekomst av t ex illamående, kräkningar och behov av antimetika men de har inte graderat detta på något sätt (41). Andningsgymnastik i det tidiga postoperativa förloppet Sjukgymnastens arbete syftar till att förebygga och minska lungkomplikationer efter operationen. Vanlig behandling består av olika andningsövningar som syftar till att öka patientens lungvolym, främst den funktionella residual kapaciteten (FRC), det vill säga den mängd luft som finns kvar i lungan efter en normal utandning, som är ofta sänkt efter kirurgiska ingrepp (1). Tekniker som används är till exempel PEP-andning, (Positive Expiratory Pressure) då används ett munstycke eller en mask där ett motstånd som appliceras som verkar enbart vid utandning. Ibland förekommer det även att ett munstycke eller en mask används, där ett motstånd appliceras både vid ut- och inandning, detta brukar benämnas IR-PEP (Inspiratory Resistance Positive Expiratory Pressure). En annan andningsteknik som används postoperativt är vanliga djupa andetag (44, 45). Slutligen förekommer också tekniker där visuella hjälpmedel används för att facilitera djupa andetag. Detta brukar benämnas IS (Incentive Spirometry). Denna teknik är inte så vanlig i Sverige men används bland annat i USA (46). Resultat av sjukgymnastiska studier i samband med hjärtkirurgi I en randomiserad kontrollerad studie av patienter som genomgått hjärtkirurgi av Stiller et al framkom inga skillnader i effekt då en grupp fick utföra andningsövningar och en grupp inte fick någon sjukgymnastisk behandling alls (47). Westerdahl et al undersökte effekten av behandling med PEP som tillägg till sedvanlig sjukgymnastik i samband med thoraxkirurgi. De fann att de som fick tillägg av PEP hade signifikant mindre atelektasyta samt en mindre uttalad lungfunktionssänkning. (48). Andra som har jämfört olika sjukgymnastiska andningstekniker efter hjärtkirurgi och har inte kommit fram till att någon specifik teknik är överlägsen någon annan teknik (49, 50). Annan behandling som ofta ges postoperativt är positionering (51, 52), rörelser för skulderpartiet (53) och sekretevakuering (54). Tidig mobilisering efter operationen är dock viktigast (55, 56). Vid mer uttalade lungkomplikationer kan behandlingen även bestå av någon form av noninvasiv 5

9 ventilation till exempel med Continous Positive Airway Pressure (CPAP) där ett kontinuerligt positivt tryck appliceras, eller bilevel-ventilation där det förutom ett positivt tryck vid utandning ges ett andningsunderstöd vid inandning (57). Viss evidens finns för att olika former av noninvasiv ventilation efter hjärtkirurgi har gynnsam effekt på till exempel syresättning när det jämförs mot obehandlade kontroller eller mot någon form av manuell andningsteknik som till exempel IS (58, 59). Sjukgymnastiska insatser och smärta Som behandlande sjukgymnast i det tidiga postoperativa förloppet är det en viktig uppgift att stödja patienten i att utföra aktiviteter som djupandning, att hosta effektivt, att inta lämpliga kroppspositioner samt att vara så väl mobiliserad det är möjligt, för att minimera risken för att lungkomplikationer ska uppstå eller förvärras. Det är då viktigt att patienten är optimalt smärtlindrad utan att drabbas av allt för svåra biverkningar från de smärtlindrande läkemedlen som också de utgör en risk för lungkomplikationer ska uppstå. Problemformulering Smärta är vanligt förekommande i samband med hjärtkirurgi och kan påverka patienternas förmåga att andas och hosta, vilket ökar risken för postoperativa lungkomplikationer. Olika former av smärtlindring ges, men även den kan påverka andningen ogynnsamt. Det är dock oklart hur lungfunktionen påverkas av smärtlindring och eventuella biverkningar i den tidiga postoperativa fasen efter hjärtkirurgi. Genom att registrera smärta, smärtlindring, morfinbiverkningar och lungfunktion hos ett antal patienter kan eventuella samband studeras. Mer kunskap om smärtlindringens påverkan på lungfunktion kan eventuellt förbättra noggrannheten vid medicininställning, vilket kan underlätta en optimal smärtlindring som ger tillräcklig smärtlindring utan att samtidigt ge bieffekter i form av till exempel nedsatt lungfunktion. Syfte och frågeställningar Syftet är att studera korrelationen mellan morfindos, smärta, biverkningar och respiratorisk funktion i den tidiga postoperativa fasen hos personer som genomgått hjärtkirurgi. 6

10 Frågeställningar 1. Vilket är sambandet mellan morfindosen och den skattade smärtan, mätt med NRS-skalan i vila och i samband med spirometriundersökning hos personer som genomgått hjärtkirurgi, dagen efter operationen? 2. Vilket är sambandet mellan morfindosen och den procentuella sänkningen av de dynamiska lungfunktionsmåtten FEV1 och FVC hos personer som genomgått hjärtkirurgi, dagen efter operationen? 3. Vilket är sambandet mellan morfindosen och graden av morfinbiverkning mätt med ett nyskapat biverkningsscore hos personer som genomgått hjärtkirurgi, dagen efter operationen? 4. Vilket är sambandet mellan den skattade smärtan i vila och i samband med spirometriundersökning mätt med NRS-skalan och den procentuella sänkningen av de dynamiska lunglungfunktionsmåtten FEV1 och FVC hos personer som genomgått hjärtkirurgi, dagen efter operationen? 5. Vilket är sambandet mellan graden av morfinbiverkningar mätt med ett biverkningsscore och den procentuella sänkningen av de dynamiska lungvolymsmåtten FEV1 och FVC hos personer som genomgått hjärtkirurgi, dagen efter operationen? Metod Design Studiens design är en icke experimentell tvärsnittsstudie. En korrelativ deskriptiv design valdes, för att mäta samvariation mellan olika variabler. Urval Urvalet var ett bekvämlighetsurval och patienterna inkluderades under fem månader år Endast ett par patienter kunde inkluderas varje vecka på grund av praktiska skäl. Studiedeltagarna bestod slutligen av 26 patienter som genomgick planerad hjärtkirurgi vid Thoraxkirurgiska kliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala. 7

11 Inklusionskriterier Män och kvinnor över 18 år Genomgått planerad hjärtoperation med median sternotomi och användande av hjärt- och lungmaskin Exklusionskriterier Känd kronisk lungsjukdom som kräver daglig medicinering med luftrörsvidgande läkemedel Ej extuberad samma dygn som operationen Reoperation inom 24 timmar. Patienter som ej är cirkulatoriskt stabila vid tidpunkten för utvärdering Patienter som inte kan medverka på grund av nedsatt kognitiv förmåga Patienter som inte kan medverka på grund av att de inte förstår svenska språket Datainsamlingsmetoder och genomförande Spirometri Spirometri utfördes preoperativt i samband med att patienten informerades om och inkluderades i studien. Detta skedde under intervallet en till sju dag/ar före operationen. Mätningen preoperativt utfördes för att kunna mäta hur stor differensen blev efter operationen. Utrustningen som användes var Micro Loop Spirometer: (http://im-medico.se/images/stories/produkter/spirometri/pdf/microloopnew.pdf) och de referensvärden som användes var Hedenströms normalmaterial (36, 37). Patienten instruerades att med en näsklämma på näsan andas in maximalt genom ett munstycke och därefter andas ut så fort som möjligt och därefter fortsätta andas till all luft tog slut. Tre försök utfördes i sittande ställning och det bästa absoluta värdet och det procentuella förväntade värdet av FVC och FEV1 noterades. Om det skilde mer än 0,150 l mellan försöken eller om tekniken inte var korrekt utfördes ytterligare försök dock ej fler än åtta försök. Samma procedur upprepades mellan kl dagen efter operationen. Postoperativt utfördes maximalt fem försök då det bedömdes som att patienterna inte skulle klara fler på grund av trötthet och smärta. Den procentuella differensen mellan de absoluta pre- och postoperativa värdena noterades. Rätt utfört är spirometri en reliabel och valid metod för att mäta lungfunktion (38). Smärtskattning NRS-skattning av smärta utfördes i samband med att den postoperativa spirometrin utfördes. Patienterna ombads att skatta sin smärta mellan noll och tio vid vila innan 8

12 spirometriundersökningen samt vid de djupa andetag som patienten utförde samband med spirometrin. Noll stod då för ingen smärta alls och tio stod för värsta tänkbara smärta. De bägge värdena noterades. NRS-skalan ett valitt och reliabelt instrument för att mäta smärta och passar att användas både i klinik och vid studier (41). Morfindos Hur många milligram morfin patienten hade fått från operationen till spirometriundersökningen noterades genom att summera det som getts patienten intravenöst kontinuerligt samt i form av extradoser vid smärtgenombrott. Vidare noterades även hur många milligram som patienten hade fått i tablettform. Samtliga uppgifter hämtades från patientens övervakningslista samt medicinlista. Dessa summerades sedan till en sammanlagd morfindos mätt i milligram som noterades. Biverkningsscore Då inget mätinstrument, som mätte förekomsten av morfinbiverkningar, kunde finnas efter sökning i medicinska databaser, skapades ett studiespecifikt sådant. Detta så kallade biverkningsscore är således inte testat för validitet eller reliabilitet. Instrumentet syftade till att gradera förekomsten av morfinbiverkningar genom att ge olika slags biverkningar olika tyngd. Morfinbiverkningar kan leda till att patientens artärblodgaser påverkas så att pco 2 stiger och po 2 sjunker. Därför ingick po 2 och pco 2 värden som parametrar i testet. po 2 anger hur mycket syrgas som finns bundet i blodet och pco 2 anger hur mycket koldioxid som finns bundet i blodet. Normalvärden för po 2 är >10 kpa och normalvärden för pco kpa (60). Det gavs mindre poäng till pco2 värden som översteg 6 kpa och mer poäng till värden som låg över 7 kpa. Den tanke som fanns bakom detta var dels hur vanligt förekommande de olika biverkningarna var. Till exempel är det relativt vanligt med pco 2 värden över 6 kpa hos patienter som hjärtopererats men mer sällan överstiger dessa värden 7 kpa (tabell 1). Illamående och kräkningar är andra vanliga morfinbiverkningar. Här gavs därför poäng dels när patienten behövde läkemedel mot illamående så kallad antimetika samt om patienten kräktes. Det ansågs som allvarligare om patienten kräktes eftersom det skulle innebära mer obehag för patienten samt att det finns risker för aspiration som kan leda till aspirationspneumoni. Därför gavs mer poäng till en eventuell kräkning på biverkningsscoret än behovet av antimetika. (tabell 1). Artärblodgaser tas enligt klinikens ordinarie rutiner relativt ofta det första postoperativa dygnet. Patienten är utrustad med en artärnål där prov kan tas utan att patienten tillfogas smärta. De pco 2-9

13 värden som noterades efter patienten extuberats och fram till spirometriundersökningen dagen efter operationen och översteg 6 alternativt 7 kpa samt de PO 2 -värden som understeg 8 kpa (med mer än 60 % syrgastillförsel och med ett pco 2 som översteg 6 kpa) summerades till ett sammanlagt respirationsscore. Artärblodgaser tagna innan extubering exkluderades då de till stor del är påverkade av respiratorinställningar. Som standard noteras varje dos antimetika och varje gång som patienten eventuellt kräks, på patientens övervakningslista. På detta sätt kunde eventuellt ingående parametrar summeras till ett sammanlagt illamåendescore. Tabell 1 Gradering av morfinbiverkningar Parameter Varje pco 2 - värde som togs efter extubation och var 6 kpa Varje pco 2 - värde som togs efter extubation och var 7 kpa Varje timme med behov av mer än 60 % syrgas för att erhålla ett po 2 på 8 kpa och med pco 2 - värden var 6 kpa Varje dos antimetika (läkemedel mot illamående) Varje tillfälle patienten kräks Poäng 0,5 poäng 1 poäng 0,5 poäng 2 poäng 3 poäng Databearbetning Ingående variabler analyserades med sambandsanalys, Spearman s rangkorrelationstest som är test för ickeparametrisk statistik. Detta valdes på grund av att biverkningsscoret som är en variabel som mäts med ordinalskalan och inte uppfyller villkoren för ett parametriskt test. Samvariationen mellan två olika variabler i taget undersöktes. Statistisk bearbetning skedde med SPSS Signifikansnivån sattes till 5 %. Etiska överväganden Tillstånd att utföra studien inhämtades från verksamhetschefen för Thoraxkliniken på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Patienterna informerades muntligen och skriftligen om studien och att deltagande var frivilligt och att hon/han kunde avsluta sin medverkan i studien när som helst utan att behöva ange skäl samt att det inte påverkade den vård som gavs. De fick också underteckna ett dokument om att de informerats om frivillighet och rätten att avsluta sin medverkan. Då det bedömdes att studien endast skulle innefatta de undersökningar och den behandling som vanligtvis 10

14 ges gjordes ingen etikprövning. 11

15 Resultat Sammanlagt 32 personer tillfrågades om deltagande och två personer tackade nej. Av de 30 personer som tackade ja till att delta i studien. Fyra personer exkluderades, tre personer på grund av att de inte kunde extuberas samma dygn som operationen och en på grund av cirkulatorisk instabilitet, då spirometri inte kunde utföras. Då återstod 26 personer varav 9 var kvinnor och 17 var män. Medelåldern var 68 år (40-81 år). Totalt 10 patienter genomgick kranskärlskirurgi, 11 patienter genomgick klaffkirurgi och 4 patienter genomgick kombinationskirurgi (både klaffkirurgi och kranskärlskirurgi alternativt klaffkirurgi tillsammans med lungvensablation). Av den totala populationen hade 16 rökt någon gång i livet och de övriga 10 hade aldrig rökt. Antal packår (ett paket / dag i ett år = ett packår) var i medeltal 15 (0-75). För mer information om studiedeltagarna se tabell 2, tabell 3 och tabell 4. Tabell 2 Studiepopulationens lungfunktion före och efter operationen, Referensvärden enligt Hedenström,( n=26) FEV1 i procent av förväntat värde före operationen, medelvärde och variationsvidd 75 (41-104) FVC i procent av förväntat värde före operationen, medelvärde och variationsvidd 76 (39-109) FEV1 i procent av förväntat värde efter operationen, medelvärde och variationsvidd FEV1 Relativ differens i procent, medelvärde och variationsvidd 34 (19-59) 53(32-79) FVC i procent av förväntat värde FVC Relativ efter operationen, medelvärde sänkning i procent, och variationsvidd medelvärde och variationsvidd 34 (16-59) 54 (35-79) FEV1 = Forcerad exspiratorisk volym under första sekunden av en forcerad utandning, FVC = Forcerad vitalkapacitet 12

16 Tabell 3 Studiepopulationens bakgrundsdata gällande operationslängd, anestesitid samt tid från extubering till spirometri, (n=26) Bypasstid, medeltal (variationsvidd) 119 (49-205) minuter Aortaklampningstid, medeltal (variationsvidd) Anestesitid, medeltal (variationsvidd) Tid från extubering till spirometri, medeltal (variationsvidd) 76 (26-147) minuter 12 (6-16) timmar 16 (16-25) timmar Bypasstid = den tid patienten är kopplad till hjärt- och lungmaskin, Aortaklampningstid = den tid då hjärtats cirkulation är helt avstängd Tabell 4 Resultatet av biverkningsscore hos studiepopulationen,( n=25) Antal poäng för biverkningsscore, medelvärde 6,2 Antal poäng för biverkningsscore, medianvärde 5 Antal poäng för biverkningsscore, variationsvidd 0-18 Ett internt bortfall fanns då artärblodgaser saknades hos en person som ingick i studien. Denne persons artärnål måste dras strax efter extubering. Samband mellan morfindos, smärta, lungfunktion och morfinbiverkningar Som visas nedan i tabell 5 fanns det inte någon signifikant korrelation mellan morfindosen och den skattade smärtan vare sig i vila eller vid spirometrin. Inget signifikant samband fanns mellan morfindosen och den procentuella sänkningen av lungfunktionsmåtten och inte heller mellan morfindosen och biverkningsscoret. Det vill säga hur mycket morfin patienten hade erhållit hade inget samband med graden av biverkningar. 13

17 Tabell 5 Samband mellan morfindos, smärta, lungfunktion och biverkningar hos studiepopulationen (n=26) dagen efter operationen r s p värdesignifikans Samband mellan morfindos och skattad smärta i vila 0,197 0,335 ns Samband mellan morfindos och skattad smärta vid spirometriundersökning -0,085 0,678 ns Samband mellan morfindos och procentuell FEV1 sänkning 0,097 0,638 ns Samband mellan morfindos och procentuell FVC sänkning 0,09 0,664 ns Samband mellan morfindos och biverkningsscore 0,012 0,954 ns r s = korrelationskoefficient, p-värde = 0,05, ns = icke signifikant, FEV1 = Forcerad exspiratorisk volym under första sekunden av en forcerad utandning, FVC = Forcerad vitalkapacitet Samband mellan smärta och lungfunktion När den skattade smärtan analyserades mot lungfunktionsmåtten framgick att det inte fanns något signifikant samband mellan den skattade smärtan vid vila eller den skattade smärtan vid spirometriundersökningen och den procentuella sänkningen av vare sig FEV1 eller FVC (tabell 6). 14

18 Tabell 6 Samband mellan smärta och lungfunktion hos studiepopulationen( n=26) dagen efter operationen r s pvärdesignifikans Samband mellan skattad smärt vid vila och procentuell FEV1 sänkning 0,072 0,726 ns Samband mellan skattad smärta vid vila och procentuell FVC sänkning -0,056 0,786 ns Samband mellan skattad smärta vid spirometriundersökning och procentuell FEV1 sänkning -0,337 0,222 ns Samband mellan skattad smärta vid spirometriundersökning och procentuell FVC sänkning -0,337 0,092 ns r s = korrelationskoefficient p-värde = 0,05, ns = icke signifikant, FEV1 = Forcerad exspiratorisk volym under första sekunden av en forcerad utandning, FVC = Forcerad vitalkapacitet Samband mellan morfinbiverkningar och lungfunktion Vid en undersökning av eventuella samband mellan graden av morfinbiverkningar mätt med ett biverkningsscore och sänkningen av de dynamiska lungvolymsmåtten framkom ett signifikant samband av moderat grad med den procentuella sänkningen av både FEV1 och FVC, vilket visas i tabell 7. När biverkningsscoret separerades och respiratoriska biverkningar (förhöjt pco 2 samt sänkt po 2 ) mättes för sig och illamåendebiverkningar (förekomsten av läkemedel mot illamående och antal kräkningar) för sig framkom även här ett signifikant samband av låg grad med den procentuella FEV1 sänkningen, men inte när det gällde FVC sänkningen (tabell 8 och 9). 15

19 Tabell 7 - Samband mellan biverkningsscore och lungfunktion hos studiepopulationen( n=25) dagen efter operationen r s p värde Signifikans Samband mellan biverkningsscore och procentuell FEV1 sänkning 0,582 0,002 ** Samband mellan biverkningsscore och procentuell FVC sänkning 0,411 0,037 * r s = korrelationskoefficient, p-värde = 0,05, ns = icke signifikant, FEV1 = Forcerad exspiratorisk volym under första sekunden av en forcerad utandning, FVC = Forcerad vitalkapacitet Tabell 8 Samband mellan illamåendebiverkningar och lungfunktion hos studiepopulationen (n=26) dagen efter operationen r s p värdesignifikans Samband mellan illamåendebiverkningar och procentuell FEV1 sänkning 0,437 0,026 * Samband mellan illamåendebiverkningar och procentuell FVC sänkning 0,333 0,098 ns r s = korrelationskoefficient, p-värde = 0,05, ns = icke signifikant, FEV1 = Forcerad exspiratorisk volym under första sekunden av en forcerad utandning, FVC = Forcerad vitalkapacitet 16

20 Tabell 9 Samband mellan respiratoriska biverkningar (förhöjt PcO2 och sänkt Po2) lungfunktion hos studiepopulationen n=25 dagen efter operationen r s p värdesignifikans Samband mellan respiratoriska biverkningar och procentuell FEV1 sänkning 0,569 0,002 ** Samband mellan respiratoriska biverkningar och procentuell FVC sänkning 0,371 0,062 ns r s = korrelationskoefficient, p-värde = 0,05, ns = icke signifikant, FEV1 = Forcerad exspiratorisk volym under första sekunden av en forcerad utandning, FVC = Forcerad vitalkapacitet, pco 2 = mängden koldioxid i blodet, po2 = mängden syre i blodet Diskussion Resultatsammanfattning Resultaten i den här studien visar att morfindosen inte har något samband med vare sig smärta, lungfunktion eller biverkningar. Vidare fanns inget samband mellan den skattade smärtan vid vila samt den skattade smärtan vid spirometriundersökningen och sänkningen av lungfunktionsmåtten. Slutligen när biverkningsscoret jämfördes med lungfunktionssänkningen fanns det ett svagt positivt signifikant samband. Det vill säga resultatet talade för att ju fler poäng på biverkningsscoret desto sämre var lungfunktionen efter operationen. Resultatdiskussion I studien framkom tydligt att det inte fanns något samband mellan den givna morfindosen och angiven smärta. De som skattade högre smärta hade inte fått mindre morfin och de hade inte heller fått mer. Den givna morfindosen påverkade inte heller lungfunktionen i någon riktning. Inte heller syntes biverkningarna vara dosberoende. Dessa resultat överensstämmer med en studie av Raffaeli et al, som visade att dosen inte hade något samband med hur mycket biverkningar försökspersonerna drabbades av. De visade även att vissa patienter fick biverkningar av ytterst små doser samt att andra inte fick några biverkningar alls trots att de fick större doser (43). Troligtvis är den individuella känsligheten för morfin en större bidragande faktor än den sammanlagda givna morfindosen. Känsligheten för morfin är ofta högre hos yngre individer, hos kvinnor innan menopaus, hos ickerökare och hos dem som tidigare mått illa i samband med kirurgi och/eller lätt 17

Rutiner gällande motståndsandning med T-rör, T-stycke med ventil

Rutiner gällande motståndsandning med T-rör, T-stycke med ventil Dan Fors av 6 030-tills vidare Sjukgymnast medicinavdelning Rutiner gällande motståndsandning med T-rör, T-stycke med ventil Berörda enheter Alla avdelningar på Piteå Älvdals sjukhus med patienter i behov

Läs mer

forskning pågår Andningsvårdande behandling vid buk- och thoraxkirurgi Sammanfattning De tidigare, för patienten mest passiva, behandlingsmetoderna

forskning pågår Andningsvårdande behandling vid buk- och thoraxkirurgi Sammanfattning De tidigare, för patienten mest passiva, behandlingsmetoderna forskning pågår Vetenskaplig red. Birgit Rösblad Andningsvårdande behandling vid buk- och thoraxkirurgi MARIA ANTONSSON, MONIK A FAGEVIK OLSÉN, HENRIK JOHANSSON, LENA SANDSTRÖM, CHARLOT TE URELL, ELISABETH

Läs mer

Behandlingsriktlinjer för patienter som genomgått större bukkirurgiskt ingrepp

Behandlingsriktlinjer för patienter som genomgått större bukkirurgiskt ingrepp Akademiska sjukhuset Sjukgymnastikavdelningen 2000-08-24/ U Henriksson, M Waara Reviderad senast 2007-08-23/ M Lundin Kontaktperson: A Lundgren Behandlingsriktlinjer för patienter som genomgått större

Läs mer

forskning pågår Andningsvård efter kirurgi till högriskpatienter färre komplikationer och snabbare återhämtning Sammanfattning

forskning pågår Andningsvård efter kirurgi till högriskpatienter färre komplikationer och snabbare återhämtning Sammanfattning forskning pågår VETENSKAPLIG RED. BIRGIT RÖSBLAD Andningsvård efter kirurgi till högriskpatienter färre komplikationer och snabbare återhämtning MONIK A FAGEVIK OLSEN Sammanfattning Alla patienter som

Läs mer

[RIKTLINJER FÖR ANDNINGSVÅRDANDE BEHANDLING INOM SJUKGYMNASTIK FÖR PATIENTER SOM GENOMGÅR BUK- OCH THORAXKIRURGI]

[RIKTLINJER FÖR ANDNINGSVÅRDANDE BEHANDLING INOM SJUKGYMNASTIK FÖR PATIENTER SOM GENOMGÅR BUK- OCH THORAXKIRURGI] [2012] [RIKTLINJER FÖR ANDNINGSVÅRDANDE BEHANDLING INOM SJUKGYMNASTIK FÖR PATIENTER SOM GENOMGÅR BUK- OCH THORAXKIRURGI] Reviderad 2012, första ursprungliga version 2009 Författare Maria Antonsson, specialistsjukgymnast,

Läs mer

ANE LÄK PONV: profylax och behandling av postoperativt illamående och kräkning

ANE LÄK PONV: profylax och behandling av postoperativt illamående och kräkning 1 (6) ANE LÄK PONV: profylax och behandling av postoperativt illamående och kräkning 1) RISKBEDÖMNING Faktorer som ökar risken för PONV - Kvinna - Icke rökare - PONV vid tidigare anestesi/åksjuka - Opioider

Läs mer

Optimala förberedelser inför buk- och thoraxkirurgi Riktlinjer för sjukgymnastiska insatser

Optimala förberedelser inför buk- och thoraxkirurgi Riktlinjer för sjukgymnastiska insatser FORSKNING PÅGÅR Redaktör: Birgit Rösblad birgit.rosblad@lsr.se SAMMANFATTNING Sjukgymnasten ingår i teamet som vårdar patienter som genomgår buk- och thoraxkirurgi. Syftet med de sjukgymnastiska insatserna

Läs mer

Riktlinjer för andningsvårdande behandling inom sjukgymnastik för patienter som genomgår buk- och thoraxkirurgi

Riktlinjer för andningsvårdande behandling inom sjukgymnastik för patienter som genomgår buk- och thoraxkirurgi 1 (33) Riktlinjer för andningsvårdande behandling inom sjukgymnastik för patienter som genomgår buk- och thoraxkirurgi Maria Antonsson, leg sjukgymnast, Akademiska sjukhuset, Uppsala Monika Fagevik Olsén,

Läs mer

Värnamo sjukhus, Geriatriken (GRK)

Värnamo sjukhus, Geriatriken (GRK) Förbättrad vård för patienter med lunginflammation Leg sg Celina Lupinska Leg sg Hanna Ljungman Freij Samrehab, Värnamo Sjukhus Värnamo sjukhus, Geriatriken (GRK) Förbättra insatser på vårdavdelning när

Läs mer

Infant lung function testing ILFT. Per Thunqvist Sachsska Barnsjukhuset, Stockholm Barnveckan Linköping 2007

Infant lung function testing ILFT. Per Thunqvist Sachsska Barnsjukhuset, Stockholm Barnveckan Linköping 2007 Infant lung function testing ILFT Per Thunqvist Sachsska Barnsjukhuset, Stockholm Barnveckan Linköping 2007 Möjliga undersökningsmetoder för barn under 2(3) år Tidalandningsanalyser Passiv lungmekanik

Läs mer

I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD

I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD, distriktssköterska, med. dr. FPU ledare Akademiskt primärvårdscentrum Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) Kronisk inflammation

Läs mer

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Symtomgivande Karotisstenos Naturalförloppet vid symptomgivande karotisstenos Results: There were

Läs mer

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Karin Kjellgren, Hälsouniversitetet, Linköping Resultat från två avhandlingar Margaretha Jerlock Annika Janson Fagring Sahlgrenska Akademin, Göteborg Oförklarad

Läs mer

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Maria Bäck, Göteborg Rörelserädsla Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Sahlgrenska Akademin, Institutionen för Medicin, Göteborgs

Läs mer

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP Innehåll Smärta i bröstet 4 Att behandla kärlkramp 5 Ryggmärgsstimulering vid svår kärlkramp 6 Teststimulering och implantation 7 Hur ska jag

Läs mer

Andningsträning med flera användningsområden

Andningsträning med flera användningsområden Andningsträning med flera användningsområden Andningsbehandling på ett enkelt, effektivt och mätbart sätt Ett gränssnitt, många möjligheter Pep/Rmt är en enkel och beprövad metod för andningsträning som,

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Behandling med Mekanisk In-Exsufflation (MI-E) Kliniska erfarenheter och evidens

Behandling med Mekanisk In-Exsufflation (MI-E) Kliniska erfarenheter och evidens Behandling med Mekanisk In-Exsufflation (MI-E) Kliniska erfarenheter och evidens Åsa Björkgren leg Sjukgymnast Sofia Broman Specialistsjukgymnast Cecilia Lindström Specialistsjukgymnast Helena Sandin Specialistsjukgymnast

Läs mer

Carotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound

Carotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound Carotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound Studie I-IV I. Increased carotid intima thickness and decreased media thickness

Läs mer

Fysisk Aktivitet och KOL

Fysisk Aktivitet och KOL Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa

Läs mer

PONV Vad är nytt? Jakob Walldén. Universitetslektor, Överläkare Enheten för Anestesi och Intensivvård, UmU Operationscentrum, Sundsvalls Sjukhus

PONV Vad är nytt? Jakob Walldén. Universitetslektor, Överläkare Enheten för Anestesi och Intensivvård, UmU Operationscentrum, Sundsvalls Sjukhus PONV Vad är nytt? Jakob Walldén Universitetslektor, Överläkare Enheten för Anestesi och Intensivvård, UmU Operationscentrum, Sundsvalls Sjukhus Är PONV ett problem idag? Historiskt: 30% PONV. Idag: Bättre?

Läs mer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Lungtransplantation öppenvård

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Lungtransplantation öppenvård Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Lungtransplantation öppenvård Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Behandlingsriktlinjer för patienter med pneumoni

Behandlingsriktlinjer för patienter med pneumoni Akademiska sjukhuset Sjukgymnastikavdelningen 2012-01-20/ C. Bernhardsson, L. Busk. Reviderad: 2013-07-30/ C.Bernhardsson, L. Nilsson Kontaktperson: C. Bernhardsson Behandlingsriktlinjer för patienter

Läs mer

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen En skrift från Hjärtkliniken på Danderyds sjukhus, 2011 Hjärtat kroppens blodpump Hjärtat är en muskel som pumpar cirka 90 000 gånger per dygn för att få ut syresatt

Läs mer

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation.

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som inte har några andra sjukdomar, är 3 år eller

Läs mer

Nacksmärta efter olycka

Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Varje år drabbas 10.000-30.000 personer i Sverige av olyckor som kan ge nacksmärta. Vanligast är s.k. whiplash våld som uppkommer när man sitter i en bil

Läs mer

många andra upplevelser. Jag blev chockad över att det skulle bli en promenad genom sjukhuset tillbaka hem, så blev det en traumatisk upplevelse.

många andra upplevelser. Jag blev chockad över att det skulle bli en promenad genom sjukhuset tillbaka hem, så blev det en traumatisk upplevelse. Jag har pratat med många som har gjort en sådan här operation. De flesta säger att det var helt underbart. Efter en vecka är man igång igen. Då är smärtan och allt annat borta. En del tyckte att det var

Läs mer

CT-DIAGNOSTIK AV AKUT AORTASJUKDOM. AGNETA FLINCK Med.dr, Öl. Thoraxradiologiska sektionen SU/Sahlgrenska Göteborg

CT-DIAGNOSTIK AV AKUT AORTASJUKDOM. AGNETA FLINCK Med.dr, Öl. Thoraxradiologiska sektionen SU/Sahlgrenska Göteborg CT-DIAGNOSTIK AV AKUT AORTASJUKDOM AGNETA FLINCK Med.dr, Öl. Thoraxradiologiska sektionen SU/Sahlgrenska Göteborg Akuta aorta syndromet Aorta dissektion Intramuralt hematom (IMH) 5-20 % Penetrerande arteriosklerotiskt

Läs mer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Öppenvård efter hjärtkirurgi

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Öppenvård efter hjärtkirurgi Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Öppenvård efter hjärtkirurgi Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska universitetssjukhuset.

Läs mer

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation.

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som: inte har några andra sjukdomar är 3 år eller

Läs mer

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 1 EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 2 3 Vad beror erektionssvikt på Erektionssvikt är något som över 500 000 svenska män lider av. Det finns både fysiska och psykiska orsaker till

Läs mer

Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att

Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att Luftvägar och lungor Näsmussla Till luftvägarna räknas: 1. näsan 2. bihålorna 3. svalget 4. struphuvudet 5. luftstrupen 6. luftrören. Lungorna tar upp syre från luften Luftvägarnas och lungornas viktigaste

Läs mer

Västerbottens läns landsting. Preoperativ rökavvänjning

Västerbottens läns landsting. Preoperativ rökavvänjning Västerbottens läns landsting Preoperativ rökavvänjning Landstingsledningen har beslutat att preoperativ rökavvänjning ska erbjudas alla rökare som ska genomgå planerad operation. Ansvarig för detta uppdrag

Läs mer

"Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr

Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna? Lars-Eric Olsson Fil. Dr "Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, centrum för personcentrerad vård Personer är vi

Läs mer

Spirometri Milena Sundstedt, mars 2012

Spirometri Milena Sundstedt, mars 2012 Spirometri Milena Sundstedt, mars 2012 Indikationer spirometri Diagnostik och gradering vid misstänkt påverkan på lungfunktionen Symtom som andfåddhet, pip i bröstet, hosta Återkommande luftvägsinfektioner

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

Förstå din kropp Idiopatisk lungfibros (IPF)

Förstå din kropp Idiopatisk lungfibros (IPF) Förstå din kropp Idiopatisk lungfibros (IPF) Första upplaga: 2013 2013 by Pocketdoktor GmbH Författare: Dr. Erica Herzog, dr. Felix Knauf, dr. Philipp Kirchhoff. Grafisk design: Patrick Lane Tryckt i Sverige

Läs mer

The Nursing Delirium Screening Scale (Nu-DESC) Hjärtcentrum Thoraxkliniken Norrlandsuniversitets sjukhus

The Nursing Delirium Screening Scale (Nu-DESC) Hjärtcentrum Thoraxkliniken Norrlandsuniversitets sjukhus The Nursing Delirium Screening Scale (Nu-DESC) Helena Claesson Lingehall Nina Smulter Hjärtcentrum Thoraxkliniken Norrlandsuniversitets sjukhus Delirium Diagnoskriterier enligt DSM-IV-TR Grumlat medvetande

Läs mer

Gallblåsa. Magsäcken. Djupa gallgången med stenar. Mer information: http://www.orebroll.se/uso/videoarkiv Se sidan Patientinformation

Gallblåsa. Magsäcken. Djupa gallgången med stenar. Mer information: http://www.orebroll.se/uso/videoarkiv Se sidan Patientinformation Gallblåsa Magsäcken Djupa gallgången med stenar Mer information: http://www.orebroll.se/uso/videoarkiv Se sidan Patientinformation 1(9) Patientinformation inför gallstensoperation med titthålsteknik då

Läs mer

Institutionen för vårdvetenskap och sociologi. Skriftlig individuell tentamen. Sjuksköterskeprogrammet VK-08D

Institutionen för vårdvetenskap och sociologi. Skriftlig individuell tentamen. Sjuksköterskeprogrammet VK-08D Institutionen för vårdvetenskap och sociologi Skriftlig individuell tentamen Sjuksköterskeprogrammet VK-08D Kurs 7, Omvårdnad vid långvariga sjukdomar och palliativ vård 15 HP Torsdagen den 4 juni 2009

Läs mer

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd?

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd? Andfådd? Svårt att gå i tio minuter? Det kan bero på högt blodtryck i lungorna en okänd, relativt ovanlig och mycket allvarlig sjukdom som drabbar ungefär 200 personer i Sverige varje år. De flesta är

Läs mer

Från ax till limpa: Att arbeta evidensbaserat

Från ax till limpa: Att arbeta evidensbaserat Från ax till limpa: de första stegen mot en systematisk översikt Evidensbasering Masterprogram Göteborgs Universitet 2014-01-19 Annika Strandell Jenny Kindblom HTA-centrum E B M Att arbeta evidensbaserat

Läs mer

AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study)

AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study) AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study) Carl-Erik Flodmark Barnöverviktsenheten Region Skåne Stockholm 18 mars 213 Vad var AMOS? Kirugisk interventionsstudie med svår fetma Syfte Finns det några

Läs mer

KOL. Catharina Lysell Bergström Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis KOL 1

KOL. Catharina Lysell Bergström Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis KOL 1 KOL Catharina Lysell Bergström Överläkare Geriatriskt kompetensbevis KOL 1 Kroniskt obstruktiv lungsjukdom är: Kronisk obstruktiv lungsjukdom= KOL är en inflammatorisk luftrörs/lungsjukdom som ger kronisk

Läs mer

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier Studiedesign eller, hur vet vi egentligen det vi vet? MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? Disposition Bakgrund Experiment Observationsstudier Studiedesign Experiment Observationsstudier

Läs mer

Att upptäcka kronisk hypoxi hos KOL-patienter.

Att upptäcka kronisk hypoxi hos KOL-patienter. För dig inom primärvården. Att upptäcka kronisk hypoxi hos KOL-patienter. Linde: Living healthcare Att upptäcka kronisk hypoxi 03 Den här broschyren vänder sig till dig som arbetar inom primärvården och

Läs mer

GUCH och Idrott. Copyright

GUCH och Idrott. Copyright Mikael Dellborg Professor överläkare GUCH-centrum, Medicin SU/Östra Avd för Molekylär och klinisk medicin, Inst för Medicin Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet GUCH och Idrott GUCH och Idrott. Vad

Läs mer

Ateroskleros i halskärlen hos KOL-patienter

Ateroskleros i halskärlen hos KOL-patienter Ateroskleros i halskärlen hos KOL-patienter - resultat från Role Of Low Lung function Study (ROLLS) Sophia Frantz, specialistläkare, doktorand Klinisk fysiologi, Diagnostiskt Centrum, UMAS Bakgrund Låg

Läs mer

Fall med LQTS. Figure 3. Representative morphologic changes in the 5 leads of ECGs during exercise in patients with LQT1 (A) and LQT2 (B).

Fall med LQTS. Figure 3. Representative morphologic changes in the 5 leads of ECGs during exercise in patients with LQT1 (A) and LQT2 (B). Fall HT 2014 Fall 1 Fall med LQTS Indikationer för arbetsprov vid LQTS -Arbetsprov kan avmaskera fall av misstänkt LQT 1 eller 2. -Uppföljning av betablockerande medicinering för att utvärdera om adekvat

Läs mer

kärlopereras i ljumske/ ben

kärlopereras i ljumske/ ben Till dig som skall kärlopereras i ljumske/ ben Information till patient och närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på Sahlgrenska

Läs mer

Patientinformation och informerat samtycke

Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation Du tillfrågas härmed om att delta i en studie vid ändtarmscancer. Studien testar om det finns fördel med att ge tilläggsbehandling med cytostatika

Läs mer

Personlig information

Personlig information Min dagbok Personlig information Namn: Adress: Postnr: Postadress: Tel: E-post: Läkare/sjuksköterska Namn: Tel: Min dagbok Du har ordinerats cytostatikabehandling för behandling av din cancersjukdom. Denna

Läs mer

är en mätmetod som visar hur blodsockret har varit i genomsnitt under de senaste två till tolv veckorna* före prov - tagningstillfället.

är en mätmetod som visar hur blodsockret har varit i genomsnitt under de senaste två till tolv veckorna* före prov - tagningstillfället. VAD ÄR HbA1c? Vad är ett HbA 1c -test? Du som lever med diabetes vet säkert att nyckeln till att hålla sig frisk och välmående är bland annat en noggrann kontroll av din diabetes. Du mäter blodsockernivån

Läs mer

Skelettmuskelförädringar & fysisk aktivitet hos KOL patienter

Skelettmuskelförädringar & fysisk aktivitet hos KOL patienter Skelettmuskelförädringar & fysisk aktivitet hos KOL patienter Gabriella Eliason Leg BMA Universitetslektor Institutionen för hälsovetenskap och medicin Örebro Universitet 2014-10-15 1 Kronisk obstruktiv

Läs mer

NO mätning och astma. NO och astmakontroll Gör det någon nytta?? Vad koster det??? Extra Kostnader. Kostnad?? Vad är det mäter?? Nytta??

NO mätning och astma. NO och astmakontroll Gör det någon nytta?? Vad koster det??? Extra Kostnader. Kostnad?? Vad är det mäter?? Nytta?? NO mätning och astma NO och astmakontroll Gör det någon nytta?? Kostnad?? Vad är det mäter?? Nytta?? Søren Wille Barnkliniken Helsingborg NIOX Vad koster det??? NIOX mino 16 1 1 139 35 (år 1) 3 (år 2 &

Läs mer

Patientupplevelser av vaken intubation samt preoperativ luftvägsdokumentation gjord av anestesipersonal inför planerad operation

Patientupplevelser av vaken intubation samt preoperativ luftvägsdokumentation gjord av anestesipersonal inför planerad operation Patientupplevelser av vaken intubation samt preoperativ luftvägsdokumentation gjord av anestesipersonal inför planerad operation Projektledare Kati Knudsen Leg sjusköterska, MScN Landstinget Gävleborg

Läs mer

SMÄRTBEHANDLING EFTER THORAXKIRURGI

SMÄRTBEHANDLING EFTER THORAXKIRURGI Hälsa och samhälle SMÄRTBEHANDLING EFTER THORAXKIRURGI En systematisk litteraturstudie BRITA BLANC Examensarbete inom omvårdnad Malmö Högskola 105-120 p Hälsa och samhälle Magisternivå 205 06 Malmö VT

Läs mer

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER SOD 2013 Joanna Uddén Hemmingsson Överläkare / Med Dr Capio St Görans sjukhus och Karolinska Institutet Stockholm 1 Olika siluetter men SAMMA PERSON Obesitas

Läs mer

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c Fakta om blodsocker Långtidssocker HbA1c Risken för komplikationer ökar starkt om blodsockret ligger för högt under en längre tid. Det viktigaste måttet på detta är HbA1c ett prov som visar hur blodsockret

Läs mer

www.lucas-cpr.com a product by JOLIFE När varje sekund räknas...

www.lucas-cpr.com a product by JOLIFE När varje sekund räknas... www.lucas-cpr.com a product by JOLIFE När varje sekund räknas... När va Effektiva, jämna och oavbrutna kompressioner i enlighet med Riktlinjerna HLR 2005 Sternumkompressioner; 100 kompressioner per minut

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Bronkiektasier. Lungmottagningen Medicinkliniken

Bronkiektasier. Lungmottagningen Medicinkliniken Bronkiektasier Lungmottagningen Medicinkliniken Vad är bronkiektasier? Bronkiektasier betyder utvidgade eller dilaterade luftrör. Detta är ett medfött eller förvärvat tillstånd där en del luftrör har en

Läs mer

Utmaningar vid långtidsbehandling efter akuta koronara syndrom Intressekonflikt: Arvode för föreläsning

Utmaningar vid långtidsbehandling efter akuta koronara syndrom Intressekonflikt: Arvode för föreläsning Utmaningar vid långtidsbehandling efter akuta koronara syndrom Intressekonflikt: Arvode för föreläsning Tomas Jernberg Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Disclaimer AstraZeneca is dedicated to

Läs mer

Vid tryck mot rygg och buk sammanpressas bröstkorgen och hämmar lungornas kapacitet att expandera och därmed försämras syresättningsförmågan.

Vid tryck mot rygg och buk sammanpressas bröstkorgen och hämmar lungornas kapacitet att expandera och därmed försämras syresättningsförmågan. POSITIONS ASFYXI Asfyxi innebär syrebrist, kroppen är i behov av syre. Man kan förklara att positionsasfyxi innebär otillräckligt intag av luft (syrgas) pga. kroppshållning som hämmar andningen och syresättningen

Läs mer

STROKE. Anna Stenborg, läkare strokeavdelningen Akademiska sjukhuset.

STROKE. Anna Stenborg, läkare strokeavdelningen Akademiska sjukhuset. STROKE Anna Stenborg, läkare strokeavdelningen Akademiska sjukhuset. (MI=MYOCARDIAL INFARCTION) Hemorragisk stroke Ishemisk stroke hjärnblödning hjärninfarkt Stroke alla åldrar Stroke yngre Hjärtinfarkt

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 1. Sven Karlsson (70) söker upp dig för besvär med episoder med yrsel. Han ledsagas av

Läs mer

Berne Eriksson. Medicinkliniken, Halmstad. Doktorand, IMM, KI Workshop, RDK Kalmar 120314

Berne Eriksson. Medicinkliniken, Halmstad. Doktorand, IMM, KI Workshop, RDK Kalmar 120314 När lungan är sjuk Berne Eriksson Medicinkliniken, Halmstad Doktorand, IMM, KI Workshop, RDK Kalmar 120314 ICD 10 10. Andningsorganens sjukdomar (J00-J99) +Akuta infektioner i övre luftvägarna (J00-J06)

Läs mer

Nack- och ryggrehabilitering - hjälper det?

Nack- och ryggrehabilitering - hjälper det? Nack- och ryggrehabilitering - hjälper det? Eva Kristoffersson Leg läk, spec allm med Företagsläkare Lunds Kommun Handledare: Britt Larsson Leg läk, spec yrkes- och miljömed Yrkes- och miljömedicinska

Läs mer

1 Cancer, smärta och förstoppning

1 Cancer, smärta och förstoppning 1 Cancer, smärta och förstoppning Korta fakta: I den lindrande, palliativa, vården i livets slutskede lider upp till 80 procent av cancerpatienterna av svår smärta. (1) Grunden för smärtlindring inom cancervården

Läs mer

Riktlinjer för sjukgymnastiska interventioner för preoptimering av patienter som skall genomgå buk- eller thoraxkirurgi

Riktlinjer för sjukgymnastiska interventioner för preoptimering av patienter som skall genomgå buk- eller thoraxkirurgi Riktlinjer för sjukgymnastiska interventioner för preoptimering av patienter som skall genomgå buk- eller thoraxkirurgi Helén Anzén, Universitetssjukhuset i Linköping Monika Fagevik Olsén, Sahlgrenska

Läs mer

Hydrocephalus och shunt

Hydrocephalus och shunt Hydrocephalus och shunt Den här broschyren berättar om hydrocephalus (vattenskalle) och shunt. Den riktar sig i första hand till familjer och personal som kommer i kontakt med barn och ungdomar som har

Läs mer

Johan Holm, Lund. Marfans syndrom. Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta?

Johan Holm, Lund. Marfans syndrom. Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta? Johan Holm, Lund Marfans syndrom Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta? Intressekonflikt: Regelbundna föreläsningar för Actelion Science, Vol 332, April 2011 Akut aortadissektion

Läs mer

a. Vilken ålderskategori brukar drabbas av detta tillstånd? (0,5p) b. Förklara en tänkbar sjukdomsmekanism vid primär hypertoni.

a. Vilken ålderskategori brukar drabbas av detta tillstånd? (0,5p) b. Förklara en tänkbar sjukdomsmekanism vid primär hypertoni. Omtentamen 1 i Resp/Cirk, T3, mars 2013. Maxpoäng: 60,5. Gräns för godkänt: 65% av maxpoängen, = 39p Lycka till! 1. Elin utreds på vårdcentralen för primär hypertoni. a. Vilken ålderskategori brukar drabbas

Läs mer

Sifferkod... Kirurgifrågor, 25 poäng

Sifferkod... Kirurgifrågor, 25 poäng HT-06 A Kirurgifrågor, 25 poäng A1 En 60-årig man, som är gallopererad för 15 år sedan, söker en eftermiddag p g a buksmärtor på akutmottagningen, där du är primärjour på kirurgen. Patienten har känt sig

Läs mer

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM?

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? Lena von Koch Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, och Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska

Läs mer

2013-04-15. TCI Target controlled infusion. TCI idé. TCI idé. TCI idé. TCI idé. TCI Mats Enlund, MD, PhD Överläkare/Docent, Västerås

2013-04-15. TCI Target controlled infusion. TCI idé. TCI idé. TCI idé. TCI idé. TCI Mats Enlund, MD, PhD Överläkare/Docent, Västerås TCI Mats Enlund, MD, PhD Överläkare/Docent, Västerås TCI Target controlled infusion Schüttler J, Schwilden H, Stoekel H. Pharmacokinetics as applied to total intravenous anaesthesia. Practical implications.

Läs mer

Fall 2 (VT14) Tjugosexårig man med amyloidos och njursvikt sekundärt till familjär medelhavfeber. Har genomgått en misslyckad njurtransplantation, Ny

Fall 2 (VT14) Tjugosexårig man med amyloidos och njursvikt sekundärt till familjär medelhavfeber. Har genomgått en misslyckad njurtransplantation, Ny Fall VT 2014 Fall 2 (VT14) Tjugosexårig man med amyloidos och njursvikt sekundärt till familjär medelhavfeber. Har genomgått en misslyckad njurtransplantation, Ny transplantation planeras, därav denna

Läs mer

Kardiologiska kliniken. Kranskärlsröntgen/PCI

Kardiologiska kliniken. Kranskärlsröntgen/PCI Kardiologiska kliniken Kranskärlsröntgen/PCI 2 (12) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kranskärlsröntgen...4 Förberedelser inför koronarangiografi...4 På angiolabb...4 Efter kranskärlsröntgen...5 PCI...6 Förberedelser

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Pregabalin Pfizer 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Epilepsi Epilepsi är en

Läs mer

Ätstörningar vid fetma

Ätstörningar vid fetma Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik

Läs mer

The Alzheimer s Association multi-center study on lumbar puncture feasibility

The Alzheimer s Association multi-center study on lumbar puncture feasibility The Alzheimer s Association multi-center study on lumbar puncture feasibility Bakgrund Biomarkörer i cerebrospinalvätska (CSF), tau och amyloid β (Aβ) har visat sig var lovande verktyg för diagnos av Alzheimers

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

UTVÄRDERING VANLIGA PROBLEM. Mats Fridell TYPER AV UTVÄRDERINGAR. (1) Utvärdering när projektet redan slutförts

UTVÄRDERING VANLIGA PROBLEM. Mats Fridell TYPER AV UTVÄRDERINGAR. (1) Utvärdering när projektet redan slutförts UTVÄRDERING Lund den 25:e februari 2009 Mats Fridell Institutionen för psykologi VANLIGA PROBLEM (1) Utvärdering när projektet redan slutförts (2) Avsaknad av systematiskt insamlade data (3) Alltför ospecifik

Läs mer

KONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS

KONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS KONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS Docent Mia von Euler Neurolog och klinisk farmakolog Karolinska Institutets Strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset M von Euler 21 mars 2014 1 Stroke - en folksjukdom

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

Prehospitalt omhändertagande

Prehospitalt omhändertagande Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling

Läs mer

Varicer- åderbråck Anna Holm Sieppi Produktchef/ leg sjuksköterska 1

Varicer- åderbråck Anna Holm Sieppi Produktchef/ leg sjuksköterska 1 Varicer- åderbråck Anna Holm Sieppi Produktchef/ leg sjuksköterska 1 Program Hur fungerar cirkulationen i kroppen? Vad är åderbråck? Symptom Riskfaktorer Prevention Prevalens Behandling 2 Varicer åderbråck

Läs mer

Ärftlighet Ange om dina föräldrar, syskon, barn eller person du lever med är överviktiga

Ärftlighet Ange om dina föräldrar, syskon, barn eller person du lever med är överviktiga IFYLLES AV PATIENTEN SJÄLV! Datum: Frågeformulär till patienter som önskar genomgå fetmakirurgi Namn Personnummer Adress Postadress Telefon (även riktnummer) Telefon mobil E-post Behöver du tolk? Om ja

Läs mer

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2 Manus Neuropatisk smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om neuropatisk smärta. Även om du inte just nu har någon smärta från rörelseapparaten eller från de inre organen rekommenderar jag att du tar del

Läs mer

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,

Läs mer

Smärta och smärtlindring i ambulanssjukvård

Smärta och smärtlindring i ambulanssjukvård Smärta och smärtlindring i ambulanssjukvård Veronica Lindström, leg. Sjuksköterska, Med.dr. Studierektor Specialistsjuksköterskeprogrammet, ambulanssjukvård, ledamot Pedagogiska Akademin Karolinska Institutet.

Läs mer

nivåer Kontrollgrupp/ Experimentgrupp (K/E) (p<0.03) 112/46 (p=0.02) 161/95 (p<0.05) - 1,3 (-1,18 till 1,42 95% KI^) - 0,7 ( -0,82 till 0,58 95% KI^)

nivåer Kontrollgrupp/ Experimentgrupp (K/E) (p<0.03) 112/46 (p=0.02) 161/95 (p<0.05) - 1,3 (-1,18 till 1,42 95% KI^) - 0,7 ( -0,82 till 0,58 95% KI^) Bilaga 3. Översikt över kvalitetsgranskade studier Bourbeau, et al 2003 Gadoury, et al 2004 Totalt antal = 191 K = 95 E = 96 Powerberäkning = 170 (Incidens av slutenvårdstillfälle 0,20 E jämfört med 0,40

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

Alfa 1-antitrypsinbrist

Alfa 1-antitrypsinbrist Patientfall 1 Man född 1947 Alfa 1-antitrypsinbrist Aldrig rökt 2009 besök på vårdcentralen på grund av ökad andfåddhet vid ansträngning Spirometri: FEV 1 80% av förväntat Ingen åtgärd Eeva Piitulainen

Läs mer

Fakta om stroke. Pressmaterial

Fakta om stroke. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om stroke Stroke (hjärnblödning, slaganfall) är den främsta orsaken till svåra funktionshinder hos vuxna och den tredje största dödsorsaken efter hjärtsjukdom och cancer. Omkring 30

Läs mer

Barns smärta i tandvården - erfarenheter inom ortodontibehandling. Smärta i vården. Smärta-definitioner. Smärta i tandvården.

Barns smärta i tandvården - erfarenheter inom ortodontibehandling. Smärta i vården. Smärta-definitioner. Smärta i tandvården. Barns smärta i tandvården - erfarenheter inom ortodontibehandling Spec Ortodonti Spec Pedodonti Marianne Bergius Avf för ortodonti och Mun-H-Center Göteborg Mun-H-Center Smärta i vården Smärta i tandvården

Läs mer

Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund

Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund OBESITAS OCH KNÄPROTESKIRURGI Extremt ökad risk för artros i knäled vid högre grader av obesitas.

Läs mer

Preoperativa ljumskbråcksbesvär

Preoperativa ljumskbråcksbesvär Kirurgkliniken Västerås Preoperativa ljumskbråcksbesvär, Johanna Sigurdardottir Bakgrund Många drabbas av ljumsksmärta efter sin ljumskbråcksoperation 50-60% får någon form av besvär efter sin ljumskbråcksoperation

Läs mer